Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologi > Utvecklingspsykologi > Flashcards

Utvecklingspsykologi Flashcards

1
Q

Domains of development

A
  • Physical
  • Cognitive
  • Emotional
  • Social
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nature vs Nurture: interaction

A
  • Activation by environment
  • Genes shape environment
  • Environment shapes genes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

gene-environment: Passive

A

parent proviedes environment that coincides with genetically similar characteristics/ behavior

föräldrar som ger gener, inget man gör aktivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

gene-environment: Evocative

A

Genetically shaped characteristics elicit specific responses from environment

charactisitics shape responses från the enviroment. Människor som är fysiskt attraktiva, får bättre utveckling än de som inte är det pga de blir behandlade annorlunda. De blir ignorerade, misshandlade, inte behandlade likadant. Halo effect: vi utgår från att människor som är fysiskt attraktiva också är smarta och bra på andra sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

gene- environment: Active

A

Developing individual “chooses” environment that is compatible with genetically shaped characteristics

generna drivs till aktivering utifrån enviroment. Exempel: höga nivåer av impulsivitet för barn är associerade med att barnen inte vill vara nära föräldrar/äldre, pga att dem inte gillar impulsivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Multifinality

A

refers to a condition in which the same cause leads to different outcomes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Equifinality

A

olika förutsättningar och man hamnar på samma ”mål/ställe”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Bronfenbrenner model

A

Mikrosystem (familj, skola osv). Mikrosystemet influerar dessa, och människan influerar mikrosystemen.

Mesosystem heter det också. Så detta är multi-directional. De är också embedded. Spill-over: föräldrar som blir stressade på jobbet och tar ut det på sin barnuppfostran, exempel på det.

Makrosystem: kulturer.

Chronosystem: historical time, kulturer ändras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Individualistic

A
  • individual needs over group needs
  • Individuals define self as separate
  • Emphasize personal goals
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Collectivistic

A
  • Group needs over individual needs
  • Individuals identify with group
  • Emphasize group goals
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Independent

A

Emphasis on

  • Separateness
  • Internal attributes
  • Uniqueness of individual
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Interdependent

A

Emphasis on

  • Connecctedness
  • Social context and relationships
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Neonatal reflexes

A
  • Eye blink
  • Rooting: when the child is looking för breast
  • Sucking
  • Swimming
  • Moro: stänger sin hand när man lägger ett finger i handen
  • Palmar grasp
  • Tonic neck: när man håller en bebis arm ut åt sidan, tar dom upp ett ben och ställer sig lite åt sida
  • Stepping
  • Babinski: kittla fötterna, barnet sträcker på tårna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Gross motor development

A

Gå och krypa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Fine motor development

A

Fingrar, pekgreppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vision

A

Is the least developed of senses

nyfödda kan inte se bra (20/600). 4-5 månader kan dom nästan se som vuxna. Färg tar också ett tag att se ordentligt, 2 månader. Dom har svårast att se blått. Dom gillar mönster. Dom föredrar också ett mänskligt ansikte, speciellt sina föräldrars ansikten. Dom kan inte se skillnad i djup (skillnad mellan bord och golv), den förmågan är väldigt dålig. Den kommer vid 6-9 månader. Dom vet enbart att det finns depth perception när något ramlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Audition

A

nyfödda föredrar high pitch röster. Konsonanter är av högre pitch. Dom föredrar mänsklig röst. Vi är primade att registrera och föredra mänsklig röst. Nyfödda föredrar komplexitet i ljud, musical phrasing kan dom höra mellan 4-7 månader. 6-8 månader har dom selektivt uppfattat det ljudet språket deras omgivning pratat, låter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Cephalocaudal

A

refers to growth and development that occurs from the head down. It consists of development starting at the top of the body and working its way down, i.e., from the head to the feet. What this means is that the development of the head and brain tends to be more advanced (in the sense that it occurs first) than the rest of the body.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Proximodistal

