Arytmier Flashcards
(30 cards)
1
Q
- Hjärtfrekvens >100/min
- Ursprung i förmak och/eller AV-nod
- Smal QRS-takykardi < 120 ms
- Ursprung från hjärtats förmak
- Sinustakykardi
- Förmakstakykardi (EAT, FAT, AT)
- Förmaksfladder (Typiska/Atypiska)
- Involverar förmak och AV-nod
- AV-nodalåterkopplingstakykardi (AVNRT)
- Atrioventrikuläråterkopplingstakykardi (AVRT) vid WPW syndromet
Definition av?
A
Supraventriukär takykardi
2
Q
Vad innebär det att konduktionshastigheten är mkt högre i HIS-purkinjesystemet i förhållande till arytmier?
A
- Konduktionshastighet–HPS= 2-4 m/s
- Smal QRS-takykardi, QRS bredd < 120 ms= SVT
- Kammarmyokard= 0.3-1.0 m/s – därför bredare QRS-komplex
- Bred QRS-takykardi, QRS bredd > 120 ms = VT tills motsats bevisad
3
Q
SVT med breda QRS, ja vilka är dessa undantag?
A
- SVT med abberation (kroniskt eller frekvensberoende grenblock)
- RBBB eller LBBB
- Preexciterad SVT (antidromtakykardi vid WPW syndromet)
- Höger skänkel kan här bli refraktär på grund av tempot vid takykardi och vi får då breda QRS
4
Q
I vilken avledning ses p-vågor enklast?
A
- V1 fångar upp detta bäst (ligger närmst höger förmak)
5
Q
- Förutsättningar
- Områden i kretsen med olika refraktärtid och eller konduktionshastighet
- Centralt område med konduktionsblock
- Område med långsam konduktion i kretsen
- Excitable gap
- Unidirektionellt block i en riktning vid initiering
- Initiering av takykardin via SVES/VES
Förutsättningar för vad?
A
Reentry
6
Q
Wolf-Parkinson-White
- Kopplad till Epsteins anomali
Vad innebär WPW?
A
- Kongenital defekt
- Accesorisk bana = extra förbindelse mellan förmaks och kammarmyokard
- Arytmidebut barndom/tonår
- Båda startar i sinusnoden
- Åkare 1 åker över HPS systemet
- Åkare 2 åker över den accesoriska banan
-
Deltavåg (som faktiskt kan vara negativ också)
- Kammarmyokardets ledning går långsammare så vi får deltavåg
- QRS-komplex > 110 ms
- PQ-tid < 120 ms
7
Q
WPW
Vad innebär en ortodrom takykardi?
A
- Accessorisk bana blockerad, smala komplex
8
Q
WPW
Vad innebär en antidrom takykardi?
A
- Om blocket är i HIS så sker återkoppling via HIS men depolariseringen av kammare via extrabanan vilket ger bred QRS-komplex
9
Q
WPW
Vad innebär preexciterat förmaksflimmer?
A
- Oregelbundet, smalt, ibland brett
- Förmaksflimmer orsakar detta och ger oregelbunden varierande QRS-morfologi (leds lättare över den accessoriska banan)
10
Q
WPW
Akut handläggning, WPW syndrom?
A
- Smal QRS-takykardi
- Modifierad valsalvamanöver
- Adenosin (ger tillfälligt totalt AV-block)
- B-blockad (vid omstart av takykardin)
- Bred rgbQRS takykardi
- Elkonvertering
- Bred orgbQRS takykardi
- Elkonvertering
- Aldrig digitalis/Verapamilvid bred QRS takykardi
11
Q
- Den accessoriska banan tillåter enbart impulsöverledning från kammare till förmak
- Normalt vilo-EKG (ingen deltavåg)
- Kan enbart ha ortodrom takykardi
Vad beskrivs?
A
Dolt WPW-syndrom
12
Q
Prognos WPW
-
Prognos
- Dolt WPW syndrom – God prognos pga avsaknad av risk för preexciterade arytmier (ingen antegrad konduktion)
oWPWsyndrom–Liten men klar risk för?
A
Plötslig död, 0,15-0,39% – Kan vara första manifestationen av syndromet!!
13
Q
Elektiv behandling vid WPW?
A
Kateterablation
14
Q
- Vanligast typ av supraventrikulär takykardi
- Debuterar vanligen i vuxen ålder
- Kvinnlig överrepresentation
- Ingen associerad hjärtsjukdom
- Funktionell krets skapas (ingen extra bana)
Vad beskrivs?
