Syntax

Question 1

Varför är ordföljden komplicerad i svenskan?

Answer 1

Svenskan är komplicerad när det kommer till ordföljd eftersom att ordföljden har ett flertal grammatiska funktioner.

Question 2

Vad innebär V1, när används det och är det lätt att lära sig?

Answer 2

V1 innebär 1. Verb 2. Subjekt (VS) som i

Ja eller nej frågor:
Är du hemma?

eller

Påståenden där något annat än subjektet finns i fundamentet:
På söndag är jag hemma.

V1-ordföljd vid ja eller nej-frågor är lätt att lära sig då den har en tydlig funktion och ordning. Att automatisera användningen av V1 i andra fall (inversion) kan vara svårt eftersom att funktionen - att skilja huvudsats från bisats - inte är lättförståelig. Detta är väldigt markerat och ovanligt. Generellt skiljer sig inte ordföljden åt mellan huvudsats och bisats i andra språk i Sverige.

Question 3

Vad innebär omvänd ordföljd?

Answer 3

VS (V1) Används för ja eller nej frågor och för påståenden där någon annan satsdel inleder satsen

Question 4

Vad innebär rak ordföljd?

Answer 4

SV (V2)

Question 5

Vad innebär inversion?

Answer 5

Att lära sig när man ska invertera SV-ordföljden (som är den vanligaste) till VS-ordföljd.

Question 6

Hur skiljer sig placeringen av satsadverbial åt i huvud och bisatser? Varför kan detta vara svårt för andraspråkslärare?

Answer 6

Placeringen av satsadverbial:
Huvudsats - VA (HEFF)
Bisats - AV (BIFF)

Vissa bisatser kan ha huvudsatsordföljd. Detta kan ge svårigheter för andraspråksinlärare, att veta när detta är fallet.

Question 7

Vad innebär det att svenskan har en grammatisk ordföljd?

Answer 7

Att den är viktig för att skilja mellan olika satstyper (syfte) och olika satsdelar (subjekt och objekt).

Question 8

Vad innebär pragmatisk ordföljd?

Answer 8

Pragmatisk ordföljd:
Lisa slog mig/Mig slog Lisa.
Vid personliga pronomen med ackusativform kan man vara mer flexibel än vanligt.

Många språk är väldigt pragmatiska vilket innebär att man kan variera mycket.

Question 9

Hur löser man platshållartvånget i svenskan i satser där det inte finns ett tydligt subjekt? (tre punkter)

Answer 9

1. Betydelsetomt det som subjekt: 
Det regnar
Det snöar 
= Está lluviendo 
= Está nevando (Inget subjekt!) 
Detta behövs för att markera att det är ett påstående och inte en fråga! 
Regnar det? = Está lluviendo?  

2. Pronomet man som subjekt:
   Man innebär “ospecificerade människor”.
3. Som i bisatsfrågor:
   Som kan hamna på subjektets plats när det inte finns något annat subjekt i en bisats. Framförallt om bisatsinledaren är ett v-frågeord

Question 10

Vilka tre saker innebär platshållartvånget i svenskan?

Answer 10

1. Satser måste alltid innehålla ett subjekt (ibland är det implicit)
2. Satser måste alltid innehålla finit verb
3. Kopulaverb måste nästan alltid följas av ett predikativ.

Question 11

Hur ser platshållartvånget ut i de andra mest talade språken i Sverige?

Answer 11

1. Subjektstvång:
   Det är vanligt att språk saknar subjektstvång. Enbart nordkurdiska och somaliska har det av de mest talade språken i sverige (förutom svenskan). Enbart svenskan har ett betydelselöst subjekt som “det”. Många språk har ingen motsvarighet till man. Istället kan man använda en passiv sats. Som har sällan motsvarighet i andra språk.
2. Kopulatvång är väldigt vanligt men i arabiskan använder man den inte alltid och inte alls i kinesiskan. I vissa fall läggs den till som en ändelse på predikatet istället för ett verb

Question 12

Vilka saker inom platshållartvånget i svenskan är svåra att lära sig?

Answer 12

Som kan vara svårt som subjektsplatshållare och ofta utelämnas det “Jag undrar vem ska göra det” eller övergeneraliseras till huvudsatser “Vem som ska göra det?”

Question 13

Vad är en relativsats?

Answer 13

Detta är ett attribut till en nominalfras
Det är flickan “som går där borta”.

Relativsatsernas korrelat är det de syftar på, alltså flickan ovan.

Som är en relativmarkör.

Question 14

Vilka fyra variationer förekommer inom relativsatser hos andra vanliga språk i Sverige?

Answer 14

1. I vissa språk placeras relativsatser före korrelatet (turkiska, kinesiska).
2. I vissa språk placeras relativmarkören efter satsen och inte före (kinesiska).
3. I vissa språk saknas relativmarkör (turkiska).
4. I vissa språk måste ett pronomen läggas till i relativsatser

Det är flickan som hon går där borta

Question 15

Är det svårt att lära sig relativsatser?

Answer 15

Ibland. Man kan se en tendens till undvikande av relativsatser hos de andraspråksinlärare vars förstaspråk skiljer sig mycket. Ifall ens förstaspråk använder sig av pronomen i relativsatser kan detta även bli mer förekommande.

Question 16

Vad kan vara svårt med negation i svenskan?

Answer 16

Det är markerat att negerande satsadverbial byter plats i huvudsats och bisats som i:

Jag 1. är inte säker på att hon 2. inte är hemma

I de allra, allra flesta språk kommer det negerande ordet före det finita verbet i alla satser.