A-E Bedömning Flashcards

1
Q

Vad är lyfte med A-E bedömning?

A

Att identifiera och behandla livshotande tillstånd i rätt ordning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bokstäverna i A-E bedömning står för?

A
A = Fri luftväg
B = Andning 
C = Cirkulation 
D = Bedömning av neurologi 
E = Exponering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad får man inte göra vid A-E bedömning?

A

Att hoppa vidare till nästa bokstav när man inta ha konstaterad att patienten ha goda vitala funktioner eller har tagit/satt in åtgärder för att förbättra den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Får en patient som behöver hjälp med att hålla andningsvägarna öppna lämnas utan uppsikt?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur undersöker man patienten enlig bokstav A?

A
  • Kan patienten prata?
  • Hostar patienten?
  • Hörs biljud?
  • Snarkande eller gurglande andning?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Åtgärder som man kan ta i A?

A
  • Inspektera munnen
  • Ta bort främmande föremål från munnen: Be patienten hosta, sugning av luftvägarna
  • Lägg handen eller kinden mot patientens näsa och mun för att kolla fri luftväg
  • Luta huvudet bakåt
  • Haklyft
  • Käklyft
  • medvetslös patient: näskantarell eller svagtub
  • Stabilt sidoläge
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kan orsaka ofri luftväg?

A
  • Svullnad
  • Tungan har fallit bakåt hos en medvetslös patient.
  • Kräkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur många andetag per minut vid en normal andning?

A

12-20 andetag/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur kontrollerar man andningen, B?

A
  • Inspektera övre luftvägarna: svullnad? främmande föremål?
  • Bröstkorgens rörelse: höjer sig bröstkorgen regelbunden? Liksidig? Djupa eller ytliga andetag?
  • Ansträngd andning?
  • Uppdragna axlar? Indragningar på halsen?
  • Tecken på cyanos: blåa läppar eller nagelbäddar?
  • Andningsljud? Rosslande? Pipande? Väsande?
  • Hur känns andningsrörelsen?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Åtgärder vid andning, B?

A
  • Optimal sängläge: Uppsittandes
  • Syrgas
  • Assisterad andning?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Tecken på cirkulationsvikt?

A
Stigande andningsfrekvens 
Stigande puls 
Oro
Sänkt medvetande 
Perifer kyla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tecken på chock?

A

Kallsvettighet
Bekhet
Sänkt vakenhetsgrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Chock kan orsakas av …

A

Blödning
Sepsis
Hjärtinfarkt
Allvarliga skador på ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur undersöker man cirkulationen, C?

A
  • Perifer kyla: kalla, bleka eller blåmarmorerade händer och fötter, räkna/testa kärlåterfyllnad
  • Kroppstemperaturen
  • Puls: snabb? långsam? oregelbunden? tunn eller fyllig?
  • Blodtryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är den vanligaste orsak till snabb puls?

A

Sepsis
Hypovolemi
Hjärtsvikt
Smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är den vanligaste orsaken till långsam puls?

A

Hjärtrytmstörning

Läkemedelspåverkan

17
Q

Vad indikerar en fyllig puls?

A

Tecken på tillräcklig bra blodcirkulation

18
Q

Åtgärder vid cirkulationsvikt?

A
  • Höj fotändan
  • Intravenös vätska t.ex. RingerAcetat. Starta med bolusdos 500ml och utvärdera effekten
  • Syrgas på mask 10-15L/min
19
Q

Vad är syfte med att undersöka sänkt medvetenhetsgrad?

A

Hur mycket stimuli som behövs för att patienten ska reagera

20
Q

Vanligaste orsaker till sänkt medvetenhetsgrad?

A
Syrebrist 
Hinder i luftvägarna 
Andningsvikt 
Cirkulationsvikt 
Läkemedelsöverdos t.ex. morfin 
Ketoacidos 
Lågt blodsocker (hypoglykemi)
21
Q

Åtgärder vid sänkt medvetenhet?

A
  • Kolla blodsocker
  • Säkra luftvägarna (A) t.ex. stabil sidoläge
  • Säkra ventilation (B) t.ex. syrgas? ventilationshjälp?
  • Säkerställa cirkulation (C) t.ex. vätskeinfusiom? Stoppa evt blödning?
22
Q

Hur undersöker man exponering, E?

A

Börja undersöka/kolla från huvudet och fortsätt mot bröstkorgen, buken och bäckenet. Armarna och fötter sist. Inspektera ryggen om det är relevant.

  • Ödem?
  • Hudutslag?
  • Infekterade sår?
  • Blödning?
  • Tecken på trauma?
  • Huden: kall? varm? kallsvettig? torr? blek? marmorerade?
  • Infarter: PVK? CVK? Piccline? Drän? läkemedelplåster? kateter? operationssår? förband?