A
AVNRT
15
Q
AVNRT
- Vanligast typ av supraventrikulär takykardi
- Debuterar vanligen i vuxen ålder
- Kvinnlig överrepresentation
- Ingen associerad hjärtsjukdom
- Funktionell krets skapas (ingen extra bana)
- P-vågen i slutet av QRS
Behandling?
A
- Modifierad valsalva
- Verapamil/betablock
- Adenosin
- Förvarna pat om obehagliga symtom, korta effekten
- Kortvarigt övergående AV-block
- EKG övervakning
- IV, snabbt (1-2 s)
- Effekt efter 10-20 s
- Ej vid SVÅR astma eller läkemedel med samma metabolisering (dipyramidol)
- Kateterablation
16
Q
Övriga SVT
- Förmaksfladder viktigast
- Snurrar runt motsols typiskt
- Hög klinisk relevans
- Stark koppling till förmaksflimmer, 35-50 %
- Kan ha varierande blockeringsgrad
2 kliniska problem, vilka?
A
- Tromboemboliska komplikationer
- Arytmirelaterade symtom
- Delvis kopplat till blockeringsgrad
- Ibland mkt svårt att frekvensreglera
17
Q
Ventrikulär arytmi
EKG klassificering, ja vilka olika typer kan vi se på EKG?
A
- Ventrikulära extraslag (VES)
- Ventrikeltakykardi (VT)
- Monomorf VT
- Polymorf VT
- Torsadede pointes(TdP)
- Ventrikelflimmer (VF)
18
Q
Ventrikulär arytmi
-
EKG klassificering
- Ventrikulära extraslag (VES)
- Ventrikeltakykardi (VT)
- Monomorf VT
- Polymorf VT
- Torsadede pointes(TdP)
- Ventrikelflimmer (VF)
Ventrikulär arytmi har koppling till och ökad risk för?
A
- Stark koppling till strukturell hjärtsjukdom, ex efter infarkt
- Ökad risk för plötslig död, svimning
19
Q
Sudden cardiac death
- Hjärtat slutar upp sin aktivitet
- Epidemiologi
- 5 % av all mortalitet
- Spädbarn, sedan stor puckel vid 70 års-åldern
-
Orsak
- Icke ischemiska hjärtsjukdomar (strukturellt)
- Ex kardiomyopatier
- Icke strukturell
- Elektrisk sjukdom eller jonkanaldefekt
- Icke ischemiska hjärtsjukdomar (strukturellt)
Men vilken orsak är vanligast?
A
Ischemisk hjärtsjukdom (vanligast, 80 %)
20
Q
- En av riskmarkörerna för framtida SCD efter myokardinfarkt
- Nedsatt EF (framför allt de med < 30 %)
Överväg, ja vad?
A
ICD
21
Q
Akut myokardskada kan leda till VT/VF
- Ockluderat kärl
- Två mekanismer som leder till kammartakykardi eller kammarflimmer
- Fas 1: 2-30 min reversibelt
- Fas 2: 1,5-72 h icke reversibelt
- Syrebristen förstås viktigast
- Två mekanismer som leder till kammartakykardi eller kammarflimmer
- Incidens av VT/VF vid STEMI/NSTEMI
- Risken sjunker mkt efter 48 h
Om VT/VF > 48 h klar riskökning för SCD, vad ska då övervägas?
A
ICD-behandling
22
Q
Behandlingsprinciper för att förhindra SCD
-
Behandla underliggande tillstånd
- Antiischemisk beh (ex öppna kärl)
- Hjärtsviktsbehandling
- B-blockad
- Specifika åtgärder relaterad till bakomliggande etiologi
Vad kan vi i övrigt göra primärprofylaktiskt och sekundärprofylaktiskt?
