Anatomi Ben

Question 1

Uppdelning av Os Coxae + anatomiska strukturer för varje del

Answer 1

Os ilium: Crista iliaca, facies glutea, SIAS, SIAI, SIPS, SIPI

(acetabulum)

Os ischii: Spina ischiadica, tuber ischiadicum

Os pubis: Tuberculum pubicum, foramen obtoratorium

Question 2

Ligament i Os Coxae + utgång + fäste

Answer 2

lig. Sacrotuberale: SIPS + Os sacrum –> insida tuber ischiadicum
lig. Sacrospinale: Os. sacrum + coccygis –> spina ischiadica

(membrana obtoratoria: foramen obtoratorium)

lig. iliolumbale: proc. transversus L4/L5 –> crista iliaca

Question 3

Knäled korsband + hur de går + funktion

Answer 3

lig. cruciatum anterius:
från post. lat. del av fossa intercondylaris på femur
ant/med/inf
area intercondylaris ant. på tibia

Hindrar tibia att glida anteriort på femur
(hindrar hyperextension)

lig. cruciatum posterius:
från ant. med. del av fossa intercondylaris på femur
post/lat/inf
area intercondylaris post. på tibia

hindrar att tibia glider posteriort på femur

Question 4

n. gluteus superior skada (muskel-innervering + funktion)

Answer 4

m. gluteus medius, m. gluteus minimus, m. tensor fasciae latae

skada => lyfta benet motsatt sida nervskada -> bäcken tippar nedåt på sida där benet lyfts

pga muskler på motsatt sida ej kan motverka adduktion i höftled skapad av tyngdkraften

Question 5

fossa poplitea n, a, v (hur löper dem?)

Answer 5

¤ a + v poplitea: löper vertikalt genom centrala delen av fossa poplitea, djupt belägen

¤ n. tibialis: vertikalt, centralt i fossa poplitea, ytligare än a + v poplitea

¤ n. fibularis communis: distalt längst fossans laterala kant

Question 6

Glutealregionen muskler + nerver + ligament

Answer 6

m. gluteus minimus —– a + n. glutea sup
m. piriformis (plexus sacralis) + n. gluteus inf.

a. glutea inf – n. pudentus – n. cutaneus femoris post. — n. isciadicus
under nerver: m. gemellus sup
m. obtoratorius internus (n. obtoratorius)
m. gemellus inf. (plexus sacralis)

m. quadratus femoris (n. gluteus inf)
lig. sacrotuberale

Question 7

Höftled extension muskler

Answer 7

m. gluteus maximus: större belastning + flekterat underläge (trappa)

Hamstrings: gång horisontellt underlag, låg belastning

Question 8

Höftflexorer (viktigaste) + innervering

Answer 8

m. rectus femoris - n. femoralis
m. iliacus - plexus lumbalis + n. femoralis
m. psoas major - plexus lumbalis + n. femoralis

Question 9

Hamstrings funktion

Answer 9

• flexion knäled normalt
• hukande –> stående: extension knäled
  pga:
  Hamstrings bidrar till extension av höftled när muskler passerar över + utövar effekt på både höft och knäled

+ hamstrings drar knät bakåt då de fäster inferiort om knäleden (fixering av fot vid underlag –> hindrar flexion av knät)

Question 10

Fot ligament

Answer 10

lig. talofibularis ant. (skadas ofta)
lig. talofibularis post.
lig. calcaneofibulare

lig tibiofibulare ant. + post. (mellan underbenen)

Question 11

Fot anatomi

Answer 11

1. Talus
2. calcaneus
   ossa tarsi:
3. os. naviculare (månformad)
4. os. cuneiforme I (hallux-sidan)
5. os. cuneiforme II
6. os. cuneiforme III
7. Os. cuboideum (närmast lilltån)
   Metatarsalia I-V
   Phalanges I-V (proximales, mediae, distales)

Question 12

Kompartments underben (anatomi + funktion + skadorisk)

Answer 12

1. Anteriora gruppen (kompartment):
   m. tibialis ant.
   m. extensor digitorum longus
   m. extensor hallucis longus
   m. fibularis tertius

Funktion: extension, dorsoflexion i ankelled
stor anknytning till tibia + trång –> högt tryck vid tibia fraktur

v. tibialis ant. (djupt belägna
a. tibialis ant. längst membrana interossea)
n. fibularis profundus

2. laterala gruppen

m. fibularis longus + brevis –> plantarflexion + aversion
ankelled

n. fibularis superficialis ( i septum mellan extensor digitorum longus + fibularis muskler) => hög skadorisk vid fraktur av collum fibulae)

3. posteriora superficiala
   m. gastocnemicus
   m. soleus
   m. plantaris
   (insertion i os. calcaneus => plantarflektion ankel, innerveras av n. tibialis)

n. suralis
v. saphena longus (manga)

4. posteriora djupa:
   m. tibialis post
   m. flexor digitorum longus
   m. flexor hallucis longus

(origin: dorsala tibia + proximala membrana interossea
fäste: fotens ben + tår => plantarfektion av fotblad + tår)

a + v fibularis a = djupt belägna
a + v tibialis post.
n. tibialis: n. sure (högt upp) n. calcaneus med. (långt ner)

m. popliteus (låser upp + extenderar knät i början av knäflektion)

Question 13

Viktigaste muskler för plantarfektion (fot nedåt)

Answer 13

m. gastrocnemicus
m. soleus
= m. triceps surae

Question 14

Viktigast muskler för dorsoextension (plantar extension) = fot uppåt

Answer 14

m. tibialis ant.

Question 15

Underbenets anteriora kompartment (muskler + nerver + kärl + funktion + skaderisk)

Answer 15

m. tibialis ant.
m. extensor digitorum longus
m. extensor hallucis longus
m. fibularis tertius

Funktion: extension, dorsoflexion (fot uppåt) i ankelled
stor anknytning till tibia + trång –> högt tryck vid tibia fraktur

v. tibialis ant. (djupt belägna
a. tibialis ant. längst membrana interossea)
n. fibularis profundus

Question 16

Underbenets laterala kompartment (muskler + nerver + kärl + funktion + skaderisk)

Answer 16

m. fibularis longus + brevis –> plantarflexion (fot ned + aversion ankelled)
n. fibularis superficialis ( i septum mellan extensor digitorum longus + fibularis muskler) => hög skadorisk vid fraktur av collum fibulae)

Question 17

Underbenets posteriora superficiala kompartment (muskler + nerver + kärl + funktion + skaderisk)

Answer 17

m. gastocnemicus
m. soleus
m. plantaris
(insertion i os. calcaneus => plantarflektion ankel (fot ner), innerveras av n. tibialis)

n. suralis
v. saphena longus (manga)

Question 18

Underbenets posteriora djupa kompartment (muskler + nerver + kärl + funktion + skaderisk)

Answer 18

m. tibialis post
m. flexor digitorum longus
m. flexor hallucis longus

(origin: dorsala tibia + proximala membrana interossea
fäste: fotens ben + tår => plantarflektion av fotblad + tår)

a + v fibularis (a = djupt belägna)
a + v tibialis post.
n. tibialis: n. sure (högt upp) n. calcaneus med. (långt ner)

m. popliteus (låser upp + extenderar knät i början av knäflektion)

Question 19

Underbesnfraktur skador i olika kompartments

Answer 19

Anteriora gruppen:
a+ v tibialis ant.
n. fibularis profundus

laterala gruppen:
n. fibularis superficialis

post. djupa gruppen:
a + v tibialis post.
n. tibialis

(post superficiala:

n. suralis
v. saphena manga)

Question 20

Muskler + nerver involverade i att lyfta ben från liggande läge

Answer 20

m. rectus femoris
m. iliopsoas
m. sartorius

n. femoralis innerverar

(m. pectineus, m. gracilis,
adductor longus + brevis - n. obtoratorius,
m. tensor fascia latae- n. gluteus sup)

Question 21

Fotligament

Answer 21

Medialt: lig. deltoideum
Lateralt: lig. calcaneofibulare
Anteriort: lig talofibulare ant. + lig. tibiofibulare ant.
Posteriort: lig talofibulare post. + lig. tibiofibulare post.

Question 22

Artärer + vener + nerver härled genom benet till foten

Answer 22

Posteriort:
n. ischiadicus a. poplitea
n. tibialis a. tibialis ant.
n. plantaris med. + lat. v saphena parva + a. tibialis post.
a. fibularis
a. plantaris med. + lat.
fotryggen:
n. cutaneus surae med.
n. cutaneus surae lat.

n. suralis _ r. communicans /

Anteriort:

a. tibialis ant. + v. saphena manga
a. dorsalis pedis
n. fibularis profundus

Medialt:

n. fibularis communis
n. fibularis profundus
n. fibularis superficialis

Question 23

Fotens rörelser (leder)

Answer 23

art. talocruralis => plantar + dorsalflektion

nedre språngbensleden => suppination + pronation

Question 24

Fot dorsalflektion pga bakåttippning (vridning fotled - reflex)

varför ökar risken att falla bakåt?

Answer 24

Dorsalflektion fotled (fot uppåt) => m. triceps surae (soleus + gastrocnemicus) sträcks ut (muskelspole aktiveras) –> myostatiska sträckreflexen:

muskelspole– ryggmärgens framhorn — omkoppling bakhorn — aktiverande signal samma muskel

triceps surae dras ihop –> drar kroppen bakåt
= ökad risk att falla bakåt

Question 25

Achillesreflex (babinskis test) väg

Answer 25

Dermatom S1-S2 n. tibialis ---> spinalrötter L4-S2 (känns obehagligt, ej smärta) Tjocka myeliniserade AB-axon (n. tibialis) ---> Dorsalrotsganglion (spinalrötter L4-S2) ---> Dorsalhorn ---> 1. Smärta: Tractus spinothalamicus lamina V- neuron ---> nucl. tractus spinalis n.V ---> mediala leminisken ---> VPL- Thalamus ---> SI ---> SII 2. Tryck: Baksträngar (fasciculus gracilis) ---> nucl. gracilis ---> mediala leminisken ---> VPL Thalamus ---> SI ---> SII

Question 26

Ange namnen på de muskler/muskelgrupper som är viktigast (prime movers) för följande rörelser i höftleden: Flexion, extension, abduktion, inåtrotation

Answer 26

Flexion: M. iliopsoas (m. iliacus och m. psoas major) (m. rectus femoris) Extension: M. gluteus maximus och hamstrings Abduktion: M. gluteus medius, m. gluteus minimus och m. tensor fasciae latae Inåtrotation: (Anteriora delarna av) m. gluteus medius, m. gluteus minimus och m. tensor fasciae latae.

Question 27

Beskriv på anatomisk nivå ligamenten som stabiliserar art. talocruralis på medial- respektive lateralsidan av foten. Ange de latinska namnen på de aktuella ligamenten.

Answer 27

På fotens mediala sida stabiliserar lig. deltoideum (lig. collaterale mediale) den övre språngbensleden. Ligamentet löper från flera av tarsalbenen på medialsidan och fäster in på malleolus medialis. På fotens lateralsida bidrar tre olika ligament, som alla fäster in på malleolus lateralis, till stabiliteten i övre spångbensleden. Anteriort löper lig. talofibulare anterius, lateralt löper lig. calcaneofibulare och posteriort lig. talofibulare posterius.

Question 28

Vad kallas den typ av ben som sitter i en sena och som patella är ett exempel på och vilka funktioner har patella?

Answer 28

Sesamben. Patella förbättrar vridmomentet vid extension i knäleden genom att ”hålla ut” senan. Den skyddar också leden från stötar/nötning framifrån och gör att senan inte skär in i den (andra bra idéer belönas även de om de är välmotiverade).

Question 29

Beskriv (latinska namn, ursprung, fäste) det ”muskelpaket” som kontraheras som svar på att du slår på tendo calcaneus.

Answer 29

M. triceps surae, som formas av m. gastrocnemius, caput laterale och caput mediale, och m. soleus. Alla muskelbukar fäster via tendo calcaneus i tuber calcanei. M. soleus har sitt ursprung dorsalt superiort på tibia (och fibula), medan m. gastrocnemius båda bukar har sitt ursprung dorsalt på distala femur.

Question 30

Vad heter den receptor i muskelpaketet som detekterar förlängningen av muskeln som sker när du slår på en sena?

