Arbetsminne

Question 1

Vilka egenskaper och funktioner har den Fonologiska loopen i Baddeleysarbetsminnesmodell?

Answer 1

• Den fonologiska loopen är den delen som kvarhåller verbal/ljudad information så att vi under en kortare period kommer ihåg det för att sedan (förhoppningsvis) lagras i LTM (långtidsminnet)
• Är uppdelad i två delar (fonolocial store (det fonolgiska minnet/inre örat som kan hålla information i ca 2 sek) och articular controll process (där man verbalt upprepar ord som man ska komma ihåg/inre munnen)
• Viktig för språkinlärning, ordtillängnade, talet och läsinlärning
• Effekter som påverkar fonologiska loopen
• Ordlängdseffekten (minnensspannet beror på längden av orden man ska minnas. Eftersom långa ord tar längre tid att upprepa kommer man kunna minnas fler korta ord än långa ord (man hinner helt enkelt inte fonologiskt repeterar lika många långa ord)
• Hämmningseffekten (behöver man upprepa ett ord som ex. vad kommer detta uppta den fonetiska loopen vilket innebär att man inte kommer klara av att ha andra ord/mening där= kan inte minnas saker som kräver användning av den fonetiska loopen)
• Fonologisk sammanblandningseffekt (låter ord eller bokstäver liknande varandra kommer det bli en högre grad av sammanblandning av de än om orden låter väldigt olika (ex. kommer man ha svårare att minnas pil och stil än pil och stol)
• Verbal loopeffekt (man har en tendens att omkoda visueull information man ska minnas till en ramsa då detta gör att fonologiska loopen involveras)

Question 2

Vilka egenskaper och funktioner har komponenten Visuo-spatiala skissblocket i Baddeleys arbetsminnesmodell?

Answer 2

• Visuo-spatiala skissblocket (VVS) är förmågan att visualisera saker, mönster och rum och genom detta kvarhålla information i hjärnan för att sedan ta upp det i LTM
• D.v.s. innefattar både en visuell (bildliga) och spatial (rumsliga) del
• Man visualiserar ex. antalet köksluckor man har i köket om man får en fråga om det
  Man verkar bara kunna ha en mental bild i VVS åt gången
• Är en begränsingen i upplösningen i VVS vilket gör att små detaljer kommer bli mindre tydliga när vi visualiserar det tillsammans med något stort= kaninen kommer inte bli lika detaljerad om man samtidigt visualiserar en elefant som när man visualiserar en kanin och en myra
• Använder s.k. analog minneskod= kan se nya detaljer i den mentala bilden som man tidigare inte hade kunskap om
• Man kan manipulera det man visualiserar genom att rotera objekt (mental rotation)
• Liknar på många sätt perceptuella bilder (saker man faktiskt ser)
• Svårare att omtolka det man visualiserat (ser man kaninen i stället för ankan kommer man ha svårt att byta och se ankan i stället) än perceptuella bilder

Question 3

Episodisk buffert fanns inte med i den ursprungliga arbetsminnesmodellen, varför har Baddeley lagt till den? Med andra ord, vilka funktioner har denna komponent?

Answer 3

• Är det som sammanställer fonologiska loopen och visuo-spatiala skissblocket och gör att vi sedan kan lagra det i långtidsminnet.
• Är det faktiska omfånget av uppmärksamhet (spotlight på en teater) medan centrala exekutivenheten är den som kontrollerar uppmärksamheten
• Det integrerar olika delar av arbetsminnet/informationskällor till en sammansatt och meningsfull enhet (en chunk)
• Ex: lukt, semantisk information, fonologiska loopen, VVS, smak osv
• Att sammansätta saker till en chunk gör att vi frigör resurser i arbetsminnet då man kan komma ihåg chunks lika bra som enstaka ord (d.v.s. i stället för att minnas 5 ord som då tar upp 5 enheter i arbetsminnet kan man sätta ihop dessa 5 ord till en chunk och då bara belasta 1 enhet)
• Är även episodiska bufferten som gör att vi kan förstå saker vi sett kronologiskt (de som drabbats av anterograd amnesti (kan inte skapa nya minnen) kan därför helt adekvat återberätta saker de precis sett= episodiska bufferten är inte påverkad

Question 4

Vad innebär exekutiva funktioner?

Answer 4

Exekutiva funktioner är ett samlingsnamn för att kontrollera och styra oss själva och vår uppmärksamhet och innefattar bl.a.:

Uppmärksamhetsreglering:
att reglera sin uppmärksamhet,
selektivt ta yttre stimuli (och ignorera andra yttre stimuli)
hämma automatiska responser
bibehålla fokus under en längre period)

Kognitiv flexibilitet:
att ändra sin respons efter situation
lära sig av sina misstag
hantera flera stimuli samtidigt

Målsättning:
sätta mål
ta initiativ till dessa mål
hitta samt följa strategier för att uppnå målen

Question 5

Vad innebär centrala exekutivenheten enligt Baddeley? (SAS i Norman-Shallice modell har samma funktion).

