Allmänmedicin, kroniska åkommor Flashcards

Question

Stor del av psykiatriska sjukdomar stöter vi på i primärvården, vilken/a grad(er) av depression ska skötas främst från vårdcentralen?

Answer 1

Lindrig och medelsvår (inte svår). lindrig depression > fyra kriterier, varav två från huvudkriterierna. Vid lindrig depressiv episod finns förmågan att fortsätta med de flesta av sina aktiviteter kvar. medelsvår depression > sex kriterier, varav minst två från huvudkriterierna. Oftast svårt att fortsätta med sina vanliga aktiviteter.

Answer 2

- MADRS eller PHQ-9 - depression - HAD eller GAD-7 - ångest - MDQ – bipolaritet de väger ej tyngre än den kliniska bedömningen. som vägledning, men inte diagnosgrundande. Kan användas som hjälp vid gradering..

Answer 3

* Diff. diagnoser ! - hypotyreos, anemi. * Läkemedel * Missbruk * Suicidriskbedömning, dokumentera i journalen att gjorts * Samsjuklighet * Ärftlighet * Barnperspektivet - kan behöva stöttning att sköta dem. * Lab: blodstatus, tsh, calcium, homocystein - om inte nyligen tagits

Answer 4

de kan överlappa vid depression - sänkt lust, upplevelse av att inte kunna utbrändhet - sänkt ork, kan inte

Answer 5

Viktigt att ta upp, och dokumentera. kan initieras från sista MADRs frågan. * Tankar på att skada dig själv? * Tankar på att inte vilja leva? * Dödsönskan? * Tidigare skadat dig eller gjort s-försök? * Om tankar nu, hur skulle du göra? * Gjort några planer? * Skrivit brev? * Fråga om någon de kan prata om detta med Avsluta med att säga typ ”jobbigt att han sådan tankar, viktigt att du delar med dig av dom” - säkra upp var de ska vända sig om tankarna blir värre.

Answer 6

Egenvård. 1. KBT (kognitiv beteendeterapi) eller vissa andra psykologiska behandlingar. 2. SSRI (trappa upp, 0,5 tabl /vecka) 3. Eventuellt både 1+2 - Stötta patienten i att bryta den onda spiralen av passivitet - SSRI kan vara en hjälp till att få patienten att bli mer engagerad och aktiv i sin vardag - ta hjälp av psykosociala teamet helst inte sjukskrivning, och i så fall deltid.

Answer 7

- om ej förbättrats på 3-4 veckor öka dos till högsta rekommenderad dos - om utebliven effekt inom 3-4 månader bör man ompröva diagnos, byta läkemedel - Byte rekommenderas före tillägg -> Om två SSRI inte haft effekt byt till SNRI - Om monoterapi ingen effekt kan kombinationsbehandling vara aktuellt, tex SSRI och Mirtazapi (SNRI + Mirta kan oxå funka, men ej vanligt)

Answer 8

- viktigt att informera om att det kan ske ångestförstärkning under första veckan. - Boka telefontid 1 vecka för att stämma kring biverkningar: magbiverkningar (ofta övergående), sexuella biverkningar - Återbesök (el telefon) efter 3-4 veckor för värdera effekt - Behandla (oftast) minst 6månader efter förbättring, gärna 1 år. annars stor risk att falla tillbaka. - Utsättning – trappa ut långsamt, ju längre tid stått på desto långsammare uttappning. ”Bryta av små bitar”. trappa ut i en stabil period.

Answer 9

1. KBT 2. SSRI förutom för GAD - där är ordningen tvärtom (börja med SSRI) * Stötta patienten i att våga gå emot ångesten – undvik att undvika! * Ångest är jobbigt, men inte farligt * Undvik ångestdämpande vid behovs-medicinering

Answer 10

* GAD – generaliserat ångestsyndrom * Paniksyndrom med eller utan agorafobi * Social ångest/social fobi * Tvångssyndrom * PTSD

Answer 11

- lider av allvarlig psykisk störning OCH - har ett oundgängligt behov av slutenvård OCH - motsätter sig sådan vård eller finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke

Answer 12

i det akuta läget är det bra men om det blir kronisk stress utan tillräcklig återhämtning blir det farligt

Answer 13

- Eventuellt sjukskrivning som del i helhetsplan, det kan vara hjälpsamt vid stress. Om sjukskrivning så sträva efter deltid och stegvis upptrappning. - Ge information om stress - Återhämtning! är det som behövs. - Sömn och motion - KBT kan även finnas samsjuklighet, & då kan SSRI ha en plats oxå.

Answer 14

- Fysiskt och psykiskt utmattad - Stressorer länge (minst ett halvår) - Påtagliga symtom (kropp, knopp - mer orkeslös, och känslor) - Stor påverkan på funktionsnivå - hjärntrötthet - svårt med minne, fokus - känslomässigt - lättare arg, lessen. stor samsjuklighet med ADHD, autism.

Answer 15

passar in nånstans i skalan mellan stressreaktion och utmattningssyndrom. - möjligen det som de flesta patienter passar in på egentligen. (& bra att börja med en bredare+mildare diagnos) kan oxå vara en diagnos som är lättare att få igenom hos Försäkringskassan.

Answer 16

- Sträva inte efter noll stress, skapa istället en balans mellan krav/prestation och återhämtning - Alla människor behöver en någorlunda balans mellan sånt som tar energi och sånt som ger energi - informera patienterna om fight-flight & energigrafen. - följ upp! -aktiva sjukskrivningar - FÖLJ UPP!

Answer 17

1. Sömnråd - ska alla yrkesgrupper kunna ge. Patient behöver oxå jobba AKTIVT med dem! 2. KBT 3. Medicin

Answer 18

- Inte farligt sova dåligt. - Sömnen går i cykler. - Kroppen tar igen sömnbrist. - Ge kroppen förutsättningar att sova: * Mörkt, svalt, tyst. * Ej koffein och skärm. * Varva ner. * Aktiv dagtid. (Ej tupplur) * Gå upp samma tid.

Answer 19

Kvalitativt lyssnande : med närvaro ta in patientens bild av situationen/problemet och kunna återge via reflektioner och sammanfattningar. Bidra till att lösa ambivalens och stimulera förändringsprat. BÖRS: Bekräfta kompetens (affirmera egenskaper som gynnar förändring) Öppna frågor (Berätta vad du tänker; hur är det för dig) Reflektera Sammanfatta (Det jag hört dig berätta är…)

Answer 20

”Du gör annat än att träna och mår inte bra av det i förlängningen.” ”När du är trött är det enklare att stanna hemma än att komma iväg och träna.” "Du är medveten om att din kropp inte mår bra och är beredd att öka din fysiska aktivitet.”

Answer 21

Vad sägs egentligen? man sätter ord på känslan och det som är det egentliga problemet och värderiktningen. validering, känsla, rak, ärlig, validera sig själv och sin medicinska bedömning, fokus,

Answer 22

att tänka cancer tänka enskild patient + epidemiologi, vara medveten om diagnostiska fällor och ha kunskap om organbaserade symtom och cancervarningssignaler Standardiserade vårdförlopp bidrar med checklistor för symtom och diagnostik Detaljerad patientkunskap + kunskap om epidemiologi = egenskaper/sjukdomar kopplade till ökad risk för cancer Insikt i diagnostiska fällor. Kunskap om vanliga cancersymtom

Answer 23

- Möjligheten till bot högre - Små tumörer ger mindre aggressiv behandling - Viktigt upptäcka tidigt hos patienter med symptom - Fördröjd diagnos ger psykologiska problem för patienter och anhöriga.

Answer 24

Cancerscreening av symtomfria ökar ej säkert livslängd eller livskvalitet Indolenta (=ofarliga, dvs som ej gör sig till känna på livshotande sätt inom patientens livstid) cancrar och obotliga cancrar vanligt Psykologiska problem av att ”bli cancerpatient” kan leda till självmord (frfa prostatacancer, vanligare med sj.mord hos män)

Answer 25

Negativa resultat på labprover, röntgen och kliniska us utesluter inte cancer! Positiva test/fynd måste följas upp. Diagnos av vanlig sjukdom utesluter inte samtidig cancer Ökad incidens med stigande ålder utesluter inte cancer hos yngre personer Den enklaste förklaringen av symtom är inte alltid den rätta Vaga symptom blir mindre vaga med bra anamnes.

Answer 26

”ingång” till standardiserat vårdförlopp ”misstanke” ”filterfunktion” ex rtg, ÖNH läkare. ”välgrundad misstanke”

Answer 27

- Malignitetssuspekt knöl i bröstet eller i armhålan hos kvinnor - Ändrad kontur på bröstet - Nytillkommet indragen bröstvårta - Rodnad eller svullnad på huden över bröstet utan annan förklaring - Blodig sekretion från enstaka mjölkgång - Ensidigt eksem på bröstvårtan - Sårbildning på bröstvårtan eller i anslutning till bröstkörtlarna - Nytillkommen apelsinskalsliknande hud - Bilddiagnostik talande för bröstcancer.

Answer 28

- Äldre än 40 år - Tilltagande skelettsmärtor - Skelettmetastaser utan känd primärtumör - Allmänna cancersymtom -trötthet, aptitlöshet - Hematospermi - Vattenkastningsbesvär - ökat senaste året - Makroskopisk hematuri (remiss standardiserat vårdförlopp cancer i urinblåsan

Answer 29

ett eller flera av: - PSA över gränsvärde: < 70 år: ≥ 3 μg/l 70–80 år: ≥ 5 μg/l > 80 år: ≥ 7 μg/l - Malignitetsmisstänkt palpationsfynd (förhårdnad i prostatakörteln). - Urolog bedömer att det finns indikation för diagnostisk prostatabiopsi

Answer 30

- Blod i avföringen - Anemi - Ändring av annars stabila avföringsvanor i mer än 4 veckor utan annan förklaring hos patienter över 40år

Answer 31

* Anamnes inklusive IBD och ärftlighet * Rektalpalpation * Rektoskopi I första hand – I andra hand proktoskopi * Vid anemi: anemiutredning. * Vid ändring av annars stabila avföringsvanor: FHb * Om undersökningarna visar annan blödningskälla ska denna behandlas med uppföljning efter 4 veckor.

Answer 32

- Synligt blod i avföringen där rektalpalpation och prokto-/rektoskopi inte visar annan uppenbar blödningskälla (eller blödning kvarstår efter 4 veckor trots adekvat behandling av annan blödningskälla) - Järnbristanemi utan annan uppenbar orsak - Ändrade avföringsvanor i mer än 4 v hos pat över 40 år i combination med positivt FHb - Prokto/Rektoskopi eller rektalpalpation som ger misstanke om kolorektalcancer - Bild- eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi ger misstanke om kolorektalcancer. - Observera att blodförtunnande medicinering minskar inte sannolikheten för att blod i avföringen eller anemi kan innebära kolorektalcancer.!

Answer 33

Om patienten har normalt hemoglobinvärde + F-Hb taget vid olika tillfällen + inga andra symtom

Answer 34

- Nytillkomna luftvägssymtom (t.ex. hosta eller andnöd) med varaktighet av 6 veckor hos rökare eller före detta rökare över 40 års ålder – - Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring - Blodig hosta - remiss till bilddiagnostik!

Answer 35

- Bilddiagnostik ger misstanke om lungcancer - Metastasfynd ger misstanke om lungcancer - Upprepad blodig hosta utan annan orsak, även vid normal röntgen - Obstruktion av vena cava superior - Recurrenspares.

Answer 36

- allmän sjukdomskänsla - uttalad trötthet - aptitlöshet - större oavsiktlig viktnedgång, (särskilt i kombination med andra symtom) - långvarig feber - smärtor - patologiska laboratorievärden, t.ex. lågt blodvärde, förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjd sänka eller förhöjt kalcium - markant ökning av antalet kontakter med hälso- och sjukvården - markant ökning av läkemedelskonsumtionen.

Answer 37

- Fördjupad anamnes (ärftlighet, tidigare cancersjukdom, alkohol- och tobaksanamnes) - Status, särskilt inspektion av munhåla (särskilt tandstatus) och hud, palpation av buk, leder, lymfkörtlar, bröstkörtlar, testiklar, rektum, hjärt- och lungstatus. - Temperatur, vikt, längd. - Provtagning: Hb, LPK, TPK, B12, folat, ferritin, SR, CRP, Na, K, Krea (eGFR), korrigerat kalcium /joniserat kalcium, albumin, glukos, bilirubin, ALAT, alkaliskt fosfatas, LD, S-Proteinprofil (S- Elektrofores), S-Kappakedja, fri och Lambdakedja, fri eller U-Proteinprofil (U-Elektrofores), TSH, PSA, urinsticka. - Eventuellt riktad undersökning, t.ex. lungröntgen eller gynekologisk undersökning, om det inte fördröjer förloppet.

Answer 38

- Välgrundad misstanke för SVF för allvarliga ospecifika symtom föreligger - patienten ska omedelbart remitteras till utredning enligt SVF. (Vart remissen ska skickas beslutas lokalt) - Inför remiss till utredning (vid välgrundad misstanke), informera om: -- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer eller någon annan allvarlig sjukdom -- vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen * -- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon -- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer

Answer 39

- Prevention - Basal utredning och diagnostik - Behandling - Stöd till patienter och anhöriga under hela sjukdomsförloppet - Årliga uppföljningar – koordinera vård och omsorgsinsatser - Samverka med kommunal verksamhet - Omhändertagande av svåra beteendemässiga – och psykiska symtom (BPSD) - Palliativ vård i sent stadie av demenssjukdom

Answer 40

- Utesluta behandlingsbar åkomma - För att få rätt vård, behandling och omsorg - Viktigt att den drabbade får en förklaring till sina symptom, ökad förståelse från och i omgivningen - Personcentrerad anpassning - Stöd till anhöriga

Answer 41

För att undersöka och kartlägga: - om personen har en kognitiv svikt och om den beror på en demenssjukdom eller om annan sjukdom orsakar eller bidrar till den kognitiva svikten - vilka personer som är i behov av en fortsatt utvidgad utredning - vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen medför och vad man kan göra för att minimera eller kompensera för dessa.

Answer 42

* Behovsbedömning * Kommunalt demensteam/ demenssjuksköterska * Dagverksamhet * Särskilt boende * God Man/Förvaltare - om en person behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person

Answer 43

”Bedöma demenssjukdomen, dess konsekvenser och personens behov av medicinskt och psykosocialt stöd SAMT att se till att dessa tillgodoses” Läkemedel, kognition, funktionsförmåga, allmäntillstånd, andra sjukdomar, beviljade biståndsinsatser, nutritionsstatus, omsorgsbehov, tandvårdskort, eventuella BPSD symtom

Answer 44

blodvolym i kammrarna i slutet av diastole

Answer 45

resistens i blodkretsloppet som vänster kammare måste överkomma

Answer 46

smärtor som uppstår som följd allvarliga psykiatriska sjukdomar dvs vissa typer av psykoser. mycket ovanliga tillstånd och ska handläggas av smärtläkare i samarbete med psykiater. Dvs. förekomst av depressivitet eller ångest innebär inte att den kroniska smärtan ska klassas som psykogen!

Answer 47

karaktäreriseras av sänkt B-Hemoglobin med normocytära blodbild, normalt ferritin och inga laboratoriemässiga tecken på hemolys. Transferrinmättnaden (järnmättnad) sänkt.

Answer 48

huvudsakligen vid maligna sjukdomar, autoimmuna/inflammatoriska systemsjukdomar och infektioner.

Answer 49

utgörs av nedsatt flöde av järn från makrofager till plasma, nedsatt erytrocytöverlevnad samt inadekvat benmärgssvar på mild hemolys.

Answer 50

Vid autosomalt dominant ärftlighet är risken att få anlaget 50% om en av föräldrarna har anlaget. Nedsatt penetrans och variabelt uttryck innebär att det inte är säkert att man blir sjuk, får sjukdomen även om man har anlaget.

Answer 51

smärtanamnes, klinisk undersökning, uteslutande av röda flaggor, diagnossättning och en smärtmekanistisk klassificering.

Answer 52

- nervskada i anamnesen - Smärtans utbredning är neuroanatomiskt rimlig utifrån vilken struktur som är skadad - status i området, fram för allt påverkad sensibilitet - objektiva undersökningsfynd på nervskada

Answer 53

Polymyosit, polymyalgia rheumatica, hyper/hypothyreos, inflammatorisk reumatisk sjukdom, B12- eller folsyrabrist, allvarlig djup depression

Answer 54

- Duration minst 3 månader - Axial smärta - Smärta i 3 av 4 alt två kontralaterala kroppskvadranter.

Answer 55

- inte sova på dagen - lägga sig vid samma tid varje kväll - rummet bör vara mörkt och svalt. - gärna ha någon pulshöjande aktivitet på dagen men inte på kvällen - undvik aktvitet vid datorskärmar etc innan sänggåendet - undvik kaffe eller andra uppiggande drycker åtminstone ett par timmar innan sänggåendet

Answer 56

F: ökad utröttbarhet, koncentrationsproblem, minnesproblem, nedsatt initiativförmåga, motivationsproblem, humörlabilitet och bristande uthållighet. A: svårt att fatta beslut, bristande planeringsförmåga, ökad stresskänslighet, uppmärksamhetsproblem, inflexibilitet, och igångsättningssvårigheter

Answer 57

(förutom av en snäll, erfaren kollega) i Socialstyrelsens beslutsstöd

Answer 58

Fokus hjärt-/lungstatus -EKG -längd och vikt för att beräkna BMI. - extra notis om hjärtrytm, eventuella blåsljud, förekomst av tredje ton. - mäter blodtrycket, - kontroll av perifera pulsar, - ankel/brachialindex. - bedöm tecken till svikt - Leta efter halsvenstas & benödem - vid bukpalpation - leta hepatosplenomegali eller tecken på ascites. - mät bukomfånget. - Lungauskultation - rassel, krepitationer och ronki - vid perkussion av lungorna noterar du lunggränser och jämför sidorna för att bedöma tecken på pleuravätska.

Allmänmedicin, kroniska åkommor Flashcards

(82 cards)