Grammatik

Question 1

Kausativa verb (orsaksverb)

Answer 1

på persiska skapas från verb genom att man lägger ändelsen -ān till presensstammen av det enkla verbet. Till det läggs sen -(i)dan för att bilda infinitiv.

Question 2

(undantag, kausativform)نشستن

Answer 2

نشاندن

Question 3

Vokativ (direkt tilltal):

Answer 3

Substantiv i vokativ form är betonat på första stavelsen istället för sista stavelsen:
Pirezan ’Gumman!’

Question 4

Pluraländelserna (-hā, -ān, -āt, -in, -un) Betoning?

Answer 4

betonade:

ketāb′hā کتابها’böckerna’, ḥeyvā′nāt حیوانات’djuren’, pesar′ān پسران’pojkarna’

Question 5

Obestämd singular ändelse/enklitisk –i (som ibland förekommer även i plural) är obetonat:

Answer 5

ke′tāb-i کتابی’en bok’, bač′če-i بچهای’ett barn’, xar′guš-iخرگوشی ’en hare, en kanin’, ketāb′hā-yi کتابهایی’några böcker’

Question 6

Komparativsuffixet (-tar) och superlativsuffixet (-tarin(betoning)

Answer 6

bozorg′tar بزرگتر ’större’, zud′tar زودتر’snabbare’, biš′tarبیشتر ’mera’, bozorgta′rin بزرگترین ’den största’, behta′rinبهترین ’den bästa’, qašangta′rin قشنگترین’den vackraste’

Question 7

Partikeln –rā (markören för direkt objekt(betoning)

Answer 7

är obetonad:
ke′tāb-rāکتاب را ’boken’, bač′če-rā بچه را’barnet’, xar′guš-rā خرگوش را ’haren, kaninen’, ketāb′hā-rā کتابها را ’böckerna’

Question 8

Ezafe är (betoning)

Answer 8

ke′tāb-e ′xub کتاب خوب’den bra boken’, bač′če-ye ′man بچهی من’mitt barn’, ′pošt-e xar′guš پشت خرگوش’bakom kaninen’, ketāb′hā-ye mo‘al′lem کتابهای معلم’lärarens böcker’

Question 9

Enklitiska pronomen (betoning)

Answer 9

är obetonade, men pluralformerna har en svag sekundär betoning
češm′hā-yaš چشمهایش’hans/hennes/dess ögon’, doxtar-aš ’hans/hennes dotter’, bač′če-ye bo′zorg-amبچهی بزرگم ’mitt stora (äldsta) barn’, ketāb′hā-yemān کتابهایمان’våra böcker’

Question 10

Pronomen(betoning?)

Answer 10

’jag’, ′to تو’du’, ′u / i′šān او، ایشان’han/hon’, ′ān آن’den, det’, ′mā ما’vi’, šo′mā شما’ni’, ān′hā آنها’de’, ′in این’denna, detta’, in′hā اینها’dessa’, ′xvod خود’själv’

Question 11

Prepositioner

betoning?

Answer 11

Prepositioner som inte tar ezafe är normalt proklitiska (saknar egen betoning):
az ′man از من’av mig, från mig, än jag’, be ′in bač′čeبه این بچه ’till detta barn’, dar xā′ne در خانه’i huset’

Question 12

Adverb(betoning)

Answer 12

Adverb betonas på sista stavelsen:
ḥā′lā حالا ’nu’, di′ruzدیروز ’igår’, far′dā فردا’imorgon’, kāme′lan کاملاً’fullständigt’, taqri′ban تقریباً’ungefär’, ya′vāš یواش’långsamt’, zi′ād زیاد’mycket’

Question 13

Konjunktioner betonas hur?

Answer 13

De flesta enkla konjunktioner betonas på första stavelsen:

′vali ولی ’men’, ′ammā امّا’men’, ′agar اگر’om’

Question 14

Sammansatta konjunktioner med ke och –in ke betonas hur?

