Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesi & perioperativ omvårdnad > Anestesi > Flashcards

Anestesi Flashcards

1
Q

Vad gör en förgasare?

A

Anestesimedlet förångas och blandas med bärargasen → andingssystemet till patienten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad gör en koldioxidabsorber?

A

Samlar upp koldioxid från utandningsgasen så gasen kan ledas tillbaka till patienten.

Innehåller absorberande granulat som ändrar färg och blir varma när de blir mättade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en andningsblåsa?

A

Används som en gasreserv, patienten andas från blåsan.

Kan användas vid manuell ventilering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur beräknar man storlek på andningsblåsan?

A

Tidalvolym (10 ml/kg) x 6 och avrunda uppåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en APL-ventil (Bernerventil)?

A

Ventil som leder ut överskott av gas till evakueringssystemet - motverkar övertryck

Ska alltid vara öppen förutom vid täthetskontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad ska Bernerventilen vara på vid manuell ventilering?

A

Smådjur = 5-10 cmH2O
Häst = 20-30 cmH2O

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är ett bain-system?

A

Icke-återandningssystem
Lämplig till patienter <10 kg (3 kg)

Andningsslangarna består av två slangar: färskgas i lilla gröna slangen och utandad gas i den större vita för att värma färskgasen med utandningsluften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är ett cirkelsystem?

A

Återandningssystem
Lämplig till patienter >10 kg (3kg)

Delar av utandningsgasen återanvänds - cirkulerar runt i systemet och värmer + fuktar färskgasen.

Behövs en koldioxidabsorber.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är ett Q-system?

A

En adapter där man kan göra om systemet till återandning eller inte genom att ta bort eller lägga till en koldioxidabsorber.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilket flöde vill vi ha vid Bain-system, cirkelsystem och lågflödesanestesi?

A

Bain-system = 100-200 ml/kg/min

Cirkelsystem
Börjar med högre flöde för att fylla systemet:
Start/avslut = 50-100 ml/kg/min. (20 på häst)
Underhåll = 40-70 ml/kg/min (10 på häst)

Lågflöde = 20 ml/kg/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är rubens blåsa?

A

Ballong av silikon som kopplas till tracheotuben

Används för manuell ventilering eller för att rensa luftvägar från anestesigas vid uppvak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När görs en täthetskontroll och vad är accepterat läckage?

A

Ska göras innan varje användning

Accepterat läckage: 100 ml/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är halogenerade anestetika och vad är deras effekt?

A

Inhalationanestetika - Isofluran och Sevofluran

Effekter:
Depressiv effekt på cirkulation: vasodilation → lägre blodtryck

Depressiv effekt på respiration: minskad tidalvolym + RR

Elimineras snabbt via respiration: snabba uppvak, risk för excitation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är MAC?

A

Minimum Alveolar Concentration - Mått på hur potent anestetikan är: lägsta konc där 50% inte visar reaktion på smärta

Ytlig anestesi = 1 x MAC
Måttlig anestesi = 1,5 x MAC
Djup anestesi = 2 x MAC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

MAC för isofluran

A

Hund = 1,3
Katt = 1,63
Häst = 1,31

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför vill vi intubera?

A

Mindre risk för läckage - optimerar gastillförsel

Upprätthåller fri luftväg

Mindre risk för aspiration och minskar anatomiskt deadspace

Möjlighet till assisterad ventilering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur lång ska trachealtuben vara?

A

Bröstbenets kraniala spets → incisiver

Finns bara en längd till häst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur stor diameter ska trachealtuben ha?

A

Så likt trachea som möjligt - mät mellan nosborrarna

Hund: 3-15 mm
Katt: 2,5-5,5 mm

Häst:
> 350 kg = 22-30 mm
< 350 kg = 16-22 mm
Små föl = 10-14 mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kan man kontrollera att trachealtuben sitter rätt?

A

Kapnograf är bästa metoden - mäter koldioxid

Visualisera att den är mellan arybrosken

Imma på insidan av tuben

Känn luftström

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad mäter man med en pulsoximeter?

A

Puls och pulskvalitet
Syresaturation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur kan man göra en hjärtauskultation?

