Akut buk - PM Flashcards

1
Q

Vad bör anamnesen innehålla vid akut buk?

A

Smärtanamnes:

  • Buksmärtor sedan tidigare? Sökt vård för detta?
  • Lokal för smärtan - specifik punkt? Diffus? Smärtvandring?
  • Tidsaspekt för smärtan - när började den? Hur har den utvecklats?
  • Typ av smärta - huggande? Diffus? Indirekt? Rörelserelaterad? Strålande?
  • Övriga symtom?
  • Förbättrande/försämrande faktorer - ex. testade läkemedel? Ställnignar?
  • Hur allvarlig är smärtan? VAS?

Övriga symtom att vara vaksam på:

  • Allmänpåverkan - inte sig lik? Slö? Nedsatt aptit? Törstig?
  • Infektionstecken - feber?
  • Luftvägssymtom?
  • Gastrointestinala symtom - kräkningar? Tarmtömnignsbesvär? Diarreér? Blodig avföring?
  • Vattenkastningsbesvär?
  • Viktnedgång?

Kirurgiska frågor:

  • Tidigare kirurgi & sövning?
  • Nyligen vårdats för kirurgisk bukåkomma - ex. apendicit?
  • Trauma i anamnesenn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Statusundersökning vid akut buk - vad bör den innehålla?

A

Generella delmoment:

  • Allmäntillstånd - slö? Orienteringsgrad? Feber?
  • Mun & Svalg - inspektion?
  • Öron - inspektion?
  • Lungor - andningsfrekvens? Ansträngd andning? Nedsatta andningsljud?
  • Hjärta?
  • Yttre genitalia - bråckportar? Testiklar?
  • Hud - utslag?
  • Rektalpalpation - obs. indicerat? Fekalom i ampullen?

Bukstatus:

  • Auskultation - tarmljud?
  • Inspektion - uppdriven buk?
  • Palpation - smärtmaximum? Indiekt smärta? Släppömhet? Peritonitstatus - centralt el. lokalt?
  • Dunkömhet över njurloger?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Tänkbara diagnoser vid buksmärta - beskriv de 5 “sjukdomsgrupperna”!

A
  1. Infektioner - ex. appendicit.
  2. Passagehinder - ex. förstoppning.
  3. Urologiska åkommor - ex. hydronefros.
  4. Gynekologiska åkommor - ex. ovarialtorsion.
  5. Övriga åkommor - ex. internmedicinska el. onkologiska orsaker till buksmärta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Infektioner som orsak till buksmärta - ge exempel!

A
  • Appendicit.
  • Körtelbuk - ex. adenovirus, yersinia.
  • Gastroenterit.
  • Urinvägsinfektion.
  • Pneumoni, pleurit & ÖLI hos små barn.
  • Meckels divertikel - kan bli inflammatoriskt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Passagehinder som orsak till buksmärta - ge några exempel!

A
  • Obstipation/förstoppning.
  • Ileus/tarmvred.
  • Invagination.
  • Pylorusstenos
  • Inklämt bråck - ex. ljumskbråck.
  • Missbildnignar - ex. Meckels divertikel eller malrotation (volvolus).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Urologiska åkommor som orsak till buksmärta - ge några exempel!

A
  • Missbildningar - ex. missbildning som ger upphov till hydronefros.
  • Njursten.
  • Testikeltorsion & övrgia testikulära sjukdomar som kan ge buksmärta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Gynekologiska orsaker till akut buk - ge några exempel!

A
  • Brusten ovarialcysta.
  • Ovarialtorsion.
  • Hematokolpos
  • Salpingit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Övriga orsaker till akut buk - ge några exempel!

A
  • Födoämnesallergi & anafylaxi.
  • Diabetes ketoacidos.
  • Trauma
  • Tumörer och cancersjukdomar - ex. leukemi.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Henoch-Schönleins purpura.
  • Ulcus & gastrit.
  • Gallsjukdomar & pancreassjukdomar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förstoppning som orsak till akut buk - hur presenterar sig patienten och övegripande handläggning!

A

Vanligaste orsaken till buksmärta hos barn!

Typisk patient:

  • Smärta som kommer attackvis av varierande intensitet, men som kan vara mycket intensiva. Kan vara relaterat till födointag. Ibland smärtfri och opåverkad mellan attacker.
  • Allmntillstånd typiskt opåverkat. Men vid krafitga attacker under lång tid och vid dålgit födointag kan pat. vara blek, tagen och ev. ha feber.

Klinisk undersökning:

  • Mjuk & gasig buk som ömmar lätt vid palpation. Ev. är sigmoideum palpabel i vänster fossa som tecken till fekalom i området. Avföring i ampullen kan ibland kännas.

Handläggning:

  1. Klyx på akuten.
  2. Ställnignstagande till orsak till förstoppning. Ev. BÖS vid återkommande besvär.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Appendicit som orsak till akut buk - hur presenterar sig patienten och övegripande handläggning!

A

Typisk patient:

  • Feber (37.5 - 38.5°C) - obs. ej alltid (ex. beroende på var i sjukdomsförloppet).
  • Kräkning - ffa. tidigt i sjukdomsförloppet.
  • Rörelseleraterad smärta med smärtmaximum i höger nedre fossa. Palpationssmärta, ev. släppömhet och lokalt muskelförsvar. Ibland störs sömnen pga. smärta.

Klinisk undersökning:

  • Palpations ömhet med PM höger nedre fossa. Släppömhet. Ej indicerat med PR.

Labbmässigt:

  • Ev. förhöjda infektionsparametrar (CRP, LPK, neutrofila).
  • Urinsticka.

Handläggning:

  1. Ställningstagande till utredning med UL alt. DT (ffa. vid “mullig patient” & vid misstänkt app-abscess.
  2. Diagnostisk laparoskopi vid tveksamheter ffa. hos flickor.

Ställnignstaganden:

  • Stark misstanke - rejält öm hö fossa –> op-anmälan.
  • Osäkerhet - ULJ buk alt. DT-buk. Se PM appendicit.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Körtelbuk som orsak till akut buk - hur presenterar sig patienten och översiktlig handläggning!

A

Typisk patient:

  • Feber brukar föreligga, men är sällan hög. Ev. ÖLI symtom.
  • Buksmärta ofta i samband med födointag. Släpper vid “tarmvila”.

Klinisk undersökning:

  • Diffus ömhet i buken. Muk buk i övrigt. Smärtmaximum nedre höger fossa.

Labbmässigt:

  • Infektionsparametrar typiskt normala (sklijer från appendicit), men kan vara lätt förhöjda. Däribland CRP, LPK, neutrofila och urinprov.

Handläggning:

  1. Ställnignstagande till UL.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Invagination som orsak till akut buk - hur presenterar sig patienten och översiktlig handläggning!

A

Vanligast vid 3 månader till 2 år.

Typisk patient:

  • Smärta som ofta kommer plötsligt och förlöper intervallartat. Kan bli kontinuerlig med tiden. Successivt försämras AT. Tidigt i förloppet är pat. opåverkad mellan attacker. Ev. slem/blod i avföringen (tecken till allvarligare sjukdom).

Handläggning:

  1. Radiologi - UL som utförs av van RTG-läkare. Behöver ibland göras innan colon-RTg för att se vart invaginationen är och hur stor den är.
  2. Colon-RTGger både diagnos och kan reponera invaginatet.
    1. Vätskeordination inför colonRTG. Ev. behöver lugnande ges innan denna undersökning.

Obs. om misstanke finns för invagination men undersökning ej positiv lägs pat. in för observation på avdelning. Obs. ibland går patienterna länge innan de söker då intervall kan vara stora i början.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ileus som orsak till akut buk - hur presenterar sig patienten och översiktlig handläggning!

A

Typisk patient:

  • Intervallsmärtor med kräkning (typ av kräkning beroende av nivå). Ex. gallfärgad kräkning om hinder nedom gallvägarna. Hos spädbarn ökade retentioner.
  • Successivt försämrat AT.
  • Patienter ofta operarade tidigare (men ej nödvändigt).

Klinisk undersökning:

  • Uppspänd buk som kan ömma lätt. Ev. klingande tarmljud vid auskultation. Ofta snarare inga tarmljud.

Handläggning:

  • Vidare handläggning beroende på orsak.
  • Generellt vid ileus:
    • Vätskeersättning enl. PM.
    • Labbprover - Hb, LPK, TPK, Elstatus, Leverstatus, blodgruppering, bastest (i princip provtagning vid endsatt AT).
    • Akut BÖS
    • Kontakt med jourhavande specialist/bakjour. Leder till anmälan OP alt. passage-RTG.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ovarialtorsion som orsak till akut buk - hur ter sig dessa patienter?

A
  • Plötsligt kommande akut smärta!
  • Lågt sittande smärta i höger el. vänster fossa –> rinner ned i fossa douglasi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Inflammatorisk tarmsjukdom som orsak till akut buk - hur presenterar sig patienten och översiktlig handläggning!

A

Typisk patient:

  • Ofta besvärade av buksmärtor tidigare. Vanligt förekommande tillsammand med blodiga diarreér. Ev. i samband med viktnedgång och anemi.

Handläggning:

  1. Provtagnig viktigt - El-status, blodstatus, astrup (syrabas), avföringsodling (gastroenteritfrågeställning).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Födoämnesallergi som orsak till akut buk - hur presenterar sig patienten och översiktlig handläggning!

A

Typisk patient:

  • Långdragna besvär av buksmärtor med dålig viktuppgång (födorelaterad smärta och de äter därför dåligt). Diarreér, som kan vara lite blodtillblandade.

Handläggning:

  • Obs. kostanamnes vid anamnestagande!
17
Q

Meckels divertikel som orsak till akut buk - hur presenterar sig patienten och översiktlig handläggning!

A

Typisk patient:

  • Ofta feber och buksmärta i anamnesen. Vanlgit bed blödning och slem i avföring. Sänkt Hb el. anemi kan föreligga. Palpationsömhet föreligger ofta i höger fossa.

Handläggning:

  • Scintigrafi!
18
Q

Undersökningar/prover som skall tas hos alla patienter som söker för akut buk enl. PM?

A
  • Temperatur - inf. vanlig orsak till akut buk.
  • Vikt - viktpåverkan allvalrigt symtom på akut buk.
  • Urinsticka - urinvägsinfektion och njursjukdom både vanliga och potentiellt allvarliga orsaker.
19
Q

Akut buk & patient med feber/misstanke appendicit - vilka prover bör tas?

A

På akuten:

  • CRP, LPK (diff –> neutrofila).

Upprepas efter 4-6 timmar om inläggning för observation på avdelning.

20
Q

Akut buk & patient med allmänpåverkan - vilka prover bör tas?

A

Labbprover:

  • Njurfunktion/dehydreringsgrad:
    • El-status.
    • Kreatinin.
  • Leverfunktion:
    • Leverprover - ALAT, ASAT + ev. mer?
  • Gastrointestinala prover:
    • Amylas
  • Generella prover:
    • Hb.
    • LPK.
    • TPK.
  • Infektionerprover:
    • CRP
  • Blodgas:
    • Blodgas.
    • Laktat.

Obs. vid beslut om laparoskopi skall alltid bastest och blodgruppering göras!

21
Q

Akut buk & patient med blödning från tarm - vilka prover bör tas?

A

Labbprover:

  • Hb
  • LPK
  • TPK
  • PK
  • Blodgruppering & bastest.
22
Q

I vilka situationer önskar man göra en RTG BÖS?

A

I alla situtioner där man misstänker tarmhinder:

  • Intervallsmärtor där obstipation uteslutits.
  • Misstanke om:
    • Ileus.

Ev. lite diffusa riklinjer?

23
Q

I vilka situationer bör man göra ULJ buk?

A

Vid oklar buk!

  • Appendicitfrågeställning?
  • Ovarialtorsion?
  • Malrotation?
  • Hinder i urinvägarna?
  • Pylorusstenos?
  • Invagination?

Om ULJ ger inkonklusiva resutlat rekommenderas colon-RTG.

24
Q

I vilka situationer önskar man göra DT buk?

A
  • OM man ej kan göra ULJ buk - ex. tjock patient.
  • Misstanke om inre organskada - ex. trauma.
  • Misstanke abscess - ex. app-misstanke.
  • Misstanke buktumör.
25
Q

I vilka situationer önskar man göra en colon-RTG?

A
  • Vid misstanke om invagination - terapeutsikt om ULJ positivt, men även om ULJ negativ och frågeställning kvarstår.
26
Q

I vilka situationer önskar man göra passage-RTG?

A

Vid misstanke om passagehinder där BÖS styrker denna misstanke:

  • Spädbarn med ökande retentioner.
  • Malrotatoinsfrågestälning.
27
Q

I vilken situation önskar man göra scintigrafiundersökning?

A

Vid misstanke om Meckels divertikel!

28
Q

I vilka situationer önskar man göra en diagnostik laparoskopi?

A

Vid diagnostiska tveksamheter ffa. hos flickor.

29
Q

Generell handläggning av patienter med oklara buksmärta?

A

Generellt:

  • Ibläggning för observation svältande.
  • Temperatur x2.
  • Ny bedömning efter ca. 3 timmar.
  • Ordination av labbprover enl. orsak - ex. inf. prover vid appendicitfrågeställning.
30
Q

Vad bör alltid göras vid patient med diarreér (ffa. oförligarliga sådana)?

A

Faecesodling avseende bakteirer och virus.

31
Q

Vad bör du göra om en patient söker flera gånger föer besvär i form av buksmärta?

A

Kontkta jour avseende handläggning! Ev. behöver barnet återbesök och uppföljning på mottagning.

32
Q

Vanligaste orsaker till buksmärtor i olika åldersgrupper? Dvs. spädbarn, förskolebar och skolbarn.

A

Spädbarn (0-1 år):

  • Viroser - på olika lokaler.
  • Obstipation.
  • Komjölkproteinallergi.
  • Invagination
  • Inklämt ljumskbråck.
  • Pylorusstenos
  • Neonatal mekanisk ileus.
  • NEC - nekrotiserande entero-kolit.
  • Tarmmissbildningar

Förskolebarn (1 - 5 år):

  • Obstipation
  • Viros/pneumoni.
  • Invagination (0-3 år).
  • Körtelbuk
  • Appendicit
  • Meckels divertikel.

Skolbarn (5 - 16 år):

  • Obstipation
  • Viros/körtelbuk
  • Appendicit
  • Meckels divertikel
  • Ileus
  • Ovarialtorsion/testistorsion