Antibiotika och antibiotikaresistens Flashcards
Hur definieras och används SIR-systemet?
S= känslig. Har ett lågt MIC-värde. Förväntas svara på behandling i rekommenderad dos.
I= intermediär. Kan inte garntera att man får upp en tillräckligt hög kocentration så att de kan döda bakterierna. Kan ha fått en låggradig resistens. Kan funka ifall man höjer doser
R: resistent. Kommer inte kunna fungera kliniskt -> kommer inte upp i tillräckligt hög koncentration för att döda bakterien.
Hur påverkar gramnegativa cellers yttre membran vår möjlighet att behandla med antibioitka? Hur tar sig antibiotika in i den gramnegativa cellen?
Gramnegativa bakterier har två membran som gör det svårare att komma in i cellen. Många antibiotika går in genom det yttre membranet via poriner.
Vad är ett bra antibiotikum?
- Dödar (bakteriocid) eller hämmar bakteriens tillväxt (bakteriostatisk)
- Verkar på bakterieceller och inte på våra celler
- Terapeutiskt index: ratio mellan toxisk dos för patienten och den effektiva behandlignsdosen
- Måste nå effektiv koncentration vid infektioner
Ex, kinoloner: mycket bra penetrans i vävnad. Nitrofurantoin: rensas mycket snabbt ur kroppen men uppnår då höga koncentrationer i urinen
Vad är MIC?
Den lägsta koncentrationen som stoppar bakteriernas växt. (Mimimum inhibitory concentration)
Hur kommer antibiotika in i cellen?
Många antibiotika går igenom det yttre membranet via porinkanaler
Vad bestämmer vilket antibiotikum man använder?
- Brett eller smalt spektrum (etiologi och lokalisation)
- Toxicitet och potentiella bi-effekter
- Resistensproblematik
- Administration
- Kostnad
Hur är modern sjukvård beroende av antibiotika?
- Behandling av infektioner inom primärvården
- Patienter med nedsatt immunförsvar
- Avancerade medicinska ingrepp som organtransplation och proteskirurgi kräver antibiotika för att förebygga och behandla komplicerande infektioner.
Vad är fördelen respektive nackdelen med kombinationsterapi?
Fördel: Synergism -> när effekten av två antibiotika tillsammans blir större än den sammanlagda effekten var för sig. Ger också ett ökat behandlingsspektrum och minska risken för mutationer som ger resistens.
Nackdel: antagonism -> när effekten av två antibiotika tillsammans blir mindre än den sammanlagda effekten var för sig.
Vilka olika antibiotikaklasser har vi och vilka mål har olika antibiotikaklasser?
- Proteinsyntesinhibitorer: aminoglykosider, tetracyklider, makrolider och oxazolidinoner
- Folsyrasyntesinhibitorer (sulfonamider, trimetoprim)
- DNA-syntesinhibitorer (flurokinoloner, metronidazol)
- RNA-sytnesinhibitorer (Rifampicin)
- Cellvägssyntesinhibitorer (beta-laktamer, glykopeptider, anti-TB)
- Skada cellmembranet (lipopeptider)
Hur fungerar proteinsyntesinhibitorer?
Proteinsyntesinhibitorer. Finns många steg som finns att inhibera i syntesen.
- Aminoglykosider (streptomyocin, neomyocin, gentamyosin, amikacin): binder irreveribelt till lilla subenheten i ribosymen. -> leder till felaktiga proteiner. Används mot allvarliga gramnegativa infektioner och synergistisk med beta-laktamer. . Är nephro- och ototoxisk. Kräver syre och kommer därför inte påverka normalfloran så mycket (de är anaerober)
- Tetracyklider: binder reversibelt till lilla subenheten och hindrar bindning av aminoacul-tRNA till A-site på ribosomen. Translaiton stoppas. Väldigt brett spektrum. Stör ut normalfloran. Man har försökt modifera denna för att undvika resistens -> tigecyklin.
- Makrolider: binder till stora subenheten -> gör att de inte kan röra sig mRNAt. Ges till grampositiva och atypiska pneumonier.
- Oxazolidinoner (linezolid) binder stora subenheten och hindrar den från att docka in på lilla subenhteten. Går på grampositiva (VRE och MRSA)
Hur fungerar folsyrasyntesinhibitorer?
Folsyrasyntesinhibitorer. Bakterier kan tillverka folsyra från PABA. 1.
- Sulfonamider: är strukturellt likt PABA men kommer hämma enzymet för syntesen
- Trimetoprim: hämmar nästa enzym i steget.
- Om man använder de här har de en bra synergisk effekt.
- Främst användning: UVI
Hur fungerar DNA-syntesinhibitorer?
- Flourokinoloner: syntetiska, skapar DNA-skador. Brett spektrum, bra biotillgänglighet, vävnadsprenetrans, lång halveringstid. Negativt är att det utvecklas mkt resistens och lite dyrare. Hämmar DNA-gyraset som tvinnar DNA-t. Ger ett dubbelsträngsbrott. Väldigt snabbt bakteriocid antibiotika.
- Metronidazol: radikalkemi. Har nitrogrupper som reduceras av bakteriens egna enzym -> bildar fria radikaler som förstör bla DNA. Användbart mot anaeroba bakterier.
Hur fungerar RNA-syntesinhibitorer?
RNA-syntes-inhibitorer
- Rifampicin: bildar ett stabilt komplex med bakteriens RNA-polymeras och hindrar initieringen av transkriptionen. Används mot tuberkulos men också topikalt mot MRSA.
RNA-syntes-inhibitorer
- Rifampicin: bildar ett stabilt komplex med bakteriens RNA-polymeras och hindrar initieringen av transkriptionen. Används mot tuberkulos men också topikalt mot MRSA.
- beta-laktamer (pencilliner, cefalosporiner, karbapenemer, monobaktamer): bakteriocida -> dödar endast växande celler. Binder kovalten till enzymen som skapar korsbidningar (PBP:er), liknar PBP-substratet) blockerar korsbindning av peptidoglykanet. Är specifika för bakterier, har få sidoeffekter.
- Glykopeptider (vankomyocin): aktiv mot grampositiva bakterier (är för stor för att komma igenom det yttre cellmembranet hos gramnegativa. Hämmar förlängning av peptidoglykankedkan
- Anti-TB (cylkoserin, ethionamid, isoniazid och ethambutol) – hämmar enzymer som katalyserar syntes av olika cellväggskomponenter hos tuberlulosbakterien.
Vilka antibiotika orsakar skada på cellmembranet?
- Lipopeptider (grampostiva-> MRSA, VRSA). Stor molekyl. Fungerar inte på lunginflammation. Protongradienten försvinner.
