bakterielista och labb Flashcards
(72 cards)
1
Q
Hur stora är bakterier?
A
- Mellan 1 µm och 20 µm stora
- Kocker kan vara 1 micrometer i diameter, stavar 5 μm
2
Q
tre typer av bakterier
A
- Apatogena bakterier: orsakar aldrig sjukdom
- Opportunister: bakterier som brukar finnas (ingår i normalfloran), som kan orsaka skada vid rätt förhållande (ex vid sår)
- Patogena bakterier: nästan alltid orsakar sjukdom
3
Q
faktorer som påverkar tillväxten av bakterier
A
- Genetiska faktorer, en del växer fort andra inte osv.
- Tillgång till näringsämnen (kol, kväve, spårämnen, vitaminer)
- Tillgång till syre
- Fukt- Det viktigaste! De behöver vätska
- pH
- Temperatur
4
Q
Vad växer man på näringssubstrat, indikatorsubstrat och selektiva substrat?
A
- näringssubstrat: växer allt
- indikatorsubstrat: ser om ex ph höjd eller sänks
- selektiva substrat: växer selekriva bakterier
5
Q
Vad motsvarar en koloni?
A
En koloni motsvarar en colony forming unit (cfu) = genetiskt identiska bakterier
6
Q
När används selektiva medier?
A
Selektiva medier används för att öka chanserna att kunna odla fram en långsamväxande bakterie, som annars lätt konkurreras ut.
7
Q
Vad använder man för att identifiera salmonella?
A
XLD används för identifiering av Salmonella
8
Q
Vad använder man för att identifiera bakterier från familjen Enterobacteriaceae?
A
MacConkey används för identifiering av bakterier tillhörande Familjen Enterobacteriaceae
9
Q
Tre sätt man kan ta urinprov
A
- Spontankastade prover - svårt med katt
- Cystocentes - via spruta extraheta urin via urinblåsan.
- Provtagning via kateter
10
Q
Hur ska man förvara urinprov?
A
Efter provtagning, förvara kallt, för att undvika växt av kontaminanter
11
Q
Vilken är den vanligaste bakterien i samband med urinvägsinfektion?
A
E. coli
12
Q
Vad är hemolys?
A
bakterierna spränger sönder de röda blodkropparna, för att komma åt järn
- Hemolysiner bildar en klar zon runt kolonin alternativt en ofullständig, grumlig hemolys runt kolonin
13
Q
Vad är Alfa hemolys?
A
ofullständig o kolonien omges av en grönaktig färg
- Ex på bakterier: Erysipelothrix rhusiopathiae, Streptococcus dysgalactiae subsp, dysgalactiae
14
Q
Vad är Beta - hemolys?
A
fullständig hemolys.
Ger en klar zon runt bakteriekolonin
- Exempel på bakterier: Streptococcus equi subsp. zooepidemicus, Streptococcus, equi subsp. equi, Trueperella pyogenes
15
Q
Vad är dubbel hemolys
A
zon: en klar (fullständig) och smal inre zon samt en grumlig (partiell) och bred yttre zon
- Ex på bakterier: Staphylococcus aureus subsp. aureus, Staphylococcus pseudintermedius
16
Q
Vad är syftet med kaliumhydroxidtestet (KOH testet) ?
A
identifiera gramnegativa bakterier.
Cellväggen hos grampositiva bakterier påverkas inte av KOH
17
Q
Vad används Oxidas-testet till?
A
identifiering av gramnegativa bakterier. T.ex. för att identifiera medlemmar av familjen Enterobacteriaceae, som är oxidas-negativa
18
Q
Vad används Spotindol test för?
A
Konfirmering av misstänkta E. coli
19
Q
Vad används katalastest för?
A
Katalastestet används huvudsakligen för grampositiva bakterier och kan t.ex. utnyttjas för att skilja Staphylococcus spp. och Micrococcus spp., som är katalaspositiva från Streptococcus spp. respektive Enterococcus spp. som är katalasnegativa.
