Nervsystemets celler 2: neuron, impulsöverföring, neurotransmittorer Flashcards
Vilka delar ingår i neuronets struktur?
1. Receptordel
2. Axon (med eventuella kollateraler)
3. Presynaptiska terminaler (med boutoner), vid t.ex. skelettmuskel
Vad är skillnaden mellan axosomatisk synaps och axodendritisk synaps?
Vid en axosomatisk synaps kommer mottagande nervcellen att bli kontaktad nära cellsomat (starkare signal)
Vid en axodendritisk synaps blir den mottagande nervcellen kontaktad längre ut på dendriten. Vid dessa kan kontakten ske på spinor
Ju längre ut på dendriten som kontakten sker, desto mer stimulans behövs för att bilda en aktionspotential
Vad är spinor på dendriter?
Spinor är “knoppar” på dendriter
Dessa är långt från cellsomat och kan ha en cirkulation (vara lite aktiva hela tiden) utan att ge upphov till en aktionspotential
Dessa är viktiga för minnen och för plasticitet!
När man ska minnas något förstärks signalen och den kan färdas till nervcellsomat
Vad är EPSP och IPSP?
EPSP = Excitatory Postsynaptic Potential
IPSP = Inhibitory Postsynaptic Potential
Vad bestämmer om det blir en signal eller inte?
Aktionspotentialen drar iväg om membranet depolariseras så mycket att det når axon hillock (trigger zone)
Kamp mellan IPSP och EPSP om att öka eller minska membranpotentialen
Hur kan hämning av en excitatorisk signal ske?
Presynaptisk eller postsynaptisk inhibition:
Vad är den grundläggande skillnaden mellan elektrisk och kemisk synaps?
- Elektrisk: joner flödar genom gap junctions
- Kemisk: neurptransmittorer påverkar receptorstrukturer på det postsynaptiska membranet, vilket påverkar permeabiliteten för joner.
Neurotransmittorer kan vara exciterande eller inhiberande. Dessa har olika effekter på receptorerna -> aktionspotential eller inte?
Vad händer i en kemisk synaps när aktionspotentialen kommer dit, så att neurotransmittorer släpps ut i synapsklyftan?
- Aktionspotential gör att Ca2+-kanaler öppnas
- Vissa ämnen fosforyleras och blir aktiva (synapsin, aktin)
- Detta gör att synaptiska vesiklar med transmittorsubstanser rör sig mot presynaptiska membranet.
- Vesiklarna dockar (mha SNAREs) och fuserar med presynaptiska membranet
- Astrocyt (gliacell) tar hand om överskott av transmittorsubstanser -> återupptag till bouton och återanvändning
Hur kan gliacellen bestämma hur länge en nervsignal varar?
Eftersom den tar upp överskott av neurotransmittorer kommer ett mer effektovt upptag av neurotransmittorer göra att signalen blir kortare
Hur kommer små transmittorsubstanser (t.ex. Ach) till bouton?
Enxymer som behövs för att producera små transmittorsubstanser tillverkas uppe i cellkroppen och vandrar till boutonen
Mha återupptag av “rester” via gliaceller packas neurotransmittorer till vesiklar -> återanvändning och nysyntes av små transmittorsubstanser
Hur tar sig peptidtransmittorer till bouton?
Prekursors och enzymer som behövs för att bilda peptiderna syntetiseras vid cellkroppen och färdas till boutonen
Enzymer vid boutonen -> peptider (transmittorer) bildas.
Hur fungerar jonotropa receptorer?
Neurotransmittorer binder till receptorn, vilket öppnar en jonkanal
Hur fungerar metabotropa receptorer?
Långsammare än jonotropa!
Reglering kan ske på fler steg
Vad har Ach för effekter?
Ach (en ester) kan påverka både jonotropa och metabotropa receptorer
Ach axciterar muskler via jonotropa nikotinreceptorer
Ach har både excitatoriska och inhibitoriska effekter via metabotropa muskarina receptorer
Hur sker återupptaget av Ach vid synapsklyftan?
När Ach går ut via synapsklyftan kan det via ett enzym brytas ned till acetat och kolin.
Kolin går in i boutonen igen via en särskild Na+/kolintransportör och kan återbilda Ach där inne.