A

Med stetoskop eller esofagusstetoskop (ca 5:e revbenet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Normal hjärtfrekvens under anestesi

A

Hund = 60-120/min
Katt = 100-180/min
Häst = 28/40/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad kan ge bleka slemhinnor?

A

Anemi
Perifer vasokonstriktion
Hypovolemi
Ev. läkemedel - kan påverka vasokonstriktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad tyder cyanotiska slemhinnor på?

A

Syrebrist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Normalt blodtryck under anestesi

A

SAP = 110-160 mmHg, (Häst > 80)
MAP = 50-70 mmHg, (Häst > 50)
DAP = 60-90 mmHg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är NIBP och vad ska man tänka på?

A

Mäter blodtryck med manschett - endast vid specifik tidpunkt

Manchetten ska placeras i höjd med djurets hjärta

27
Q

Vad är några vanliga felkällor vid NIBP?

A

Rörelse
Arytmier
Chock eller hypotermi (minskar blodflöde till extremiteterna)
Fett och/eller päls (dämpar)

28
Q

Vad är IBP och vad ska man tänka på?

A

Mäter blodtrycket kontinuerligt i en artär

Används alltid på häst men sällan på smådjur

Artärkatetern ska vara i höjd med hjärtat - god aseptik!

29
Q

Vad är SpO2?

A

Syremättnad (saturation): hur stor andel av hemoglobin är bundet till syre?

Mäts med pulsoximeter

30
Q

Vad kan störa mätningen med pulsoximeter?

A

Klämman är fel storlek eller lossnar
Rörelse
Pigmentering eller smuts
Låg perfusion
Omgivande ljus
Anemi, hypotermi, vasokonstriktion

31
Q

Generell anestesi

A

Reversibel medvetslöshet - dosberoende depression av CNS

Immobilitet, muskelrelaxation och känselbortfall i HELA kroppen

32
Q

Kirurgisk anestesi

A

Specifikt stadie i generell anestesi där kirurgi kan utföras utan reaktion

33
Q

Dissociativ anestesi

A

Specifik form av generell anestesi med Ketamin.

Ger katalepsi och krävs därför sedering + muskelrelaxerande

34
Q

Lokal anestesi

A

Känselbortfall på en liten yta/begränsad del av kroppen

35
Q

Topikal anestesi

A

Känselbortfall mha lokalanestetika direkt på yta

T.ex kräm, spray, droppar

36
Q

Balanserad anestesi

A

Behandling med flera olika läkemedel i mindre doser för att minimera biverkningar och minska doser

37
Q

Sedering

A

Lugnande

Läkemedelsinducerad CNS-depression

38
Q

Tranquilizer

A

Mild sedering, ångestdämpande

39
Q

TIVA

A

Total intravenös anestesi

Ger allt narkosmedel i.v - injicerar kontinuerligt

40
Q

PIVA

A

Partiell intravenös anestesi

Ger narkosmedel i.v och via inhalation

41
Q

Vad är normalt och onormalt SpO2?

A

96% och uppåt är normalt

70% kan man börja se blåa slemhinnor

42
Q

Normal andningsfrekvens vid anestesi

A

Hund = 8-20/min

Katt = 8-20/min

Häst = 6-12/min

43
Q

Vilka system finns det som kontinuerligt mäter gaskonc. i luftvägarna?

A

Mainstream:
En givare på en luftvägsadapter direkt i andningskretsen - mäter direkt vad patienten andas in och ut

Sidestream: Vanligaste metoden
Adapter mellan trachealtub och andningsslangar med sidestream på - tar ett test och skickar till en givare som läser av konc. → liten fördröjning

44
Q

Vad är EtCO2?

A

Halten koldioxid i utandningsluften - mäts med kapnograf eller blodgas.

Blodgas ger mer korrekt bild men kapnograf är lättare

45
Q

Normal EtCO2 vid anestesi

A

35-55 mmHg

Bör ej överstiga 60

46
Q

Varför är hypotermi vanligt vid anestesi?

A

Vi ger kalla gaser, LM och vätska

Reflexer är dämpade (huttra, skaka)

Op-rum är svalt

Ofta rakad och tvättad

47
Q

Normal kroppstemp vid anestesi

A

36,1 - 37,8 °C

48
Q

Vilka reflexer vill vi övervaka under anestesi?