20
Q
Egenskaper hos Koagulasnegativa stafylokocker
A
- Kan bilda biofilm, virulensfaktor
- Vanligt bakterie i normalfloran, anses skyddande
- Kan orsaka opportunistiska infektioner
- Hemolyserar inte
21
Q
Vad ska man tänka på med provtagning?
A
- Förvara provet i kyl för att transportera så snabbt som möjligt
- Prover för anaerob odling skall förvaras i specialmedium i rumstemperatur.
- Ev rengöring före provtagning
- Använd gärna kommersiellaprovtagningspinnar.
- Medföljande remiss
22
Q
Vad ska man tänka på med provtagning i sår/öron?
A
- Sår: ”ta bort övre lagret” med steril NaCl el. liknande. Prov tas i ”undre lagret, botten på såret”
- Öron: ta bort vax mm. innan prov tas
- Viktigt att undvika kontamination av bakterier från omgivande hud
- ta bort lite ytfloran med koksalt, ta provet så djupt som möjligt, och få med bakterien undertill och inte den som är i djurets miljö.
23
Q
Vanlig agens i sårinfektioner hos häst
A
Ofta blandning mellan Staphylococcus aureus o Streptococcus zooepidemicus
24
Q
Vanlig agens i sårinfektioner hos katt
A
ofta blandning mellan Staphylococcus felis, Pasteurella spp. Streptococcus spp., o Corynebacterium spp. (ffa bitskador)
25
Vanlig agens i sårinfektion hos hund
Staphylococcus pseudintermedius
26
Två resistenta Stafylokocker
- MRSA: Methicillinresistent S. aureus
- MRSP: Methicillinresistent S. pseudintermedius
Anmälningsplikt!
27
konfirmering av resistenta stafylokocker
Konfirmering; letar efter gener.
28
Vanliga orsaker till infektioner i huden hos hund
- Ofta predisponerande faktorer (faktorer som gör att du är mer känslig för något)
- Främmande material t ex suturer förstärker bakteriers förmåga att orsaka infektion
- Orsakas av kommensaler, normalflorebakterier, Staphylococcus pseudointermedius eller opportunister som normalt inte finns där såsom P. aeruginosa.
- Långvarig antibiotika behandling lokalt i örat kan ge opportunister möjlighet att växa till och kolonisera.
29
Bakterier som orsakar infektion i hud hos hund
Hud (pyodermi)
- Staphylococcus pseudointermedius
- Streptococcus spp
30
Bakterier som orsakar infektion i öron hos hund
- Staphylococcus pseudointermedius
- Pseudomonas aeriginousa -Infekterar ofta efter antibiotikabehandling
- Proteus spp.
- Klebsiella spp.
- (Malassezia pachydermatis)- jästsvampen. Finns i normalfloran hos hundar men kan växa till opportunistiskt
31
Egenskaper hos luftvägsinfektioner
- Drabbar framför allt unga individer och djur som lever i stora grupper (Sällan på hund och katt, och i såna fall på äldre individer)
- Flertalet bakteriella luftvägsinfektioner är sekundära till t ex virusinfektioner
- opportunister t ex Streptococcus equi subsp zooepidemicus
- Oftast luftburen spridning
32
vad orsakar Kvarka?
symptom och smittspridning
- Streptococcus equi subsp equi
- Hästen får feber, bölder i blodknutorna mm
- Smittar via direkt och indirekt via näsflöde, spruckna abscesser
Anmälningsplikt!
33
Provtagning vid misstänkt kvarka
- Nässvabb, E-swab med transportvätska
- Nässköljprov eller sköljprov från luftsäck möjligt för PCR
- Symptomlösa smittbärare: prov från luftsäckar upprepade gånger
- Nässvalgprov
- Böldsekret
- Nedre luftvägar, fiberoptik
34
Hur ser det ut när en bakterie svärmar på agarplatta?
En bakterie som svärmar bildar inte diskreta kolonier på en agarplatta.
35
Enterobakterier kan grovt sorteras in i tre grupper, vilka?
- viktiga patogener
- opportunistiska patogener
- icke-patogener
36
Egenskaper hos Enterobakterier
- Gramnegativa stavar, Fakultativt anaeroba, Oxidasnegativa och oftast Katalas positiva
- Finns i jord, vatten, utgör en viktig del av bakteriefloran hos djur och människor
- Tarmflorebakterier, hämmas inte av gallsalter
- Orsakar kliniska infektioner i olika organsystem och matförgiftningar
- Kallas ibland även för koliformer
37
Egenskaper av Escherichia coli
- Gramnegativ stav, oxidasnegativ, fakultativt anaerob.
- Tarmbakterie, tillhör normalfloran
- Vissa stammar patogena
- Rörlig (har flageller), orörliga stammar finns
- Vissa stammar hemolyserar
38
Vad orsakar Escherichia coli?
- Patogena E. coli orsakar tarminfektioner och septikemi framförallt hos unga djur
- Urinvägsinfektioner (flera djurslag)
-Livmoderinflammationer (flera djurslag)
- Mastit = juverflammation, (framförallt nötkreatur)
39
Egenskaper hos salmonella
- Genus Salmonella består av många subtyper
- Framförallt en tarmbakterie som utsöndras med faeces
- Kan bl a orsaka tarminfektioner, bakteremi
- Infektion beroende på smittdos, virulens hos bakterien, immunstatus hos världen
- Infekterar vanligen via foder/mat, men kan tas upp via andningsvägar och konjunktiva
OBS! ZOONOS, Anmälningsplikt!
40
Symptom på salmonella spp
- Oftast akut insjuknande (inkubationstid ca 1–3 dygn)
- Buksmärtor, feber, diarréer och ibland kräkningar.
41
En vanlig salmonella
Salmonella Typhimurium
42
Effekten av Alvesta utbrottet
- Salmonella infördes i epizootilagen
- Slakterihygieniska normer skapades.
- SBL (Statens bakteriologiska laboratorium) inrättade en särskild epidemiologisk avdelning
- Statsbidrag för att bygga regionala mikrobiologiska laboratorier.
- I Sverige påbörjades kontrollen av salmonella i foder och hos djur.
43
Salmonella hos hund och katt
smittväg?
- Smittväg; Fecalt-oralt
44
diagnos och behandling av salmonella hos hund och katt
- Diagnos; Odling från faeces, provtagningspinne ev från kräkningar
- Behandling; Oftast självläkande
- om de har septic eller risk för livet kan vi ge antibiotika.
- annars fördel att inte ge antibiotika
- Anmälningspliktig, redan på misstänkt fall
- Zoonosaspekt
45
Är det vanligast att hund eller katt smittas med salmonella?
vanligast att katter smittas med salmonella, framför allt ute katter som fångar fåglar.
symtom: kräkningar, diarre
46
Vad orsakar Klebsiella spp?
- Orsakar opportunistiska infektioner
- Livmoderinflammation (häst)
- Urinvägsinfektion (hund)
- Mastit (nötkreatur)
47
Klebsiella spp på labb
- Mukösa kolonier, slemmiga
- Ej hemolyserande
- Laktos positiv
48
Species av Klebsiella
av veterinärmedicinskt intresse
Klebsiella pneumoniae subsp. pneumoniae, Klebsiella oxytoca
49
Hur kan syrgas vara giftigt för celler?
- Syremolekylen består av två atomer syre, vilket gör molekylen stabil eftersom de två atomerna då kan dela på ett elektronpar i det yttre elektronskalet.
- I närvaro av syrgas (O2) bildas i en vattenlösning alltid små mängder av väteperoxid (H2O2) och superoxidradikaler genom en jämviktsreaktion. Superoxidradikalen består av en syremolekyl, som har tagit upp en extra elektron, vilket gör den negativt laddad.
- Väteperoxid och framför allt superoxidradikalen är mycket giftiga för celler eftersom de är synnerligen reaktiva och kan påverka en mängd olika substanser. För att kunna överleva i syrehaltig miljö, måste celler därför ha enzymer, som kan metabolisera (avgifta) väteperoxid och superoxidradikalen.
50
varför tål inte anaeroba bakterier syre?
- Anaeroba bakterier saknar enzymer, som kan metabolisera väteperoxid och superoxidradikaler de kan inte utnyttja syre i sin metabolism utan förgiftas och dör av syrgas.
51
skillnad på strikt och syretoleranta anaeroba bakterier
- Strikt anaeroba bakterier, tål inte syre.
- Syretoleranta anaeroba bakterier, som tål syre under kortare perioder.
52
Exempel på bakterie släkte som bildar sporer
Clostridium
53
Exempel på Clostridium spp. bakterier.
Neurotoxiska (bildar neurotoxiner):
C. botulinum,
C. tetani
Histotoxiska (bildar vävnadsnedbrytande toxiner):
C. perfringens,
C. septicum,
C. chauvoei,
C. novyi,
C. sordellii
Enterotoxiska (bildar enterotoxiner som ger tarmsjukdom):
C. perfringens ,
C. difficile(läkemedels assosierade diarrie, häst. föl med antibiotika→ston blir c.difficile. stot får det via fölet och en förändring i magtarm floran)
54
Pseudomonas aeruginosa
utseende:
lokalation:
sjukdom:
Utseende: Liten rörlig stav med monotrik flagell, Gram negativ, oxidas positiv.
lokalation: Opportunist, som finns i miljön (jord och vatten)
sjukdom:
- Hund: Otit (öroninfektion), Svårbehandlad otit, eftersom bakterien
är naturligt resistens mot ett flertal antibiotika
- Häst: Metrit, Livmoderinfektion, flytningar från vulva, subfertilitet eller infertilitet. Kan överföras i samband med betäckning
55
Escherichia coli
utseende:
lokalation:
sjukdom:
smittar:
Utseende: Korta rörliga stavar, Gram negativ.
lokalation: tarmbakterie
symptom/sjukdom: Urinvägsinfektion
smittar: alla djurslag
Enterobacteriaceae
56
Bakterier ofta påvisade hos hund & katt i samband med urinvägsinfektioner
- E. coli - vanligast
- Staphylococcus spp.
- Proteus spp.
- Beta-hemolyserande Streptokocker
- Klebsiella pneumoniae
- Enterococcus spp
57
Proteus mirabilis
utseende:
lokalation:
sjukdom:
smittar:
Utseende: Liten och rörlig stav med peritrika flageller. Gram negativ
lokalation: Opportunist, som tillhör den normala tarmfloran hos djur
symptom/sjukdom: Urinvägsinfektion och öroninfektion (otit)
smittar: Hund
58
Några egenskaper hos Proteus spp
- Opportunistiska infektioner, T ex urinvägsinfektioner, öroninfektioner ffa hos hund, ev sårinfektion
- Tillhör den normala tarmfloran hos djur och människor.
- Species av Veterinärmedicinskt intresse;
Proteus vulgaris, Proteus mirabilis
- Kan svärma över hela agar plattan
- Finns ofta som kontaminant i prover
59
Var finns Streptococcus spp?
Luftvägar
60
Streptococcus equi subsp equi
utseende:
lokalation:
sjukdom:
Utseende: Orörliga kocker i kedjor eller par, gram positiv
lokalation: luftvägar
sjukdom: kvarka hos häst, ej i normalfloran
61
Streptococcus zooepidemicus
utseende:
lokalation:
sjukdom:
smittar:
Utseende: Orörliga kocker i kedjor, gram positiv
lokalation: luftvägar, opportunist
Sjukdom:
- häst (Streptococcus equi subsp zooepidemicus): Luftvägsinfektioner, sårinfektioner. Finns i normalfloran
- Hund: Lunginflamation
Smittar: Vanlig bakterie hos häst
62
Streptococcus canis
utseende:
lokalation:
sjukdom:
Utseende: Kocker som föreligger i par eller korta kedjor, gram posetiv
lokalation: finns i normalfloran
Sjukdom: opportuistiska infektioner hos ffa hund o katt
- ex. abscesser, lymfadenit, mastit, prostatit, pyoderma och pyometra.
63
Var finns Staphylococcus spp?
Hud
64
Staphylococcus pseudintermedius
utseende:
lokalation:
sjukdom:
smittar:
Staphylococcus pseudintermedius
Utseende: Kocker, arrangerade i grupper. Gram positiv
lokalation: hud
Sjukdom: Infektioner i hud, öron och sårinfektioner, hos ff a hund (o katt)
Smittar: Vanlig bakterie hos hund
65
Staphylococcus schleiferi subsp. coagulans
utseende:
lokalation:
sjukdom:
smittar:
Utseende: Orörlig kocker i oregelbundna kluster. Förekommer även enskilda eller i par. Gram positiv
lokalation: hud, Opportunist
Sjukdom: Infektioner i hud och öron hos ff a hund (o katt)
66
Staphylococcus felis
utseende:
lokalation:
sjukdom:
smittar:
Utseende: Kocker, som uppträder i klasar, par eller enskilt. Gram positiva
lokalation: Opportunist
Sjukdom: Infektioner i hud, öron och sårinfektioner, hos ffa katt
- ex. Dermatit (hudinfektion), abscesser (bölder), urinvägsinfektion och konjunktivit (infektion i ögats bindhinna)
Smittar: vanlig bakterie hos katt
67
Staphylococcus aureus
utseende:
lokalation:
sjukdom:
smittar:
Utseende: Orörliga kocker i klasar. Gram positiva
Sjukdom:
- Kan drabba de flesta djur (hund och katt) och ge Hud-, sår-, ledinfektion, bölder och sepsis (blodförgiftning)
- Hos häst: Vanligaste orsaken till hudinfektion hos häst ofta i blandflora med Streptococcus zooepidemicus
Smittar: Vanlig bakterie hos häst
68
Egenskaper hos Clostridium spp.
C. botulinum,
- Neurotoxiska (bildar neurotoxiner)
- Är sporbildare och bildar toxiner
- anaeroba bakterier
69
Clostridium spp.
C. tetani
utseende:
lokalation:
sjukdom:
smittar:
Utseende: Stora stavar, gram positiva.
Lokalation: förekommer i jord (framför allt gödslad) och i tarmen hos många olika djurslag.
sjukdom: Stelkramp
- Neurotoxiska (bildar neurotoxiner)
- Är sporbildare och bildar toxiner
- anaeroba bakterier
70
Egenskaper hos Clostridium spp.
C. difficile
- Enterotoxiska (bildar enterotoxiner som ger tarmsjukdom)
- (läkemedels assosierade diarrie, häst. föl med antibiotika→ston blir c.difficile. stot får det via fölet och en förändring i magtarm floran)
71
Egenskap hos C. perfringens
- Enterotoxiska (bildar enterotoxiner som ger tarmsjukdom)
72
Klebsiella pneumoniae subsp. pneumoniae
Utseende:
symptom:
sjukdom:
Utseenda: Orörliga stavar som uppträder enskilt, i par eller i korta kedjor. Gram negativ
Symptom:
hund: kissar ofta
häst:Vulva flytningar, subfertilitet eller infertilitet.
Sjukdom:
hund: Cystit (urinvägsinfektion)
häst: Endometrit (livmoderinflammation)