Answer 5

• Centrala exekutivenheten har bl.a. som funktion att utföra exekutiva funktioner och kontrollfunktioner
• Ex på kontrollfunktioner centrala exekutivenheten utför är:
• Stoppa eller hämma processer (ex. om vi har till uppgift att räkna till 30 behöver den gå in och stoppa oss vid 30 annars kommer vi bara fortsätta räkna eftersom det mer eller mindre går på automatik)
• Skifta uppgift
• Övervaka och korrigera fel vi gör
• Initiera en tanke eller handlingsprocess
• Tidigare menade Baddely att CEE även interagerar arbetsminnet med LTM men nu är det alltså episodiska buffertens uppgift

Question 6

Personer som har fått skador på främre pannloben (prefrontala loben) av hjärnan uppvisar störningar i exekutiva funktioner, beskriva några sådana ”störningar”

Answer 6

Perservation, utialnziation behavior, lättdistraherade, dåliga på att planera.

• Perseveration
• Patienter tycks fortsätta med samma uppgift utan att ha förmågan att stoppa den (d.v.s. saknar förmågan att stoppa/hämma processer)
• Ex. kan hyvla på en bräda tills det inte finns något kvar, om man ber en patient att skriva sitt namn gör hen det men om man sedan ber hen rita en figur kommer hen fortsätta skriva sitt namn
• Syns vid Wisconsin Card sorting test (man ska sortera kort i en viss ordning men sedan byter man ordning korten ska sorteras efter= personerna fortsätter sortera efter första ordningen)
• Utilization behaviour (anvädningsbeteende)
• Att man använder saker som är i ens närhet på ett korrekt sätt fast vid märkliga tillfällen
• Ex: tar ett tåg bara för att tåget råkade komma in på stationen, trycker på ringklockan men ska inte in i dörren osv
• Lättdistraherade
• Saknar förmåga att fokusera på en uppgift. Om personen gör något och någon annan börjar göra något annat kan hen inte kontrollera sin impuls och behålla fokus
• Dåliga på att planera
• Svårt att planera och strukturera uppgifter= kan inte övervaka processen och se vad som behöver göras längre fram

Question 7

Ibland brister vår kontroll och vi begår s.k. felhandlingar, “action slips”. Redogör för möjliga orsaker till dessa felhandlingar.

Answer 7

Capture error
cross-talk error
lost intentions and failed triggers
Detached intentions and perceptual confusions
Program counters failures

• Man har låtit processerna bli automatiserade och haft en bristande kontroll/centrala exekutivenheten har inte riktigt gjort sitt jobb
• EX:
• Capture errors (om man oftast gör en viss sak men nu behöver avvika ifrån det kan man göra som man brukar om ens uppmärksamhet ägnas åt annat (exekutivenheten är upptagen med annat= det automatiserade tar över). Ex. kör alltid samma väg men idag ska man ta en annan väg= kör samma väg ändå)
• Cross-talk error (om man gör två saker samtidigt kan handlingen man gör i ena uppgiften spilla över på den andra uppgiften så man gör samma handling på båda (ex. packar upp matvaror och pratar i telefon= lägger in telefonen i kylen)
• Lost intentions and failed triggers (känsla av att man inte vet vad man gör i ett visst rum. Man går in i ett rum och glömmer bort vad man skulle göra där (lost intentions) eller vi glömmer bort att göra något vi planerat att göra sedan tidigare när vi hamnar i en ny situation (failed triggers). Ex. går in i köket för att dricka vatten, ser smutsig disk och ställer in det i diskmaskinen och glömmer då att dricka vatten.
• Detached intentions and perceptual confusions (när man ska göra något och gör rätt handling fast på fel sak. Ex. ska stänga fönstret men stänger i stället skåpsdörren. Beror på att en prospektiv trigger utlöses av fel cue
• Program counter failures (om man ska göra något i flera steg kan det bli fel för att man hoppar över vissa steg eller felaktigt upprepar vissa steg. Ex. tvätta kläder så glömmer man steget att lasta i kläderna i maskinen innan man sätter på den)

Question 8

Vad är ett arbetsminnestest (working memory span, reading span, active span)? Hur skiljer sig det från ett rent korttidsminnestest såsom sifferspanntestet (digit span)?

Answer 8

• Den stora skillnaden mellan arbetsminnestest och ett rent korttidsminnestest är att arbetsminnestest involverar både lagring och bearbetning av information medan ett korttidsminnestest enbart testar lagringen
• Ex: skulle ett arbetsminnestest kunna innehålla både ett ord man ska minnas (lagring) och ett tal man ska räkna ut (bearbetning)
• Arbetsminnestest har högre korrelation med olika komplexa kognitiva färdigheter än ett kortidsminnestest och ställer högre krav på den kognitiva förmågan då det även innefattar ett bearbetande av materialet