Answer 14

betonas på den stavelse som föregår ke/–i ke:

barāye ′in ke برای این که’för att’, ′vaqt-i ke وقتی که’när’, dar ṣu′rat-i ke در صورتی که’om, ifall’

Question 15

Konjunktionen va/o (betoning?)

Answer 15

obetonad

Question 16

Direkt och indirekt anföring förekommer efter?

Answer 16

efter sägeverb (anföringsverb) och ett mycket fåtal förnimmelseverb så som ‘att tänka’. Sägeverb är t.ex. ’att säga’, ’att fråga’, ‘att ropa’, ’att förklara’, ‘att undra’ etc.

Question 17

’jag kommer också alldeles strax’

Answer 17

من هم آمدم (preteritum för handlingar i omdederbar framtid)

Question 18

En bisats ?Funktion

Answer 18

är en del av huvudsatsen. En bisats är ingen fullständig mening och den kan därför inte stå som ett självständigt argument. Bisatserna kan man dela in på två olika sätt: 1) efter deras inre uppbyggnad och typ av konjunktion, 2) eller efter deras funktion i den överordnade

Question 19

En objektsbisats ?Funktion

Answer 19

A) är objekt till verbet i huvudsatsen. Dessa bisatser är vanligen att-satser eller indirekta frågesatser

Exempel: Hon vet att vi ska komma.
De undrar om vi kan komma.
Hon förstod att vi skulle komma.

Question 20

En adverbialbisats ?Funktion

Answer 20

A) utgör adverbial i huvudsatsen. De flesta bisatser med en underordnad konjunktion är adverbialbisatser

Exempel: klockan var sju när han kom hem.
Han kom inte till skolan, eftersom han var sjuk.

Question 21

En attributsbisats ?Funktion

Answer 21

A) är en bestämning till ett substantiv i huvudsatsen. Attributsbisats är vanligen en relativsats.

Exempel: Min mor, som är 75 år gammal, bor i Stockholm.
Flickan som pratar med läraren är min syster.

Question 22

En subjektsbisats? Funktion

Answer 22

A) (vanligen en att-sats) är ofta det egentliga subjektet till ett opersonligt uttryck.

Exempel: Det är säkert att han ska göra det.
Det var konstigt att han kom så sent

Question 23

Uppbyggnad

Bisatser?

Answer 23

s.13-14

§

Question 24

Att-bisatser

Answer 24

subjuktion ke
digar majbur nistid [ke] ṣobh-hā zud bidār šavid.
دیگر مجبور نیستید [که] صبحها زود بیدار شَوید.
’Du behöver inte gå upp tidigt på morgonen längre.’

yād-aš āmad [ke] kasi xāne nist.
یادَش آمد [که] کسی خانه نیست.
’Han kom på/mindes att ingen var hemma.”
(Notera att förnimmelse verbet är i preteritum medan verbet i bisatsen är i presens.)

Question 25

Tidsbisatser (Temporala bisatser

Answer 25

subjunktion ke, vaqti, vaqti ke
Tidsbisatser som ’när’ i tidsbisatser - temporala bisatser (som uttrycker en tidsomständighet till huvudsatsen).

az rāhrō-hā-ye edāre ke migozašt be hame labxand mizad.
از راهروهای اداره که میگُذَشت به همه لبخند میزد.
’När han gick genom korridorerna log han mot alla.’

be otāq-e sābeq-e xōd-aš ke resid dast-aš rā barāye bāz kardan-e dar bāz kard.
به اُتاقِ سابِقِ خودَش که رِسید دستش را برای باز کردن در دِراز کرد.
’När han kom fram till sitt gamla rum så sträckte han handen för att öppna dörren.’

Question 26

Finala bisatser

Answer 26

Subjunktionen ke
Som uttrycker syftet med huvudsatsens handling. I denna typ av bisats måste alltid verbet stå i presens eller perfekt konjunktiv. (Se också Konjunktivens användning.)

Exempel ur texterna:
morġ-rā xvābānd va xvod-aš raft ke bexvābad
مرغ را خواباند و خودش رفت که بخوابد
’Hon nattade hönan och gick själv för att lägga sig’

Question 27

Kausala bisatser

Answer 27

Subjunktionen čōn, barāye inke

Man somā ra mibaxšam, čon in ḥarf-hā rā az ru-ye nadani mizanid.
من شما را میبَخشَم، چون این حرفها را از روی نادانی میزنید.
’Jag förlåter er eftersom ni säger detta på grund av er okunnighet.’

Question 28

Koncessiva bisatser (medgivande bisatser

Answer 28

subjunktion bā vojud-e inke/ānke

Exempel:

Bā vojud-e inke xaste bud, be man xeyli komak kard.
با وجود این که خیلی خسته بود، به من کمک کرد.
’ Trots att han var mycket trött, han hjälpte mig’

Question 29

Konsekutiva bisatser (följdbisatser)/

Answer 29

subjunktion ānqadr ke, ṭōri ke

Exempel:

ketāb ānqadr gerān bud ke man natavānestam ān rā bexaram
کتاب آنقدر گران بود که من نتوانستم آن را بخرم
’Boken var så dyr att jag inte kunde köpa den.

Question 30

Komparativa bisatser (jämförelsebisatser)/

Answer 30

/ subjunktion harče.

Exempel:

harče bištar ketāb rā mixvānam, jāleb-tar mišavad.
هرچه بیشتر کتاب را میخوانم جالبتر میشود.
’Boken blir mer och mer intressant ju mer jag läser. ’

Question 31

Interrogativa bisatser (frågebisatser)/

Answer 31

porsid ke xers be guš-e to če goft
پرسید که خرس به گوش تو چه گفت
Han frågade: ’Vad viskade björnen i ditt öra’

Question 32

Deskriptiv relativ bisats

Answer 32

en icke-obligatorisk relativ bisats som bara beskriver
huvudordet (korrelatet) mera utförligt, t.ex. min mor,
som är från Iran, trivs inte bra i Sverige, jfr. restriktiv
relativ bisats.

Question 33

Restriktiv relativ bisats

Answer 33

begränsande relativ bisats som är nödvändig för
sammanhanget (kan inte tas bort), gör ett urval ur en mängd ‘de studenter som ännu inte har köpt läroboken måste göra det omedelbart’ (vissa har köpt läroboken, vissa inte – den relativa bisatsen avgränsar delmängden som inte köpt boken från helmängden ‘alla studenter’) jfr. deskriptiv relativ bisats.

Question 34

Korrelat

Answer 34

ord eller fras som en relativ bisats syftar tillbaka till, t.ex. ‘Min
gamla mormor, som fyller hundra i år, är fortfarande ganska
pigg.’ eller ‘De studenter som har klarat provet behöver inte
komma till repetitionsgenomgången.’

Question 35

Konditionala bisatser, villkorsbisatser, inleds i persiska …..

Answer 35

med agar ‘om’, eller någon synonym, t.ex. hargāh هرگاه , dar ṣurati ke در صورتی که .

Question 36

Villkorsbisatser delas i persiska upp i två kategorier:

Vilka?

Answer 36

1.Villkorsbisatser med möjliga villkor, d.v.s. ett villkor som med större eller mindre sannolikhet kan inträffa / har inträffat.
a.Om sannolikheten för att villkoret skall inträffa är mycket stort, nästan 100 %, används presens indikativ i villkorsbisatsen.
b. Om det finns viss sannolikhet att villkoret skall inträffa/har inträffat, men samtidigt också en sannolikhet för att det inte skall inträffa/har inträffat, används presens eller perfekt konjunktiv i villkorsbisatsen under förutsättning att fokus ligger på villkoret.
2. Villkorsbisatser med omöjliga villkor, d.v.s. ett villkor som inte kan inträffa, eller inte kan ha inträffat.
I dessa fall kan man alltid använda imperfekt både i bisats och huvudsats för att uttrycka irrealis (omöjliga handlingar och tillstånd), men om det gäller förfluten tid kan också pluskvamperfekt användas.