Nutrition - seminarium Flashcards

1
Q

Vilken skillnad i tankesätt finns det när det gäller rekommendationerna för energiintag jämfört med rekommenderat intag RI för vitaminer och mineralämnen?

A

RI för mikronäringsämnen avser att, tillsammans med en varierad kost, ge personen en optimal funktion och utveckling. Dessutom har de på senare tid anpassats för att påverka riskfaktorer och risken för kroniska sjukdomar.

Energiintag däremot syftar till att hitta en energibalans för att varken gå upp eller ner i vikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

En patient har ett FIL-värde på 1,7 och ett PAL-värde på 1,4. Hur bedömer du detta? Formulera några goda råd till patienten och förklara vad som kommer att hända om detta förhållande råder över en lång tid? Hur räknar man ut FIL och PAL?

A

Om man ser FIL/PAL-relationen så kommer denna att ligga på ungefär 1,2 - alltså befinner sig personen i fråga i positiv energibalans. Under längre tid kommer det leda till viktuppgång. För att förhindra det kan patienten göra någon av följande förändringar:
Minska på energiintaget. Detta görs effektivast genom att titta på energiprocenten i livsmedel så att vi fortfarande kan äta en större volym och hålla oss mätta. Dock har personen inte ett väldigt högt FIL-värde så jag skulle därför inte rekommendera detta som huvudfokus.
Öka aktivitetsnivån. Det eftersträvansvärda enligt NNR för att ha en hälsosam livsstil är ett PAL-värde på 1,8. Därmed skulle jag rekommendera patienten att försöka få in mer rörelse i sin vardag genom promenader, något träningspass et cetera. Vi kan se då att om personen kommer upp i PAL 1,8 så kommer han ligga i något negativ energibalans.
FIL = TEI/BMR
PAL = TEE/BMR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Syrekonsumtionen speglar energiomsättningen och RER (=RQ) förändras beroende på vilket energisubstrat som används. Förklara på biokemisk nivå!

A

Vi har ett förhållande så att RER = 1 så används kolhydrater och om RER=0,7 så används kolhydrater och RER=0,8 så används protein. Reaktionen med kolhydrat respektive fett som substrat ser ut som följande:
C6H12O6 + 6 O2 → 6 CO2 + 6 H2O
C16H32O2 + 23 O2 → 16 CO2 + 16 H2O

Dessa förhållanden kommer att innebära att kvoten V(CO2)/V(O2) kommer att variera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Spekulera varför proteiner (aminosyror) har högre dietär termogenes (=DIT=TEF= matens termogena effekt) än kolhydrater och fett. Beskriv på biokemisk nivå hur intagna proteiner upptas, används och lagras.

A

Det krävs ATP för att genomföra total katabolism av proteiner och aminosyror. De flesta aminosyrorna kommer därför bara att användas för anabolism, istället för fullständig anabolism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur mycket protein behöver en frisk vuxen människa få i sig dagligen och vad motsvarar detta i matkonsumtion? Spelar det någon roll vilket typ av protein vi konsumerar? Finns det nackdelar med ett för stort intag av protein för individen och miljön?

A

För kostplanering är ett proteinintag på 15 E% ett lämpligt mål. Detta motsvarar cirka 1,1 g protein per kg kroppsvikt och dag. För kostplanering för äldre är 18 E% en lämplig målsättning för proteinintag. Detta motsvarar cirka 1,2 g protein per kg kroppsvikt och dag. Rekommendationer från exempelvis WHO är 0,83 g/kg.

Vilken sorts protein som konsumeras spelar roll ur perspektivet att exempelvis ärtprotein inte är fullvärdigt och behöver kombineras med vissa spannmål för att bli fullvärdigt. Det går alltså men det är viktigt att exempelvis veganer är medvetna om detta och kan planera sin kost.

Ur ett individperspektiv är för mycket protein faktiskt skadligt för njurar, skelett och blodfetter. Vi bör inte äta mer protein än vad rekommendationerna an­ger. I den vetenskapliga litteraturen skriver man främst om risker med ett alltför högt proteintag, framför allt animaliskt protein. Animaliskt protein har ett samband med bl a för tidig död, ett flertal cancerformer, hjärt–kärlsjukdomar, diabetes, Alzheimers sjukdom och njursten. Man ser inte dessa samband med vegetabiliskt protein.

Ur ett miljöperspektiv finns det nackdelar eftersom en stor proteinkälla för många är animalier, vilka kommer med en kraftig miljöpåverkan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Är det skillnad på glukos, fruktos och ”vanligt socker”(sukros/sackaros) ur metabolisk och/eller näringssynpunkt? Vad säger NNR om sockerintag? Vad använder hjärnan och nervsystemet helst som substrat och vad händer när vi inte har tillgång till detta substrat?

A

Tillsatt socker bör utgöra mindre än 10 E% av en persons energiintag då det är kopplat till en ökad risk för flertalet sjukdomar så som diabetes typ 2, övervikt och karies för att nämna några. Dessutom korrelerar dettta med rekommendationerna att minska mängden sockerberikad dryck.

Skillnaden mellan de olika sockerarterna är att glukos och fruktos är nedbrytningsprodukter från alla typer av kolhydrater och används som substrat i cellandningen (glukos). “vanlig socker” däremot är inte ett substrat i samma bemärkelse utan har sin egna struktur som måste brytas ned.

CNS kan inte använda fett som energisubstrat utan måste ha glukos. Om detta inte finns kan ketos ske för att ge hjärnan dess energibehov. Krävs dock några dagars tillvänjning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kolhydrater kan delas in i glykemiska kolhydrater respektive kostfiber. Definiera skillnaden ur ett fysiologiskt perspektiv mellan dessa två typer av kolhydrater. Vad finns det för rekommendationer när det gäller intaget av fibrer och varför?

A

Kostfibrer är de kolhydrater som går genom magtarmkanalen i princip opåvekrade. Glykemiska kolhydrater är istället de som i olika takt bryts ner och tas upp av tarmarna.

VUXNA: Intag av kostfiber bör vara minst 25–35 gram/dag eller cirka 3 gram/MJ. Detta finns för att inte äta för lite kostfiber då dessa har flertalet effekter som är eftersträvansvärda. De är viktiga för att tarmarna ska fungera normalt. För den som har problem med trög mage är det viktigt att äta mycket fibrer och att dricka tillräckligt med vatten. Fiberrika livsmedel ger större mättnadskänsla än fiberfattiga livsmedel. Den större mättnadskänslan kan minska småätandet och göra det lättare att hålla vikten. Eftersom det ofta krävs att man tuggar fiberrika livsmedel lite mer ökar salivproduktionen, vilket också är bra för tänderna. Fiberrik mat bidrar till att hålla blodfettnivåerna låga. Mat med mycket fibrer gör också att blodsockret stiger långsamt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

En person hävdar att hen har förbättrat sin kost nu jämfört med tidigare eftersom E% för fett har gått ner från 40 E% till 30 E%. Håller du med om detta? Varför? Vad kan det finnas för invändningar? Kan det finnas andra förklaringar till att E% för fett har gått ner? Kan kosten ha blivit sämre? Vad är det för skillnad mellan % och E%?

A

% är andelen av en nutrient som finns i ett livsmedel medan E% för en nutrient talar om hur stor andel av det totala energiinehållet som kommer från en viss nutrient. Att bara säga att E% för fett har gått ner anser jag vara svårt att använda som en självständig motivation till att personen har förbättrat sin kost. Den tidigare ligger inte över rekommendationerna för fettintag, även om det ligger på gränsen. Bara sett till fettet skulle jag vilja veta mer exakt vilka sorters fetter som har minskat. Om personen kanske äter mindre omättade och fleromättade fetter så kanske det ur vissa fall är en försämring. Vidare är det viktigt att se till resterande kosthållning. Personen kanske istället äter mer raffinerat socker, vilket är sämre än att äta vissa former av fett. Därtill kan även E% för fett ha minskat om personens totala energiintag har ökat från andra nutrienter, resulterande i en procentuellt mindre andel som kommer från fett. Alltså är det i princip omöjligt att bara kolla på E%, än mindre för bara ett livsmedel, för att kunna avgöra om en persons kosthållning har blivit bättre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför är det stor skillnad i ”värde” mellan de animaliska och de vegetariska järnkällorna? Vilka omständigheter spelar in när det gäller upptaget av järn? Redogör för stimulerande och hämmande faktorer och ge exempel på hur man kan ta hänsyn till detta vid en måltid. Belys även begreppet homeostas.

A

Animaliska järnkällor består av heme-järn medan de vegetabiliska står för icke heme-järn. Det senare är svårare för kroppen att ta upp och kommer att lättare påverkas av andra ämnen.

