Alla frågor Flashcards
(5 cards)
Vad är skillnaden mellan DNA och RNA?
- I RNA byts Tymin ut mot Uracil.
- DNA består av deoxiribos och RNA består av ribos.
- DNA har en OH-grupp bunden till tredje kolatomen i sockermolekylen och en väteatom bunden till den andra kolatomen.
RNA har en två OH-grupper bundna till den andra och tredje kolatomen i sockermolekylen. - DNA är dubbelsträngad (dubbelhelix).
RNA är enkelsträngad.
Hur finns det så få kodande gener men så många olika proteiner?
Under transkription bildas en kopia av ett specefik protein. Koden innehåller icke kodande material (introner) och kodande material (exoner). Då introner är ondödigt innehåll för tillverkning av proteiner kommer proteinet SNRNPS (snurps) att ta bort intronerna genom en process som kallas “splittsning”. Men under processen kan det ske något som kallas för “alternativ splittsning” där delar av exoner råkas ta bort. Då bildas istället ett nytt protein vilket leder till olika proteiner men från samma gen.
Varför är gener så olika, hur ändras de inom evolution och tid?
- Homolog Rekombination: Vid meios processen (delning av könsceller) byter homologa kromosomer gener med varandra vilket skapar stora variationer.
““bild”” - Transposoner är gener som hoppar runt genom att använda enzym för att kopiera och klistra in sig i olika platser. Det kan hända att dem förlorar förmågan att hoppa runt vilket leder till att dem stannar på samma plats hela tiden. Olika djurarter har olika transposoner vilket skapar variation. Däremot har man hittat en transposon som är lika bland alla djur.
- Mutationer
-Läsramsförskjutning: Mutation där en kvävebas läggs till eller tas bort. Då proteiner beskrivs av kvävebas trippletter (kodon) kommer en sådan förändring att påverka resterande beskrivning av proteinet så att alla ord blir fel. Oftast slås genen ut och cellen dör.
-Förändring i styrelsesekvenser: Mutation i styresekvens som påverkar var, när och hur en gen ska användas, resulterar i man bildar för lite eller för mycket av ett protein. Det har en stor betydelse för att skapa genetisk variation.
- Omstuvningar: Omstuvningar (genomiska rearrangemang) är större förändringar i DNA-sekvensen där delar av genomet byter plats. Det kan inkludera:
- Gener dupliceras så att en kopia av genen kan utveckla en ny användbar funktion utan att cellen förlorar genen med den ursprungliga funktionen.
- Gener och genvarianter kopplas om med varandra i nya kombinationer så att olika individer kan få olika kombinationer.
Dubliceringar och omstuvningar av gener har förekommit hos dem flesta levande varelserna och haft stor betydelse för våra arvsmassor.
Dessa förändringar kan påverka geners funktion och genuttryck, vilket bidrar till genetisk variation och evolution.
Förklara replikation!
Proteinet helikas öppar upp DNA-molekylen så att det bildas två kedjor. En av dem är leading strand och andra är lagging strand.
Vid leading strand kommer en primas enzym som bygger en ”primer” som är gjord av RNA och är till för att DNA-polymeras III ska kunna bygga på kedjan. DNA polymeras III hämtar matchande kvävebas matchande kvävebas (ex. A – T). DNA-polymeras bygger från 5 – ände till 3 – ände för att kedjan går åt det hållet. Efter att den har byggts klart och alla kvävebaser är placerade så kommer en DNA-polymeras I att byta primern till en DNA nukleotid.
Vid lagging strand är den 5 – änden i motsatt riktning vilket innebär att DNA-polymeras III kan inte bygga konstant utan behöver bygga i olika fragment. Detta gör den genom att bygga en bit och sedan gå tillbaka och bygger en ny bit. Varje gång den ska bygga en ny bit behöver den placera en primer, detta leder till att det blir flera fragment som kallas för ”okazakifragment”. Sedan behöver DNA-polymeras byta ut alla primers till DNA då primers är RNA och vid replikation bygger den en DNA-kedja. Efteråt limmas alla fragment med legas.
Alltså bildas två nya molekyler där en av strängarna i varje molekyl är gammal och en är ny.
