Akut sjukvård del 3 Flashcards

1
Q

Vad är hjärt- och kärlsjukdomar?

A
  • Samlingsbegrepp: sjukdomar som drabbar våra cirkulationsorgan
  • T.ex. hjärtinfarkt, stroke.
  • Vanligaste dödsorsaken i Sverige
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förklara kort om hjärtat

A
  • Centrala delen
  • Känslig muskel för variation i metabolism och vätskebalans
  • Väger ca 250-350 gram
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förklara hjärtats retledningsystem:

A
  • Form av rytm (sinusknutan). Hjärtats egna pace-maker.
  • AV-knutan (fördröjer retledningen).
  • Hisbunt
  • Septum via höger och vänster känkel
  • Slutligen purkinjefibrer (kontraktion, relaxation av ventriklarna).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara receptorer och samordningen

A

Receptorerna i de reflexslingor som mäter blodtrycket kallas baroreceptorer.

  • Som känner av när blodtrycket sjunker eller stiger
  • Finns i t.ex. sinus carotis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är definitionen av chock?

A

Cellernas tillgång till O2 understiger de metabola behovet

  • Skapar en surhet i kroppen pga. metabol eller respiratorisk acidos
  • < 90 Hg – hypotention (undvika visa interventioner).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är de tidiga tecken på chock?

A
  • Andningen!!
  • Puls (behöver inte ge sin bekänna för äldre pat.).
  • Hud (vit, kall hud).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är de sena tecken på chock?

A
  • Blodtryck (ev. sjunkande blodtryck).

- Neurologi (koma, desorientering).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad finns det för respons på chock?

A
  • Cerebral respons (sent)
  • Njurarnas respons (tidiga)
  • Binjurarnas respons (relativt tidiga)
  • Lungornas respons (relativt tidiga)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara den cerebrala responsen på chock

A

Blodflödet omdirigeras till hjärna, hjärta och lungor

< 50 mmHg (cerebral ishemi – förändrat medvetande).

Snabb och aggressiv (hjärnan förbrukar mycket energi).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara njurarnas respons på chock

A

RAAS (renin-angiotensin-aldosteron-systemet)

Angiotensin II > vasokonstruktion > ökat blodtryck

Ökad aldosteronfrisättning > Na-reabsorption > ökat blodtryck

ADH-frisättning ger > ökad vattenreabsorption > ökat blodtryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara binjurarnas respons på chock

A

Sympatikusstimulering > frisättning av katekolaminer (adrenalin och noradrenalin) > (takykardi och blodtrycksstegring) = ökad hjärtminutvolym (blodtrycket stiger)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara lungornas respons på chock

A

Patienter i chock eller begynnande chock är uttalat takypnoiska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad finns det för olika typer av chock?

A
  • Kardiogen chock (brist på pumpförmåga)
  • Hypovolem chock (cirkulatorisk dysfunktion, brist på volym)
  • Obstruktiv chock (tillfällen när stora artärer, vener som obstrueras)
  • Distributiv chock (kopplad till brist på vaskulär resistens genom t.ex. sepsis chock/toxisk chock och neurogen chock)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara kardiogen chock och utmaningen med den.

A

Mortalitet 60-90%

Handlar mycket om tidig upptäckt

Kliniska fynd: dyspne, cyanoas, kall hud, takykardi, halsvenstas, ödem mm.

  • Behandling helt beroende av etiologin
  • Ta reda på den bakomliggande orsaken
  • Kontrollera alltid blodtryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara den obstruktiva chocken

A

Orsakas av en kompression eller obstruktion av de stora venerna, aorta, lungartärerna eller hjärtat

-Kan uppkomma t.ex. genom lungembolier som kan vara direkt livshotande

Symtom: Takykardi, lågt blodtryck, snabb andning mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förklara hypovolem chock

A

Hypovolem chock eller blödningschock orsakas av en minskad cirkulerande volym, som t.ex. vid förlust av helblod

Ofta ett snabbt förlopp (pga. liten vätskevolym i förhållande till storleken).

Lätt för äldre personer att drabbas (relation till dehydrering eller förlust av blod).

17
Q

Förklara dustruktiv chock

A

Orsakas av en felaktig fördelning av antigen blodflöde eller blodvolym.

Under detta begrepp ingår:
Neurogen chock (spinal)
Septisk chock/toxisk chock

18
Q

Förklara sepsis chock

A

Karakteriseras av en akut cirkulationssvikt i kombination med hypotension (lågt blodtryck) och generell organsvikt.

Orsaken är ej klarlagt

Uppstår vasodilitation > generell volymförlust > ökad hjärtfrekvens

Temperatur > 36 grader eller > 38 grader

Puls: > 90 slag/min

Andningsfrekvens: > 20 andetag/min

Lågt eller högt antal vitablodkroppar < 4 eller > 12

Manifestation av bakterier

Försämring eller bortfall av organperfusion (genomblödning)

19
Q

Förklara sepsis klinik

A

Upptäcka så tidigt som möjligt, snabb handläggning med infarter, vätska och antibiotika (minska dödligheten)

•Akut insjuknande med frossa och ev. feber

  • Andningspåverkan
  • Konfusion
  • Smärta
  • Sjukdomskänsla
20
Q

Förklara BAS vid suspekt sepsis

A
  • Blodtryck, systoliskt < 90 mmHg
  • Andningsfrekvens > 30/min
  • Saturation < 90
21
Q

Förklara anafylaxi-livshotande allergisk reaktion:

Immunologis och icke-immunologisk

A

Immunologiskt (via antikroppar, exv. Blodtransfusion, läkemedel, födoämnen)

Icke immunologiskt (direkt histaminfrisättning, t.ex. opioider, alt. genom annan fysikalisk substans)

22
Q

När startar anafylaxi-symtom?

A
  • Oftast inom 2-15 min
23
Q

Hur ter sig anafylaxi?

A

Initialt (diffusa obehag, oro, klåda, illamående) > progress (andioödem, andningssvårigheter) > chock (förlorar ofta medvetandet, andningen är ansträngd).

Akuta delen: Person i progress > injektion/inhalation adrenalin

24
Q

Förklara den neurogena chocken

A
  • Uppkommer genom skada på cervikala eller torakala delar av ryggmärgen