Vitamin C, fisk och kött (“köttfaktorn”) kan exempelvis förbättra upptaget av icke-hemjärn medan ämnen som polyfenoler (finns i till exempel te, vissa örttéer, kaffe, vin) och fytinsyra (finns i fiberrika livsmedel som spannmål, baljväxter och nötter) kan minska upptaget. Fytinsyran bryts till viss del ner genom skållning, långtidsjäsning av bröd och surdegsbakning. Groddning av baljväxter och frön minskar också mängden fytinsyra.

Även ett högt intag av kalcium kan verka hämmande på järnupptaget, men detta har mest observerats i måltidsstudier (single meal) och inte över längre tidsperioder.

En person med järnbrist tar upp mer järn från maten än en person med fyllda järndepåer. Menstruation påverkar också.

Järn lagras i levercellernas cytoplasma i form av ferritin eller hemosiderinkorn (sönderfallet ferritin). Alltför stora mängder järn kan skada levern. Därför är det viktigt att homeostas av järn bibehålls.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

I er framtida roll som läkare kommer ni då och då att träffa på patienter med vitaminbrist. Vilka vitaminer kommer detta främsta att röra sig om? Vilka personer i vårt land löper risk att få vitaminbrist av något slag? Ge exempel på några förekommande problem och åtgärder gärna i form av råd angående val av livsmedel.

A

Vitamin D och vitamin B12. De kommer båda främst från animaliska produkter och därför kan bla fet fisk rekommenderas. För tex veganer är antingen berikade produkter och/eller kosttillskott att rekommendera. Generellt finns följande riskgrupper gällande vitaminbrist:
Mag/tarmsjukdom (malabsorption) - Celiaki, gallstas, tarm- eller ventrikelresektion, obesitaskirurgi, atrofisk gastrit, pankreasinsufficiens, cystisk fibros, Mb Crohn, strålenterit, vanlig variabel immunbristsjukdom (CVID)
Fysiologiskt - Gravida, nyfödda, småbarn, menstruerande kvinnor
Lågt intag - Hos personer med alkoholmissbruk, veganer, “lågenergiförbrukare”, annan sjukdom
Läkemedelsbiverkan - Antiepileptika, resiner, antibiotika, kortison, cytostatika m m

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Om kroppens antioxidanter inte lyckas ta hand om syreradikaler kan detta resultera i oxidativ stress, dvs skada på strukturer och vävnad. Ge några exempel på antioxidanter som vi får från kosten och ange vilka livsmedel som bidrar med dessa. Diskutera huruvida supplementering av antioxidanter skulle kunna hjälpa kroppens antioxidativa försvar. Kan det finnas nackdelar med för lite fria radikaler?

A
  • E-vitamin – (frön, vegetabilisk olja, gröna bladväxter, ägg
  • C-vitamin – (apelsin, paprika, broccoli)
  • Riboflavin – (kött, ägg, mjölkprodukter, baljgrönsaker, fullkornsprodukter).
  • Karotenoider (Frukt, grönsaker, ägg)
  • Selen – (fisk, inälvsmat, mjölkprodukter, ägg, baljväxter, nötter).
  • Även zink, mangan och koppar spelar en aktiv roll i olika enzymer som agerar antioxidativt. Även flavonoider och antocyaniner kan verka som antioxidanter.

Vid en balanserad kost med frukt och grönt ska man få i sig den mängd antioxidanter som kroppen behöver. En för hög intag av antioxidanter har visats medföra risker, dels då de själva kan omvandlas till prooxidanter och dels att de kan skada andra försvarssystem i kroppen mot exempelvis cancer.

Fria radikaler bildas naturligt i kroppen av till exempel vissa immunceller och om dessa då slås ut kommer vi att bli sjukare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

På en frågestund inför en tentamen dök den här frågan upp: ”Jag hörde om en tjej som började springa 30 minuter per dag för att gå ner i vikt, men hon gick inte ner alls eftersom hon drack ett glas apelsinjuice extra efter att hon sprungit”. Allt annat i hennes liv är oförändrat. Använd gärna ”Dietist Net” för att analysera frågeställningen. Vilka är de olika variabler som avgör om detta kan stämma eller inte?

A
  • Hur mycket juice drack hon?
  • Vilken juice drack hon? Med avseende på tillsatt socker och energiinnehåll
  • Hur snabbt sprang hon?
  • Hur sprang hon? Terräng, vilken typ av pass
  • Hur mycket väger hon (bränner mer om väger mer)?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly