Anatomi + Histologi bilder Flashcards
Bilden nedan visar en dissektion av glutealregionen. Ange de latinska namnen på strukturerna markerade A-G (A-B = nerver; C = artär; D = ligament; E-G = muskler).
A = N. gluteus inferior; B = N. ischiadicus; C = A. glutea superior; D = Lig. sacrotuberale; E = M. gluteus minimus; F = M. piriformis; G = M. quadratus femoris.
Bilden nedan visar ett tvärsnitt genom höger överarm där du tittar på snittytan hos den distala avskurna delen av armen. Ange de latinska namnen på strukturerna markerade A-H (A och C-E = nerver; B = blodkärl; F-H = muskler eller muskelbukar).
A = N. radialis; B = V. brachialis; C = N. ulnaris; D = N. medianus; E = N.
musculocutaneus; F = M. biceps brachii; G = M. brachialis; H = M. triceps brachii, caput laterale.
Bilden nedan visar tre muskler som utgör bakre begränsningen av bukhålan.
- Vilket är det latinska namnet på muskel nr 1, 2, 3 + ursprung och fäste?
- Muskel nr 2 och 3 har väsentligen gemensam funktion i rörelseapparaten. Vilken är dessa två musklers huvudfunktion?
- M. quadratus lumborum
utspringer på tolfte revbenet och går till crista
iliaca
- M. psoas major
utspringer från lumbala kotkroppar och tvärutskott och går till framsidan av femur nedom höftleden (trochanter minor)
- M. iliacus
utspringer från insidan av bäckenet (ileum) och går till
samma punkt på femur som muskel 2 (trochanter minor)
Funktion muskel 2 + 3: Böja höften
Från vilket organ kommer snittet? + markera 2 viktiga histologiska strukturer och ange deras namn
Njure
Glomerulus, Bowman’s kapsel, Bowman’s space, proximala tubuli, och distala tubuli syns tydligt i bilden.
Bilden nedan visar ett tvärsnitt genom höger underarm sedd underifrån. Ange de latinska namnen på strukturerna markerade A-J (A och B = nerver; C och D = artärer; E-J = muskler).
A = N. medianus; B = N. ulnaris; C = A. radialis; D = A. ulnaris;
E = M. flexor pollicis longus; F = M. flexor carpi radialis;
G = M. palmaris longus; H = M. flexor digitorum superficialis; I = M. flexor carpi ulnaris;
J = M. flexor digitorum profundus.
Den mikroskopiska bilden ovan kommer från ett snitt genom ett organ. Vilket?
Hjärta
Ange namn på de fem markeringarna i bilden nedan.
Regnbågshinnan
Främre kammaren
Synnerven
Glaskroppen
Blinda fläcken
Fovea centralis
Strålkroppen
Hornhinnan
Pupillen
Senhinnan
Zonulatrådar
Ange benämning på n. trigeminus större grenar och de hål igenom vilka nerverna passerar ut från kraniet.
Fissura orbitalis superior
N. maxillaris
N. ophthalmicus
N. mandibularis
Foramen ovale
Foramen rotundum
Foramen lacerum
N. frontalis
Foramen spinosum
N. lingualis
Ange anatomiska beteckningar
Os frontale
Os parietale
Os temporale
Os occipitale
Maxilla
Mandibula
Os zygomaticum
Os sphenoidale
Os ethmoidale
Bilden nedan visar en dissektion av glutealregionen. Ange de latinska namnen på strukturerna markerade A-H (A-C = nerver; D = artär; E = ligament; F-H = muskler).
A = N. cutaneus femoris posterior; B = N. gluteus inferior;
C = N. ischiadicus; D = A. glutea superior; E = Lig. sacrotuberale;
F = M. gluteus minimus; G = M. piriformis; H = M. quadratus femoris.
Fotografierna nedan visar två histologiska bilder där den högra är en förstoring av den lila rutan som finns inritad i den vänstra lilla bilden. I den högra bilden ses en svart linje utritad som separerar vävnaden i en höger och vänster del.
Vad skiljer den vänstra respektive högra sidan om linjen i den högra bilden åt beträffande alla de celltyper och andra strukturer som är viktiga för funktionen i området? Peka ut och namnge celler och strukturer i den högra bilden. Beskriv morfologin och ange även cellernas/strukturernas funktioner. Motivera dina svar! Ange även varifrån de mikroskopiska bilderna är tagna och vad den vänstra och högra sidan av den svarta utritade linjen brukar kallas.
Den svarta linjen separerar den grå och vita substansen vid ryggmärgens ventralhorn. På den vänstra sidan av linjen kan man se stora neuron som pga av läget i ventralhornet är α- motorneuron. Α-motorneuronen förmedlar impulser från kortikospinala banan till skelettmuskulaturen. Nervcellerna har en lucker kärna med en tydlig nukleol och man kan se nervcellernas dendritutskott och även ngt axon. På den högra sidan av den svarta linjen, i den vita substansen, är oligodendrocyterna- som producerar myelin- mest talrika och man kan se deras små kondenserade kärnor som omges av en knappt synbar cytoplasma. Axonerna i den vita substansen omges av myelin som mestadels ses som utfällda ”vita ringar”. Astrocyternas kärnor är större och mer luckra. Dessa celler bidrar till att upprätta blod-hjärnbarriären, de reglerar den extracellulära jonkoncentrationen (t ex. kalium), de är involverade i metabol reglering, de bidrar till omsättning och återupptag av transmittorer samt påverkar synaptisk transmission
Microglia, som är en fagocyterande cell, har mer avlånga men små kärnor och dessa celler är inte så talrika och därför svåra att urskilja.
Denna fråga gäller kotpelaren och dess uppbyggnad. Kotorna hålls samman av ligament och intervertebraldisk.
Ange de latinska namnen på strukturerna markerade 1-8 i bilden nedan (1, 2 = diskens två viktigaste delar; 3-7 = de viktigaste ligamenten; 8 = det hål som bildas mellan två kotor och som släpper igenom en spinalnerv).
- Nucleus pulposus; 2. Anulus fibrosus; 3. Lig. longitudinale anterius; 4. Lig.
supraspinale; 5. Lig. interspinale; 6. Lig. longitudinale posterius; 7. Lig. flavum; 8. Foramen intervertebrale.
Du tittar på ett vävnadssnitt i mikroskop och ser Bild A med låg förstoring. I större förstoring ser vävnaden ut som du ser i bild B.
Vilket organ tittar du på? Motivera ditt svar
Du ser mjälte med bindvävskapsel runt organet, och bindvävstrabekel in i mjälten. Vit pulpa med lymfatiskt organ är omgiven av röd pulpa med bland annat blodceller.
Mjälten omges av en bindvävskapsel och från den går det bindvävstrabekler in i organet. De kontransterande runda ytorna är vit pulpa med lymfatisk funktion. Dessa är omgivna av röd pulpa med blodceller etc.
Bilden nedan visar ett tvärsnitt genom höger lår sett ovanifrån, ungefär på mitten av låret. Ange de latinska namnen på strukturerna märkta A-H (B och H = nerver; D = artär; Övriga är muskler/muskelbukar).
A: M. adductor magnus; B: N. saphenus; C: M. sartorius; D: A. femoralis; E: M. vastus medialis; F: M. vastus intermedius; G: Caput breve m. biceps femoris; H: N. ischiadicus
Anteriort:
m. Quadriceps Femoris:
- m. rectus femoris
- m. vastus medialis
- m. vastus intermedius
- m. vastus lateralis
Medialt:
m. sartorius
n. saphenus
v. saphena manga
a. femoralis
Posteriort Medialt:
Adduktorer
Ant- post
m. adduktor logus
m. adduktor brevis
m. adduktor magnus
m. gracilis
Posteriort lateralt:
Hö - Vä
Hamstrings
m. Biceps Femoris caput breve (djupt)
m. Biceps Femoris caput longum (ytligt)
m. Semitendinosus
m. Semimembranosus
I handen finns 8 karpalben. Ange de latinska namnen på de numrerade benen i bilden nedan.
- Os scaphoideum; 2. Os lunatum; 3. Os triquetrum; 4. Os pisiforme;
- Os trapezium; 6. Os trapezoideum; 7. Os capitatum; 8. Os hamatum
Proximalt i cirkel:
So: os. scaphoideum
Long: os. Lunatum
To : os. Triquetrum
Pinky: os. Pisiforme
Here: os. Hamatum
Comes: os. Capitatum
The: os. Trapezoideum
Thumb: os. Trapezium
Bilden nedan visar knäleden sedd uppifrån. Ange de latinska namnen för strukturerna utmärkta A-F.
För ligamenten utmärkta A-D beskriv också vilka oönskade rörelser i knät som respektive ligament begränsar/förhindrar.
A = Lig. collaterale tibiale, motverkar lateral vacklingsrörelse i knät samt tillsammans med D rotation i sträckt knäled; B = Lig. cruciatum posterius, motverkar att tibia glider posteriort på femur; C = Lig. cruciatum anterius, motverkar att tibia glider anteriort på femur / motverkar hyperextension;
D = Lig. collaterale fibulare, motverkar medial vacklingsrörelse i knät samt
tillsammans med A rotation i sträckt knäled; E = meniscus medialis;
F = meniscus lateralis.
Ange namnen på de markerade benen
Ange de latinska namnen på strukturerna indikerade med A-H i bilden nedan.
A = palatum durum; B = arcus zygomaticus; C = fossa mandibularis; D = processus styloideus; E = condylus occipitalis; F = foramen magnum;
G = foramen jugulare; H = processus mastoideus.
Bilderna nedan visar den histologiska uppbyggnaden av ett organ, vilket?
Markera tydligt i bild A eller B två viktiga histologiska strukturer och skriv deras namn.
Lunga
Alveoler och respiratoriskt epitel syns tydligt i bild A och B. Alveolsäckar syns tydligt i bild A.
Fråga 15 (2,5p)
Denna figur visar ett tvärsnitt av ländryggraden med omgivande muskulatur. Fascia thoracolumbalis omger den djupa ryggmuskulaturen. Framför ländkotornas tvärutskott och fascia thoracolumbalis ventrala blad ligger två muskler som flekterar (nr 1) respektive sidoböjer (nr 2) ländryggen. Muskel nr 1 är också en viktig flexor i höftleden. Från thoracolumbala fascian utspringer de laterala bukmusklerna som omgärdar bukhålan och fäster i linea alba (rectusskidan). Ange de latinska namnen på de numrerade musklerna.
1: M. psoas major; 2: M. quadratus lumborum; 3: M. transversus abdominis; 4: M. obliquus internus abdominis; 5: M. obliquus externus abdominis.
a) Vilket organ tittar du på i mikroskopet?
b) Vilka vävnadstyper pekas på av orange pil respektive blå pil?
a. Luftstrupe (trachea)
b. Orange pil pekar ut hyalint brosk och blå pil pseudostratifierat cylindriskt epitel med cilier.
Ange de latinska namnen för de i bilden markerade strukturerna (A-C: n. trigeminus grenar; D-E: det hål i kraniet som respektive nervgren passerar ut igenom).
A = N. maxillaris; B = N. ophthalmicus; C = N. mandibularis; D = Fissura orbitalis superior; E = Foramen ovale; F = Foramen rotundum