A

occurs from the centre or core of the body in an outward direction. It consists in the tendency for growth to start at the center of the body and work its way outward, toward the extremities. This is called the proximodistal pattern. Thus, the spine develops first in the uterus, followed by the extremities and finally the fingers and toes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Skeletal growth

A

Man når sin peak i sin late teens, kvinnor 18 år, män gör det i 20 års ålder. Growth platen på skelettet är det som växer under tillväxt. Och den slutar växa när man slutar växa. Man måste ha epiphysis skyddat annars kan det påverka ens tillväxt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ändringar i muskler och fett

A

Infancy fett peaker på 9 månader, muskler läggs till i väldigt sakta fart. Från 8 års ålder lägger tjejer till mer fett i armar, ben och trunk. Adolescense: tjejer lägger till fett och killar förlorar. Killar får mer muskler vid adolescense. Det går fort för dom med tillväxten vid 8 års ålder och därför är mat och energi väldigt viktigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Pubertal development: hormonal change

A

En surge i östrogen och androgen sker. Det finns en två årig skillnad i utveckling mellan killar och tjejer i adolescense. Alla kroppar tillverkar östrogen och testrosteron, men i olika takt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Primary sexual characteristics

A

utvecklingen av reproduktiva organen. Menarche (mens), spermarche=

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Secondary sexual characteristics

A

(relaterat till hormoner): hår växer för båda könen, kvinnor bredare höfter, män bredare axlar. Processen sker i båda kropparna, men i olika takt/volym. Vocal chords ändras också i puberteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Individual differences in pubertal change

A
  • Heredity
  • Nutrition, exercise
  • SES
  • Geographic location
  • Ethnic group
  • Early family experiences
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Eating disorders

A

Anorexia nervosa

Bulimia nervosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Anorexia Nervosa

A

Starve out of fear of getting fat or losing control

appears between ages 14-16

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Bulimia Nervosa

A

Strict diet and exercise, binge and purge

Feel depressed and guilty about eting habit and want help

Easier to treat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Types of Malnutrion

A
  • Marasmus: Severe deprivation
  • Kwashiorkor: Protein deficiency
  • Iron- deficiency anemia
  • Food insecurity
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Consequences with malnutrion

A
  • Physical symptoms
  • Growth and weight problems
  • Poor motor development
  • Learning, attention problems
  • Passivity, irritability, anxiety
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Cerebellum

A

balance and body movement

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Reticular formation

A

Alertness

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hippocampus

A

Memory and spatial awareness

34
Q

Amygdala

A

Processing emotions

35
Q

Corpus callosum

A

Communication between hemispheres

36
Q

Plasticity

A

Plasticity innebär reorganization of brain connectivity through experience. Vuxna har mer plasticicy men inte lika mycket som barn.

37
Q

Cognition

A

Inner processes and products of the mind that lead to “knowing”

38
Q

Stages of piaget’s theory

A
  • Sensorimotor
  • Preoperational
  • Concrete operational
  • Formal operational
39
Q

Object permanence

A

idea that even if something is out of sight, it still exists

40
Q

Sensorimotor stage

A

first stage in Piaget’s theory of cognitive development; from birth through age 2, a child learns about the world through senses and motor behavior.

41
Q

Deferred imitation

A

sker när ett barn kan imitera något lite mer konkret. Ex. förälder tar bort handskar från en docka, och barnet imiterar det.

42
Q

The preoperational stage

A

Second stage in Piaget’s theory of cognitive development; from ages 2 to 7, children learn to use symbols and language but do not understand mental operations and often think illogically

43
Q

Vad kan ett preoperational child inte göra?

A

Kan inte perfom mental ”operations”, thought is egocentric and animistic (tron om att non-living objects är samma som djur), dom kan inte sortera saker och ting utifrån storlek.