A
-
Sekundärprofylaktisk ICD (implanterbar defibrillator)
- Pat som haft VF eller VT
- Ej aktuell vid VF/VT < 48 h efter NSTEMI och STEMI
-
Primärprofylaktisk ICD
- Pat som inte haft VF/VT men som har hög SCD-risk
- Ekokardiografi av hjärtat EF < 35 %
- Specifika riskvärderingar vid övriga kardiomyopatier/jonkanalsjukdomar
- Pat som inte haft VF/VT men som har hög SCD-risk
23
Q
Ventrikeltakykardi
- Två exempel på VT utan strukturell hjärtsjukdom
- Take home message = en LITEN andel av patienter med VT är inte kopplad till SCD
- Första
- Allmänt
- Ingen underliggande strukturell hjärtsjukdom eller jonkanaldefekt
- Kan uppstå var som helst i kammarmuskulatur
- Ursprung
- Utflödestrakt hö alt vä kammare (RVOT/LVOT)
- Vä kammare midseptalt/apikalt (Fascikulär VT)
- Prognos
- Utmärkt (ingen SCD-risk)
- Hur vet vi att det är idiopatisk VT
- Typisk EKG-bild (monomorf VT)
- Normalt vilo-EKG
- Ekdokardiografi/MR utan avvikelser
- Ofta yngre pat (20-40 år)
- UtflödesVT ofta kopplad till fysisk aktivitet
- Allmänt
Kallas för vad?
A
- Idiopatisk VT
24
Q
Ventrikeltakykardi
- Två exempel på VT utan strukturell hjärtsjukdom
- Andra exempel
- Behandla med beta-block
- Obehandlad – årlig SCD risk 0,5-5 %
- TdP (Torsade de pointes) – polymorf VT
- Förlängd QT-tid (oftast)
- Unga patienter
- Hjärtstillestånd vid sympatikus
- Väckarklockan ex
- Synkope i typiska situationer
- SCD i familj
- Ekokardiografi/MR utan strukturella avvikelser
- Kan förstås också förvärvas
- Andra exempel
Kallas för?
A
- Långt QT syndrom (jonkanaldefekt)
25
Hur ska man mäta QT-tid?
* Notera tangenten brytning vi baslinje
26
**Bred QRS-takykardi, är det kammartakykardi eller inte?**
**Utredning?**
* **Börja med att bedöma patienten sedan**
* Vi kan inte använda om patienten är medvetande eller inte för att avgöra
* Hemodynamisk stabil/instabil?
* Hud (blek?)
* CNS
* Blodtryck (lågt?)
* Hjärt/lungauskultation
* **Använd sannolikheter i akutskedet sedan**
* Hemodynamiskt acceptabel stabil patient
* Riktad anamnes samtidigt som 12-avlednings EKG tas
* Strukturell hjärtsjukdom (om ja = PPV \> 90 % för VT)
* Fråga har du hjärtsjukdom?
* LM (tar du hjärtmediciner?)
* Haft infarkt tidigare
* Symptom (bröstsmärta?)
* Om ja på någon av dessa, högst troligt VT. Vi ska behandla
* EKG-tolkning
* **AV dissociation**
* I det närmaste 100 % specificitet för VT
* Problemet
* Svårt att se
* 30 % av alla VT har 1:1 VA konduktion
* Hur framhäva p-vågor?
* Esofagus-EKG
* Lewis lead
* Right arm och left arm sätts parasternalt dexter så vi lättare ser p-våg
* Capture beats/fusion beats
* **Nort west sign**
* Ställ AVR- till AVR+ och vi får gravt högerställd elaxel – VT
* Pos/neg konkordans i precordialavledningar – VT
* Alla visar samma liksom
* QRS-bredd \> 160 ms – VT
* Om osäker på diagnos, behandla i akutläge som VT
* Konsultera kardiolog i lugnt skede
27
**Vad göra i akutskede vid kammartakykardi?**
* Medvetslös patient + bred QRS-takykardi
* A-HLR + elkonvertering
* Hemodynamisk instabil patient + bred QRS-takykardi
* Akut sövning, elkonvertering
* Hemodynamisk stabil patient + bred QRS-takykardi
* VT = amiodarone iv alternativt sövning och DC
28
**Vad göra i akutskede vid kammartakykardi?**
* Medvetslös patient + bred QRS-takykardi
* A-HLR + elkonvertering
* Hemodynamisk instabil patient + bred QRS-takykardi
* Akut sövning, elkonvertering
* Hemodynamisk stabil patient + bred QRS-takykardi
* VT = amiodarone iv alternativt sövning och DC
Vad är viktigt att göra efteråt?
* **EKG-kontroll efter elkonvertering**
* Avvikelser??? (ST-höjning, preexciation, QTc, AV-block)
* Vad var orsaken liksom?
29
**Behandlingsprinciper VT?**
* ICD förhindrar död
* Antiarytmika och ablation minskar morbiditet
30
**Vad kan vi säga att ökad QRS-bredd ökar sannolikheten för?**
* VT