A

Palpebralreflex (blinkreflex)
Svalgreflex - inför intubering
Trampdynereflex (smärta)
(Ev. cornealreflex )

Muskeltonus i käken
Pupillstorlek och ögats position

49
Q

Stadie 1 - anestesidjup

A

Analgesi, från induktion tills de förlorar medvetandet

Alla parametrar är normala

50
Q

Stadie 2 - anestesidjup

A

Delirium eller excitation - inducering
Vill att de snabbt går från steg 2 till 3 för att minska excitation

Dilaterade pupiller + palpebralreflex
Ökad RR och HR
Ökad muskeltonus

51
Q

Stadie 3 - anestesidjup

A

Underhållsanestesi

Plan 1 - lätt anestesidjup
Regelbunden andning, kan reagera på smärta

Plan 2 - medel anestesidjup (oftast här man vill vara)
AF kan öka eller sänkas, Tidalvolym minskar
Lätt depression på cirkulationen

Plan 3 - djup anestesi
Förlust av interkostal muskelaktivitet - högre risk

Plan 4 - mycket djup anestesi
Fullständig paralys av andningsmuskulatur
(pupiller likt stadie 2)

Stadie 5 - dör inom 1-5 min
Andningsstopp följt av cirkulationskollaps

52
Q

Varför ger vi premedicinering?

A

Lugn inledning på anestesin + lugnt uppvak

Minskar dosen anestesimedel som behövs

Ger smärtlindring + muskelrelaxation

Alltså - motverkar anestetikans bieffekter

53
Q

Vanliga komplikationer under anestesi och vanliga orsaker

A

Hypotermi - för kall
Pga kalla gaser/LM, hämmade reflexer, rakad och tvättad

Hypotension - lågt blodtryck
Pga hypovolemi, läkemedel (isfoluran)

Hyperkapni - för hög halt CO2 i blodet
Pga hypoventilation: för djup narkos eller underventilation

Hypokapni - för låg halt CO2 i blodet
Pga hyperventilering: smärta eller överventilation

54
Q

ASA klass 1

A

Minimal risk, friskt djur

T.ex kastrering

55
Q

ASA klass 2

A

Liten risk, mindre sjukdom

Lätt/mild systemisk störning - kan kompensera för sin sjukdom

T.ex Nyfödda/geriatriska, överviktiga

56
Q

ASA klass 3

A

Måttlig risk, uppenbar sjukdom

Måttlig systemisk sjukdom eller störning

T.ex Anemi, måttlig uttorkning, feber, avmagring
Hjärtsjukdom, blåsljud

57
Q

ASA klass 4

A

Hög risk, avsevärt påverkad av sjukdom

Allvarlig systemisk sjukdom eller störning

T.ex Allvarlig uttorkning, chock, toxemi
Hög feber, okompenserad hjärtsjukdom/diabetes

58
Q

ASA klass 5

A

Väldigt hög risk, tror inte patienten lär överleva

Gör ingreppet för vi måste, den hade annars dött ändå

59
Q

Vad är det metaboliska syrebehovet under anestesi?

A

5-10 ml/kg/min

Hästar har mindre behov än smådjur

60
Q

Vad är en lämplig andel syrgas i färskgasflödet, ffa för häst?

A

60%

Flesta kliniker ger 80-100%

61
Q

Vilket färskgasflöde vill vi ha till häst?

A

1L/100 kg/min

Men högre i början!

62
Q

Vad gör man om hästen vaknar till under narkosen?

A

Höj narkosgas + färskgasflöde
Ge låg dos ketamin
Ge thiopental

63
Q

Vilka storlekar på andningsblåsa finns till häst?

A

Stor häst: 30 L
Liten häst: 15 L
Föl: 5 L

64
Q

Hur stora ska andningsslangarna vara?

A

> 10 kg = ∅ 10 mm
10-20 kg = ∅ 15 mm
<20 kg = ∅ 22 mm

Häst = ∅ 50 mm

Anestesi & perioperativ omvårdnad (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions