Anestesi och perioperativ omvårdnad Häst

Question 1

Varför är det viktigt att spola munnen på hästen innan anestesi?

Answer 1

De kan peta i sig spån och liknande trots svält, som de kan aspirera om man inte spolar bort det

Question 2

Hur ser förloppet ut för anestesi hos häst?

Answer 2

1. Svält 8-12h, max
2. Prep: Ta av skor, borsta, släta svans/man
3. Veterinär tar preop-status
4. Acepromasin i.m
5. Lägg PVK och ge ev ab/NSAID
6. Till op, klipp/raka, tvätta, spola mun
7. Premedicinering
8. Induktion
9. Prep+op, ev CRI
10. Sedering för uppvak, till uppvak
11. Extubering

Question 3

Att tänka på i perianestetisk vård

Answer 3

Hästens temperament och erfarenhet
Brukar vara uppvak som är värst, men blir i regel bättre för varje gång de sövs.
Vad kan/får ges – sedering, analgesi, anestetika m.m.
Anestesidjup – intra, post
Urinblåsans fyllnad – post, utspänd urinblåsa = högre grad av medvetenhet
Madrassering och placering – viktigt med väl fördelat tryck så naturligt som möjligt.
Framförallt: Personalens erfarenhet och uppmärksamhet

Question 4

Basutrustning för anestesi häst

Answer 4

Endotrachealtuber + munkloss
Narkosapparat (Cirkelsystem)
Ev. ventilator, att föredra om möjlighet finns.
Övervakningsutrustning
Plats för induktion/kastning och uppvak
Lyftanordning (Travers med bensnören eller hängmatta)
Operationsbord, madrass

Question 5

Övervakningsutrustning anestesi häst

Answer 5

Pulsoximeter, blodtrycksmätning, kapnografi, EKG, gärna även för anestesigas och O2

Question 6

Hur skall kastningsspiltan/induktionsspiltan se ut?

Answer 6

Begränsat utrymme – Då lägger hästen sig rakt ner. Man stöttar huvudet så bakdelen lägger sig först

Question 7

Vad är viktigt att ha koll på med traversen?

Answer 7

Maxvikten

Question 8

Vad är viktigt med uppvaksspiltan?

Answer 8

Vadderade väggar och golv för att minska risken för skador. Inte för mjukt golv, de måste få fäste. Mindre box, begränsat utrymme = de får inte upp fart, skadar sig inte lika illa om de ramlar. Alla hästar måste dock kunna få plats i boxen.

Question 9

Förberedelser för häst till anestesi

Answer 9

Lägg upp en plan tillsammans!
Anestesiprotokoll – Ordineras/signeras av veterinär
Hygien - Feber, sårinfektion, diarré…
Skor av, rena hovar, borstad häst
Preop status tas av veterinär innan premedicinering
Ytterligare undersökning innan anestesi?
Behandling preop - Hästar får nästan alltid NSAID
Svält?
Checklista
Ställ i ordning operationsbord
Plocka fram material i op-sal
Värm dropp
Kontrollera PVK

Question 10

Checklista innan induktion

Answer 10

Hästens identitet konfirmerad, pass, vaccinationsstatus (ffa tetanus)
Rätt ingrepp planerat
Utrustning för att kunna säkerställa fri luftväg, kuff ok
Narkosapparat
”Akutlåda” tillgänglig
Identifiering/kommunikation om ev risker/kritiska delar av op
Person som skall övervaka narkosen utsedd
Anestesiprotokoll bestämt – premedicinering, induktion, underhåll, uppvak

Question 11

Kontrollera på narkosapparat innan induktion

Answer 11

Provtryckt, ihopsatt
APL-ventil/Bernerventil öppen
Tillräckligt med syrgas för op
CO2-absorber ok (kan inte byta absorber under anestesin)

Question 12

Vad gör man om CO2-absorbern tar slut under operation?

Answer 12

Tar absorbern slut ökar man färskgasflödet, då får man inte lika mycket CO2 i systemet. Men måste inte göra det innan utandad koldioxid också stiger

Question 13

Time-out innan operation inleds

Answer 13

Alla känner varandra till namn och uppgift
Ingrepp och patientens identitet konfirmerad
Hästen har lämpligt narkosdjup
Säkerhetsaspekter/risker kommunicerade med hela teamet

Question 14

Checklista uppvak häst

Answer 14

Säkerhetsaspekter/risker kommunicerade
Bedömning och interventionsplan konfirmerad
Plan för analgesi konfirmerad
Person som skall övervaka uppvak utsedd

Question 15

Säkerhetsaspekter under uppvak

Answer 15

Luftvägar, andning, cirkulation/vätskebalans, temp framförallt på föl, smärta

Question 16

Att tänka på när man ställer i ordning op-bort

Answer 16

Hur skall hästen ligga?

Benstöd om den ligger på sidan

Question 17

Sätt att ta vikt på häst

Answer 17

Våg – Säkrast
Viktband
Måttband – Uträkning dock baserade på halvblodshästar av normalvikt

Question 18

Vanlig premedicinering för häst

Answer 18

Acepromazin ges i.m, tar ca 30 min att verka, måste vara lugnt och tyst runt hästen
Antibiotika och NSAID skall helst ges minst 20 min före induktion. Direkt innan induktion kan ge fatala arytmier.

Question 19

Att tänka på vid klipp/rakning

Answer 19

Om öppet sår, täck med våta kompresser alt. hydrogel, annars kommer det landa småhår i såret

Question 20

Fördelar: Rakning innan anestesi

Answer 20

Aseptik; undviker att det far omkring hårstrån när man klipper
Möjliggör tvätt av op-område
Minskar anestesitiden

Question 21

Nackdelar: Rakning innan anestesi

Answer 21

Kan behöva sedera besvärlig häst

Kan vara svårt att komma åt op-området

Question 22

Föredelar: Klipp/rakning efter induktion

Answer 22

Kan gå fortare jämfört med att göra det stående
Säkrare för personalen
Kan vara nödvändigt om hästen har en fraktur eller mycket ont

Question 23

Nackdelar: Klipp/rakning efter induktion

Answer 23

Sämre aseptik, nästan omöjligt att få bort alla små hår även med dammsugare
Ökad anestesitid och kostnad
Effektiviteten sämre

Question 24

Varför premedicinering?

Answer 24

För att få en lugn inledning på anestesin + troligare med lugnt uppvak
För att kunna minska dosen anestesimedel
För att få en bra smärtlindring
För att få en bra muskelrelaxering
För att motverka anestetikans bieffekter
För personalens säkerhet

Question 25

Premedicinering: Undergrupper

Answer 25

``` NSAID (oftast i.v) Ev antibiotika Neuroleptikum - lugnande Alfa2-agonist (sederande, mer potent än neuroepileptikum) Opioid ```

Question 26

Premedicinering: Neuroleptikum

Answer 26

``` Acepromazin Ges i.m. ca 30 min innan induktion (anslagstid ~30 min, duration ~6 h) Lugnande Antiarytmisk Minimal påverkan på respiration Vasodilatation -> Hypotension Ingen analgesi Risk för penisprolaps som kan bli persisterande ```

Question 27

Premedicinering: α2-agonist

Answer 27

Romifidin Detomidin Xylazin

Question 28

Xylazin premedicinering

Answer 28

Kortast duration, stora mängder krävs pga svag koncentration, dyrt. Ges i.v. ~5 min före induktion, närmre inpå om Xylazin. Hög dos - Hästen skall ej reagera på omgivningen

Question 29

Detomidin premedicinering

Answer 29

Medellång duration, ger mest ataxi – ges därför aldrig inför uppvak

Question 30

Romifidin premedicinering

Answer 30

Lång duration, minst ataxi

Question 31

Premedicinering: Fördel med α2-agonist

Answer 31

God sederande effekt Visceral analgesi (kortvarig smärtlindring invärtes) Muskellrelaxion Antidot finns, atipamezol (6 mån slaktkarens)

Question 32

Premedicinering: Nackdel med α2-agonist

Answer 32

``` Ataxi Bradykardi, arytmier RR (AF) går ner Minskad tonus i tarm Svettningar Blir ljud-och ljuskänsliga ```

Question 33

Premedicinering: Opioid

Answer 33

Butorfanol Morfin/Metadon. I vissa fall är metadon mer smärtlindrande Ges i.v. ett par minuter efter α2-agonisten eftersom man vill minska risken för excitation och vill därför ha dem sederade

Question 34

Premedicinering: Fördel Opioid

Answer 34

Potent smärtlindring Mild sedering, framförallt unga föl med Butorfanol (kan agera som sedering i sig för dem) Liten påverkan på cirkulation Potentierar sedativa läkemedel

Question 35

Premedicinering: Nackdel Opioid

Answer 35

Excitation RR/AF går ner Minskad tarmmotorik

Question 36

Premedicinering: Butorfanol

Answer 36

Mindre risk för biverkningar jämfört med morfin/metadon Ej lika smärtlindrande som morfin/metadon Kan få "butorfanolryck)

Question 37

Induktion: Muskelrelaxantia

Answer 37

Bensodiazepiner | Guaifenesin

Question 38

Induktion: Injektionsanestetika

Answer 38

Ketamin Thiopental Propofol

Question 39

Induktion: Bensodiazepiner

Answer 39

Diazepam - I.v., vävnadsretande Midazolam - I.v/i.m, men väldigt ovanligt att ge i.m. Ev kortare duration jämfört med diazepam

Question 40

Induktion: Fördelar Bensodiazepiner

Answer 40

``` Liten påverkan på cirkulation/respiration Antidot finns, flumazenil Sederande effekt (föl) ```

Question 41

Induktion: Nackdelar Bensodiazepiner

Answer 41

``` Ingen analgesi Paradoxal oro (motsägesefull, onormal) ```

Question 42

Induktion: Guaifenesin

Answer 42

i.v. (strikt) Potent, används fr.a. till kraftigt nedsatta hästar som man ej vill ge/ej blir trötta på α2-agonist Ges under övertryck till effekt (hästen blir vinglig/kotar över)

Question 43

Induktion: Fördelar Guaifenesin

Answer 43

Ingen påverkan på respiration | Liten påverkan på cirkulation

Question 44

Induktion: Nackdelar Guaifenesin

Answer 44

Ingen analgesi Starkt vävnadsretande Protrombotiskt – Ökar risken för tromb i kärlen

Question 45

Induktion: Ketamin

Answer 45

Absolut vanligaste i.v./i.m, oftast i.v Anslagstid 1-5 min, ~ 15 min duration för kirurgisk anestesi, sover ofta ett tag efter det OBS! Olika koncentrationer, kolla alltid på flaskan (100mg/ml och 50mg/ml) Kombineras med en α2-agonist, alltid på vuxna, friska hästar

Question 46

Induktion: Fördel Ketamin

Answer 46

Analgesi, kan användas som CRI låg koncentration intra-och postop Stimulerar sympatikus – Ingen negativ påverkan på cirkulationen, men dock på andningen. Stor terapeutisk bredd

Question 47

Induktion: Nackdel Ketamin

Answer 47

Katalepsi (onaturligt stelhetstillstånd, muskelstelhet). Ge gärna i kombination med muskelrelaxantia Periodisk andning. Dock påverkas inte minutvolymen, utan tar ett par väldigt stora andetag och har sedan uppehåll innan nästa stora andetag

Question 48

Induktion: Thiopental

Answer 48

Strikt i.v. (vävnadsretande) Anslagstid 30-60 s, duration 5-10 min Ataxi, risk för häftiga uppvak vid höga doser/upprepade itereringar

Question 49

Induktion: Fördel Thiopental

Answer 49

Potent, snabb insomning | Muskelrelaxerande

Question 50

Induktion: Nackdel Thiopental

Answer 50

Cirkulation/respiration-depression | Ingen analgesi

Question 51

Induktion: Propofol

Answer 51

i.v. Anslagstid 20-30 s, ~ 5 min duration Ovanligt att ge Bra till föl, ej till vuxna/stora hästar

Question 52

Induktion: Fördel Propofol

Answer 52

Snabbverkande Ackumuleras ej Muskelrelaxerande

Question 53

Induktion: Nackdel Propofol

Answer 53

Cirkulation/respiration-depression, apné | Ingen analgesi

Question 54

Induktion

Answer 54

Dämpad belysning Bomull i öronen I kastspilta Grimskaft i nosgrimman (gärna kabinhaken utåt) och över väggen som någon utanför håller i för att hålla upp huvudet

Question 55

OBS! Vid induktion med ketamin

Answer 55

Låt hästen vara ostörd i 1–2 min efter att den lagt sig ner. Det är dissociativt och det tar då tid att verka ordentligt – hästen kan annars väckas ur narkos och få excitation istället. Rör inte hästen

Question 56

Intubering

Answer 56

Välj storlek (diameter) på tub – längden är ”fast” Provtryck tuben för att se att kuffen inte läcker Munkloss Luftspruta Fukta tuben med vatten Ta av grimman Sätt in munkloss/munstege Sträck huvud-hals Kontrollera att tuben ligger rätt Kuffa Forcera inte, backa, vrid, för in igen, och undvik tänderna

Question 57

Placering upplyft

Answer 57

Gå aldrig någonsin över halsen på en sövd häst! Stå inte på insidan av benen när man fäster bensnören, bakom bakben och framför framben Lyft upp huvudet lite när hästen somnat för upplyft, för att inte skada ögat Har den en fraktur i benet bör det benet inte fästas i traversen

Question 58

Upplyft hängmatta

Answer 58

Hängmatta är bättre än travers eftersom det inte blir tyngd i benen alls Mattan läggs på golvet bredvid kastningsspilta, och låter hästen lägga sig på den när den somnar Metallstänger fästs i mattan och ”kranen” som lyfter hästen

Question 59

Placering på operationsbord

Answer 59

Mjuk madrass - Fördelar trycket på muskulaturen Kuddar för att stödja/hålla i rätt position Ta av grimma Benställningar för att förhindra tryck på nerver Benen i nivå och parallella med kroppen om hästen ligger på sidan Dra fram det undre frambenet för att det inte skall bli för mycket tryck på det Huvud/hals i ”naturlig” position

Question 60

Underhåll: Inhalationsanestetika

Answer 60

Isofluran – Används nästan alltid till häst, men vissa upplever att de blir temporärt blinda vid uppvak (även hos katt) Sevofluran – Mer lättstyrt än isofluran, snabbare uppvak som man inte vill ha på häst

Question 61

Underhåll: Fördelar Inhalationsanestetika

Answer 61

Snabb induktion och eliminering Ackumuleras ej Muskelrelaxation Lätt att justera narkosdjup jämfört med injektionsanestetika

Question 62

Underhåll: Nackdelar Inhalationsanestetika

Answer 62

Cirkulations & respirations-depression (ffa vasodilation) Dålig/ingen analgesi Miljöpåverkan (isofluran mer än sevofluran)

Question 63

Uträkning för andningsblåsa

Answer 63

~6 x tidalvolymen Tidalvolym ~10 ml/kg kroppsvikt Så blåsans storlek: 60ml x kroppsvikt – 90ml x kroppsvikt

Question 64

Underhåll; Narkosapparat

Answer 64

Färskgasflöde i början av anestesin ca 10 L/min Minst 60% syrgas (resten luft), vanligen >80% syrgas Förgasare på 4–5% tills EtISO börjar stiga – vrid då ner förgasaren till ~2% EtISO för kirurgi ca 1,3, förutsatt att de är bra premedicinerade, kan vara 0–5 Vid ”steady state” – börja dra ner färskgasflöde (till ca 1 L/100 kg/min) För snabbare korrigering av isoflurankoncentrationen kan färskgasflödet höjas temporärt under op

Question 65

Underhåll: Triple drip

Answer 65

Guaifenesin + Ketamin + Xylazin (eller annan alfa2-agonist) Bra vid korta anestesier, t.ex. CT Glöm inte syrgas!

Question 66

Underhåll: Fördel Triple drip

Answer 66

Mindre neg påverkan på cirkulation jämfört med inhalation Mindre miljöpåverkan jämfört med inhalation Mjuk övergång från induktion till underhåll Behöver ej narkosapparat

Question 67

Underhåll: Nackdel Triple drip

Answer 67

Kräver redistribution/metabolism för uppvak Mer svårstyrt (långsammare) jämfört med inhalation Individuell variation Risk för ackumulering

Question 68

Intraop: Om hästen blir för ytlig

Answer 68

Höj narkosgas - Höj samtidigt färskgasflöde Ge ketamin (~ ⅕ av induktionsdosen) - Längre anslagstid än thiopental men ej andningsdeprimerande Ge thiopental - Snabbt anslag och effektivt/potent

Question 69

Intraop: Ögon

Answer 69

Ögongel så man fuktar ögonen, kan behövas flera gånger under en op

Question 70

Intraop: Vätska

Answer 70

Dropp, kristalloid vätska (går ut i vävnad direkt, t.ex. RA) i.v. 5 ml/kg första timmen, justeras sedan efter behov

Question 71

Intraop: CRI

Answer 71

Analgesi t.ex. morfin, lidokain − Sänker MAC, dvs måste dra ner på isofluranet 20-50%

Question 72

Intraop: Övervakning

Answer 72

``` CNS - Anestesidjup Respiration Cirkulation Gaskoncentrationer Blodgaser Övervakningsjournal minst var 10:e minut, gärna var 5:e ```

Question 73

Intraop: Övervakning CNS

Answer 73

Reflexer – Har kvar reflexer i början om de sövs med ketamin utan att vara för vakna Smärtkänsel Ögonposition – Roterar ofta inåt-neråt, sedan i mitten, och sedan sakta fram och tillbaka (oftast i perfekt djup). Snabbare rörelser -> för ytlig narkos eller nära död Ögonrörelser

Question 74

Intraop: Övervakning Respiration

Answer 74

RR Andningsdjup Kapnografi Inandningsslangen skall ligga över utandningsslangen för att de inte t.ex skall andas in kondens

Question 75

Intraop: Övervakning Crikulation

Answer 75

HR, slh (färg, CRT) •lodtryck (NIBP, blodigt) – falskt högt om kuff på svansen och hästen på rygg eftersom kuffen då är lägre än hjärtat. Pulsoximetri (saturation) – Inte helt 100%, för exakt måste man ta blodgasprov från artären Artärkanyl i ben eller ansikte EKG

Question 76

Intraop: Övervakning Gaser

Answer 76

EtISO (utandad isofluran), FiO2 (inandad syrgas) | O2, CO2, pH m.m.

Question 77

Intraop: Kommunikation

Answer 77

Kirurg säger till innan smärtsamt ingrepp | Anestesör säger till om hästen börjar bli ytlig

Question 78

Uppvak: Medicinering

Answer 78

Sedering, låg dos (xylazin ges i box, romifidin ges precis när man kopplat bort den från maskinen) Smärtlindring t.ex. morfin i.m.

Question 79

Uppvak: Syrgas

Answer 79

10-15 L/min (100% syre) | ~30% FiO2

Question 80

Uppvak: Värme, ljus, utsug

Answer 80

Ej för kallt Reglerbart ljus Punktutsug för anestesigaser

Question 81

Uppvak: Placering

Answer 81

På vänster sida: Höger sida upp, höger lunga större Om den legat på rygg eller vänster sida Samma sida som legat på under narkos - Kompressionsatelektaser Opererat ben uppåt - Underlättar vid resning

Question 82

Uppvak: Risker

Answer 82

Luftvägsobstruktion Lungödem – Misstanke -> ge vätskeutdrivande direkt, i.v Fraktur Pareser oftast övergående (Myopati, Neuropati) Huvudtrauma Skador öga Traumatisering av op-område Kan bli ödematösa i näsan, har nässnorkel för extra syre

Question 83

Postanestesi

Answer 83

Byt permanentkanyl om gett guaifenesin - Starkt vävnadsretande samt protrombotisk Täcke om nerkyld/kall Mat och vatten - Ge så snart som möjligt efter, men skall ha börjat vakna till. Ev. paraffinolja i maten -> motverka förstoppning Fortsatt plan – Vilken vård behöver patienten (Medicinering vätsketerapi, sårvård/bandagebyte, motion etc)