V.8 HT 16 Genitalia - Njure - Histologi

Question 1

Njurens funktioner

Answer 1

producerar urin och avlägsnar avfallsprodukter
Blodtrycksreglering
Salt och Syra-basbalansen
Endokrina funktioner

Producerar och frisätter: Erythropoetin (EPO), Renin, Vitamin D

Question 2

Njurkapselns två lager

Answer 2

Njuren har två lager som utgör en bindvävskapsel.
Det yttre lagret yttre fibroblaster och kollagen
Det inre lagret.

Question 3

Njurens - Hilius

Answer 3

Ingången för artären och utgången för venen och urinledaren.

Question 4

Uppbyggnad njurlob

Answer 4

Ser ut som en “pyramid”
Består av kortex (mörkare) och märgstruktur (ljusare).
Underst finns “kalken” där märgstrukturen går ut.

Question 5

Nefron

Answer 5

varje njure har

Question 6

Nefron uppbyggnad

Answer 6

Består av ett kärlnystan - Glomeruli. Runt detta ligger Bowmans kapsel. Och ett Tubulisystem. En proximal del sen “Henles slynga” och sen distala tubuli.

Question 7

Tubulisystemet

Answer 7

Består av: Proximala tubuli, Henleys slunga, Distala tubuli
Tubulis benämns olika beroende på var de ligger.
Nära ytan - kortikala nefron

Question 8

Kortikala nefron

Answer 8

Så benämns de nefron som ligger nära ytan (av njuren)

Question 9

Juxta medulära nefron

Answer 9

Nefron som ligger nära märgen “juxta - nära”.

Dessa nefron har längre “Henleys slunga”.

Question 10

Samlingsrör - Ducts of Belini

Answer 10

Ligger i area crebrosa. “Njursilen” Ligger nederst i märgen i njurloben. Samlingsrören är inte en del av nefronet.

Question 11

Njurens blodkärl - artärer

Answer 11

a. renalis - går in i njuer –›
a. interlobares - mellan loberna –›
a. arcuate - “bågartär” –›
a. interlobulares - inuti kortex (i loberna) –›
vas. afferents - arteriol –›
glomerulus (kapillärnystan) –›
vas efferentes - arteriol –›

A. renalis delar sig till interlobares som delar sig till a arcuate “bågen” som delar upp sig i a. interlobulares. Därefter

Question 12

Kortikala glomeruli

Answer 12

Peritubulärt nätverk går över och tillbaks i

v. stellatae - v. lobulares - vena arcuate

Question 13

Njurens blodkär - vener

Answer 13

vena stellatae –› v. lobulares –› v. arcuate –› v. interlobares –› v. renales.

Question 14

Juxta medullära glomeruli

Answer 14

Vasa recta (artär) går över till venen
 --› vasa recta (ven) --› vasa arcuate

Question 15

Njurens blodförsörjning

Answer 15

Ca 20% av hjärtats slagvolym går till njuren. I njuren går ca 90% till barken och 10% till medulla.

Question 16

Corpus Corpusculum - Malpighian corpuscle

Answer 16

Är kombinationen av Bowmans kapsel och glomerulus.
200mikrometer stort (kan ses med ögat).

Question 17

Bowmans kapsel uppbyggnad

Answer 17

Två lager:
parietallagret - består av ytepitel
visceralalagret - ligger mot kärlnystanet.

Basalmembran - endotel
Podocyter -
bildar

Question 18

Filtrationsenheten - “i bowmans kapsel”

Answer 18

Utgörs av:
HSPS - Nephrin och Fenestrerat endotel 70nm.
Alltså, laddning, storlek är viktigt.
ex. Kan passera - Vatten, Joner, Glukos, katjoner
ex. Kan inte passera - större molekyler, protein större än 70 000 dalton, albumin, anjoner.

Question 19

Mesangiecell fakta

Answer 19

Stödjecell. Finns två typer
Glomulära - ligger glomerulärt
Extra glomulära eller Lacis celle.

Question 20

Mesangiecell - funktion

Answer 20

Blandning mellan fibroblast, glatt muskulatur, makrofag.
Skapar stöd. Kan fagocytera. Kan kontrahera.
Producerar:
IL-1 - en pro-inflammatorisk faktor
PDGF - viktigt för nybildandet av glomeruli

Bryter ner skadat basalmembranet, podicyten producerar nytt.

Question 21

Juxtaglomerulära apparaten - fakta

Answer 21

Är en del i blodtrycksregleringen.

Question 22

Makula densa - förändrade epitelceller

Answer 22

Ett område i distala tubuli. Omvandlade epitel celler. Känner av flödeshastigheten och [Na+]. Om förändring märks av så signaleras detta vidare till juxta glomerulära cellerna.

Ligger mellan den efferenta, afferenta arteriolen - på tubuli dessa benämns Makula densa.

Question 23

Renin - Angiotensinsystemet - Hela processen

Answer 23

1. Renin klyver Angiotensin (som frisätts från levern) till Angiotensin 1.
2. Angiotensin 1 spjälkas till Angiotensin 2 av ACE som finns i endotelceller
3. Angiotensin 2 stimulerar syntesen av aldosteron i binjuren. Aldosteron är en mineralkortikosteroid som ökar återtaget av Na+ i DCT - distala tubulin. och samlingsrören.

Question 24

Renin - Angiotensinsystemet Steg 1.

Answer 24

1. Renin klyver Angiotensin (som frisätts från levern) till Angiotensin 1.

Question 25

Renin - Angiotensinsystemet Steg 2

Answer 25

2. Angiotensin 1 spjälkas till Angiotensin 2 av ACE som finns i endotelceller

Question 26

Renin - Angiotensinsystemet Steg 3

Answer 26

Angiotensin 2 stimulerar syntesen av aldosteron i binjuren. Aldosteron är en mineralkortikosteroid som ökar återtaget av Na+ i DCT och samlingsrören.

Question 27

PCT - Proximal Convoluting Tubuli - uppbyggnad

Answer 27

Kubiskt epitel med tight junctions, kraftigt veckad yta med borstbräm. Rikligt med mitokondrier, lysosomer, eosinofil plasma. Ca 65% av primärurinen reabsorberas här. Na/K - ATPas pumpar
AQ 1.
Aminsyror, glukos, polypeptider.

Question 28

PST - Proximala tubuli?

Answer 28

Betydligt mindre aktiva än PCT.

Question 29

Henleys slynga - uppbyggnad

Answer 29

Nedre delen av HS
Nere i medulla. 
Enkelt skivepitel,
mer permeabel för vatten
Övre delen
Impermeabelt för vatten
Na och K diffunderar ut i interstitiet
15 mikrometer i diameter, 1-10 mm långa.

Question 30

DCT - Distala Tubuli

Answer 30

Kubiskt epitel,
Outvecklat borstbräm,
Absorption av Na och sekretion av K.
Receptorer för Aldosteron - ingår i RAS, 
Återresorption av H2O i närvaro av ADH
35 mikrometer i diameter, 5mm lång.

Question 31

Samlingsrören - uppbyggnad

Answer 31

Två celltyper. 
Principal celler (huvudceller) och Intercalated cells

Question 32

Principalceller “Huvudceller” i Samlingsrören

Answer 32

Känner av flöde och joninnehåll.
Deta görs genom en icke rörlig cilie mekanosensor.

ADH stimulerar translokation av AQ-2 apikalt.
AQ3 och AQ4 sitter på den basala sidan
Tar tillbaka Na och utsöndrar K genom Na/K ATPas pump

Question 33

Intercalated cells i Samlingsrören. (mörka)

Answer 33

Reglerar syrabas-balansen.
Finns "två" varianter:
Intercalated alfa H+
Intercalated beta HCO3-
Reabsorberar K.

Question 34

Urinledarna fakta “Ureter” - funktion

Answer 34

För urinen från njuren till urinblåsan.

25-30 cm långa. Ligger retroperiniealt. Försörjs av njurartären. Urinen förs framåt genom muskelkontraktioner.

Question 35

Urinledarna “Ureter” - uppbyggnad

Answer 35

Mucosa - Urotel - övergångseptiel - Uroepitel
2 muskellager.
- inre longitudinellt
- yttre cirkulärt.
Ytterst adventitia.

Cellerna är kopplade till varandra genom “gap junctions”, dvs muskelkontraktionerna är kopplade.

Question 36

Urinblåsan “Vesica Urinaria” - uppbyggnad

Answer 36

3 lager glatt muskulatur, svåra att skilja åt. Kallas för Detrusormuskeln. Ingången för urinledaren täcks av ett tunt membran Ingången av urinledare och urinröret bildar trigone trangle, epitelet sitter här fast förankrat i den glatta muskulaturen.

Vid urininfektion kan blod i urinen förekomma, detta för att det i urinblåsan finns ytliga artärer som lätt skadas när basalmembranet skadas.

Question 37

Urinblåsan “Vesica Urinaria” - funktion

Answer 37

Ingången av urinledare och urinröret bildar trigone trangle. Ingången för urinledaren är täckta med ett tunt membran som förhindrar återflöde reflux när blåsan töms.

Question 38

“Paraplyceller”

Answer 38

Kan innehålla fler än en cellkärna. I cellen ligger proteingranula. (så när blåsan fylls och cellerna spänns ut så fungerar proteingranula som ett skydd).

Question 39

Kvinnans urinrör

Answer 39

Inre sphinktern - sitter i blåsans öppning till urinröret. Icke viljestyrd.

Yttre Sphinktern - där urinröret passerar bäckenbotten. Glatt muskulatur innerst, tvärstrimmig ytterst. Är viljestyrd.
2 cm mellan inre och yttre sfinktern.

Kvinnans urinrör 3-5cm uroepitel som övergår i flerskiktat skivepitel (skenekörtlar)

Question 40

Mannens Urinrör 3 deler - uppbyggnad.

Answer 40

Delas in i tre delar:
Pars prostatica - lämnar urinröret går igenom prostatat. ca 3 cm. Urotel.
Pars membranacea - går igenom bäckenet. urotel
Pars penili - den delen som går igenom penis. skivepitel.

Inre sfinktern över prostata, där urinröret lämnar blåsan
Yttre Sfinkter - 1 cm, vid bäckenbotten.
4 cm mellan första andra.

Question 41

Mannens urinrör 1. - Pars prostatica

Answer 41

Den del som lämnar urinröret och går igenom prostatat. ca 3 cm. Urotel.

Question 42

Mannens urinrör 2. - Pars Membranacea

Answer 42

Den del som går igenom bäckenet. Urotel –› skivepitel?

Question 43

Mannens urinrör 3. - Pars Penili

Answer 43

Den delen som går igenom penis. Här är är det skivepitel

Question 44

Mannens Urinrör Sfinktrar Inre / yttre

Answer 44

Inre sfinktern - över prostata, där urinröret lämnar blåsan
Yttre sfinkter, 1 cm vid bäckenbotten.
4 cm mellan vardera sfinkter.