44
Q

Conservation of properties

A

Idea that even if you change the appearance of something, it is still equal in size, volume, or number as long as nothing is added or removed

45
Q

Theory of mind: false belief task

A

The understanding that people have thoughts, feelings, and beliefs that are different from our own

46
Q

Concrete operations

A

Third stage in Piaget’s theory of cognitive development; from about 7 to 11 years old, children can think logically about real (concrete) events.

47
Q

Formal operations stage

A

Final stage in Piaget’s theory of cognitive development; from age 11 and up, children are able to deal with abstract ideas and hypothetical situations.

48
Q

Vygotsky’s Sociocultural Theory

A

Kognitiv utveckling är baserat på sociala interaktioner, guided participation (man gör något vid sidan av barnet och barnet får göra det bredvid), scaffolding, zone of proximal development (dom gör saker vid guided participation som dom inte hade kunnat göra ensamma för att lära sig mer om något)

49
Q

Different perspectives in cognitive development

A

Three perspectives:

  • Piagetian
  • Vygoskian
  • Information-processing
50
Q

Information-processing

A

Hjärnan processerar och manipulerar symbols. Med teknologin kom även idén om att människans hjärna funkar på samma sätt som datorer. Tar in information (sensory experience, reading, hearing) och manipulerar det och använder det på något sätt. Man habituerar allt annat än enbart det man ska lära sig/det man är intresserad av. ”You tune out information selectively”. Kontinuteten med utveckling, antingen uppåt eller neråt.

Tänk på: man har akronymer i sin hjärna och man kan inte återge information om man inte tänker på akronymen och rabblar upp det som är inlärt. Ex. Alla planeter i solsystemet, man har eventuellt ett akronym i hjärnan och man kan upprepa alla planeter om upprepar akronymer i tur och ordning.

51
Q

Central executive:

A

den medvetna delen av hjärnan som står för hur man uppmärksammar, tillämpar information. Metakognitiva processer: you monitor your way of doing certain things, like not falling asleep while having class and being sleepy.

52
Q

Utveckling av uppmärksamhet

A

Sustained attention: ökar skarpt mellan 2-3,5 år. Man kan hålla uppmärksamhet. Om man har en vuxen bredvid som hjälper funkar det bättre.

Selective: inhibering av information som man inte är önskvärda. Internal: ens egna tankar. External: TV:n är på i bakgrunden.

Adaptable: Task-switching, man multitaskar. Divided attention (kör hem från skolan och tänker bara på att komma hem, så går en pedestrian över vägen plötsligt och min uppmärksamhet vänds plötsligt däråt). Sociala medier multitasking förstör inlärning. Man kan inte göra två saker samtidigt.

53
Q

Development of memory:

A
  • Encoding
  • Storage
  • Retrieval
54
Q

Encoding

A

rehearsal, organization, elaboration: selective (om man kan utveckla något, tänka på detaljerna, hjälper det att förstå något).

55
Q

Storage

A

short-term och long-term finns

56
Q

Retrieval

A

: recognition: knowing the previous stimulus (var försiktig med detta när det kmr till barn och att dom ska vittna om något). Recall: representaion generated in absence of stimulus. Reconstruction: selective and interpretive, att man får för sig att man har vissa minnen, selektivt minnande.

57
Q

Episodic memory

A

Personliga erfarenheter, man har väldigt lite minnen sedan vi var barn.
Autobiographical memories är något man varit med om själv, personal meaning, ju personligare desto mer minns man detta. Tjejer har mer utvecklat autobiographical memories.
Scripts är minnen om saker som man minns dom, dom behöver inte vara sanna, det är typ ”what you’re supposed to do” kan vara som man lärt sig av andra. Minnen som man lärt sig att man ska vara som.
Episodic memory blir så småningom semantic memory.

58
Q

Semantic memory

A

Semantic knowledge contributes to development.

HUGE, organized, fakta.

59
Q

Planning- an application of information processing

A

Piagets idéer. Planeringen blir bättre med ålder, baseras på working memory. Gå tillbaka på autobiographical memories, inhibiting thoughts so you can think through it, organizing, remembering the steps (private speech helps sometimes), monitoring how well the plan works (what part of the plan has to be adjusted). Barn behöver möjligheter för att ”öva” planering.

