Abnormal psykologi Flashcards

Question

Behandling av paniksyndrom?

Answer 1

60-75% av agorafobiker visar kliniskt signifikant förbättring med KBT och med en ihållande effekt efter 2-4 år. Men, det betyder också att 25-40% inte fick någon signifikant förbättring! ”Anxiolytics”, ångestdämpande mediciner som Benzo etc lindrar symptom snabbt (30-60 min) men har också starka biverkningar som beroende och återkommande symptom av sömnsvårigheter, panikattacker etc vid avslutad behandling. Men, så är det heller inte förstahandsval längre.. SSRI och SNRI har god effekt men tar några veckor innan de ger full effekt. De ger också en flackare affekt och viss sexuell påverkan. Dock med betydligt mindre biverkningar. Tricykliska preparat slår bredare eftersom de påverkar flera neurotransmittorer, med bra effekt men starka biverkningar som följd.

Answer 2

Generaliserat ångestsyndrom är när den tillfälliga oro och ångest som de flesta av oss upplever någon gång ibland, blir kronisk, överflödig och orealistisk. Ångest i sig är inom rimliga mått en adaptiv och viktig egenskap i att förbereda oss för möjliga hot, så i DSM specificeras GAD som något som behöver vara närvarande i fler dagar än det är frånvarande, och i minst 6 månader, vid flera olika situationer. Ångest i sig är inte farligt, och det går ALLTID över!

Answer 3

En uppskattning menar att 3 procent upplever GAD-symptom under en 1-års period någon gång under livet, och att ca 5,7% upplever kliniska symptom någon gång under livet. 2/3 drabbade är kvinnor Onset är svårt att säga, 60-80% menar att de varit oroliga hela sina liv och många menar att symptomen sakta smyger sig på. Den kliniska bilden kompliceras inte sällan av att patienterna tar lugnande substanser som droger, sömntabletter och alkohol.

Answer 4

En teori om GAD är att patienter med dessa symptom har upplevt många viktiga situationer i sina liv som okontrollerbara och oförutsägbara. Aversiva händelser som inte går att kontrollera är mycket starkare stressorer än aversiva händelser som faktiskt går att kontrollera

Answer 5

Gener: Moderat ärftligt, men beror också på hur GAD definieras. Ca 15-20% av variansen i sårbarhet tillskrivs gener, och ett genetiskt överlapp verkar finnas med depression. Neurotransmittorer: Funktionell nedsättning av GABA är en väl etablerad teori. CRH som frisätts från Hypothalamus startar HPA-aktivering, så höga nivåer av CRH tros också ligga bakom (och en dysregulering av feedbackloopen då eller?). Neurobiologi: Mindre vänster hippocampus ses ofta, precis som vid depression - vilket kanske kan förklara en del av överlappet till depression och gemensamma riskfaktorer.

Answer 6

Undvik Benzo, även om de fungerar - beroende! Dessutom fungerar de sämre än nyare preparat på just ångest Busifrone (SNRI) minskar biverkningar jmf m benzo men tar 2-4 veckor innan full effekt uppnås. Antidepressiva verkar också ha rätt bra effekt (SSRI?), men kan ta veckor innan full effekt KBT: Alltmer förfinade tekniker ger undan för undan bättre behandlingsgrad. GAD verkar vara den svåraste av de ångestrelaterade syndromen att behandla, kanske beroende på att den inte har samma inlärda komponent?

Answer 7

DSM definierar det som: ”Tvångstankar som involverar vidhållande, återkommande och påträngande tankar, bilder eller impulser som uppfattas störande, opassande och okontrollerbara. Drabbade försöker aktivt undantrycka eller motstå dem eller att neutralisera dem med andra tankar och beteenden”. Personen måste ha insikt om att detta är ett resultat av deras egna tankar, och att det kommer inifrån - till skillnad mot de röster som en schizofren person kan höra. Personer med OCD känner sig manade att utföra tvångsmässiga och rituella beteenden till följd av tvångstankar och efterlevs ofta med mycket rigida regler. Detta medför att symptomen är mycket handikappande med sänkt livskvalitet som följd.

Answer 8

Tvångshandlingar: Kan innefatta overta repetitiva beteenden som utförs i långa ritualer av handtvättande, kontrollerande, att lägga saker i en viss ordning etc, om och om igen. Det kan också innefatta coverta beteenden som att räkna, be eller upprepa specifika ord om och om igen. Ska ta minst en timme i anspråk per dag. Minskar oro och ångest, inger en känsla av kontroll Ofta ett svar på en tvångstanke, i hopp om ångestlindring.

Answer 9

Livstidsprevalens 2-3% Onset är i snitt 19,5 år Könsskillnaderna är mindre än för andra ångestrelaterade syndrom, studier pekar på allt från ingen skillnad till ca 1,4/1 med övervikt mot kvinnor.

Answer 10

Frånskilda och arbetslösa personer är överrepresenterade, vilket författarna menar inte är så konstigt med tanke på de påfrestningar de utsätter både den sjuke och dess omgivning för.

Answer 11

Förekommer frekvent tillsammans med andra ångest och humör-relaterade sjukdomar. Depression är vanligt - 25-50% av de med OCD blir någon gång under livet deprimerade och ca 80% visar någon gång signifikanta symptom på depression. Påfrestningarna förknippade med OCD tros vara en starkt medierande faktor till varför drabbade utvecklar depressiva symptom. BDD är också vanligt förekommande bland OCD:are, ca 12%. ``` Från psykiatristöd: depression 15 procent social fobi 18 procent specifik fobi 20 procent paniksyndrom 7 procent alkoholberoende 5 procent Tourettes syndrom 7 procent ```

Answer 12

Inlärt? Enl Mowrers teoretiska modell så uppstår det genom klassisk betingning, och väl betingat så utlöser en tanke eller situation känslor ångest och oro. Beteenden till följd av detta lindrar ångesten och oron kortsiktigt, och när hela kedjan är på plats så är detta mycket svårt att släcka ut. Andra situationer som ökar ångest/oro-nivåer ökar också benägenheten att hänfalla till OCD-beteenden. —> Rachman & Shafran menar att för att exponering ska fungera som behandling så krävs att säkerhetsbeteenden förhindras så att den drabbade får svart på vitt att ingenting hemskt händer trots att de låter bli att agera på sin ångest.

Answer 13

Undantryckande av tvångstankar: Flera studier, bland annat en med inslag av dagboksregistrering av antalet tvångstankar under dagar när de instruerats att försöka att inte tänka tvångsmässiga tankar resp ”vanliga dagar”, visar att detta snarare ökar förekomsten av tvångsmässiga tankar. Vi är alltså inte så effektiva i att kunna kontrollera aktivt vad vi tänker! Kognitiv bias: Precis som med undantryckande av tankar så ökar fokus på den negativa aspekten av tankar och beteenden, så att den som har OCD lättare fokuserar på stimuli i sin omgivning och perception som är relevanta för sitt tvångsmässiga tänkande och beteende.

Answer 14

—> Genetik, abnormaliteter i hjärna och transmittorer kan tillsammans ge en stark biologisk förklaring till OCD. Genetik: Tvilling och familjestudier visar på moderat genetisk koppling till OCD, och att tidigare onset tyder på starkare genetisk koppling. De som drabbas tidigt har också i större omfattning motoriska tics, och kopplingar till Tourette’s syndrom - vilken har en stark genetisk koppling. Dock kan viss varians förklaras av den mer allmänna faktorn inom ångestrelaterade syndrom, dvs Neuroticism! Hjärna: Abnormaliteter hos OCD-patienter verkar främst finnas i Basala Ganglierna (nucleus caudatus) och Amygdala. Rörelse/beteende och emotion - inte så ologiskt va? :D Orbitofrontala cortex fyller också en viktig funktion i planering och exekutiva beslut gällande sex, aggression, hygien och fara (hot executive functions). —> En överaktivering av OFC, kombinerat med dysfunktinell integration av nätverket till basala ganglierna och limbiska systemet tros vara en viktig faktor bakom OCD. Neurotransmittorer: Serotonin verkar ha den viktigaste funktionen, och vissa tricykliska preparat har historiskt gett god effekt - Anafranil. Samma sak med SSRI. Man tror att vissa hjärnstrukturer är känsliga för serotonin-nivåer, och att dessa nivåer är onormalt höga hos patienter med OCD. Anti-depressiva preparat kommer initialt att öka serotonin-nivåerna genom att minska återupptaget, vilket ger en försämring av symptomen. Därefter minskar antalet serotonin-receptorer så efter 6-12 veckor ses en förbättring. Hur skiljer detta sig från andra syndrom, där är det väl låga serotinin-nivåer som tros bakomligga depression? Serotoninhypotesen tros dock inte förklara hela förloppet, GABA tros också spela en viktig roll

Answer 15

Kombination av Exponering och Respons-inhibition verkar vara mest effektivt Av Beteendeinterventioner verkar en kombination av exponering och respons-inhibition vara det mest givande. Klienterna får skatta ett antal jobbiga stimuli mellan 0-100 och därefter gradvis utsätta sig för dem. Deras uppgift är att inte hänfalla åt sina ritualer, och vanligtvis efter ett antal exponeringar så minskar skattningen till 40-50. Det finns även intensiv-versioner! Medicinärt används främst serotonin-relaterade preparat med mild till måttlig effekt, problemet är att återfallet är väldigt stort när medicineringen avslutas. 40-60% av personerna som tar antidepressiva läkemedel får en 25-35 procentig lindring av symptom. 1/3 av patienterna som får antidepressiva får ingen effekt av detta, och då kan små doser av antipsykotiska sättas in i kombination med de antidepressiva, ofta med signifikant ökad effekt.