Answer 30

Muskelspole

Question 31

Vilket är det latinska namnet på den perifera nerv i underbenet som innehåller de afferenta och efferenta axonerna involverade i achillesreflexen?

Answer 31

n. tibialis

Question 32

Genom vilken/vilka spinalnerver passerar de afferenta och efferenta axonerna i achillesreflexen?

Answer 32

S1 och/eller S2.

Question 33

Beskriv ”kopplingsschemat” för achillesreflexen i ryggmärgen (rita gärna). Inkludera namnen på de involverade neuron/fiber-typerna i ditt svar. Du behöver i ditt svar bara inkludera de komponenter som är involverade just i den reflektoriska plantarflektionen.

Answer 33

Ia-fibrer från muskelspolar löper via dorsalroten in i ryggmärgen (S1-S2). Ia-fibrerna fortsätter sedan genom ryggmärgen fram till ventralhornet och bildar excitatoriska synapser (glutamat) med alfa motorneuron (lamina 9), vars axoner lämnar ryggmärgen genom ventralroten.

Question 34

Om man med rakt ben och foten fixerad mot marken blir tacklad mot knäleden snett lateralt bakifrån kan det i olyckliga fall leda till att tre viktiga strukturer i knät, nämligen lig. collaterale tibiale, meniscus medialis och lig. cruciatum anterius, skadas samtidigt. Förklara anatomiskt varför dessa tre strukturer riskerar att skadas vid denna typ av våld.

Answer 34

Våld av denna typ åstadkommer en vacklingsrörelse i knät som separerar de mediala ledytorna från varandra. Detta kommer att leda till att lig. collaterale tibiale spänns och, om våldet är tillräckligt kraftigt, leda till en ruptur av ligamentet. Ligamentet är förankrat i kanten av meniscus medialis och om ligamentet skadas, skadas ofta även menisken. Lig. cruciatum anterius löper från laterala delen av fossa intercondylaris på femur snett inferiort/anteriort/medialt till area intercondylaris anterior på tibia och kommer därför också att spännas och riskera att rupturera vid den vacklingsrörelse våldet resulterar i.

Question 35

Vilka strukturer i anslutning till knäleden bidrar mer till att stabilisera knäleden när den är sträckt än när den är böjd? Ange deras latinska namn och förklara varför de bidrar mest till stabiliteten när knät är sträckt.

Answer 35

Kollateralligamenten, lig. collaterale fibulare och lig. collaterale tibiale. På grund av ledytornas form så kommer infästningarna av respektive kollateralligament hamna längre från varandra när man sträcker knät och ligamenten blir då mer spända.

Question 36

m. rectus femoris ursprung

Answer 36

spina iliaca anterior inferior

Question 37

L5-kotan stabiliseras av ett kraftigt ligament som löper mellan tvärutskottet på L4/L5 och crista iliaca – vad kallas detta ligament

Answer 37

Lig. ileolumbale

Question 38

Vilket ligament skadas i regel först om man vrickar foten genom överdriven supination

Answer 38

Lig. talofibulare anterius

Question 39

Vilket ligament skadas i regel vid Våld som kraftigt everterar foten (t.ex. en tackling mot malleolus lateralis hos en fot fixerad mot marken)?

Answer 39

lig. deltoideum

Question 40

Beskriv anatomin och funktionen hos höftledens (articulatio coxae) ligament. inkludera i ditt svar de latinska namnen på aktuella ligament.

Answer 40

¤ Lig. capitis femoris: sträcker sig från toppen av caput femoris till den inferiora kanten av ledpannan. Ligamentet spänns vid adduktion av höftleden. Från kanten runt acetabulum sträcker sig tre kraftiga ligament över leden till områden på femur strax distalt om collum femoris, 1. lig. iliofemorale (kroppens kraftigaste ligament) på ovan- och framssidan av leden, 2. lig. pubofemorale på fram- och undersida , 3. lig. ischiofemorale på ledens baksida . När höftleden är böjd passerar ligamenten tämligen rakt över leden. Efterhand som höftleden sträcks får ligamenten en mer spiralformad sträckning över leden, blir mer spända och begränsar extensionen. Spänningen i ligamenten pressar också caput in mot ledpannan och gör leden mer stabil.