Alkoholbrukssyndrom Flashcards

1
Q

Hur många svenskar har riskbruk och hur många har missbruk? (alkohol) Hur många beräknas avlida/år?

A

Riskbruk: 700 000
Missbruk: 450 000
Död: 6000 årligen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur mycket alkohol innehåller ett standardglas och hur mycket motsvarar det?

A

12 g alkohol. 1,5 dl vin, 4 cl starksprit, 33 cl starköl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär och hur definieras riskbruk?

A

Konsumtionsnivå som innebär ökad risk för fysiska och psykiska biverkningar.
Män >= 14 glas/v eller >= 5 standardglas vid samma tillfälle.
Kvinnor >=9 standardglas/v eller >=4 standardglas vid samma tillfälle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Alkoholberoende typ 1

A

Vanligast 80%.
Beroende enl DSM-V.
Senare debut, efter 25-årsålder. Socialt nätverk relativt ok (hunnit etablera jobb och familj). Psykologisk beroende och kontrollförlust. Skuldkänslor för drickandet. Ofta riskbruk som slår över.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Alkoholberoende typ 2

A

Cirka 20%.
Beroende enl DSM-V.
Debuterar före 25-år/tonår.
Starkare ärftlig faktor.
Hög grad av sensation-/nyhetssökande.
Våldsamhet vid berusning/låg “harm-avoidance”.
Kriminalitet, ofta drag av antisocialpersonlighetsstörning, ADHD + kognitiv sjukdom.
Sociala komplikationer.
Oftare blandsubstansbruk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nedbrytning av alkohol

A
  • Oxideras i hastighet 0,1 g/kg/h. Fix hastighet strax över 0,5 standardglas/h.
  • Omvandlas till acetaldehyd via alkoholdehydrogenas, därefter till ättiksyra via aldehyddehydrogenas och därefter till vatten och koldioxid.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Verkningsmekanism alkohol

A
  • Hämning av glutamaterga NMDA-receptorer
  • Stimulering av GABAa
  • Aktivering av belöningssystemet genom dopaminfrisättning via disinhibition på GABA-interneuron i VTA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Riskfaktorer alkoholberoende

A

Ärftlighet (50%)
-Defekt i alkoholdehydrogenasanlagen som gör att man klarar alkohol sämre (farmakokinetik)
-Hereditet för annorlunda upplevelse av ruset (farmakodynamik). Låg effekt kan vara riskfaktor.
-Annorlunda molekylära adapationer (ej tillräckligt studerat)

ADHD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Akuta symtom

A

Stimulation, välbehag, ångestdämpning, hämning/omdömeslöshet, ökat självförtroende.
Sluddrande tal, koordinationsstörningar, aggressivitet, sänkt intellektuell förmåga.
Sedation - koma - död.
Vasodilatation och avkylning.
Ökad saliv- och magsaftsekretion. Ökad ACTH-sekretion. Sänkt sekretion: oxytocin, testosteron. Ökad HDL. Minskad trombocytaggression.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kroniska symtom

A

Tremor, “alkoholansikte” (röd, svullen, grov hud mm). Levercirros, akut eller kronisk pankreatit. Hepatomegali. Ascites. Dupuytréns kontraktur (fibrosbildning av palmarfascia). Förmaksflimmer. Sömnapné, snarkningar. Delirium tremens. Wernicke-korsakoff-syndrom. Osteoporos (yngre medelålders män). Dilaterad kardiomyopati.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv tolerans

A

En anpassning till mer eller mindre långvarig närvaro av en substans. Nedbrytande enzym regleras upp (metabol tolerans) eller så regleras receptorer ner (farmakologisk tolerans). Kroppen anpassar sig för närvaro av substansen, abstinenssymtom uppkommer vid frånvaro.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv verkningsmekanismen vid akut alkoholabstinens

A

Ökad retbarhet i CNS pga avbrutet alkoholintag och obalans mellan inhibition och excitation pga långvarigt alkoholintag. GABA blir sämre pga överstimulans, i frånvaro av alkohol kan GABA inte inhibera tillräckligt varför man får en överexcitabilitet på NMDA, detta blir celltoxiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Symtom på lindrig abstinens

A

Tremor, takykardi (<120), svettningar, ångest, nedstämdhet, sömproblem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Symtom vid medelsvår abstinens

A

Som vid lindring men puls >120, BT-stegring, kramper, meningslöshet-/hopplöshetskänsla, suicidtankar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Delirium Tremens

A

Svår livshotande abstinens.
Abstinenssymtom + förvirring, illusioner-plockighet, hallucinationer (skrämmande synhallisar, även andra sinnen), muskelrigiditet/tonusökning, hypertermi, dehydrering, cirkulationssvikt. Diff: portal encefalopati.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför ska man alltid ge tiamin vid alkoholabstinens?

A

Tiaminbrist kan ge neurologiska skador och Wernicke-Korsakoff syndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka symtom ingår i CIWA-Ar och vad står det för?

A

Clinical Insitute Withdrawal Assesment Alcohol revised.
-Illamående/kräkningar
-Tremor
-Svettningar
-Ångest
-Psykomotorisk oro
-Taktila förändringar
-Hörselförändringar
-Synförändringar
-Huvudvärk
-Orientering

18
Q

Ange 3 hjälpmedel att använda vid alkoholanamnes

A

CAGE (cut-down, annoyed (vid kritik), guilt, eye-opener (återställare)).
AUDIT.
Alkonacka.

19
Q

Hur tolkas AUDIT?

A

Riskfylld/skadlig konsumtion:
för kvinnor >= 6p
för män 8-15 p
eller
alkohol under graviditet
eller
alkohol vid bilkörning

20
Q

Faktorer som talar för hög abstinensrisk och behov av inneliggande vård

A
  • Puls >120
  • Tidigare DT
  • Tidigare abstinenskramp
  • Samtidig somatisk sjukdom
  • Lång alkoholkonsumtion (>3 v dygnet runt)
  • Hög alkoholkonsumtion (>250 g/d)
  • Hög initial promillehalt
  • Lång tid från senaste intaget
  • Suicidrisk
21
Q

Blodprover vid abstinens

A
  • glukos (alkohol utlöst hypoglykemi?)
  • CRP + blodstatus (anemi, infektion?)
  • leverprover (leverpåverkan)
  • TSH (tyreotoxikos/hypotyreos)
  • elektrolytstatus (hyperkalcemi?)
  • blodgas vid misstanke om förgiftning (acidos?)
22
Q

Vad är PETH och hur fungerar det?

A

PETH (fosfatidylethanol)
- sens 99%, spec 100%
- en fosfolipid som bara bildas vid närvaro av alkohol
- kan ge utslag vid enstaka komsumtion men stiger ffa vid regelbunden konsumtion
- mäter intag senaste veckorna och kan ge utslag trots 14 dagars uppehåll

23
Q

Vad är CDT och hur fungerar det?

A

CDT
- sens 50-70%, spec 95%
- mäter alkoholens påverkan på det järntransporterande proteinet i blodet
- förhöjt värde efter 4-7 standardglas/dag under 1-2 v

24
Q

gamma-GT

A

gamma-GT
- sens <75%, spec låg
- mäter organskador på levern, störst värde vid långtidsuppföljning på alkoholpatienter.
- normaliseras efter cirka 3 v nykterhet

25
Q

Utöver alkoholmarkörer finns andra prover som påverkas av alkoholkonsumtion (blod och levervärden). Vilka?

A

Lever
- ASAT>ALAT, låg sens och spec
Blod
- MCV: ger info om benmärgspåverkan, normaliseras efter 2-6 mån nykterhet

26
Q

För alkoholbrukssyndrom enligt DSM-V finns 11 kriterier. Vilka är dessa?

A

1.Större mängd/tid än menat
2.Varaktig önskan eller misslyckade försök att kontrollera/minska intaget
3.Mycket tid går åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen
4. Sug efter drogen
5. Upprepat intag leder till att personen misslyckas med åtaganden på jobb, skola eller i hemmet
6. Fortsatt intag trots återkommande problem av social/mellanmänsklig natur pga drogen
7. Viktiga aktiviteter minskas/avslutas pga drogen
8. Upprepat intag i situationer där det innebär betydande risker för fysisk skada
9. Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär pga detta
10. Tolerans - ökad mängd för att uppnå samma effekt/minskad effekt av samma dos
11. Abstinens - typiskt abstinens eller att drogen används för att lindra/undvika abstinens

27
Q

Vad krävs för att uppfylla diagnosen alkoholbrukssyndrom? Hur graderas det?

A

Två eller fler kriterier uppfyllda under 12 månader.
- Lindrigt 2-3 kriterier
- Måttligt 4-5 kriterier
- Svårt 6 eller fler kriterier

28
Q

Psykosocial behandling vid alkoholbrukssyndrom

A

Brief-intervention
- Enstaka rådgivande samtal, effektivt vid riskbruk
Motiverande samtal
- icke-konfrontativt förhållningssätt, behandlingsmetod och generellt förhållningssätt
KBT
-återfallsprevention för att hantera sug/triggers
Tolvstegsprogram

29
Q

Disulfram (Antabus) verkningsmekanism

A

Hämmar aldehyddehydrogenas vilket ger en ansamling av acetaldehyd. Detta ger symtom som svettningar, illamående, hjärtklappning och andnöd

30
Q

Disulfram (Antabus) indikationer, komplikationer och kontraindikationer

A

God effekt om utdelning tillsammans med behandlingsprogram.
Kan ge blodtrycksfall, svimning och i värsta fall cirkulationskollaps. Viktigt att informera om total avhållsamhet från alkohol. Kan ge leverpåverkan - kontrollera prover 4 v efterinsättning. Kontraindicerat vid leversjukdom.

31
Q

Akamprosat (Campral) verkningsmekanism

A

Blockerar NMDA-receptorn vilket påverkar hjärnans belöningssystem och minskar suget efter alkohol.

32
Q

Akamprosat (Campral), behandlingsregim, biverkningar och kontraindikationer

A

-Behandling bör pågå i 1-2 år och kompletteras med psykosocialt stöd.
- Väldokumenterad effekt på minskning av sug, god effekt på cirka 1/3-del
- Biverkningar: vanligt med diarré, illamående och buksmärta
- Kontraindikationer: nedsatt njurfunktion

33
Q

Naltrexon verkningsmekanism

A
  • Opioidantagonist, ger minskat sug och begär
  • Fungerar för vissa genetiskt predisponerade, ffa män, hereditet, tidig debut, tydlig eufori/kontrollförlust vid alkoholintag
34
Q

Naltrexon - biverkningar, kontraindikationer

A

Biverkningar
- Illamående, huvudvärk, enstaka fall levertoxicitet, depression och sömnstöning
Kontraindikationer
- uteslut att opioidabstinens, opioidberoende eller att patienten medicinerar med opioider

35
Q

Nalmefen (Selincro)

A
  • Opioidantagonist vb, liknar Naltrexon i effekt och biverkningsprofil
  • Ej studerat vid svårt alkoholberoende, ges vid mildare fall med målet att dricka mindre
36
Q

Behandling av abstinens

A
  • Värdera risk och ta ställning till behov av inneliggande vård utifrån detta
  • Substituera med tiamin
  • Bensodiazepiner efter behov
  • Antihistamin kan ges som symtomlindring
  • Antihistaminer sänker kramptröskeln, i vissa fall kan karbamazepin användas som tillägg
37
Q

FAS (fetalt alkoholsyndrom)

A

Symtom: mindre huvud och hjärna, vill grad av mental retardation, dåligt koordination, hyperaktivitet, karaktäristiska ansiktsdrag (korta ögonspringor, smala läppar, utslätat filtrum). Inte alltid fullt utvecklat.

38
Q

Alkoholdemens

A

Uppkommer i efter lång period av beroende. Initialt typiska neuropsykologiska funktionsnedsättningar, tappar efter hand reversibiliteten. Med tiden morfologiska förändringar med generell atrofi.

39
Q

Samsjuklighet

A

40-60% annan psykiatrisk diagnos ofta flera. Vanligt med ångestsyndrom, ADHD, personlighetsstörning. Alla tillstånd bör behandlas samtidigt, då större chans till nykterhet. Personer med en annan diagnos har sämre compliance och mindre sannolikhet att bli nyktra samt högre suicidrisk.

40
Q

Somatiska komplikationer

A

Hjärnan - kramp, sömnstörning, Wernickes, delirium, hallucinationer
Nerver - polyneuropati
Hjärta - arytmi, hypertoni
Magtarmkanal - diarré, kräkning, ulcus
Matstrupen - esophagusvaricier, övre-GI-blödning, esophaguscancer
Levern - levercirros, alkoholleversjukdom, levercancer
Pankreas - kronisk pankreatit
Skelettet - osteoporos, frakturer
Muskler - atrofi
Hud -skador, sår, infektioner
Blod - anemi
Sexuell dysfunktion
Infektioner - pneumoni, hjärta, hjärna, buk, svamp
Cancer - mun, svalg, esophagus, lever, bröst