Answer 16

Besatthet av uppfattade eller påhittade ”defekter” i utseende så till den utsträckning att de uppfattar sig själva som fula/motbjudande. Det leder till kliniskt signifikant ångest/lidande och ger nedsättningar i funktion. Även om det inte ingår i diagnosen så har många tvångsmässiga kontrollbeteenden, som att kolla sjukligt mycket i spegeln, gömma sig, eller försöka korrigera något fel.

Answer 17

1-2% i genomsnittsbefolkningen, upp till 8% bland deprimerade. Relativt lika fördelning mellan kvinnor och män Män: Genitalier, kroppsform, skallighet Kvinnor: Hud, mage, bröst, skinkor, höfter & ben Ca 50% av de drabbade har någon form av depression 80% har haft suicidala tankar, 28% har försökt. 75% söker icke-psykiatrisk hjälp som ex plastkirurgi. Onset vanligtvis i tonåren!

Answer 18

Koppling till OCD? Besatthet av tankar kring sitt utseende av tvångsmässig karaktär, kontrollerande beteende till följd och som ångestlindring. Koppling till Anorexia? Störningar av kroppsuppfattning, överdriven oro och upptagenhet med fysiskt utseende och bilden av särskilda kroppsdelar. Dock ser generellt människor med BDD normala ut. De ser rent av bra ut i genomsnitt enl föreläsaren.

Answer 19

Ärftlighet tycks vara en komponent Personer med BDD ser utseende som en primär funktion Förstärkta i detta som barn? Är det ärftligt så kan ju föräldrar med liknande problematik även förstärka och befästa vikten av utseende hos sina barm Bias: Använder ord som knyter an till utseende i högre grad och ord som knyter till känslor i lägre grad än andra. Personer med BDD tycks sakna ett holostiskt synsätt på utseende och tenderar fokusera på och fastna i detaljer. —> Biopsykosociala modellen tycks enl författarna ge en bra förklaring till BDD

Answer 20

Överlappet till depression talar för SSRI, men det ger bara en moderat effekt och vissa hjälps bara lite eller inte alls. KBT verkar fungera i 50-80% av de som får behandling, men kanske finns här ett urvalsprobem? —> KBT riktar sig till att försöka skapa en realistisk bild av sin kropp och s.k ”defekter”, samt en responsinhibition gällande kontrollerande i speglar.

Answer 21

Tvångsmässigt samlande har tidigare tillhört OCD-diagnosen, men är en egen diagnos i DSM-5. Prevalens? 10-40% av personer med OCD visar symptom, men 4 av 5 med hoarding har ENDAST detta och inte OCD. Varför egen diagnos? Personer med H blir betydligt mer handikappade av sina symptom än personer som ”bara” har OCD. De löper också en större risk för följder: Brand, Fallskador, Sanitära problem och påföljande hälsoaspekter. Behandling? Svaga effekter för antidepressiva, sämre funktion av exponering och respons-inhibition jmf med OCD. Dock bättre effekt för nyare interventioner som inkluderar hembesök och längre behandlingsperspektiv. Olika neural aktivering jmf med OCD vid symptom.

Answer 22

Tidigare klassat som problem med responsinhibition Nu ligger det under OCD i DSM Symptomen måste orsaka kliniskt signifikant lidande, ångest och nedsättningar i viktiga funktionsaspekter. Onset i barndom eller senare, om det inträder efter puberteten anses det allvarligare.

Answer 23

Symptom som ligger i gränssnittet mellan abnormal psykologi och medicin. Personen upplever fysiska symptom med abnormala tankar, känslor och beteenden till följd av symptomen. Personerna klagar på kroppsliga symptom men inga objektiva fynd kan göras. Viktigt att utesluta alla tänkbara sjukdomar först. Symptomen för dessa sjukdomar (inte de falskt somatiska)

Answer 24

Hypokondri, Somatisering och Smärtsyndrom får idag denna nya diagnos. PLUS: Illness anxiety disorder: Stark ångest att utveckla en svår/farlig sjukdom. Ångesten är stark och handikappande medan symptomen är få och inte så kraftfulla. Conversion Disorder: En komplicerad sjukdom - patienten uppvisar symptom på nedsättningar som drabbar sensorisk och motorisk funktion, så det framträder som en neurologisk sjukdom. Vid närmare undersökning kan varken symptom eller nedsättningar har någon uppenbar och känd medicinsk/somatisk orsak. Symptom kan vara förlamning, blindhet, dövhet och pseudo-anfall (det vill säga att patienten uppvisar ett anfall med kramper/konvulsioner men utan att det skulle ge utslag på EEG eller utan tömning av blåsa eller dylika typiska symptom). Symptomen tros triggas av emotionella eller interpersonella stressorer/konflikter. Factitious disorder: Factitious betyder konstlad/konstgjord, och patienter visar alltså symptom på olika sjukdomar och kategoriserar sig själva som sjuka, trots brist på objektiva fynd eller externt belönande faktorer.

Answer 25

En grupp tillstånd där ens i normala fall integrerade funktioner som medvetenhet, minne, identitet och perception, blir störd. Detta innefattar ett par av de mest dramatiska fenomen som ryms inom psykopatologin, nämligen personer som inte minns vilka de är eller var de kommer ifrån. Förklaringsmässigt definieras dessa sjukdomar som undvikande av den stress som ett svårt psykologiskt hot innebär - hot mot ens befintliga liv och copingstrategier.

Answer 26

Depersonalization/Derealization disorder: Derealization innebär att ens verklighetskänsla för världen runt omkring går tillfälligt förlorad. Depersonalization är när ens känsla av jag/själv /egen verklighet går förlorad Dissociativ amnesi: Till skillnad mot ”vanliga former av amnesi” som retrograd och anterograd amnesi, vilket oftast inträder efter traumatiska hjärnskador etc, så gäller denna form av amnesi främst episodiska och autobiografiska minnen. Dissociativ identitetssyndrom: DID (hette tidigare multipel personlighetsstörning) är när en persons symptom manifesteras i två eller fler alternerande personligheter som tar kontroll över beteenden. Präglas också av en oförmåga att minnas viktig personlig information och som inte kan förklaras av normalt glömmande. Varje personlighet kan framträda med olika historia, självbild och namn men det finns även identiteter som är betydligt mindre separerade från varandra. Vid det senare så framträder oftast den egentliga identiteten som central. Skillnaderna mellan dessa identiteter kan vara häpnadsväckande, och innefattar allt från ålder, kön, vilken hand man skriver med (och därmed handstil), sexualitet, talade språk, affektiva mönster och generell kunskap. Att man döpt om diagnosen från multipel personlighetsstörning till Dissociativ Identitetsstörning handlar främst om att det inte är flera existerande personligheter utan svårigheten att integrera olika delar av ens identitet, medvetenhet och minne i samma kropp och person

Answer 27

har lite eller inget stöd för DID, det omnämns som resistent mot behandling. Dock kan det vara av värde att behandla ångest eller depressiva symptom som kan ha varit en utlösande faktor till de patologiska tillstånden. Antidepressiva preparat har visats ge små effekter. Hypnos och andra psykodynamiska teorier nämns som behandlingar, men det känns minst sagt tveksamt!

Answer 28

``` Rubbad perception Psykoser Overklighetskänslor Vanföreställningar Hallucinationer Desorganiserat tal Desorganiserat/katatoniskt beteende Negativa symptom (flack affekt) ```

Answer 29

Prevalens ca 0,7% generellt, men vissa grupper har högre risk - exempelvis barn till fäder som var 45 år eller äldre vid barnets födelse, de med släktingar som har sjukdomen etc. Onset är vanligast vid 20-24 år bland män och starkare centrerat runt dessa åldrar hos män än kvinnor. Män får sett till medianen sjukdomen tidigare och drabbas svårare. Bland kvinnor är det alltså mer utspritt över åldrarna, men kvinnor ses också drabbas runt klimakteriet. Det kan dock drabba såväl barn som riktigt gamla även om det är mkt sällsynt. Män/kvinna-ratio är 1,4:1.

Answer 30

Få förändringar har gjorts från DSM4 till DSM5, och diagnosen är i stort lika som i ICD-10. Förändringar som gjorts är att det i fall av bisarra vanföreställningar eller vissa auditiva hallucinationer så krävs bara ett ytterligare kriterie för diagnos. Subtyper som Desorganiserad, Paranoid och Katatonisk är borttagna till DSM-5

Answer 31

Den engelska termen ”delusions” betyder i princip ”tricks are played to the mind”, och innebär att personer med vanföreställningar tror saker som personer i samma populationer inte skulle göra. Det handlar om innehållet i tankar och drabbar mer än 90% av de som har schizofreni Tankar om att vara kontrollerad av någon annan, känslan av att ens tankar kan höras av andra, radio/tv sänder personliga meddelanden till en, samt att man kan uppleva att ens organ skulle ha opererats bort eller något finns under huden.

Answer 32

En sensorisk upplevelse, och därmed skild från vanföreställningar. Betyder i princip ”wander in mind” Auditiva drabbar 75% av personer med schizofreni, Visuella drabbar 39%. Hallucinationer kan vara av personlig relevans på ett affektivt, konceptuellt eller beteendemässigt plan och inkorporeras inte sällan i vanföreställningar Personer som känner sig socialt underlägsna värderar ofta auditiva hallucinationer som mäktigare än icke socialt underlägsna, och agerar i högre utsträckning på befallningar etc. fMRI-studier på schizofrena patienter visar aktivering i Broca’s area snarare än Wernicke’s - alltså mer riktat mot språkproduktion än språkuppfattning. Forskning visar att dessa patienter snarare misstolkar sina egna tankar och inre röster som att de kommer ifrån andra källor, och med TMS vid Broca’s area så minskar symptomen.

Answer 33

I tal kan schizofrena personer prata i grammatisk oordning och med neologismer (alltså inte riktiga ord) vilket renderar i att den som lyssnar har svårt att hänga med och att förstå. Det reflekterar en desorganisering av tankar!

Answer 34

Beteende av desorganiserad karaktär manifesterar sig i en oförmåga att kunna utföra vardagliga beteenden som att planera, bibehålla en viss renlighet, att klä sig passande för dagen Positivt beteende är en överdrift från normalt beteende, ”för mycket”, ex vanföreställningar. Negativt beteende - Frånvaro av eller minskning av normalt beteende, ex platt affekt, avolition (oförmåga att initiera dagligt beteende) etc.

Answer 35

Schizoaffektiv sjukdom - blandning mellan schizofreni och allvarlig humör-relaterad sjukdom Schizofreniform sjukdom - schizofreni som ej når klin diagnos pga otillräcklig duration, 1-6mån. Kortvarig psykos - vanligtvis några dagar. PTSD Droginducerad psykos

Answer 36

Schizofreni har en stark genetisk komponent, men ingen kategori kan själv förklara hela uppkomsten av sjukdomen - det är ett samspel mellan genetiska och miljörelaterade faktorer. Genetik: För en förstagradssläkting är risken att drabbas ca 10%, andragrads ca 3% vilket kan jämföras med ca 0,7% i totala populationen. Studier på MZ-tvillingar är intressanta för trots att de delar 100% gener så är det ca 28% konkordans, miljön spelar alltså också stor roll, eller främst samverkan. Studier på barn med risk för schizofreni, som adopterats bort, visar att ingen av de 50 barnen i studien drabbades. För barn som adopterats till familjer med en schizofren mor, och som inte hade någon tidigare känd genetisk risk, så var risken för schizofreni och andra psykiska problem markant ökad. Risken för schizofreni liksom andra närliggande psykiatriska sjukdomar ökar alltså båda med gener för schizofreni! Linkage-studier pekar på att många gener, vardera med liten effekt, troligen ligger bakom.

Answer 37

``` Gammal mamma Virusinfektioner Blodinkompabilitet Tidig näringsdeprivering Stress hos modern Graviditets- och förlossningskomplikationer (syrebrist) ```

Answer 38

Som tidigare omnämnt så sker onset ofta i sena tonåren eller tidigt vuxenliv, men faktorer som påverkar uppkomsten av schizofreni har ofta sin förklaring långt tidigare: Gener, vad är det egentligen som händer i kroppen hos den som har sårbarhetsfaktor i form av gener? Jo, man tror att gener med sårbarhet stör nervsystemet, såtillvida de blir aktiverade! Cellmigrering: Celler når inte sitt mål, vilket påverkar både det område som cellen skulle ha hamnat, samt det område där den faktiskt hamnar.

Answer 39

Vissa genotyper tar sig alltså uttryck i abnormala fenotyper, främst i hjärnan. Det kan röra sig om minskad volym i frontalloberna, abnormaliteter i vit massa samt förstorade ventriklar till följd av minskad grå massa. Hjärnans abnormala fenotyp leder till neuromotoriska förändringar, vilket resulterar i ansiktsrörelser och övriga emotionella responser som skiljer sig från de normativa grupperna (Detta stärker bevisen för desorganiserat tal och beteenden, samt störd perception - kopplat till neurala områden)

Answer 40

Frontallober, Temporallober, Amygdala och Thalamus minskar i volym Vit massa: Minskning av myelin samt strukturella abnormaliteter i vit massa. Dock verkar detta både kunna ses hos personer i riskzonen likväl som sjuka - det är alltså inte specifikt för sjuka individer som uppvisar kliniska symptom!

Answer 41

Frontallobernas aktivitet är lägre, vilket korrelerar med nedsättningar i Exekutiv förmåga och initieringsproblematiken som utgör de negativa symptomen. Det bör även förklara nedsättningar i arbetsminne! Temporallobernas funktion är nedsatt hos vissa patienter, men det är inte lika stabila fynd som för forskningen kring frontalloberna. DMN-nätverket deaktiveras inte lika väl, precis som hos åldrande individer - sämre energieffektivitet och diskriminering av närverk.

Answer 42

Problematiska gener och störd migrering leder till att cellstrukturen blir oordnad och bland annat pyramidalcellerna får en ”downward-shift” - de hamnar alltså inte lika långt upp i kortex som de normalt gör, vilket tros störa funktionen. (Kan det vara så att kortikal och sub-kortikal aktivitet inte blir lika effektiv i utbyte av signaler?) Inhibitoriska interneuron tycks också finnas i mindre omfattning hos schizofrena.

Answer 43

Vissa av abnormaliteterna i hjärnorna hos de schizofrena tros alltså medieras av gener medan andra har mer miljömässiga faktorer. Det verkar också som att patienterna som drabbas av schizofreni får ytterligare nedsättningar i sina hjärnor vid insjuknandet än vad generna själva gett uttryck för - alltså ett resultat av sjukdomen snarare än generna.

Answer 44

Dopaminreceptorer, och särskilt D2 (Det finns D1-D5), har starkt stöd för att vara viktiga i fallet schizofreni. Personer med schizofreni har visats vid åtskilliga fall ha fler D2-receptorer vid post-mortem undersökningar av deras hjärnor. Detta kompat med en överkänslighet för dopamin i vissa strukturer stärker relevansen i dessa fynd. Dopaminkänslighet är vanligt bland personer som fått syrebrist vid förlossning, och detta kopplar samman perinatala riskfaktorer med post-mortem fynd. Dock är det viktigt att understryka att syskon till personer med schizofreni men som inte drabbats i lika stor utsträckning verkar ha fler D2-receptorer - det är alltså inte en effekt av sjukdomen utan en riskfaktor. Glutamat är en viktig excitatorisk neurotransmittor, och både PCP (ängladamm, hallucinogen drog) och Ketamine (ett anestetiskt medel) vilka blockerar glutamatreceptorer tycks öka psykotiska anfall både hos normala personer och schizofrena. Dock ger det inte denna effekt på barn som fortfarande kan få ketamine som narkosmedel. NMDA-receptorer som tar upp glutamat kan vara ett viktigt forskningsfält för behandling av schizofreni, minskad receptoraktivitet är sammankopplat både med schizofreni och degenerering i hjärnområden. Motsäger Glutamat-fynden Dopamin-hypotesen? On the contrary.. Dopamin som binder till sina receptorer tycks minska frisättningen av glutamat, så dessa fynd stärker varandra!

Answer 45

Både studier på EE (expressed emotions= kritiserande, fientlighet, och överdriven emotionalitet) i familjer, att bo utanför stan, immigration, cannabis-användande och stress verkar samverka med genetisk sårbarhet.

Answer 46

Farmakologin har utvecklats avsevärt och det finns idag över 60 preparat mot schizofreni. Dessa har gemensamt att blockera D2-receptorer! 1: a generationen: Haloperidol, Chlorpromazine - Fungerar bäst på positiva symptom. Lindring börjar efter några timmar men tar flera veckor för att nå full effekt. Långvariga effekter är Tardiv Dyskinesi, dvs läppar och mun får ofrivilliga rörelser. 2: a generationen: Clozapil, Olanzapine etc. Färre extrapyramidala symptom som Tardiv Dyskinesi, men ger istället andra symptom som Slöhet och Viktuppgång. Dess funktion är inte bättre sett till symptomlindring - MEN, de är dyrare. —> Ju tidigare medicin sätts in desto bättre verkar prognosen bli, oavsett 1:a/2:a gen preparat.

Answer 47

Män med schizofreni lever 14,6 år kortare i snitt Kvinnor lever 17,5 år kortare i snitt. —> på grund av självmord, cancer (främst lungcancer) samt hjärt/kärlsjukdomar initierad av ökad affekt/BT etc.

Answer 48

Nervosa: Kriterier Innefattar restriktion av födointag, Låg vikt och stark rädsla att gå upp i vikt, Störning i perception av kroppsvikt/utseende eller oförmåga att se farorna med extremt låg vikt Med hetsätande: Skiljer sig egentligen inte i stort från Bulimia Nervosa, annat än i att vikten är låg.

Answer 49

Hetsätande kombinerat med kompensatoriska strategier för att minimera följderna av hetsätande. Ses som en mindre allvarlig form av Anorexia med hetsätande. Kriterier: Återkommande episoder av hetsätning och bristande kontroll. Återkommande opassande metoder för att kompensera födointaget, som träning, intag av laxerande, framkallad kräkning. Beteenden visar sig minst en gång i veckan och i minst 3 månader.

Answer 50

Hetsätande utan kompensatoriska metoder leder till övervikt. Kriterier: Återkommande episoder av hetsätning och bristande kontroll, Äta tills man är obekvämt mätt, äta stora mängde rutan fysiska hungerskänslor, äter ensam för att inte skämmas, skam och äckel-känslor i förhållande till sitt ätande. Symptom ska vara ihållande minst en gång i veckan i minst 3 månader.

Answer 51

Onset: Anorektiska symptom kan ses tidigt, även bland små barn som precis börjat skolan, men vanligtvis framträder kliniskt signifikanta symptom i åldrarna 15-19. För Bulimi är motsvarande siffra 20-24 och för Hetsätande 30-50. Könsskillnader: Tidigare trodde man att ca 1 på 10 med ätstörningar var män, nu är uppskattningen ca 1 av 3. Överestimerandet av kvinnor tillskrivs stereotypa normer och att kriterierna i DSM främst gällt kvinnliga symptom. Heterosexuella män tenderar ha mer problem med för lite muskelmassa än att de är överviktiga, Homosexuella män tror ofta att deras partner vill att de är smalare än hur det egentligen förhåller sig. Prevalens: Livstidsprevalensen för ätstörningar i stort är ca 2% enl en studie, en annan pekar på att tidigare nämnda siffra stämmer för män men att den för kvinnor är ca 3,5%. Bulimi ca 1% (1,5 för kvinnor, 0,5 för män), Anorexia är något ovanligare med ca 0,9 för kvinnor, 0,3 för män.

Answer 52

Kvinnor med Anorexia löper 12 gånger högre risk att dö i förtid än kvinnor utan diagnosen, i åldrarna 15-24. Undernäring leder till benskörhet, tunnare hår och skörare naglar, vitamin och mineralbrist som kan yttra sig i hjärt-arytmier (förändrad elektrolytbalans), torr och gulnad hy, ökad infektionsrisk. Bulimi med intag av laxermedel leder inte sällan till uttorkning, njurkollaps, sår i munhåla/strupe pga kräkning, tandskador samt även här rubbad hjärtrytm.

Answer 53

Anorexipatienter har mer än 50 gånger högre risk för självmord än övrig befolkning, någonstans mellan 3-23% kommer göra ett självmordförsök. De som får vård senare dör ofta tidigare. En studie som tittade på prognos för Anorektiker mätte hur deras tillstånd var 21 år efter att de först sökt hjälp. 16% var döda, 10% fortfarande sjuka, 21% delvis återhämtade och 51% fullt återställda. Det kan dock diskuteras vad som är fullt återställda.. Subkliniska symptom finns ofta kvar och risken för återinsjuknande är relativt stor, Bulimiker (kvinnor) visar på 70% tillfrisknande efter 11-12 år, 30% hade samma eller förvärrade symptom. Byte till närliggande diagnos är också vanligt.

Answer 54

Korsvis överföring av diagnoser? Ett problem med ätstörningar är att efter tillfrisknande så återfaller personer inte sällan till en annan form av ätstörning - hur ställer detta till statistiken på tillfrisknande? Den vanligaste formen av överföring var mellan de två Anorexi-diagnoserna, därefter gradvis avtagande mellan AN-BN och BN-BED. Inga verkar gå direkt mellan AN och BED. Se sidan 363 för bild! Komorbiditeten med andra psykiatriska sjukdomar är också vanlig, ångest 65%, mood disorders 46%, substansmissbruk 23%. 2/3 av patienter med Anorexia rapporterade att de var rigida och perfektionistiska redan som barn.

Answer 55

Riskgener kopplat till sårbara miljöer har mest stöd Anorektikers släktingar löper nära 12 gånger så hög risk att själva drabbas, för Bulimiker är denna siffra 3,7 gånger högre risk. Bulimikers släktingar löper också större risk att drabbas av missbrukssjukdomar, Anorektikers mer åt OCD. Gen på kromosom 1 verkar vara inblandat i Anorexi, Bulimi (särskilt m frivillig kräkning) har funnits på kromosom 10 —> MEN, det är omtvistade resultat! Precis som Mood disorders så tycks ätstörningar vara präglade av Serotonin - Dels vet vi redan att serotonin är viktigt för reglering av hunger, men det är också känt som en viktig faktor i förstämningssyndrom! Hjärnan. Hypothalamus tycks vara viktig i flera olika reglerande processer och djurstudier visar att med elektrisk stimulering har man kunnat initiera ätbeteenden hos möss. Skador på frontal- eller temporalloberna kan också leda till större risk för anorexi eller bulimi, troligen för att de är inblandade i perception av den egna kroppen. Lite mer spekulativt tros också delar av laterala Hypothalamus funktion vara att ta emot information från Frontallober och Amygdala vilket är viktigt vid rädsloinlärning. Som svar på omgivningen kan vissa stimuli leda till överätande, rädsla till svält. Serotonin: Verkar vara inblandad i tvångsmässighet, förstämningssyndrom, och impulsivitet. Ätstörningar kan behandlas framgångsrikt med anti-depressiva, vilket tyder på koppling till serotonin. Serotonin tillverkas också av tryptophan, vilket tillverkas från essentiella aminosyror - det vill säga sådana man får i sig från kost.

Answer 56

Anorexi: Medicinering (Antipsykotiska, Antidepressiva), Familjeterapi (Främst för tonåringa - matkontroll, överinseende av terapeut etc… i tre steg), KBT - Finns främst stöd för Bulimi i forskning, men eftersom de delar komponenter så har man även börjat med anorektiker och med framgång. Bland de som ändå misslyckas tror man att deras extremt rigida kognitiva tankesätt kan ligga ivägen för effektiv behandling. Bulimi: Främst KBT Hetsätning: SNRI, KBT Obesitas: Främst prevention, livsstilsförändring OCH Bariatrisk kirurgi

Answer 57

Ca 23% av personer över 12 år ”super till” emellanåt, och 6,7% är ”heavy drinkers”. Årsprevalensen för substansmissbruk (både alkohol och droger) är ca 9% och ca 1% använder både och. Över 37% av personer med alkoholrelaterade problem har också något psykiatriskt syndrom, 28% har något personlighetssyndrom.

Answer 58

Ökar sexlusten men minskar prestationen I lägre doser stimuleras hjärnceller, och njutning framkallas medelst frisättande av kroppsegna opioider. Högre koncentrationer inhiberar excitatoriska transmittorer som glutamat, och leder till långsammare kognition. Inhibition av glutamat minskar inlärningsförmågan, har negativ påverkan på omdöme och inhibitionsförmåga och därmed självkontroll. Sensorisk perception av kyla, hetta och smärta blir mindre påtagliga. Bakfylla vet man inte exakt vad det består i.

Answer 59

Alkohol måste till ca 90% tas omhand och brytas ner av kroppen, detta gäller allt intag som inte försvinner med andning, perspiration eller försvinner ut med urin. Metabolismen sker i levern och överdrivet drickande har skadande effekt på levern - förstyvning av blodkärl i olika stadier och slutligen skrumplever. Dövar hunger eftersom det innehåller många kalorier, men har inget näringsvärde och därför är undernäring vanligt bland missbrukare. Måttligt till tungt bruk av alkohol leder inte omgående till synliga skador, men kortsiktiga effekter är försämrat minne och problemlösning (även i nyktert tillstånd) medan organiska skador kan ses senare i livet. Det är vanligt att missbruk är relaterat till familjeproblem, förändringar i personlighet, försämrad emotionsreglering —> Svårigheter med såväl familj som arbete.

Answer 60

Vanligt förekommande bland missbrukare, troligen på grund av sänkta Thiamin-nivåer (vitamin B). Benägenhet till agitation kan ses av mindre stimuli än som annars krävs, och: Desorientering i förhållande till tid och rum Hallucinationer, vanligen gällande små och snabba djur (ormar, råttor etc) Akut rädsla Extrem suggestivitet Tremor i händer, tunga och läppar. Svettningar, feber, hög puls och dålig andedräkt —> Ett typiskt delirium varar 3-6 dagar och följs av stort sömnbehov.

Answer 61

Neurobiologiskt: Psykoaktiva droger skiljer sig både i sina biokemiska beståndsdelar, i hur snabbt de tas upp av kroppen och i hur länge de är verksamma. (vilket i sin tur beror på hur de intas och metaboliseras samt halveringstid ) Centralt för beroende är aktivering av det mesokortikolimbiska dopamin-nätverket. Mesolimbiska systemet projicerar dopamin från VTA i mesencephalon till det innoverade området i basala ganglierna vid namn Nucleus Accumbens, eller accumbenskärnan, och vidare till PFC. Dessa områden är inblandade i emotioner, minne och belöning. Alkohol och andra psykoaktiva droger stimulerar detta område vilket leder till eufori och njutning. Exponering förändrar de neurokemiska strukturerna och därmed processerna, varvid tolerans och beroende utvecklas. Genetik: Alkoholmissbruk och beroende har en ärftlig komponent. En studie pekar på att den generella risken för män ligger på 12-13%, men med en förälder som har alkoholberoende så ökar risken till 29-30%. Två alkoholberoende föräldrar = 41,2%. För kvinnor är motsvarande siffror 5, 9,5 resp 25%. Män som har sårbara gener men som inte ännu utvecklat alkoholism skiljer sig i fysiologiska responser mot de som inte har samma genotyp, och får större stressavlastning med alkohol än andra.

Answer 62

Asiater och Inuiter verkar särskilt känsliga för alkohol, med större rodnad, sänkt blodtryck och illamående som följd.

Answer 63

MIssbruk i familjen Emotionellt omogna personer, särskilt med hävdelsebehov. Stress/trauma: 25-50% av PTSD-patienter har någon form av missbruk Sociala förväntningar, särskilt bland unga

Answer 64

Behandling är inte enkelt, det bästa är generellt en kombination av biologiska och psykologiska insatser, och att vara medveten om att patientens behov förändras under pågående behandling. Från början gäller det nedtrappning/avgiftning, fysisk rehabilitering, återtagande av kontroll över beteenden, coping och att hitta andra sätt att belöna sig och att leva på.

Answer 65

Brief motivational Intervention? Utmana personens beteende genom att ge råd och visa på konsekvenser av missbruksbeteende. Ställ det i kontrast till vad ett rikt liv utan alkohol kan ge, men lämna beslutsfattande och ansvar till klienten. Handlar om motivation och insikt. Medicin: Antabus (Anti-Abuse) är grundat på disulfiram, vilket minskar njutningen av att dricka. Intag av alkohol med antabus i kroppen leder till obehag som svettningar, illamående och hjärtklappning. Akamprosat! Medicin: Naltrexon, blockerar opiat-receptorer för att minska njutningseffekten av alkohol och andra centralstimulerande substanser. Särskilt effektivt för personer med starka cravings och som dricker stora mängder vid samma tillfälle. Abstinensbesvär: Abstinens är förknippat med bakfylle-relaterade symptom som ångest, hjärtklappning, illamående/kräkning, skakningar etc. Centraldämpande preparat som Valium etc minskar dessa effekter, men risken finns att patienten istället byter missbrukstyp och går över till ”nedåt-tjack” istället. Psykologiska approacher? Gruppterapi visar goda effekter för många typer av psykiska besvär

Answer 66

``` Kunskap/effekter Copingstrategier - hur ska man bete sig i risksituationer? Ändra kognitioner Stress-management ”Life skills” Återfallsprevention ``` ÅLSÄCK fast bakåfram

Answer 67

Narkotika som Opiater (Morfin, Kodein, Tebain) och Opioider (Andra ämnen som binder till opiatreceptorer) - Opium & Heroin Sederande - Alkohol, Barbiturater (Äldre läkemedel: Sömnmedel, Ångestlindrande, Epileptika) Stimulantia - Kokain, Amfetamin - Ökar vakenhet, självförtroende. Ångestlindrande - Benzodiazepiner, minskar anspänning och ångest. Narkotiskt smärtstillande - Oxycontin Hallucinogena: LSD, PCP, Svampar (Marijuana, Cannabis, Hasch) Koffein & Nikotin

Answer 68

Sänker CNS-aktivitet. Biologiska effekter av morfin och heroin? Dessa substanser intas via rökning, oralt, nasalt och i sprutform intravenöst eller under huden. Starkast effekt får man av snortande eller intravenös injektion - med en euforisk topp som jämförs med en orgasm och varar runt 60 sekunder. Denna rush följs av 4-6 timmar där personen förblir hög i ett avslappnat och euforiskt tillstånd. Denna period följs av cravings när dess verkan avtar. Normalt räknar man med att ca 30 dagars användande leder till att ett verkligt beroende har utvecklats men det varierar. Därefter förändras toleransen och högre doser krävs för samma effekt.

Answer 69

Svettningar, rastlöshet, rinnande näsa/ögon, ökad andning etc - vilket tilltar ju längre det går. Det kan sluta med extrema svettningar, kräkning, diarré, uttorkning, kramper, buksmärtor och insomni. Abstinensen kulminerar efter 3-4 dagar och slutar efter ca 1 vecka.

Answer 70

Blandning av sårbarhet och miljö, men främst 3 faktorer är kända: Njutning, Nyfikenhet och Socialt tryck

Answer 71

I stort liknar behandlingen den för alkoholmissbrukare med nedtrappning, insikt, återuppbyggnad av socialt stöd, coping för risksituationer, verktyg och prevention. - Men man använder också Metadon, en heroinliknande substans som tar bort abstinensen men tack vare längre halveringstid och upptag så verkar det inte lika belönande. Buprenofin är ett nyare alternativ till metadon och med mindre biverkningar - skapar inte lika lätt beroende. VIKTIGT ATT MEDICINSK BEHANDLING ACKOMPANJERAS AV PSYKOLOGISK!

Answer 72

Ökar CNS-aktivitet. Kokain stimulerar kortex och ökar vakenhet (minskar sömnbehov), upphetsning/iver och sexuellt beteende. Tidigare trodde man att Kokain inte gav något fysiskt beroende men det är nu motbevisat.

Answer 73

Sociala problem (isolering, kriminalitet..) Kroniska brukare som utvecklar abstinens får depressiva symptom, trötthet, sömnrubbningar och ökad benägenhet att drömma Den ökade sexdriften kan dock sjunka efter ett tag, och även funktionen.

Answer 74

Behandling? Liknande som för Opium och Alkohol. Naltrexon används med goda resultat. Viktigt att arbeta med följsamhet till behandlingen och att försöka minska abstinensbesvär. En studie visade att endast 42% fortsatte behandling efter 6 sessioner. Sårbarhet är viss genetik och antisocialt personlighetsstörning

Answer 75

Det har lugnande effekt på ADHD-personer med hyperaktivitet. 1979 blev det lag på att det endast fick förskrivas för medicinskt bruk. Effekter av missbruk? Psykiskt och fysiskt beroendeframkallande. Tolerans byggs upp relativt snabbt. Över föreskrivna doser så ökar blodtryck, pupillerna förstoras, personen pratar snabbt och otydligt, svettningar skakningar, aptitförlust,förvirring och uppspelthet. En överdos ger så förhöjt blodtryck att det kan medföra omedelbar död. Hjärnskador förekommer

Answer 76

Generellt orsakas inga svåra abstinensbesvär om man inte använt stora doser eller långa perioder. Depressiva symptom tillhör de varligare abstinensbesvären men når vanligen sin topp inom 48-72 timmar och avtar sedan gradvis. Hjärnskador som kvarstår efter behandling medför koncentrationssvårigheter, minne/inlärning —> Sociala & ekonomiska problem och förfall av personlighet.

Answer 77

kallas även ”fattigmans-kokain”. Det framställs i stora volymer och till relativt låga kostnader, men är mycket snabbverkande och därmed farligt. Kan rökas, snortas, intas oralt eller via sprutor. Metamfetamin ökar dopaminfrisättningen i hjärnan och långvarigt bruk förändrar strukturen i hjärnan - psykologiska följder är direkt relaterade till hur länge och hur mycket man brukat. Att sluta efter att habituering inträtt och tolerans byggts upp kan medföra problem med inlärning, minne kognitiv funktion och svåra psykologiska problem med paranoida vanföreställningar. Metaboliseras långsamt så man blir hög länge! Svårare att behandla, många återfall

Answer 78

Dessa har ett utbrett medicinskt syfte för reglering av sömn, men de är extremt farliga utöver föreskrivna doser med starkt beroendeframkallande funktion och vanligt med överdoser. Effekter? Minskad CNS-aktivitet med nästan omedelbar effekt. Personer som brukar barbiturater känner sig avslappnade, fysiskt och intellektuellt med benägenhet till sömnighet. Dessvärre påverkar det också respirationen så en överdos slutar ofta med andningsuppehåll - och död.

Answer 79

Abstinensbesvär kan fortlöpa i månader, men vanligen klingar de av efter någon vecka. Symptom på detta är ångest, sömnsvårigheter, svaghet, tremor, magkramper, snabb puls, illamående, kräkning etc. Dessa svåra symptom kan dock lindras genom nedtrappning eller liknande preparat. Behandlng och nedtrappning är svårt och farligt, särskilt om det finns blandberoende.

Answer 80

LSD, Ecstacy, Marijuana, Spice

Answer 81

LSD är färglöst, luktlöst och smaklöst, och en dos mindre än ett saltkorn kan ge påverkan - den är alltså mycket potent. LSD är kemiskt framställt och i forskningssyfte var man intresserad av att kunna använda detta i terapeutiskt syfte, men utan lyckade resultat. Användning av LSD är inte alltid en positiv upplevelse, hallucinationerna kan skapa extremt traumatiska minnen. Personer som drabbas av ”snedtrippar” har exempelvis satt eld på sig själva, hoppat från byggnader och tagit andra substanser samtidigt med fatala effekter.

Answer 82

Fungerar både som hallucinogen och stimulantia, en populär partydrog. Tänkt att användas för PTSD, fobier etc men fungerade inget vidare Betecknas som en farlig drog och ligger på listor över de som bör användas allra mest restriktivt. Efter intag så får man efter ca 20 minuter en känsla av lugn, energi och välmående som varar flera timmar. Det kan ge starka färgsprakande syner, förändringar av ljud och milda hallucinationer. Vanligt bland personer med försämrat omdöme och inhibitionsproblem. Orsakar psykoser, ökat sexuellt beteende, bruk av andra droger, minnesnedsättningar, sömnapné och hjärnskador.

Answer 83

Består främst av gröna blad, därav smeknamnet ”gräs”, nära besläktat med det starkare Hasch. Populärt bland tonåringar och unga vuxna, 6,7 resp 16,5% i USA rapporterats använda. Hur det påverkar beror på dos, erfarenhet och allmäntillstånd innan man brukar, men innefattar ett lättare rus, avslappning, höjd perception med starkare sensoriska intryck. Påverkar ens tidsuppfattning så att tiden känns långsammare. Tas upp snabbt och ett rus varar från minuter till ett par timmar. Behandling kan försvåras av att personerna inte tycker det är lika allvarligt som exempelvis kokain, och ett stort överlapp med antisocial personlighet gör det komplext i form av vad som är symptom av droger eller det antisociala.

Answer 84

Syntetisk marijuana som ofta röks tillsammans med tobak. Det är starkt och tar lång tid att ta upp, vilket gör det svårare att dosera. Lite känt om långtidseffekter..

Answer 85

Dels utgår det från normativa värderingar, men även sociokulturella krafter har inflytande. Inte minst religiösa och konservativa sådana. I Melanesia finns en stam där homosexualitet är normativt bland män upp till vuxen ålder. Homosexualitet avkriminaliserades först 1974 i USA!

Answer 86

Parafilier: Fetisher, Transvestisk fetishism, voyeurism, exhibitionism, masochism, pedofili och frotteurism Könsdysfori: Könsidentitetsstörning. Känns som boken är rätt obekväm med detta.. Transsexualism

Answer 87

Pedofili, Incest, Våldtäkt

Answer 88

Definitionsmässigt så handlar det om avsaknad av intresse, eller prestationsmässig oförmåga. Hypoaktiv sexuell störning (Nedsatt förmåga till sexuell upphetsning på svenska), att ha lite eller inget intresse för sex, eller rent av aversion mot detsamma. Erektil dysfunktion Prematur ejakulation Fördröjd ejakulation Nedsatt förmåga till.. för kvinnor, eller att inte bli upphetsad nog för att kunna nå orgasm Vaginism (svårt med penetration och samlag, smärta och muskelkramper.

Answer 89

Personlighet definieras som ”karaktäristiska traits, coping-stilar och sätt att interagera med omgivningen som växer fram under barndomen och kristalliseras till etablerade mönster vid slutet av tonåren eller tidigt vuxenliv.” Personlighetssyndrom beskrivs som personliga traits som är så inflexibla och maladaptiva att dessa personer har svårt att nå upp till samhällets förväntningar av dem.

Answer 90

Personlighetssyndrom ska vara genomgripande (påverka alla typer av situationer), inflexibla samt vara stabila och vara under lång tid. Det måste också orsaka signifikant lidande eller ge funktionsnedsättning. Kliniskt sett skapar dessa personer ofta lika mycket lidande för andra som för sig själva. Deras beteenden brukar uppfattas av andra som förvirrande, irriterande, oberäkneligt och till viss grad otolererbara. De beror inte på handikappande svar på stimulin som vid PTSD eller depression

Answer 91

A. Paranoid, Schizoid och Schizotypal personlighet - ses som excentriska med tillitsproblem, vaksamhet och socialt tillbakadragna B. Histrionisk, Narcissistisk, Antisocial och Borderline - Dramatiska, emotionella och oberäkneliga C. Undvikande, Beroende (av andra) och OCD - Ångest och rädsla

Answer 92

Epidemiologiska studier visar liknande resultat, ca 4-15% beräknas uppfylla kriterierna för en eller flera diagnoser. En studie menar att 13% uppfyller någon gång under livet symptomen för en diagnos. En studie som bröt isär klustren visade på ett snitt på 10%, fördelade över A=5,7%, B=1,5% och C=6%.

Answer 93

- Grundas på traits, dvs återkommande, genomgående drag och beteenden. Inte som exempelvis en panikattackk som innebär en stor skillnad mot personens normala funktion, och tydligt observerbar - Femfaktorsmodellen är vida använd men så generelll att varje kategori har underkategorier - Svårt att hitta kausala orsaker, har endast funnits med i DSM sedan 1980. - Stor komorbiditet och överlapp, 45-85% för en extra syndrom, 25-60% för flera.

Answer 94

- Misstänksamhet, tillitsproblem och social tillbakadragenhet , vilket leder till mellanmänskliga konflikter - Ser sig som felfria och skyller misstag på andra - Kroniskt på spänn och med guarden uppe - Svårt att anförtro sig till andra samt att förlåta Varför? Viss genetisk koppling till schizofreni, men främst verkar Paranoiditet gå i arv. Hög antagonism och neuroticism! Psykosociala faktorer som föräldraneglekt, misshandel och våldsam miljö tros påverka.

Answer 95

- Oförmåga och ointresse att skapa kontakter, få nära vänner förutom nära släktingar - Saknar sociala skills och har svårt att uttrycka sina känslor - Apatisk är ett bra ord för att beskriva dem - Höga poäng på Introversion och låga på Openness Varför? Precis som med paranoida finns inte mycket forskningsunderlag, och personlighetstypen är väl heller inte den som gärna fläker ut sig för observation. Tidigare trodde forskare att det var ett förstadium till schizofreni, men om den kopplingen ens finns är den svag. Kognitionsteoretiker tänker sig att deras beteende och syn på världen har sin förklaring i maladaptiva underliggande scheman.

Answer 96

- Introvert och världsfrånvänd - Kognitiva och perceptuella störningar liksom excentriskt tal och beteendemönster - Under extrem stress kan de bli psykotiska - Finns viss forskning, 3-4% prevalens och moderat ärftlighet

Answer 97

- Emotionalitet och överdrivet uppmärksamhetssökande - Vill vara uppmärksamhetens mittpunkt för att känna sig uppskattade - Livliga och förföriska vilket drar till sig andra människor, men också kontrollerande, teatrala och manipulerande med känslor. - Prevalens 2-3%, fler kvinnor än män. Detta är omstritt eftersom kriterierna anses vara typiskt mer kvinnliga. - Omstridd diagnos, litet forskningsunderlag.

Answer 98

- Fäster överdrivet värde vid sig själva, självupptagna, önskar beundran och saknar empati för andra - Två subtyper: Grandios och Sårbar Grandios: Grandiositet, aggressivitet och dominans. Övervärderar egna prestationer och trycker ner andras Skryter för att få den uppmärksamhet och beundran de tycker sig förtjäna Sårbar: Ostadigare självkänsla. Stora drömmar men viss skam inför detta. --> Båda diagnoser har låg agreeableness, altruism och empati Varför? Grandiosa har övervärderats av föräldrar, medan de sårbara kan ha utsatts för våld, övergrepp och/eller känslomässigt kalla förädlar.

Answer 99

- Impulsiva, aggressiva och lätt-irriterade - Bryr sig mindre om andras rättigheter vilket manifesterar sig i vilseledande, aggressivt och antisocialt beteende - Ingen ånger, ingen lojalitet - Grymhet mot människor och djur + skadegörelse

Answer 100

Impulsivitet och instabilitet i interpersonella relationer, självbild och humör. Borderline som namn härstammar från att vara på gränsen mellan neurotisk och psykotisk. - Affektiv instabilitet med intensiva gensvar på miljömässiga triggers. - Perception av avvisning är kopplat till intensiv och okontrollerbar ilska - Impulsivitet i att reagera på miljömässiga cues - Nedsatt smärtperception, vilket kan förklara delar av självskadebeteende - Suicidförsök ofta med manipulativa motiv Prevalens 1-2%, lika fördelning kvinnor/män. Komorbiditet med Bipolär och Unipolär depression, ångest, substansmissbruk, ätstörningar. Överlapp till Histrionisk, schizotypal och antisocial

Answer 101

Biologi: De affektiva delarna tycks ha stark heriditet, och Serotonin-relaterade gener verkar vara inblandade precis som vid andra förstämnings-syndrom. Serotonin-aktiviteten är för låg för att kunna bromsa impulsiva beteenden. Detta tillsammans med hyperkänsligt nor-adrenergt system tros vara en stor del av den biologiska förklaringen bakom syndromet Psykosociala faktorer har mest gjorts i retrospektiv och resultat som plockats ur forskning från detta fält vilar till stor del på drabbades minnen. Enl denna forskning finns viss koppling till misshandel, separation och förluster.

Answer 102

Extrem social inhibition och introversion - livslångt mönster av begränsningar i sociala relationer och en oförmåga snarare än ovilja att etablera nya relationer - Hyperkänsliga för kritik - Önskar tillgivenhet och känner sig ensamma - Oförmåga att knyta an till andra ger ångest. - Extrem självmedvetenhet och låg självkänsla gör att de undviker sociala situationer och har svårt att uppleva njutning Varför? Stort överlapp med social fobi genetiskt. Psykosocialt finns stöd för att bartn som upplevt avvisning och psykisk misshandel lättare hamnar i denna diagnos.

Answer 103

- Extremt behov att bli omhändertagna - Uttrycker sällan ilska i rädsla att bli avvisade och ensamma. - Undergivna i förhållanden - Svårt att fatta beslut och att vara självständiga vilket leder till svårigheter med många jobb. - Överlapp med histrionisk och borderline, men utan att kräva uppmärksamhet eller dominans. Varför? Viss genetisk koppling till agreeableness och neuroticism. Möjligt att barn med sårbara gener och en auktoritär/överbeskyddande förälder har större risk

Answer 104

Perfektionism och överdriven kontroll/ordning, ska inte förväxlas med OCD då bara tre symptom överlappar - Regler, ordning och scheman genomsyrar dessa personer. De har svårt att se helheter och fastnar lätt i detaljer. - Hänfaller gärna till att vara överdrivet nitiska i sina arbeten, och arbetets perfektion kan lätt gå ut över mängden fritid. - Niten som uttrycks i arbete kombinerat med en svårighet att uttrycka känslor gör att sociala relationer blir lidande. Varför? Modest genetisk koppling. Främst överlapp med conscientiousness. Reagerar starkt på avsersiva stimulin och försöker undvika dem.

Answer 105

Personlighetssyndrom är svårbehandlade - symptomen är närvarande över så pass många situationer och insikten kan ofta vara låg, så de kommer inte sällan på andras initiativ. - Främst ångestlindring, förändra dysfunktionella beteenden och hela beteendemönster/personlighet - Kognitiv approach är relativt nytt i behandling av personlighetsproblem men verkar ha visst stöd. Här omarbetar man kognitiva fällor, automatiska tankar etc —> Beroende på maladaptiva scheman. - Kluster A och B har inte bara svårt med relationer i vardagen utan även med terapeuten - Andra diagnoser blir också mer svårbehandlade om de har samsjuklighet med personlighetssyndrom Terapimetoder får anpassas efter personlighetstyper: - Beroende, Histrionisk och BPD behöver mer autonomistöd än ytterligare beroende - För utagerande personligheter kan partiell hospitalisering vara fördelaktigt, gärna kopplat med gruppterapi - Borderline: DBT - Schizotypal: Antipsykotiska läkemedel + atypiska diton. SSRI lindrar också men ingen av dem har gett någon riktigt tillfredsställande behandling Paranoid, Schizoid, narcissistisk och histrionisk? Annat än fallstudier finns inga bra genomförda kvantitativa studier, vare sig på medicinering eller psykologisk behandling för dessa patientgrupper Behandla Kluster C? Korttidsterapi med aktiv och konfronterande approach har gett hyfsade resultat. Antisocial: MKT svårbehandlad, var försiktig med att sätta diagnos.

Answer 106

Impulsivitet, Ökad motorisk aktivitet, Svårt att sitta stilla samt Svårt att behålla uppmärksamhet/Distraherbarhet Två subgrupper: Primärt hyperaktiv, primärt koncentrationssvårigheter (+blandad subtyp) - I snitt 7-15 IQ lägre än genomsnitt - Svårt att prestera i skolan - Prevalens 3-7%, 6-9ggr vanligare bland pojkar (omstridd siffra) - Genetiska faktorer är betydande, men mer kunskap behövs i hur de tar sig uttryck i kombination med miljö. Behandling? Ritalin, ett amfetaminbaserat läkemedel, är det vanligaste men har också biverkningar. minskat blodflöde till hjärnan (förändrad kognition), rubbningar av tillväxt-hormon, sömnsvårigheter och vissa psykotiska inslag.

Answer 107

Aggressivt och Antisocialt beteende i fokus. Onset 8 resp 9 år i snitt. ODD har en livstidsprevalens på 11,2% för pojkar och 9,2 för tjejer. ODD har tre subgrupper: 1. Arg/Irritabel, 2. Argumenterande/trotsig, 3. Hämndlystnad. Conduct disorder föregås nästan allltid av ODD - övergång inom 3 år vanligast. - Karaktäristika för båda syndrom är ihållande, återkommande regelbrytande och likgiltighet inför andras rättigheter. Fientlighet, olydnad, fysisk/verbal aggressivitet, bråkbenägenhet, lögner, utbrott och brist på sexuell inhibition är några vanliga symptom Varför? Genetisk predisposition till låg verbal intelligens, milda neurokognitiva problem och svårigheter med temperament utgör en produktiv grund för att utveckla Conduct disorder med tidig onset. Dessa negativa faktorer leder ofta till att de hamnar efter i skolan, får gå om klasser, hamnar i fel kretsar (med likasinnade) och väl utanför skolan får dessa olyckans gener frodas i förfallets evigt ruttnande trädgård.

Answer 108

Bestraffning verkar mest göra skada för dessa barn, fokusera istället på dysfunktionella familjesituationer och på hur man kan vända barnets negativa och maladaptiva beteenden till något bra. Familjeterapi fokuserar på de inkonsekventa, bestraffande och maladaptiva förebilderna som föräldrar utgör, och deras fokus på det negativa i barnets beteende förstärker snarare än att släcka ut detta. Antidepressiva mediciner och KBT till barnen har viss effekt, edukation till föräldrar också.

Answer 109

Ångest: Prevalensen är relativt hög, ca 10% och flickor drabbas mer än pojkar. Separationsångest: Den vanligaste formen av ångest hos barn. Studier vitt skilda i prevalens, 2-41% har rapporterats. Barn med separationsångest upplever orealistisk rädsla, överkänslighet, mardrömmar, självfokus/medvetenhet, bristande självförtroende och kronisk ångest. Ofta går symptom över när de blir äldre och går i skolan (bra lärare, vänner), men en överkänslighet kan finnas kvar som vuxen Varför? De med sårbara gener tros ha extra lätt att betingas till aversiva stimulin, och modellinlärning via föräldrar som också har större benägenhet till ångest och rädsla Behandling? Medicinering blir allt vanligare, men försiktighet bör iakttas med fluoxetine (den vanligaste ångest/barn) eftersom ångest ofta har samsjuklighet med andra syndrom. Psykologisk behandling: Beteendeterapi med desensetisering inför ångest och träning för att uppnå mastery i vissa viktiga kompetensområden. KBT är starkt ångestlindrande!

Answer 110

Tillbakadragenhet, gråt, undvikande av ögonkontakt är några av symptomen. Dålig aptit, aggressivt beteende och självmordsförsök är andra. Epidemiologiska studier tyder på samhörighet med andra somatiska sjukdomar. Tidigare har diagnoskriterierna varit i princip samma för barn och vuxna, men sedan man upptäckt att hormon-nivåer skiljer sig åt, och därmed också behandling. Prevalens av depression är relativt hög hos barn, 2,8% upp till 13 år, och 5,6% mellan 13-18 år. Bipolär sjukdom ökar också, och är inte sällan samsjukligt - särskilt med ADHD. Varför? Hög ärftlighet, och stark sociokulturell påverkan från föräldrar. Barn med depressiva föräldrar har betydligt större risk att försöka begå självmord. Om mamman dricker alkohol under graviditeten kan det även påverka depressionsrisk. Sårbara gener kan genom olika trauman och stressfulla händelser försämra oddsen att drabbas Samma läkemedel som används för vuxna tycks ha viss effekt på barn, men ångestlindrande fluoxetine verkar fungera bättre. Barn med god verbal förmåga mår bra av lekterapi

Answer 111

Parasomnier: Sömngående etc. Vanligt under uppväxt, händer 10-30% någon gång Tics: Onset 7-8 år, Harklingar, Motoriska abnormaliteter som blinkningar och ryckningar vanliga. 2,6% har generaliserade tics, 0,6% tourettes Tourettes: Extrema tics, multipla motoriska och vokal-motoriska yttrungar. Huvudrörelser ackompanjerat med ljud vanligt, men även sniffningar eller ord. Känsla/uppmaning som man uppfattar som att den kommer gå över om handlingen utförs. Behandling? Neurpleptica för Tics och Tourettes. HRT, dvs avslappning, medvetenhet etc, ska också fungera bra.

Answer 112

En av de mest handikappande diagnoserna! En utvecklingssjukdom som involverar ett antal problematiska beteenden som nedsättningar i språk och perception, motorik, sämre verklighetsförståelse samt försämrad social förmåga. De uppvisar ofta svårigheter med ögonkontakt, har starka behov av rutiner och har svårt att relatera till andra och ogillar auditiva stimulin likväl som beröring. Repetitiva beteenden som gungande, dunka huvudet, snurra runt etc är karaktäristiskt likväl som andra bisarra beteenden.

Answer 113

Prevalens 0,3-0,6% enl en tidigare studie, en nyare pekar på 2% - ökningen beror mest troligt på metodologiska skillnader mellan studier och förändrad diagnostik. Upptäcks vanligen inom 30 första månaderna men misstänks ofta långt innan. Sociala handikapp: Saknar behov av kontakt och tillgivenhet. Bryr sig sällan ens om deras föräldrar enligt boken (stämmer det, föräldrar kan väl också stärka rutiner och ge någon slags trygghet??). Flack affekt som de förknippats med innan tror man idag snarare beror på en oförståelse inför omvärlden och därav bristande reaktion. De har även svårt med perspektivtagande och därmed empati. Självständiga toalettbesök är också ett vanligt problem! Intellektuell förmåga är oftast nedsatt, särskilt minne, jämfört med andra barn och med intellektuellt svaga Rutiner: ”Obsessed with maintenance of sameness” - rutiner betyder mycket, och det är inte ovanligt att autistiska personer knyter band till saker som nycklar, stenar etc.

Answer 114

Varför? Den exakta orsaken är inte helt fastställd, men konsensus råder gällande att centrala nervsystemet är inblandat på något sätt. Många är dessutom överens om att den kognitiv-perceptuella funktionen som att processa inkommande stimuli och sedan relatera till det är nedsatt. Viss ärftlighet har noterats, 3-5% risk för ett syskon att få autism om ett redan har det. Bland neurotransmittorer tros Glutamat vara inblandat, och man tror att tidig neuronal utveckling störs så att närverken påverkas på något sätt. ASD, Schizofreni, ADHD, Bipolär och återkommande Depressioner verkar dela genetiska komponenter. Prognosen för behandling är dålig. På grund av deras problem, ointresse och låga insikt så blir behandlingen oftast ineffektiv, och de får ofta stå pall för nya och inte så effektiva behandlingsförsök. Medicinering har dålig effekt! Aggressiva symptom är till viss del behandlingsbara Behandling sker ofta i hemmet, under flera år, mellan behandlare och barn och med förstärkning/bestraffning för att forma beteenden

Answer 115

Karaktäriseras av handikapp i generella mentala förmågor som problemlösning, resonerande, planerande, abstrakt tänkande, bedömande, akademisk förmåga och att ta lärdom av erfarenheter. Klassificering: Mild: Intellektuell förmåga som vuxen likställd med 8-10 åringar. Svårt att förutse konsekvenser av sitt agerande. Verkar mer mogen än 8-10 år pga livserfarenheter. Moderat: 4-7 årings mentala förmåga - Kan lära sig läsa och skriva hjälpligt, och utföra enklare arbete. De är ofta klumpiga och med dålig motorik. Tidig diagnos och bra stöd ger bästa möjliga utfall. Svår: Motorik och tal starkt påverkat, sensoriska och motoriska handikapp vanliga. Kan utveckla förmåga att utföra enklare uppgifter som stärker autonomin något ”Profound” Varför? Genetiska/kromosom-relaterade avvikelser, Infektioner och toxikalitet, Trauma, Joniserande strålning, Undernäring (Social Deprivering?)

Answer 116

Extra kromosom på 21:a paret, intellektuellt nedsatta och åldras snabbare. Karaktäristiskt utseende och överkonsumtion av mat. Vanligt med hjärtfel.

Answer 117

Barnet föds till synes normalt, men en leverabnormalitet gör det svårt att bryta ner en viss aminosyra, vilket bromsar den intellektuella utvecklingen om de inte får viss kost. Sker i ca 1 på 12.000 födslar (0,008%). Beror på en recessiv gen, så båda föräldrarna måste alltså vara bärare för att barnet ska drabbas!

Answer 118

Hydrocephalus Macrocefali - Förstorad skalle till följd av abnormal tillväxt av gliaceller, ger vanligen synbortfall och kramper Microcefali - Ger svåra intellektuella problem, skallen mäter sällan över 17” i omkrets mot normala 22”. Kapacitet är som vi vet volymberoende…

Answer 119

Psykoterapi och beteendeterapi har i nyare studier visat sig vara lika effektivt för barn som för vuxna, men i labb-miljö blir resultaten som regel bättre än i verkligheten. Barn med emotionella störningar söker sällan hjälp själva. Mer kunskap och större lyhördhet plockar upp fler barn så att de kan få hjälp i så tidigt skede som möjligt. Exponering för våld och ogynnsamma familjesituationer sätter barnet i risk att utveckla problem, så högriskbeteenden och svåra hemförhållanden måste identifieras. Risk-gener får större utlopp i negativa miljöer. Många sjukdomar/syndrom är ärftliga. Barn som drabbas har ofta vuxna med problem - vård av båda hjälper inte bara två personer för sig, deras delade miljö blir ofta bättre efteråt. Föräldrar kan tränas i olika tekniker för att kunna hjälpa sina barn bättre

Answer 120

Antal nya fall i en viss population på ett år. Kan beräknas med exempelvis genomsnittsbefolkning under ett år och antalet nya fall

Answer 121

OCD och/eller Tourettes-liknande symptom till följd av streprokock-infektion. En auto-immun reaktion påverkar basala ganglierna. ``` Kriterier: - Förekomst av OCD/Tics-symptom - Abrupt Onset - Prepubertal debut (Plus association med streptokock-infektion) ``` Kan också vara relaterat till: - Separationsångest - Generaliserad ångest - Motorisk hyperaktivitet - Utvecklingsmässig regression - Frekvent urinerande och nydebut av sängvätande

Answer 122

Hallucinationer är en störning i perceptionen, exempelvis känslan att det kryper insekter under huden. Vanföreställningar är tankar som inte har någon koppling till verkligheten, exempelvis att det faktiskt kryper något under huden. Men det behöver inte nödvändigtvis vara en förklaring på en hallucination, utan kan lika gärna vara "Jag vet att min fru/man ligger med någon annan".

Answer 123

För att kunna sluta sig till en diagnos på bästa grund används lämpligen en approach där alla tänkbara andra diagnoser och orsaker undersöks och utesluts. Försök att falsifiera den diagnos som verkar mest trolig tills att du har starkt stöd både för vad du vill sluta dig till samt utesluta.

Answer 124

För personer som drabbats av depression och liknande diagnoser som ofta leder till håglöshet och isolering, så hamnar de lätt i ett ekorrhjul av negativa tankar och beteenden samt brist på positiva stimulin. Beteendeaktivering syftar till att ändra beteendemönster, försöka göra saker som man tidigare tyckt ha varit roligt och få positiva intryck. Detta är vanligt i KBT-behandling mot depressiva tillstånd.

Answer 125

Läkemedel som har bokstaven Z i början, används för sömnproblem. ex. Zopiklon

Answer 126

Disulfiram (Antabus) är för den som vill sluta dricka helt. Minskar nedbrytningen av acetaldehyd så intag av alkohol ger symptom som liknar bakfylla. Akamprosat: Både för den som vill bli helnykter och den som vill minska drickande. Alkohol frisätter endorfiner vilket binder till Opioidreceptorer. Opioidreceptorerna har inhiberande verkan på GABA vilket ökar dopaminfrisättning. Akaprosat blockerar Opioidreceptorer vilket öka GABA, vilket i sin tur hämmar Dopaminfrisättning. - -> Minskar begär och merbegär, och därmed risk för återfall. Mildrar även abstinenssymptom - -> Abstinens kan ge tonisk-kloniska kramper Naltrexon: Både för den som vill bli helnykter eller minska sin konsumtion. Kan tas vid behov och minskar risk för återfall Alkohol stimulerar cannabinoid-receptorer vilket ökar frisättning av Glutamat. På dopaminerga nervceller finns receptorer för glutamat, men dessa hämmas av Naltrexon och därmed dopaminfrisättning. Eller var det tvärt om?

Answer 127

Metadon: Agonist: Går på samma receptorer som Heroin, men med långsammare upptag/effekt eftersom de tas via tabletter, och nedbrytning. Man kan utveckla beroende men det är inte lika sannolikt. Vissa smular dock sönder och tar direkt i blodet Buprenorfin/Naloxon: Partiell opiatreceptoragonist, + opioidreceptorantagonist. Långsammare nedbrytning ger stabilare effekt och inte samma abstinens

Answer 128

Teorin är att ADHD innebär lågt Noradrenalin och Dopamin i PFC. Dopamin har inga egna återupptagspumpar i PFC så de återupptas av Noradrenalinpumpar. Minskat återupptag av noradrenalin ökar därmed koncentrationen av Dopamin. Ergo: Centralstimulerande (Ritalin, Concerta etc), vilket ökar frisättningen av Dopamin. Atomoxetin: Hämmar återupptag av noradrenalin --> Båda dessa har kort halveringstid, men tabletterna kan konstrueras så att de släpper ifrån sig bitar av substansen åt gången så att de räcker längre

Answer 129

Funktionell brist på monoaminer, det vill säga Noradrenalin och Serotonin. Anti-depressiva ökar alltså nivåerna av monoaminer, men olika hur selektiva de är till vissa transmittorer. SSRI - Selektiva Serotonin-återupptagshämmare SNRI - Serotonin och Noradrenalin-återupptagshämmare Tricykliska - som SNRI men blockerar också Muskarin-receptorer, dvs kolinergt återupptag (Viktigt för vakenhet i parasympatiska nervsystemet)

Answer 130

Första generationens går bara på positiva symptom, andra går både på positiva och negativa.

Answer 131

Antihistaminer, neuroleptika

Answer 132

Främst mer akut och korttidsbehandling - snabbverkande men beroendeframkallande. - Akut ångest och oro - Sömnstörningar - Epileptiska kramper - Alkoholabstinens - Akut maniskt anfall - Premedicinering innan operation

Answer 133

- Prevalens bland förskolebarn är låg; skolålder ca.0.4-1.85 %, dock högre hos tonåringar ca.3-8% . - Vuxna: Punktprevalens, 3% män, 7% kvinnor. - Livstidsprevalens,  25% kvinnor, 15% män någon gång. (17% USA ngn gång,  Kessler, et al, 2005) - Äldre ca 15%

Abnormal psykologi Flashcards

(157 cards)