60
Q

Metakognition

A

Man tänker på det man tänker. Utvecklas i takt med: theory of mind, knowledge of mental activiy, cognitive capacities, strategies and task variables. Adolesence är bäst på information processing.

61
Q

Agency

A

Dominans

62
Q

Masculine

A

Agentic, more like individualistic

63
Q

Feminine

A

Communal, more like collectivistic

64
Q

Stereotyped threats

A

när man förväntas göra något som är enligt det andra könets roll, presterar man sämre på den uppgiften.

65
Q

Gender identity

A

kommer vid tidig barndom. Social learning: behavior leads to identity. Cognitive development: self-perception before behavior.

66
Q

Aschemastiskt

A

man följer inte stereotyper

67
Q

schematiskt

A

man följer stereotyperna.

68
Q

Externalizing behavior

A

undercontrolled behavior often lead to this, boys act rebellious and are more rowdy because they are undercontrolled by parents

69
Q

Self-conscious emotions

A

dessa förekommer förrän 2 år,
Need adult instruction about when to feel them

  • Shame
  • Embarrassment
  • Guilt
  • Envy
  • Pride
70
Q

Emotion self-regulation: Infancy

A

här är caregivers viktiga för att man ska kunna kontrollera främst negativa känslor.

Develops over first year with brain development

71
Q

Emotion self-regulation: Early childhood

A

barn lär sig strategier för self-regulation.
Personlighet påverkar också förmågan att self-regulate. Här är rädslor vanligt.
När vissa barn gråter vaggar dom på sig själva (lutar sig fram och tillbaka), dom imiterar hur föräldrarna brukar comfort them. Barn som är bättre på self-soothing, kommer bli bättre på att kontrollera sig själva i framtiden.

72
Q

Emotion self-regulation: Middle childhood/adolescense

A

Rapid gains, rädslor blir formade utifrån kulturen man växt upp i (ex i vissa kulturer är man rädd för högre makter/läskiga djur, och andra inte).

73
Q

Problemfokuserad (välgörande):

A

Man identifierar problemet/stressen. Man bestämmer sig för att göra något åt saken. Det ses maskulint. Denna är mest effektiv. Bör användas när man ser en situation som föränderlig.

74
Q

Emotionsfokuserad (palliativ):

A

Man har fokus på känslor vid problem som förekommer. Detta ses som feminint. Det sker när man ser en situation som icke-föränderlig.

75
Q

social referencing

A

barn är förvirrade över vilka känslor dom ska visa, så kollar dom på föräldrarna och imiterar det beteendet.

76
Q

Social display rules:

A

regler på att man ska visa/hålla tillbaka vissa känslor. Flickor blir lärda att hålla inne aggression mer. Pojkar lär sig att hålla inne rädsla mer. Beror även på att dessa känslor speglar att fokus blir på en själv och man ”backar” ett steg från gruppen då, och det vill man inte göra.

77
Q

empati

A

Ren empati kräver self-awareness, vilket kommer vid 2 år. Empati ökar genom skolåren. Nyfödda känner andra bebisars distress, dom gråter exempelvis när andra barn gråter i närheten av dom.

78
Q

Selves: Catergorical

A

barn katogeriserar sig sj och andra utifrån ålder, kön, fysiska egenskaper, goodness/badness. Develops with language.

79
Q

Selves: Remebered

A

Life story from autobiographical memories. Developed through adult-child conversations.

80
Q

Selves: Enduring

A

a view of self as persisting over time (viktigt för adolescense).

81
Q

Identity statuses

A
  • Achievement: när man explore och commited
  • Foreclosure: commited but not explore
  • Moratorium: explore men inte commit
  • Diffusion: när man varken utforskar eller commited
82
Q

egocentrism:

A

Preoperational child’s difficulty in taking the perspective of others

Psykologi (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions