Föreläsning Varicer Flashcards

1
Q

Vad är venös insufficiens?

A

Samlingsbegrepp för:

Venös dysfunktion i benen
= som hämmar venöst återförde och orsakar venös hypertension

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är varicer?

A

Varicer beror på klaffinsufficiens och är den vanligaste orsaken till venös insufficiens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka olika delar bygger upp etiologin för venös insufficiens? (och som ger ökat ventryck)

A

Klaffinsufficiens

Defekt muskelpump (från underbensmuskulatur)
= muskelpump vid normalt stående & "calf exercise" 

Venös obstruktion

Se bild 153

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är kliniska manifestationer för venös insufficiens?

A

Säker korrelation:

  • Tyngdkänsla i benen
  • Värk
  • Klåda

Oklar korrelation

  • Svullnadskänsla
  • Kramp
  • Sveda
  • Restless legs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är tydliga kliniska manifestationer för venös insufficiens?

A

Ödem
- Pittingödem: oftast över fot och ankel

Hudförändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka hudförändringar ses vid varicer?

A

Eksem
- ofta klåda

Hyperpigmentering
- Läckage av röda blodkroppar => nedbrytning av hemoglobin (hemosiderin)

Lipodermatoskleros
- Kronisk inflammation i dermis och subkutis = ger brun läderartad hud

Sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är riskfaktorer för venös insufficiens?

A

Ålder

Ärftlighet

Övervikt

Stående jobb

Etniska skillnader

Inaktivitet

Trauma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är riskfaktorer för ett venöst sår?

A

Ärftlighet

Inaktivitet

DVT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är prevalens för venös insufficiens?

A

Varicer 30%

Ödem pga. venös insufficiens 20%

Hudförändringar pga. venös insufficiens 7%

Bensår pga. venös insufficiens 1%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur klassificerar man venös insufficiens?

A

CEAP

C = Clinical 0-6

E = Etiologiskt

  • Primär klaffinsufficiens
  • Sekundär klaffinsufficiens (post trombotiskt)

A = Anatomiskt
- Ytliga, djupa, perforantvener

P = Patofysiologiskt

  • Reflux
  • Obstruktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka CEAP Clinical signs finns för venös insufficiens?

A

0 Inga synliga tecken

1 Telangiektasier
= Ytliga kärlnät

2 Varikösa vener = varicer

3 Varicer + ödem

4 Varicer, pigmentering, eksem + lipodermatoskleros

5 Varicer + läkt venöst sår

6 Varicer + venöst sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur utreder man varicer?

A
  1. Anamnes
  2. Status
    - Allmäntillstånd
    - Inspektion, palpation
  3. Duplexultraljud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kan sägas om duplexultraljud vid utredning av varicer?

A

Kartlägger djup-ytlig insufficiens

Ger anatomiskt stöd i diagnostiken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur åtgärdar man varicer?

A

Sänka ventrycket

Kompression (i form av kompressionsstrumpa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När opererar man varicer?

A

Privat sjukvård: CEAP 1-3
= dvs. telangiektasier till ödem

Landsting: CEAP 4-6
= dvs. pigmentering till venösa sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur åtgärdar man symtomgivande varicer beroende på om de är ytliga eller djupa på duplex?

A

Se bild 154

17
Q

Hur opererar man varicer?

A

Öppen kirurgi

  • HUB & strip (dvs. hög underbindning och stripping av vena saphena magna)
  • Lokala exstirpationer (operera bort påverkade vener)

Minimalinvasiv kirurgi:

Värmeablation

  • Endovenous laser ablation (EVLA)
  • Radiofrequency ablation (RFA)

Kemisk ablation
- Ultra-sound guided foam sclerotherapy (UGFS)

18
Q

Vilken metod varicerkirurgi är effektivast?

A

Alla fyra metoder:

Hub & strip

Lokala exstirpationer

Värmeablation

Kemisk ablation

19
Q

Vilka stora ytliga vener går i benet?

A

V. saphena magna
= m för medialt

V. saphena parva
= p för posteriort

20
Q

Hur går HUB & strip till?

A
  1. Preop. kartläggning:
    - Duplexultraljud eller penndoppler
    - Rita fram venen på benet
  2. Snitt över ljumskvecket
  3. Noggrann friläggning fossa ovalis (= saphenous opening = saphenous hiatus = oval opening in the upper mid part of the fascia lata of the thigh = it lies 3–4 cm below and lateral to the pubic tubercle and is about 3 cm long and 1.5 cm wide = vena saphena magna löper ut superficiellt här)
  4. Stripping från ljumske till knät, men ej till fotled
21
Q

Vad kan man säga om “lokala extirpationer”?

A

Snitt i benets längsriktning (vertikalt)

Operera bort påverkade vener
= via stab & grab

22
Q

Hur gör man en parvaresektion?

A
  1. Duplexultraljudverifiering
  2. Horisontellt snitt
  3. Frilägg ej v poplitea utan ligera v para när den dyker ner i fossa poplitea
  4. Max 15 cm resektion
  5. Akta n. suralis
23
Q

Vad gör man postoperativt efter varicerkirurgi?

A
  1. Linda benet första dygnet
  2. Kompressionsstrumpa: vanligt
  3. Fri mobilisering
  4. LWMH (low weight molecular heparin): vanligt
  5. Sutur bort efter 2v
24
Q

Vad finns det för komplikationer vid varicerkirurgi?

A

Skador nerver:
- N. tibialis, n. saphenus, n. suralis

Skador andra kärl:
- V. femoralis, A. femoralis

Blödning

Tromboflebit
= trombos i en ytlig ven, som ofta anses förenad med inflammation i venen (flebit)

DVT &/ lungemboli

Sårinfektion

25
Q

Vad kan sägas om den minimalinvasiva kirurgimetoden Endovenous laser ablation?

A

Endovenous laser ablation:

  1. Tumescens bedövning (ultraljudsledd injektion med lokalbedövning i riklig mängd kring venen)
  2. Värmen från lasern drar ihop kärlet

Se bild 155

26
Q

Vad kan sägas om den minimalinvasiva kirurgimetoden Endovenous radiofrekvensbehandling (RF)?

A

Endovenous radiofrekvensbehandling:

  1. Tumescens bedövning (ultraljudsledd injektion med lokalbedövning i riklig mängd kring venen)
  2. Värmen från radiofrekvensen drar ihop kärlet
27
Q

Vad gör kärljouren vid DVT?

A

Förhindra utv. posttrombotiskt syndrom, via:

  • Kompressionsbehandling
  • Antikoagulantia

samt

Trombolys

28
Q

Vad är posttrombotiskt syndrom?

A

Syndrom som utvecklas ofta hos DVT-pat. efter många år

= Slutstadiet av kroniskt venös insufficiens: svullnad, smärta, hudförändringar och sår

Behandlas med: kompression

29
Q

Vad kan sägas om tromboflebit?

A

Tromboflebit
= trombos i en ytlig ven, som ofta anses förenad med inflammation i venen (flebit)

Etiologi:
- Bakomliggande malignitet

Sekundärprevention:
- LWMH (low weight molecular heparin)

Åtgärder vid migration mot ljumske:

  1. Duplexultraljud för att utesluta DVT i V. femoralis
  2. HUB & strip
30
Q

Vad kan sägas om “cava filter”?

A

Filter i vena cava som ska stoppa embolier på väg upp i kärlträdet mot lungan

Har undermålig evidens

Indikationer för cava filter:

  • Recidiverande lungemboli trots antikoagulantia
  • Proximal DVT och samtidig kontraindikation för antikoagulantia