Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Infektionsbiologi > Bakteriologi > Flashcards

Bakteriologi Flashcards

1
Q

Vad är infektionsbiologi och vad infattar den?

A

Infektionsbiologi: kunskap om smittsamma sjukdomar och metoder för att kontrollera dem.

Innefattar:
- Mikrobiologi:
Virologi(virus)
Bakteriologi(bakterier)
Svampar, parasiter, osv
- Immunologi: immunförsvaret och dess reaktion på smittämnen samt när immunförsvaret inte fungerar som det ska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bakteriens storlek

A
  • 1 till 10 mikrometer lång är en bakterie lång.
  • Virus är runt 100 till 1 000 gånger mindre än bakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilken är störst? Antikropp, bakteriofag, E.coli eller makrofag? Hur stor är skillnaderna?

A
  • Makrofagerna
  • E.coli
  • Sedan bakteriofagerna (ett virus).
  • Sist antikropparna som är minst.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är biologins tre domäner?

A

•Bakterier
•Arkéer
•Eukaryoter

  • Men Eukaryoter har förmodligen sin ursprung i en fusion, varvid en arké tog upp en bakterie
    Därför har vi egentligen endast två domäner:
  • Arkéer och eukaryoter
  • Bakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Mikrobiologi

A
  • Är läran av mikroorganismer eller mikrober, organismer som man kan inte se med blötta ögon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur stor andel av allt liv är mikrober?

A

15% av all biomassa är mikroorganismer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Aseptiskt arbete

A
  • Aseptiskt innebär utan kontaminering
  • Där all utrustning och reagens skall vara sterila
  • Arbetsmetoder skall minimera risken för kontamination av mikroorganismer
  • Gäller:
    Vid laborationer
    Inom vård
    Farmaceutiska tillverkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Laminar Airflow (LAF) bänk

A
  • Kallas även för sterilbänk
  • Dess uppgift är att ha en så liten kontamination som möjligt av till exempel bakterier, virus, svampar och partiklar.
  • Grundprincipen är att luft filtreras genom ett filter som förhindrar att innehållet i bänken kontamineras.
  • Luftströmmen är riktad bort från arbetsområdet.
  • Bänken måste vara tätt sammanfogad så att inga möjligheter finns för främmande partiklar att komma in.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Sterilisering

A
  • En åtgärd varvid ett föremål befrias helt från mikroorganismer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Desinfektion

A
  • Behandling av lokaler, materiel eller personer med fysikaliska eller kemiska medel så att risken för överföring av smitta elimineras

Användningsområden:
• Livsmedel
– Hindra spridning av smitta, matförgiftning och för smak och kvalitet på livsmedel.

• Mikrobiologiskt laboratoriearbete
– Undvika kontaminering och falska resultat

• Läkemedelstillverkning

• Medicinska instrument och redskap
– Hindra infektioner
– Särskilt viktig för parenterala tillförsel (där man sätter redskap inne i kroppen, genom huden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Antiseptiska medel

A
  • Används vid desinfektion av sår eller hud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Bakteriostatisk ämne/behandling

A
  • Förhindrar tillväxt av bakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Bakteriocid ämne/behandling

A
  • Som aktivt dödar bakterier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka avvägningar finns det vid sterilisering / desinfektion?

A

• Krav på sterilitet
- Högnivå för invasiva ingrepp (Då man sätter något under vårt hud).
- Mellannivå där sporer inte finns
- Låg nivå för icke-kritiska föremål som inte kommer i kontakt med slemhinnor eller sterila vävnader

• Påverkan på produkt
• Påverkan på människan
• Påverkan på miljön

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

På vilka tre olika sätt sker steriliseringen med?

A

• Fysisk sterilisering:
- Autoklavering
- Sterilfiltrering
- Strålning med UV-ljus
- Joniserande strålning

• Gas:
- Etylenoxid
- Väteperoxid
- Plasma (gas)

• Kemiska medel
- Perättiksyra
- Glutaraldehyd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

På vilka tre olika sätt sker desinfektionen med?

A

• Värme
- Fuktig värme

• Vätska
- Glutaraldehyd
- Väteperoxid
- Klorin
- Alkohol
- Fenolföreningar
- Jodofor
- Kvaternära ammoniumföreningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Autoklavering

A
  • Ett sätt att desinficera.
  • En autoklav (Maskinen) använder sig av mattad ånga under högtryck.

• Vanligaste användningar
– 120°C i 15 minuter
– 130°C i 3 minuter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Joniserande strålning

A
  • Ett sätt att desinficera.
  • Används mest för medicinsk utrustning
  • Mer och mer också för näringsprodukter
  • Effektiv men dyr och (eventuellt) farligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Etylenoxid

A
  • Reagerar med aminogrupper
  • Påverkar proteiner och nukleinsyror

Fördelar:
- Låg kokpunkt 10,7°C
- Kan blandas i vätskor vid låg temperatur – förångas vid rumstemperatur
- Vanligaste användning som gas vid 40-50°C
- Fungerar för känslig utrustning (elektrisk, t.ex.)

Nackdelar:
- Lång körning tid
- Giftig och mycket brandfarlig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Glutaraldehyd

A
  • Används som lösning (2%)
  • Liksom andra aldehyder reagerar glutaraldehyd med
    1. Aminer (-NH2, t.ex. lysine)
    2. tioler (-SH, cystein)
  • Tvärbinder proteiner (-S-S-)
  • Används även för att inaktivera toxiner till toxoider, som används för vaccinering mot t.ex. difteritoxin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

På vilka sätt kan man genomföra mätning av mikroorganismer?

A
  • Mikroskopi
  • Kemiska/fysikaliska metoder
    1. Vägning
    2. Turbidimetri/nefelometri
    3. Flödescytometer
  • Levande celltal (odling)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur genomförs mätningen av mikroorganismer mha mikroskopi?

A
  • Detta sker med hjälp av räknekammare.
  • Där man räknar antal celler i en känd volym
  • Vilket ger koncentration
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur genomförs mätningen av mikroorganismer mha turbidimetri /nefelometri?

A
  • Mäter optisk densitet resp. ljusspridning.
  • Jämför med en standardkurva.
  • Man låter ljus passera in i ett bakterie prov.
  • Turbidimetri: Mäta ljuset som INTE sprids av bakterier.
  • Nefelometri: Mäta ljuset som SPRIDS av bakterier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur genomförs mätningen av mikroorganismer mha flödescytometer?

A
  • Genom att räknar individuella celler
  • Celler måste färgas först (t.ex. DNA markör)
  • Celler fångas i mikrodroppar
  • En mer advancerad flödescytometri kallas FACS.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur genomförs mätningen av mikroorganismer mha celltal?

A
  • Mäter bara vad man odlar.
  • ”Colony-forming units” (cfu) är den kolonibildande enheten man använder sig av.
  • Varje cfu härstammar från en enda bakterie i lösningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur kan man dela odlingsmedier enligt dess sammansättning?

A
  • Odlingsmedier kan delas in enligt dess sammansättning:
    Komplexa (ofta ”rika”): Har mycket odlingsmedium och element.
    Semisyntetiska: En del av reproducerbart, en del inte.
    Syntetiska: bättre för reproducibilitet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur kan man dela odlingsmedier enligt dess ändamål?

A
  • Allmänna odlingsmedier: tillåter växt av många olika bakterier.
  • Selektiva odlingsmedier: anpassade för odling av en specifik bakterieart. Selektiva odlingsmedier innehåller oftast näringsämnen som gynnar förökningen av en enda baktierart kombinerat med ämnen som hämmar tillväxten av andra bakterier.
  • T.ex: YM agar (Yeast and mold agar): jäst- och maltextrakt => låg pH —> Bara organismer som tål låg pH kan växa
  • Differentierade (När man vill särskilja/differentiera bakterier) odlingsmedier: tillåter växt av flertal bakterier men tillsats av t.ex. pH-indikator gör att man lätt kan särskilja de olika arterna bara av att titta på koloniutseendet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka näringskrav har en bakterie?

A

För att kunna odla bakterier behövs kunskap om krav på näringstillgång och andra miljöfaktorer. Bakterier lever olika bra i olika medier:
- Energikälla (E): Beroende på energikällan kallas en organism:
Fototrof: Den får energi av solljus
Organotrof: Den oxiderar organiska ämnen; ämnen som innehåller kol och kväve
(kolhydrater)
Litotrof: Den oxiderar oorganiska ämnen

  • Kolkälla (C): Beroende på vilken kolkälla en organism används kallas den:
    Heterotrof: den använder organiska kolföreningar
    Autotrof: den använder oorganiska kolföreningar
  • Kvävekälla (N2)
    Oorganiskt salt (ammoniumjon, nitratjon)
    Organisk förening (som innehåller kväve, aminosyra, nukleinsyra ex)
  • Fosforkälla (fosfatjoner och organisk förening, exempelvis nukleinsyra).
  • Svavelkälla (sulfatjoner och organisk förening, exempelvis aminosyra),
  • ”Spårämnen” (oorganiska joner som magnesiumjoner, kalciumjoner osv).
  • Tillväxtfaktorer* (aminosyror, vitaminer osv).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka miljökrav påverkar bakteriers tillväxt?

A
  • Temperatur
    Psykrofila (växer vid låg temperatur)
    Mesofila (växer bäst vid 30-40°)
    Termofila (växer vid hög temperatur, >50°)
    Extremt termofila (kan växa vid temperaturer nära kokpunkten)
  • Syre
    Obligat anaeroba - tål ej syre
    Fakultativt anaeroba - oberoende av syre
    Obligat aeroba - kräver syre
    Mikroaerofila - kräver låg syrehalt
  • pH
    Acidofiler (pH < 3)
    Alkalifiler (pH 9-11)
  • Salt
    Halofiler: De som trivs i 0.3-5M NaCl; havsvatten är 0.6M.
  • Osmotisk tryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Bakteriers uppbyggnad

A
  • Bakterier saknar de membran-omslutna organellersom som finns i djur och växtceller.
  • Ingen cellkärna
  • Inga mitokondrier eller kloroplaster
  • Inget ER/Golgi
  • DNA ”fritt” i cytoplasman
  • Har oftast cellvägg
  • Utskott för att binda till ytor
  • Kan ha kapsel/flagell
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Bakteriens cellstrukturer

A
  • Nukleoid: DNA, proteiner, bakteriens kromosom samt ev. plasmider (Genetisk information)
  • Cytoplasma: Säte för metabolism, proteinsyntes mm
  • Cellmembran: Proteiner och lipider, kemisk barriär mot omgivning, transportfunktioner
  • Cellvägg: Peptidoglukan, ger cellen dess form
  • Cellbihang
    Pili - kontaktorgan
    Flageller - rörelseorgan
    Kapsel - skyddsfunktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka är huvudskillnaderna mellan bakteriella och eukaryota celler?

A
  • Förökning hos eukaryoter sker sexuellt medan bakterier förökas endast asexuellt med rekombination.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka fördelar finns med faktummet att bakterier är små?

A
  • Liten volym och kort avstånd till DNAt ger möjlighet till snabbt upptag av näring och syre och transport i cellen
  • Viktigt för snabb tillväxt och snabba metabola omställningar
  • Vid överskott av näring: Det enda som sätter gränsen för celldelnings-hastigheten är hur fort DNA kan kopieras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vilka egenskaper har man använt för att klassificera bakterier?

A

Följande egenskaper kan användas för klassificering av bakterier.
- Morfologi: Är det stavar/kocker och vilket delningssätt har de.

  • Infärgning: Är de grampositiva eller gramnegativa
  • Metabolism: Jäser den specifika bakterien socker?
    Innehåller den specifika enzymer? Då kan man använda sig av katalastest eller oxidastest
    Vad är dess syrekrav?

Idag använder vi däremot genomik eller DNA sekvens där man kollar på hela sekvensen för att identifiera bakterien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Bakteriekromosomen

A
  • Bakteriekromosomen (0,1-12 Mbp) kan variera mycket i storlek även inom samma “art”
  • DNA ligger ”fritt” i cytoplasman.
  • Generna ligger packade tätt utan mycket extra sekvenser.
  • Operon = flera gener ligger direkt efter varandra och uttrycks från samma promotor i samma transkript. Viktigt för snabb tillväxt, inget resursslöseri.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Plasmider

A
  • Extrakromosomalt DNA
  • Finns hos de flesta bakterier.
  • Förekommer vanligast i form av dubbelsträngad cirkulär DNA-molekyl.
  • Är viktig för replikation och uttryck av proteiner.
  • Själviska element
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Skillnad mellan eukaryota och prokaryota gällande genorganisation?

A

Eukaryoter (Människor)
- 1 mRNA = 1 protein
- Uppstår post-trankriptionella modifikationer

Prokaryoter (Bakterier)
- 1 mRNA = flera proteiner
- Inga post-transkriptionella modifikationer uppstår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur uppstår translation och transkription hos prokaryoter?

A
  • Transkription och translation sker samtidigt. Vilket ger mycket kort responstid från signal utifrån till färdig genprodukt. Detta är viktigt för att klara snabba förändringar i miljön.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Skillnad mellan prokaryoter och eukaryoter gällande protiensyntes?

A
  • Eukaryoter: Signal -> in i kärnan -> transkription -> pre-mRNA -> splitsning/capping/processning -> aktiv mRNA —> transport ur kärnan -> ER -> translation -> transport av proteinet.
  • Prokaryoter: Signal -> transkription/translation -> färdigt protein.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad har bakteriens cellvägg för funktioner?

A
  • Ger relativt rigid struktur som ger cellen dess form
  • Skyddar cellen från att spricka vid osmotisk stress
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad består bakteriens cellvägg av?

A
  • Består av peptidoglykan (PG): repeterade byggstenar av
    n-acetylglukosamin (NAG)
    &
    n acetylmuraminsyra (NAM) ihopkopplade via peptidbryggor
  • Peptid sammansättning och tjocklek varierar mellan olika bakteriegrupper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Hur kan vi mha cellens tjocklek bestämma bakterieart?

A
  • Detta görs med gramfärgning
  • Där man kan bestämma om bakterien är grampostitiv eller gramnegativ.
  • Detta sker med olika två “Färger”:
    Crystal violet: Som fastnar i cellväggen, med hjälp av iodin. När man sköljer med alkohol
    kan man konstatera att vissa bakterier tappar färg.
    Därefter tillsätter man Safranin: binder till ALLA cellmembran.
    Grampositiva: Crystal violet
    Gramnegativa: Safranin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Skillnad mellan gramnegativa/grampositiva cellväggar?

A

Gramnegativ
- Mest stavar (T.ex E. coli)
- Några kocker (Neisseria, Moraxella)
- Tunt peptidoglykan (2nm)
- Utgör 20% av cellens vikt
- Har två membran (inre cytoplasmamembran och yttre membran).
- Har ett periplasmatiskt utrymme; Ett utrymme mellan de två membran.

Grampositiv
- Mest kocker
- Några stavar
- Tjockt peptidoglykan (10-100nm) (Därför stannar Crystal violet och alkohol hinner inte skölja)
- Utgör 90% av cellens vikt
- Lipoteichesyra finns på cellens yta för att hålla ihop cellens struktur.
- Teikoinsyra stabiliserar den tjocka grampositiva cellväggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Beskriv den kemisk sammansättning av cellväggen

A
  • Bakteriers cellvägg innehåller alltid murein (=peptidoglykan)
  • Murein är specifikt för just bakterier
  • Pepdidoglykan är uppbyggt av 2st aminosocker:
    N-acetyl-glukosamin = NAG (G)
    N-acetyl-muraminsyra = NAM (M)
  • NAM = NAG + Sidokedja av aminosyror
  • NAM-NAG-NAM-NAG-: Binds med glykosidbindning
  • NAM—NAM: Bind med peptidbindning (peptipbrygga), korsbindning
  • Man kan omvandla en NAG-molekyl till en NAM-molekyl genom att bygga upp sidokedja av aminosyror, denna process sker i cytoplasman.
  • Därefter flippas denna sidokedja utanför cytoplasman.
  • Detta skapar pepdidoglykan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur kan olika antibiotika hämma cellväggsyntes?

A
  • Cykloserin: Hämmar de första två aminosyror.
  • Bacitracin: Förhindrar flippningen.
  • Pencillin: Hämmar korsbindningen.
  • Lysozym: Bryter glykosidbindningen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vilka egenskaper har gramnegativa bakteriers yttre membran?

A
  • Skyddar cellen från farliga substanser (antibiotika, lysozym) genom minskad permeabilitet.
  • Tar upp vissa små hydrofila ämne genom poriner
  • Innehåller lipopolysackarid (LPS; endotoxin) som är giftigt för djur och ger antigenvariation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad har Lipopolysackarid (LPS) för uppgift hos de gramnegativa bakterier?

A
  • De ger struktur vilket stabiliserar bakteriecellen
  • Skyddar mot kemiska/enzymatiska attacker på cellmembranet
  • Hydrofil => minskad permeabilitet till hydrofoba ämnen.

Dess beståndsdelar:
- O-antigenet: Den mest variabla delen.
- Repetitiva polysackaridkedjor (Skapar antigen variation, svårt att kännas av immunförsvaret)
- Lipid A är den delen som förankrar LPS i yttremembranet. Det är O-antigenet som är den yttersta delen.

  • LPS är mycket giftigt för människor: binder till Toll-like receptors (TLR) och inducerar mycket starkt immunsvar med kraftig frisättning av cytokiner.
  • 1 μg/kg inducerar septisk chock i människor. Möss är 1000x mer toleranta.
  • Pyrogen – ger feber
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Depyrogenering

A
  • Innebär att ta bort ämnen som orskar febeer
  • ”Guldstandard” för kontroll är LAL, Limnulus Amebocyte Lysate
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Depyrogenering

A
  • Innebär att ta bort ämnen som orskar febeer
  • ”Guldstandard” för kontroll är LAL, Limnulus Amebocyte Lysate
  • I blodet från dolksvansar ingår amebocyter, celler som innehåller granuler som koagulerar när de kommer i kontakt med bakterier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad har cytoplasmamembranet för funktioner för bakterien?

A
  • Energiutvinning, membranpotential
  • Transport in/ut ur cellen
  • Vattenlösliga ämnen/joner kan inte ta sig över
  • Motilitet, flagellrotation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Pili

A
  • Är längre strukturer som bakterier använder för kontakt med andra bakterier eller ytor.
  • Används i konjugation: Envägs överföring av genetiskt material mellan Givare och Mottagare genom direkt kontakt mellan celler via F-pilus.
  • Vanligaste mekanismen för överföring av plasmider.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Fimbrier

A
  • “Hårlika” utskott (kortare än pili) som används för specifik eller generell adhesion (Kontakt) till ytor, celler eller specifik vävnad.
  • Viktig virulensfaktor. Ofta ett av de första stegen vid infektion.
  • Ger bakterien möjlighet att hålla sig kvar eller ta sig in i vävnad/celler.
  • Potentiella mål för framtida ”anti-virulens” terapi.
  • Känns igen av olika TLR.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Flagell

A
  • “Organ” för bakteriell mobilitet
  • Celler kan ha en eller flera flagell typer:
    Monotrick flagell: en på ena ända
    Amfitricka flageller: en på varje ända
    Lofotricka flageller: flera på ena ända
    Peritricka flageller: flera, överallt (E. coli)
  • De flesta stavar har en flagell
  • De flesta kocker är icke-motila (ingen aktiv mobilitet)
  • Bakterien kan “styra” i riktning mot eller ifrån kemiska stimuli:
    ”Simmar” rakt när alla flageller snurrar åt samma håll
    Går mot ett håll när minst en flagell snurrar åt annat håll
    Frekvens av tumlandet ökar om bakterien går åt ”fel” håll, minskar om bakterien
    går åt rätt håll
  • Drivs av proton motive force + ATP
  • Upp till 50 gener krävs för flagell
    •Flagellproteiner känns igen av immunförsvaret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Kapsel

A
  • Består av polysackarider (i vissa fall polypeptider) som utsöndras utanför cellen.
  • Kapselproduktion regleras beroende av miljön.
  • Viktig för att undvika immunförsvaret.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad menas med äkta kapsel?

A
  • Är en typ av kapsel
  • Ligger som diskreta lager och omger en cell eller en grupp celler och syns ofta i mikroskop eller på platta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Kapselns funktioner

A
  1. Skydd mot fagocytos av immunceller
  2. Bindning till ytor (Orala streptococker producerar kapsel för att binda till tandytor och tandkött)
  3. Skydd mot uttorkning
  4. Näringsreserv (Streptococcus salivarius lagrar överskott av socker)
  5. Biofilm bildning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Endosporer

A
  • Är inte en reproduktionsmekanism
  • Är en överlevnadsstrategi när miljöförhållandena är för dåliga.
  • En vegetativ cell (Vanlig cell) omvandlas till enspor.
  • Hela processen tar ungefär sex timmar.
  • Utgör risk för antibiotika.
  • Till slut frisätts den mogna sporen från modercellen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Sporulering

A
  1. Processen påbörjas när ett visst näringsämne kommer att försvinna/reduceras.
  2. I det andra steget kommer en duplikation (fördubbling) av kromosomet, en kopia av DNA:t och det cytoplasmiska innehållet att ske. Peptidoglykan eller bakteriecellens membran kommer att börja bilda ett septum, eller skiljevägg inom bakteriens cell.
  3. Efter att septumet bildats kommer det att bildas två cellmembran som omsluter DNA:t.
  4. En cortex kommer att ha bildats som har en ett membran av peptidoglykan och DNA i sig.
  5. Denna kommer sedan att lämna cellen och omges av ett hårt keratinliknande täcke/skal kallat endosporhölje.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad får endosporer sin “kraft” ifrån?

A
  • Ett element som heter dipikolinsyra
  • Ersätter vatten som binder till DNA-molekylen i den utväxande sporen. Detta bidrar till sporens resistens mot värme
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vilka egenskaper kännetecknar endosporer?

A
  • Vilande celler: Visar inga tecken på liv framför allt pga brist på vatten i sporen.
  • Flera unika ytlager som inte återfinns i den vegetativa cellen: exosporium, spore coat, cortex, och core wall
  • Mycket motståndskraftiga mot värme (kokning), syror, baser, färgämnen (infärgas inte) strålning, desinficering, antibiotika, etc.
  • Reaktivering sker när näringsämnen åter finns i miljön. Aktivering tar ≈ 1h, därefter återbildas en vegetativ cell.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad består metabolism av?

A
  • Katabolism: bryter energikällor i mindre molekyler, som sedan oxideras för att få energi
  • Anabolism: bygger komplexa molekyler från mindre enheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Katabolism

A
  • Oxidation av organiska föreningar är en del av katabolism
  • Delas in i två viktiga processer:
    Fermentation: utan syre. Sker i cytoplasma.
    Respiration: med en elektronmottagare som kan vara syre. Sker vid plasmamembran.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Hur uppstår respiration hos bakterier?

A
  • Metabolism av glukos leder till e- bildning.
  • e- transporteras sedan med NADH till membranen
  • Elektrontransportkedja använder en elektron för att flytta flera protoner till utsidan av membranet.
  • Membranpotentialen kan användas för att
    Göra ATP genom ATPas.
    Aktivera flagell
    Transportera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Hur reglerar man proteinsyntesen?

A
  • Proteiner som deltar i grundläggande metaboliska funktioner bildas (Konstitutivt).
  • Vilket innebär att de bildas oberoende av yttre förhållanden. (Gener alltid på).
  • T.ex: Housekeepinggener och Regleringsgener
  • Induktion: Innebär att gener påslagna när behövs.
  • T.ex: Strukturella gener och Metaboliska (kataboliska) gener
  • Repression: Gener avslagna när behövs.
  • T.ex: Strukturella gener och Metaboliska (anaboliska) gener
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Regulon

A
  • Ett antal gen som regleras samtidigt oberoende av var de är på kromosomen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Operon

A
  • Är ett speciell fall av regulon
  • Samordnat uttryck av närliggande gener
  • Här kommer Sigma att binda.
  • Har en En Enda promotor-sekvens
  • En mRNA => flera proteiner:
  • Har en kontrollregion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Reglering av lac operon

A

Induktion:
- Vid låg glukos halt, producerar bakterien cAMP (Låg energi)
- cAMP binder till proteinet CAP.
- cAMP + CAP kan binda till RNA-polymeras som kan binda till en promotor.
- När det inte finns glukos, då induceras produktion av lac. operon.

Repression
- Vid låg laktos halt repressorn Lac I binder till operatorn => ingen transkription
- När laktos finns, den binder LacI => släpps från operatorn => trankription kan utföras
- MEN det blir lite transkription om inte CAP+cAMP binder promotern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Bakteriers cellcykel

A
  • Replikation av kromosom hos E. coli tar 40 min. Processen symboliseras med (C)
  • Tid från avslutad replikation till celldelning (D) tar 20 min
  • C+D = 60 min.
  • Men man vet att en E.coli kan växa inom 20 min. (Detta sker genom att integrera de två delar).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Hur kan E.coli:s cellcykel ske under 20 min?

A

Genom:
- Starta flera replikations omgångar samtidigt
- Koppla replikation med celldelning
- Dela replicerandekromosomer

  • Den ENDA begränsande faktor blir celldelningen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Beskriv bakteriens tillväxtkurva 4 faser.

A
  • Lag-fas: anpassning till ny miljö. Ingen förökning av antal bakterier.
  • Exponentiella fasen: Balanserad tillväxt.
  • Stationära fasen: Balans mellan tillväxt/död.
  • Deklinationsfasen: Fler celler dör.

Tillväxtparametrar:
τ: tid mellan celldelningar, generationstid
μ: antal celldelningar/timme, tillväxthastighet

  • Beroende av t.ex. näringstillgång, temperatur
  • Antal bakterier i en kultur mäts under exponentiell tillväxtfas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Viktiga skillnader mellan bakterier i exponentiell fas och stationär fas

A
  • Flesta bakterier ägnar tid i den stationära fasen.
  • Under stationära fasen kommer fenotypiska förändringar att uppstå:
    Innermembran ändrar fettsyre sammansättning (Fler fleromättade fetter bildas).
    Minskad cellstorlek
    DNA-replikation upphör
    rRNA bryts ner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Hur är den stationära fasen reglerad?

A
  • Är reglerad genetiskt genom:
    Induktion av sigma-S
    Sigma regleras av cAMP och (ppGpp - Stress signal)
    Leder till metabolism-förändringar
    Senare ökar mutationsfrekvensen
    Genotypiska förändringar leder till anpassning till långsam tillväxt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Bildning av biofilm

A
  • Man tror att många bakterier lever i en biofilm.
  • En biofilm: När en kultur av bakterier lever / växer tillsammans och omfamnas av kapsel, polysackarider.
  • Kapsel polysackarider är en viktig del av bakteriella biofilmer
  • Det börjar med att en bakterie binder sig på en viss yta.
  • Efter ett tag blir bakterien permanent-bunden.
  • De bygger sedan en mikrokoloni
  • Koloni växer och det bildas biofilm
  • Efter att bakterierna bildat biofilm är de skyddade mot antibiotika, detergenter, desinfektionsmedel, antikroppar, vita blodkroppar mm.
  • Biofilm finns överallt, men de bör EJ finnas i biomedicinska produkter / implantat, då de är svåra att hålla koll på.
  • Pili och fimbrier bidrar till biofilmbildning
  • Biofilm är ett stort problem på medicinska implantat!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Quorum-sensing

A
  • Reglerar biofilm bildandet.
  • QS = ”täthetskänsla”
  • QS orsakar ändringar i ”beteende”: t.ex.
    Virulens : Infektera (Medföra sjukdom).
    Biofilmblidande
    Motilitet (Rörelse)
  • Homoserinlakton (HSL): Ett exempel på signal-molekyler som utsöndras av bakterier och upptäcks av andra bakterier i omgivningen.
  • Även peptider kan fungera som signalsubstanser.
  • Hög cell-densitet (Många bakterier) —> HSL binder till LuxR —> LuxR + HSL binder till en promotor —>
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

QS och virulens

A
  • Många virulenta bakterier reglerar sina gener genom QS.
  • I bakterier finns det inaktiva receptorer kallade lasR och lhlR.
  • När de väl stimulerats och ett signal-receptorkomplex bildats känner bakterie-DNA detta och avger virulensfaktorer som är farliga i klinisk miljö.
  • Därför kan man lura bakterier genom att inhibera dessa receptorer och hindra virulensfaktorer från att frisättas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

QS och swarming

A
  • Swarming regleras av QS.
  • Med hjälp av swarming kan det uppstå en bakteriell gruppmobilitet på en fast yta, med hjälp av flagell
  • Bakterier behöver vara många för att utföra en mängd gener som kommer att hjälpa till att swarma:
    Polysackarider: Gör att vattnet dras ut ur den fasta ytan.
    Gener som modifierar cellformen (Göra de längre för att underlätta glidning)
    Flagell proteiner: som reducerar friktionen.
    Sulfaktanter: Som minskar utspänningen
  • Ofta beror på täthetskänsla: sker bara över en viss bakteriell koncentration
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad är det som quorum-sensing faktiskt känner?

A
  • Koncentration av signalmolekyl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Central dogma

A
  • DNA -> RNA -> proteiner: Principen samma för alla levande celler
  • Mindre variationer mellan eukaryoter och prokaryoter kan förekomma
    Transkription och translation sker samtidigt hos prokaryota celler
    Hela process sker i samma utrymme hos prokaryoter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Genotyp vs. fenotyp

A
  • Genotyp ≠ fenotyp
    Genotyp ”ligger” i DNA. Överförs från generation till generation.
    Fenotyp: resultat av proteinuttryck
  • Genotyp: Kod
  • Fenotyp: Resultat

Kinoloner är antibiotika grupp, bakterier blir resistenta mot den genom mutationer
Genotyp: Mutation i DNA gyras enzym
Fenotyp: Resistens mot kinoloner (Mekanism: kinoloner kan inte binda till DNA gyras)

  • Naturligt urval (”natural selection”) agerar på fenotyp, inte på genotyp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Variation vs. stabilitet

A
  • Variation introduceras av:
    Mutationer
    Rekombination
    Genreglering
  • Stabilitet hålls med:
    Replikation
    Reparation
  • Variation vs stabilitet:
    Stabilitet är nödvändig: för mycket variation skapar sämre celler.
         Variation också nödvändig (antibiotikaresistens; virulens): Det är viktigt att bli bättre 
     anpassa till olika förhållande.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Variation hos bakterier och eukaryoter

A

Variation hos eukaryoter:
- De flesta eukaryoter är diploida (två kopior av varje gen eller alleler i varje cell).
Variation skapas genom att utbyta alleler (sexuell förökning) eller rekombination mellan
alleler

Variation hos prokaryota
- Delar genetiskt material genom horisontell genöverföring (HGT).
- Detta sker genom plasmid och det innebär att olika stammar av bakterier kan innehålla olika
egenskaper.
- Viktig mekanism för spridning av antibiotikaresistens och virulens (t.ex. toxiner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Genöverföring i bakterier

A
  • Viktig för snabb evolution och utbyta gener
  • Går bara åt ett håll: Givare till Mottagare
  • Givaren ger inte hela kromosomen, bara fragment kan överföras.
  • Gener kan föras från en “bakterieart” till en annan.
  • Det överförda DNAt måste kunna replikeras i mottagaren.
82
Q

Mekanismer för horisontell genöverföring

A
  1. Transformation – direkt upptag av fritt DNA från omgivningen.
  2. Transduktion – gener kan föras mellan olika bakterier via virus (fager).
  3. Konjugation – (bakterie sex) en bakterie bygger en rör-formad struktur (pilus), kopplar ihop sig via den med en annan bakterie och för över DNA (plasmid).
83
Q

Transformation

A
  • Definition: Genöverföring genom upptag av fritt DNA från en givare
  • Det är en process där bakterier tar upp fragment av DNA och inkorporerar dem i sina genomer.
  • Givare och mottagare har olika genotyper och fenotyper.
  • Ändring i genotyp: Gener tappas bort
  • Ändring i fenotyp: Målet är alltså att bli virulenta.
  • Envägs överföring av extracellulärt DNA in i en cell, resulterar i fenotypiskvariation i mottagaren.
84
Q

Beskriv transformationens mekanism

A
  1. Transformation kräver en aktiv upptags mekanism hos mottagarbakterien. För att om de tar vilket DNA som helst skulle det förstöra deras funktioner.
  2. När DNA har överförts till celler uppstår missmatch repair system som reparerar mutationen.
  3. Selektion av a+ rekombinanter.
  • Många viktiga patogener är naturligt transformerbara. (T.ex: Streptococcus)
  • Mekanismen är väldigt tätt reglerat.

Enzymer inblandade i transformation:
• ComEA - receptor
• ComEC - transportkanal
• ComFA - helikas : Göra DNA enkelsträngat
• ComC - peptidas, klyver ComG

85
Q

Vissa bakterier kan inte ta upp fritt DNA … Hur sker då transformationen?

A
  • Många bakterier, t.ex. E.coli, kan normalt inte ta upp fritt DNA
  • Bakterierna kan göras “kompetenta” för transformation genom att genomföra inducerad transformation (Icke-naturlig):
    Kemisk behandling (CaCl2) (Genom porer).
    Elektrisk behandling (elektroporering)
  • Värdefullt verktyg för molekylär biologi
86
Q

Vad är Pan-genom?

A
  • Det DNA som kan delas mellan bakterier
87
Q

Med hjälp av genöverföring kan två bakterier utbyta gener med varandra. (Sant eller falskt)

A

FALSKT, för att det går endast åt ett håll.

88
Q

Transduktion

A
  • Definition: Överföring av bakteriella generfrån en givare till en mottagare via en bakteriofag.

Bakteriofager:
Virus som angriper bakterier
Består av:
Kapsid (protein)
Genom (DNA, ibland RNA)

  • Har stor påverkan på bakterier (både positiv och negativ).
89
Q

Fagers uppbyggnad

A
  • Nukleinsyra
    DNA eller RNA
    Består av modifierade baser
  • Protein
    Skyddande kapsel (Kallas för huvudet)
    Infektionsmaskineri (Som fäster sig med sina svansfibrar).
90
Q

Olika typer av bakteriofager

A

Lytiska (virulenta) fager:
- De förökar sig i bakterien, lyserar (dödar) cellen och frigör nya fager.

  • Transkriptionen producera mRNA efter 2 minuter.
  • 6 minuter kommer replikationen av DNA att börja.
  • Ca 300 fager att ha bildats och bakterien kommer sedan att lysera och släppa ut dessa bakterier.
  • Hela processen kan ta upp till 25 minuter.

Lysogena (temperata) fager:
- Integreras i bakteriens genom och föreligger där som en s.k. profag.

  • Profagen replikeras i samband med bakteriens delning och förs vidare till efterföljande generationer.
91
Q

Hur påverkar bakteriofager bakterier? Omsättning

A
  • Vissa lysogena fager bär på gener som ökar virulensen hos värdbakterien.
    T.ex. gener som kodar för toxiner.
  • När dessa gener sätts in i genomet tillsammans med fagens genom kan de få en tidigare harmlös bakterie till att producera starka gifter och orsaka sjukdom.
  • Bakteriofager har lett till en massiv omsättning av bakterier via fag infektioner: 10^25 infektioner/s på jorden
  • Bakterier har utvecklat resistens genom att:
    Känna igen vissa DNA sekvenser och degraderar den genom CRISPR-Cas system
92
Q

CRISPR / Cas9

A
  • Är en bakteriell version av immunitet mot fager
  • Består av två faser:
    1. Förvärv av fagsekvenser
    2. Immunitet mot åter infektion
93
Q

Skillnad mellan generell och specialiserad transduktion

A

Specialiserad transduktion:
- Fagen kan endast överföra de gener som sitter i direkt anslutning till dess insättnings-punkt i bakteriens kromosom.
- T.ex. lambda hos E. coli

Generell transduktion:
- Kan föra över vilken gen som helst från bakteriegenomet.

94
Q

Fagterapi

A
  • Fördelar:
    Hög effektivitet
    Hög specificitet
  • Nackdelar
    Immunologiska reaktioner
    Resistensutveckling
    Använder olika blandningar; svårt att få godkänd från tillsynsmyndigheter
95
Q

Vad har fagterapi för reaktion med CRISPR Cas9?

A
  • Fager innehåller en CRISPR Cas9 system som är specifik för en antibiotikaresistens gen
  • Vilket gör att fager dödar bakterien om genen finns på kromosomen.
96
Q

Konjugation

A
  • Definition: Envägs överföring av genetiskt material mellan Givare och Mottagare genom direkt kontakt mellan celler.
  • Del av givarkromosomen förs över.
  • Vanligaste mekanismen för överföring av plasmider.
  • Gener som behövs för uppbyggnad av pilus och överföringen finns på konjugativa plasmider och gör att de kan spridas mellan bakterier.
97
Q

Mekanismen av konjugation

A
  1. Kontakt mellan cellerna via pilus.
  2. Cellerna dras nära varandra.
  3. Överföring av enkel-strängad plasmid genom rolling-circle replikation.
  4. Vanlig replikation i mottagaren gör plasmiden dubbelsträngad och ligas sätter ihop ändarna till en cirkel. Båda cellerna har plasmiden.
98
Q

Kromosomkartor

A
  • Hänvisade lokalisering av HELA genomets överföringen från Givare till Mottagare under en viss tid (Minuter).
99
Q

Plasmider

A

Definition: Extra kromosomala genetiska element som kan replikeras fritt från kromosomen.

  • Består av 1 500 – 400 000 bp, linjär, men de är mest cirkulära.
  • Finns i olika antal kopior hos en cell (1-10 tals)
  • Finns hos de flesta bakterier
  • Överförs framförallt av konjugation
  • Episom: en plasmid som kan integreras i bakteriens kromosom.
  • Ger Fenotypiska effekter såsom
    Resistensplasmider (R-faktorer)
    Virulens (toxiner, adhesiner)
100
Q

Naturliga funktioner för plasmider

A
  • Resistensegenskaper mot
    Antibiotika, desinfektionsmedel
    Tungmetaller
    Bakteriofager (Såsom CRISPR cas9)
  • Metaboliska funktioner
    Antibiotikaproduktion
    Nedbrytning av organiska ämnen
  • Påverkan på andra celler
    Toxinproduktion (bidrag till sjukdom hos människa)
    Bacteriocin produktion (Toxin mot andra bakterier)
    Virulensegenskaper (sjukdomsframkallande förmåga)
  • De bär på Icke-kärnfunktioner!!!!!
101
Q

Multiresistensplasmider

A
  • Ger stora problem kliniskt eftersom de innehåller många antibiotika resistensgener, man börjar från en stam som ej är resistans mot antibiotika men det sluter med att hela stammen blir resistans, för att plasmider sprids snabbt.
102
Q

Mottagaren för konjugation är passiv. (Sant eller falsk)

A

Falsk
- Aktiva mekanismen finns hos givaren, som bygger pilus, repikerar plasmiden, osv. Rekombination hos mottagaren sker med vanlig rekombinationsmekanism.

103
Q

Transposerbara genetiska element

A
  • Ingen riktig en gen överföring (För att överföringen INTE från bakterie till bakterie)
  • Definition: DNA-segment som kan flytta sig från en plats i genomet till en annan.
  • Sker genom “Slumpvis” förflyttning.
  • Kan oftast inte replikera sig själva.
  • Förflyttning sker via plats-specifk rekombination genom enzymet Transposas, som specifikt utför rekombination av det transposerbara elementet.
104
Q

Klasser av transposerbara genetiska element - (Insertion sequences- (IS))

A
  • Definition: Element som innehåller en gen som behövs för förflyttning och inverted repeats (IR).
  • Minsta typen av transposon
  • Påverkar genomet genom att Genererar mutationer (insertion) Kan flytta sig mitt i en gen och inaktivera genen.

Mekansism:
- Vi har transposon i mitten och IR finns vid kanterna om den.
- När enzym (Transposas) uttrycks, känns den igen av IR, som klipper enzymet, knyter det, så att den två IR bilder en cirkel. IR flyttar enzymet till annan plats
- Till slut har transposasen flyttats och och inaktiverat en gen.
IR —- Genen man vill flytta —- IR

105
Q

Klasser av transposerbara genetiska element - (Sammansatta Transposoner (Tn))

A
  • Definition: Element som innehåller transposas med även andra gener förutom de som behövs för förflyttning.
  • Hela transposonen flyttas.
  • Byggs ofta upp av 2 IS-element (sammansatt).
  • Gener för antibiotikaresistens finns ofta inom transposoner

Mekanism:
- Transposas binder till Endast en sida av IS. Ett annat Transposas enzym binder till den andra sidan:
IS — Transposa —- Genen man vill flytta — Transposas — IS

106
Q

Fördelaktigt med att samla gener i ett ställe

A
  • Gener som ger en fördel till bakterier samlas ofta i en plasmid, med hjälp av transposaner.
  • Att samla alla fördelaktiga gener i en plasmid är bra för evolutionen, då genom (Konjugation - vanligaste sättet att överföra plasmider) kan Mottagare-bakteriern få denna resistans mot olika element.
107
Q

Klasser av transposerbara genetiska element - (Integrativ konjugativ transposon (ICE))

A

Transposon: kan förflytta sig
Konjugativ: Innehåller gener som kan orsaka konjugation.

108
Q

Vankomycinresistens sprids via transposon

A
  • Vankomycin är en antibioika som produceras naturligt.
  • Vankomycin används främst som sista möjlig behandling av livshotande infektioner orsakade av S. aureus (MRSA).
  • Gener för Vankomycin-resistens finns på en konjugativ transposon (ICE).
  • Denna transposon finns i många stammar av flera bakterier.
109
Q

Kontakt med bakterier

A
  • Kroppen består av många möjliga ekologiska nischer där det finns:
    Värme
    Vatten
    Näringsämnen
    Dessa är fördelaktiga för bakterier att överleva i vår kropp.

Munnen, näsan, könsoragm sår, ögon

  • Huden är viktigast i att skydda infektioner
  • Vissa delar av kroppen är (borde) vara helt bakteriefria (blodkärl, t.ex)
  • Sår, ögon, mun, näsan, könsorgan: angreppspunkter
110
Q

Bakterier “Koloniserat” människan

A

Vi lever i symbios med många olika bakterier:
- Normalflora: de bakterier vi normalt bär på
- Patogener: har förmåga att orsaka sjukdom
- Kommensaler (Ingår i normalflora): bakterier som lever på människan men inte orsakar skada
- Mutualister: bakterier som vi har nytta av
- Det finns också bakterier som flyttar mellan flera kategorier:
Opportunistiska patogener (Som går från kommensaler till patogener och orsaka
infektion.

111
Q

Symbios

A
  • Relationer mellan två organismer:
    Fördelaktigt för båda —> Mutulasim
    Fördelaktigt för det ena, opåverkad av det andra —> Kommensalism (Vår relation till bakterier är
    ofta detta)
    Fördelaktigt för det ena, Ofördelaktigt för det andra —> Parasitism
  • Kan beskrivas som ett kontinuum
  • Vissa organismer kan blir alla i sin tur (D.V.S, flytta mellan katagorier)
112
Q

Fyra kriterier för att fastställa att en mikroorganism (Bakterier) orsakar en sjukdom?

A
  1. Samma organism måste påvisas i samtliga fall av sjukdomen, och inte i hälsosamma ”patienter”. T.ex: Pesten.
    E.Coli (Parasitism men passar EJ för att den kan finnas båda vid hälsosamma och sjuka fall.
  2. Organismen måste kunna isoleras och renodlas på laboratoriet.
  3. Den renodlade organismen måste ge karakteristiska sjukdomssymptom vid en experimentell infektion.
  4. Organismen måste kunna åter isoleras efter den experimentella infektionen.
  • Dessa kriterier gäller inte för Parasitism (Opportunistiska infektioner)
113
Q

Metoder för att bestämma vilken bakterie patienten är infekterad av

A
  1. Renodling
    Selektiv / differentierande medium
  2. Gramfärgning och mikroskopering
    Definierar stora grupper (inte så precis)
  3. Biokemisk diagnostik: Passera spå att enzymer finns i några bakterier inte andra.. även på protiener som finns i dess yra
    Närvaro av vissa enzymer (oxidas, DNAs, osv)
    Man använder en speciell substrat som byter färg men enzymen
    Mer omfattande tester (API strips, t.ex.)
  4. Serologisk diagnostik
    Reagerar bakterien med vissa antikroppar?
  5. Molekylärbiologisk diagnostik: Passeras på DNA, gener, speciella sekvenser i en bakterie/kromosom. Även om klassiska diagnostik metoder (odling, biokemiska metoder) används fortfarande, molekylärbiologiska metoder (PCR, MALDI-ToF) blir mer och mer precisa
114
Q

Typer av Molekylärbiologisk diagnostik - RELP

A
  • Man använder sig av restriktionsenzymer som klipper DNA vid vissa speciella sekvenser
  • DNA migreras på en gel, vissa mönster är karakteristiska från vissa stammar.
  • Kan används vid kartlägging av smittkedjor
115
Q

Typer av Molekylärbiologisk diagnostik - PCR

A
  • ”Polymerase chain reaction” (Polymeraskedjereaktion)
  • Tre huvudsteg:
    1. Denaturering (”denaturation”): DNA-strängarna separeras vid hög temperatur.
    2. Hybridisering (”annealing”): Temperaturen sänks vilket leder till att primrar fäster sig till
    komplementära sekvensen.
    3. Förlängning (”extension”): DNA-polymeraset (Som tål hög temperatur) syntetiserar en ny
    DNA-sträng som är komplementär till den gamla.
  • Steg 1-3 repeteras.
  • Vid varje cykel fördubblas antal PCR-produkter.
  • 20 cykler ger > 1 miljon sekvenser av en enda kopia (teoretiskt)
  • Kräver specifika primrar (oligonukleotider).
  • Oftast används som komplementär analys till ”vanlig” diagnostik metod
  • Kan skilja mellan mycket liknande stammar
  • Måste isolera DNA innan användning av PCR.
  • Är känslig, men bred använd.
116
Q

Realtids-PCR

A
  • En variant av PCR
  • I grunden som en vanlig PCR

Principen:
1. Fluoroforen (Bunden till DNA) är inaktiv p.g.a. att det är i närheten av en quencher.

  1. Vid förlängning av DNA avlägsnas fluoroforen vilket medför att man kan mäta ljuset från den fria fluoroforen.
  2. Mängden ljus är proportionell till antal PCR produkter.
  3. Medan att räkna Ct-värden kan man räkna ut antal DNA molekyler (antal kopior) i provet

•Fördel över vanlig PCR:
Antal målbakterier kan räknas tidigare (behöver inte vänta sista cykeln)
Mycket pålitligare för att räkna antal bakterier i provet

117
Q

Typer av Molekylärbiologisk diagnostik - MLST

A
  • Multi-locus sequence typing
  • Tillämpning:
    Epidemiologi: Hitta källan för ett utbrott.
    Kliniskt: Snabbt identifiera vilken bakteriestam infekterar en patient
  • Principen:
    PCR för 5-8 gener (house-keepinggenes)
    Sekvensering (Sanger)
    Varje allel får en nummer.
    En fylogenetisk träd kan användas för att representera relationer mellan isolater.
118
Q

Typer av Molekylärbiologisk diagnostik - Helgenomsekvensering

A
  • Nyare metod, passerad på nya sekvenserings metoder, som är enklare, billigare och snabbare.
  • Sekvensera hela genomet tar nu 2-3 dagar
  • Identifikation av i princip alla gener: antibiotikaresistens, toxiner, osv.
  • Kräver oftast att man får renodla patogen
  • Komplicerad tolkning av resultat / Hög kostnad
119
Q

Typer av Molekylärbiologisk diagnostik - Metagenomik

A
  • Nyare metod
  • Metoden används för bakterier som är svårt att odla på en platta
  • Sekvensering av allt DNA som finns i ett prov
  • Kan ge väldig snabb svar
  • Även mer komplicerad tolkning av resultat / Högre kostnad
120
Q

Typer av Molekylärbiologisk diagnostik - MALDI-TOF

A
  • Passerad på protein inte DNA
  • Bakterier renodlas
  • Kolonier placeras på MALDI plattor och analyseras i en masspektrometer
  • Ger väldigt specifik mönster, beroende på vilka proteiner som finns
  • Standard för flera patogener
121
Q

Händelser som kan orsaka en ändring i RFLP-profil för en viss bakterie

A
  • Mutationer
  • Transpositioner
  • Insertioner
  • Deletioner
122
Q

Opportunistiska infektioner + faktorer

A
  • Följer inte Kochs postulat (För att de kan vara kommensalism men även patogena)
    -De flesta bakterier är kommensaler, men beroende på omständigheter, kan orsaka sjukdomar (opportunistiska patogener). De bli patogena när de hamnar i en plats de inte bör vara.

Faktorer som ökar sannolikheten att opp. infektioner uppstår:
- Spridning av bakterier från normalfloran i kroppen
Tarmflora -> urinvägar (E. coli; uriväginfektion)
Hudbakterier -> blod (t.ex. S. aureus; bakteriemi)

  • Nedsatt immunförsvar
    Ålder
    Immunsuppresiv behandling (vid transplantation eller autoimmuna sjukdomar Sjukdom, t.ex.
    AIDS (Nedsatt immunsförsvar)
  • Yttre faktorer
    Antibiotikabehandling (svampar, framförallt)
    Näringstillgång
123
Q

Bakterier på hudfloran

A
  • Rik variation enligt område men ett fåtal viktiga arter:
  1. Propionibacterium (Orsakar ej sjukdom)
    Producerar syror (propionsyra)
    Leder till lågt pH (Bra för immunsförsvar)
    Skyddar från växt av andra patogena bakterier men bidrar till svettlukt och kan orsaka acne
  2. Pseudomonas aeruginosa
    Ge allvarliga sårinfektioner vid t.ex brännskador.

Stafylokocker
3. Staphylococcus epidermidis
Bidrar till syraproduktion och svett,
Opportunistisk patogen - bildar biofilm.
Kan inte fermentera mannitol!! S. aureus

  1. Staphylococcus aureus
    Vanlig som orsak till sårinfektion
    Kan fermentera mannitol.
124
Q

Bakterier på munhålans flora

A
  • Finns flera hundra arter beskrivna

•Kolonisering av tandytor: Har kliniskt relevans
Tidig kolonisering av t.ex. Streptococcus gordonii och S. sanguinis (kommensaler), binder
direkt till tandytan och bilda biofilm. På denna biofilm kommer andra bakterier som kan
orsaka problem. D.V.S de kommensaler hamnar nedför, medan de paratismer hamnar över
dem.

•Andra bakterier mer tydligt patogena
Porphyromonas gingivalis (tandlossning)

125
Q

Bakterier i svalgflora

A
  • Domineras av alfa-hemolytiska streptokocker, som bildar grönt pigment vid odling på blodagar
  • Ett annat vanligt bakteriesläkte i svalget är Neisseria.
  • Den patogena meningokocker också ibland finns i svalgets normalfloran
    Orsakar hjärnhinneinflammation
    Mycket lik andra Neisseria som tillhör den normala svalgfloran
126
Q

Vad kännetecknas bakterier i svalget av?

A
  • Kännetecknas av hög grad av genetisk överföring mellan bakterier inom samma släkte (Neisseria och Streptococcus - De mest förekommande bakterier i svalget), vilket bidrar till spridning av:
    Virulensegenskaper
    Antigenvariation
    Antibiotikaresistens
127
Q

Bakterier i tarmfloran

A
  • ”Entero-” = tarm
  • 60% av avföringens torr vikt är tarmbakterier
  • Mycket rik bakterieflora: ~500 arter
  • 99% av bakterier tillhör 30-40 arter
  • De flesta är obligata anaeroba (Inget syre), vanligaste släktena:
    Bacteroides
  • Vanligaste fakultativt anaeroba (Tål syre) bakterierna tillhör Enterobacteriaceae
    E. coli
  • Även grampositiva vanliga
    Staphylococcus aureus

Tarmflora funktioner:
- Bidrar till ämnesomsättning: underlättar matsmältningen genom att bilda enzymer.

  • Produktion av vitamin B7 och vitamin K
  • Kapscitet att ”Tränar immunsystemet” genom att göra immunsystemet:
    Tolerant mot kommensaler
    Låta den reagerar mot patogener
  • Skydd mot överväxt av patogena arter (”social control”) (Största funktion).
  • Motverkar allergiska reaktioner genom att:
    Reglera immuncellers utveckling och differentiering
128
Q

Virulens

A
  • Definitioner:
    Patogenicitet: en organisms kapaciteten att infektera en annan (Att orsaka en sjukdom)
    Virulens: graden till vilken en patogen organism kan infektera en annan.
  • Virulens är en variabel egenskap (fenotyp), t.ex:
    Skillnader i virulens mellan olika stammar (varianter) hos en bakterieart
  • Kan (ofta) förklaras med olika ”virulensfaktorer” - specifika egenskaper
  • Olika sätt att klassificera virulensfaktorer:
    A. Koloniseringsfaktorer: Faktorer som hjälper bakterier att växa.
    B. Motverkan på infektionsförsvaret: Faktorer som hjälper bakterien att gömma sig
    C. Toxiner: Faktorer som hjälper bakterier att skada
129
Q

Första virulensfaktor - Koloniseringsfaktorer

A
  • Det är det första steget för bakterien i kroppen är att den måste fästa sig
  1. Pili och fimbrier – Som hjälper bakterien att fästa
    - Vilken typ av pili/fimbrie beror på var bakterier ska fästas
    - De behöver även olika genetisk bakgrund (kromosom/plasmid/fag)
    - Pili kan även kontraheras (flytta på sig)
  2. Adhesins – Som hjälper bakterien att att fästa
    - Är icke-multimerisk proteiner (Skillnad med fimbrier)
    - De finns i den yttre delen av bakterier (T.ex: teikoinsyre hos grampositiva)
    - Fäster sig till olika delar av värdceller (T.ex: kollagen)
  3. Invasivitet – faktorer som hjälp bakterier att ta sig in
    - Skapa hål i värdceller
    - Eller sätta igång endocytos
    - Bakterien ofta manipulerar värdcellen genom att injicera proteiner i in cytoplasm.
  4. Järn upptag: en av de spår ämnen för patogena
    - Väldigt lite fri järn i kroppen.
    - ”The battle for iron”: järn är ofta begränsande växtfaktor, då all järn är bunden till hemoglobin.
    - Dessa faktorer utsöndrar därför molekyler som kan ta upp bundna järn.
    - Även många proteiner som kan kelatera (fånga) järnjoner (sideroforer).
130
Q

Andra virulensfaktor - Motverkan på infektionsförsvaret

A
  1. Kapsel
    - Svårare för makrofager att känna bakterier som har kapsel (Passivt sätt)
  2. Manipulation av immunsystem
    - Många, orelaterade proteiner
    - Signalfunktioner som förvirrar immunsystem, t.ex.
    Förhindrar fusion av lysosom med bakterieinnehavande vakuoler
  3. Komplementresistens
    - Skydd mot komplement system (del av det ospecifika försvaret)
    - Komplementinhibitorer, hämmar komplement proteiner
  4. Antigenvariation: Ändra proteiner på utsidan
    - Förhindrar antikroppar att känna igen bakterier
    - Flera mekanismer för att skapa ”nya” gener
    Rekombination
    Promotor inversion
    Reglering
131
Q

Tredje virulensfaktor - Toxiner

A
  • Exotoxiner
    Utsöndras aktivt av bakterier (”exo”)
  • Endotoxiner: En del av bakterie membranet, känns igen av immunförsvaret.
    ”Bara finns” hos bakterier (”endo”)
    Består “Endast” av lipopolysackariddelen (LPS) av yttermembranet hos Gramnegativa
    bakterier.
    Kan kännas igen av immunförsvaret, då de kan orsaka pyrogen effekt (Feber) och septiskt
    chock.
132
Q

Exotoxiner - Som är verksamma utanför cellen

A
  • Hyaluronidas
    Bryter hyalurosyre, används som kolkälla
    Hjälper bakterie att spridas i vävnader
    Hyalurosyre finns mellan våra celler, då den bryts ner, skapas hål mellan våra celler
  • Koagulas: När bakterien utsöndrar koagulas bildas blodpropp
    Finns fast på cellytan
    Bryter ner fibrinogen, vilket ger upphov till fibrin, som stimulerar blodkoagulation
    En blodpropp bildas runt bakterien, som skyddar bakterien mot immunförsvaret, men
    därefter kommer streptokinas att förhindra proppen och låta bakterien vara “fri”
  • Kollagenas
    Bryter kollagen som håller ihop våra vävnader
    Vilket hjälper bakterie att spridas i vävnader
    Används kliniskt för att behandla Dupuytrens kontraktur (även kalla Vikingasjukan). Nord män
    kan ej binda sina händer.
133
Q

Exotoxiner - Som är verksamma på cellytan - s.aureus

A
  • Hemolysiner: Bryter röda blodceller
  • Leukocidiner: Bryter vita blodceller
  • Båda har liknande mekanism: Binder till en receptor och sätter sig in i membranet och orsaka porer
  • Både finns hos S. aureus
134
Q

Exotoxiner - Som är verksamma inne i celler

A

Mekanism för införsel av toxin:
- AB-toxiner: som består av två delar:
Bindningsdel (B): som hjälper toxin att binda till membranet (Går EJ i cellen)
Aktiv del (A): som går in i cellen som regel går endast A-delen in i cellen.

  • Typ III eller Typ IV sekretionssystem: Självständiga transportproteiner som finns i utsidan i av bakterien som liknar en injektionsspruta, som utsöndrar effektorproteiner in i människans cell. Förändringar uppstår till patogenens fördel.
135
Q

Klasser av toxiner som verker inne i celler

A
  • Enterotoxiner
  • Pyrogena toxiner
  • Neurotoxiner
  • Cykliskt AMP-producerande toxin
  • Proteinsynteshämmande toxin
136
Q

Enterotoxiner - Inne i cellen - Tarmen

A
  • Drabbar tarmceller och orsakar matförgiftning
  • ”Superantigen”: De har alltså förmåga att aktivera ett stort antal T-lymfocyter genom ospecifikt aktivering.
  • Bildar porer i värdceller, vilket gör att vatten, joner går ut cellen, vilket medför diarre.

•Finns minst 22 typer hos stafylokocker, t.ex:
Staphylococcal enterotoxin B (SEB), som orsakar gastroenteritis. SEB är stabila mot värme
(100°C, 30 minuter), de motstår därför matsmältningsenzymer.

137
Q

Pyrogena toxiner - Inne i cellen

A
  • Framförallt grampositiva bakterier, ökar immunsystem reaktioner
  • Orsakar scharlakansfeber
  • Också ”Superantigens”, t.ex:
    SpeA, SpeB och SpeC hos Streptococcus pyogenes
138
Q

Neurotoxiner - Inne i cellen

A
  • Tetanospasmin:
    Ingen el ström, ingen kommunikation mellan nervcellerna.
    Den blockerar alltså inhibitorisk nervceller, vilket leder till stelkramp.
  • Botulinumtoxin
    Tvärtom (blockerar excitatorisk nervcell).
    Blir ingen kontraktion
    Klinisk användning: Om man injicerar den i vissa muskler i ansiktet, får man inga rynkor.
139
Q

Proteinsynteshämmande toxin - Inne i cellen

A
  • T.ex: Difteritoxin som finns i Corynebacterium diptheriae
  • Är en fagburna toxin, alltså är buren av en fag.
  • B-delen: binder till cellytan
  • A-delen: går in i cellen
  • A delen binder till EF-2 och hämmar den, vilket blockerar proteinsyntes och cellen dör.
  • Det finns vaccin mot den.
140
Q

Cykliskt AMP-producerande toxin - Inne i cellen

A
  • T.ex: Koleratoxin
  • Består av:
    5 B-delar: Som binder till receptorer
    1 A-del: Som kommer in i cellen
    1 A1-delen: Som stimulerar adenylatcyclas —> Ökar produktionen av cAMP —> Kraftigt uttag
    av joner —> Vatten går ut —> Diarré / uttorkning
  • Det finns Vaccin
141
Q

Anaeroba bakterier som terapeutisk medel mot cancer

A
  • De är toxiner som används för att döda tumörceller!
      Stråling: Kan ej upptäcka tumörceller, då det finns blodkärl runt tumörceller
  Cytotoxiska medel: Kan ej komma in i tumörceller.

Princip:
- Man använder sig av aneroba bakterier
- Tumörer som har tillgång till låg syre (hypoxi) är inte aktiva.
- Ett sätt att sikta specifikt på hypoxiska zoner är att använda sporbildande anaeroba bakterier

  • T.ex. Clostridium:
  • Har låg virulens, då α-toxin knockades ut.
  • Den bildar sporer.
  • Clostridium injiceras i sporerna.
  • När den når det anaeroba området, aktiveras den och dödar tumörceller, då den är mycket känslig mot syre, men tålig med sporerna.
  • När den når zoner som är hypoxiska förökar sig och dödar närliggande celler (tumörceller).
  • Kliniska prövning på gång
142
Q

Varför räknas antibiotika som LM så viktig?

A
  • Inget LM har varit viktig för att minska mänsklig sjukdom och mortalitet (Antal döda) som antibiotika.
  • Billig, snabb effekt och få bieffekter
  • Modern sjukvård är beroende av antibiotika
  • Patienter med nedsatt immunförsvar (för tidigt födda barn, cancer, HIV) är helt beroende av antibiotika för att motverka och behandla infektioner.
143
Q

När ska vi använda antibiotika?

A
  • För att bota eller förebygga bakteriella infektioner hos människor
  • För att bota bakteriella infektioner hos djur
  • Antibiotika har INGEN effekt på virala infektioner! (t.ex. förkylning, influensa).
  • Överanvändning leder till biverkningar och resistens!
144
Q

Vad är ett bra antibiotikum?

A
  • Dödar (bakteriocid) eller hämmar bakteriens tillväxt (bakteriostatisk).
  • Selektiv toxicitet: Verkar på bakterieceller och inte på våra celler.
  • Måste nå effektiv koncentration vid infektionen.

Ex.
- Kinoloner: mycket bra penetrans i vävnad.

145
Q

Vad menas med MIC?

A
  • Minimum Inhibitory Concentration
  • Den lägsta koncentration som stoppar bakteriens tillväxt.
146
Q

Hur kommer antibiotika in i cellen?

A
  • Gramnegativa bakterier har två membran = svårare att komma in i cellen.
  • Många antibiotika går in genom det yttre membranet via porinkanaler.
    Ex. E. coli har generella poriner (OmpC, OmpF) där många olika
    molekyler kan diffundera igenom.
  • Saknas porinkanalen hålls antibiotika utanför.
147
Q

Vilka är antibiotikans mål?

A
  • Vissa antibiotika har specifika mål som inte finns i alla bakterier.
       Ex: Beta-laktamer (En typ av antibiotika) stör cellväggs syntesen men fungerar inte mot 
         Mykoplasma (En bakterie typ) som saknar cellvägg.

   Ex: Cykloserin, Etambutol, Isoniazid stör specifika syntesvägar i Mykobakterier och 
         är specifika för dem.
148
Q

Hur bestämmer vi vilka antibiotika ska patienten ha?

A
  • Genom aktivitetsspektrum, med hänsyn till faktorerna nedan:
    1. Brett eller smalt spektrum (etiologi och lokalisation)
    2. Toxicitet och potentiella bi-effekter (patientfaktorer)
    3. Resistensproblematik
    4. Administration
    5. Kostnad
149
Q

Kombinationsterapi

A
  • Termen används när man använder mer än en medicin för att behandla en enda sjukdom.

Fördelar med kombinationsbehandling:
- Ger ökat behandlingsspektrum.
- Högre effekt vid synergism.
- Minska risken för mutationer som ger resistens.

Begrepp:
• Synergism: När effekten av två antibiotika tillsammans blir större än den sammanlagda effekten var för sig.

• Antagonism: När effekten av två antibiotika tillsammans blir mindre än den sammanlagda effekten var för sig.

150
Q

Användningen av antibiotika i Sverige 2019

A
  • 90% inom öppenvården, men var 3e patient på sjukhus får antibiotika.
151
Q

Antibiotikum som är proteinsyntesinhibitorer - Aminoglykosider

A
  • Ex: Streptomycin, gentamycin, tobramycin, amikacin
  • Binder irreversibelt till 30S.

• Användning: Allvarliga Gram Negativa Infektioner
Det kräver O2 för att fungera.

• Synergistisk med Beta-laktamer

• NEPHROTOXISK och OTOTOXISK (Kan orsaka dövhet)

152
Q

Antibiotikum som är proteinsyntesinhibitorer - Tetracykliner

A
  • Binder reversibelt till 30S subenheten och hindrar bindning av aminoacyl-tRNA till receptor site på ribosomen.
  • Fungerar mot Grampositiva och Gramnegativa.

Allvarliga bi-effekter:
Stör ut normalfloran vilket leder till ökad risk för sekundära infektioner.
Förstör till viss del benstrukturer och tänder.

153
Q

Glycylcykliner

A
  • Är en ny klass av antibiotika som har sitt ursprung i tetracyklinerna.
  • Dessa tetracyklin-analoger är specifikt designade för att undvika de två vanligaste mekanismerna för tetracyklin-resistens.
154
Q

Antibiotikum som är proteinsyntesinhibitorer - Makrolider

A
  • Binder till 50S ribosomala subenheten och hindrar att peptidkedjan förlängs.
  • Användning: Mot grampositiva och intracellulära bakterier.
  • Makrolider: Stor laktonring med olika sockergrupper.
155
Q

Antibiotikum som är proteinsyntesinhibitorer - Oxazolidinoner

A
  • Binder 50S subenheten, hindrar bildandet av 70S ribosomen
  • Mot grampositiva
  • Oral administration
  • Utvecklades ursprungligen som ett antidepressivt medel
156
Q

Antibiotikum som är proteinsyntesinhibitorer - Linkosaminer

A
  • Binder 50S subenheten
  • Mot grampositiva (Stafylokocker, Streptokocker) och vissa Anaeroba Gramnegativa.
  • Oral administration
157
Q

Antibiotikum som är Folsyrasyntesinhibitorer

A
  • Människoceller kan inte tillverka folsyra. Vi behöver därför få i oss folsyra via kosten.
  • Många bakterier kan däremot tillverka folsyra från para-amino benzoeic acid (PABA).
  • Antibiotika som sulfonamider och trimetoprim kan då utnyttja detta.
  • Sulfonamider hämmar enzymet dihydrop-tero-at-syntetas genom att vara strukturellt likt dess normala substrat, PABA.
  • Trimetoprim hämmar enzymet dihydrofolat-reduktas som agerar vid nästa steg i folsyrabiosyntesen.
  • Trimetoprim och Sulfonamider ges ofta som en kombinations-behandlingm eftersom de inhiberar samma biokemiska syntesväg. Detta ger en synergistisk effekt.
158
Q

Antibiotikum som är DNA-syntesinhibitorer - Fluorokinoloner

A
  • Syntetiska antibiotika
  • Är strukturella varianter av nalidixinsyra.
  • Brett spektrum men främst mot Gramnegativer.

Fördelar: Mycket bra biotillgänglighet, vävnadspenetration, lång halveringstid
Nackdelar: Resistens och dyra

  • Fungerar genom att:
    Binda till DNA gyras och topoisomeras IV
    Hindra återligeringen av DNA, vilket leder till att DNA-replikation hämmas och ger
    dubbelsträngs brott i DNA vilketdödar bakterierna effektivt.
159
Q

DNA-gyras

A
  • Ett bakteriellt DNA-topoisomeras II.
  • Den katalyserar delning av DNA-strängar.
  • Gyras binder till DNA i form av en heterotetramer bestående av två A- och två B-underenheter.
160
Q

Antibiotikum som är DNA-syntesinhibitorer - Metronidazol

A
  • Syntetiskt
  • Användes först mot protozoer och visade sig därefter mycket användbart mot anaeroba bakterier.
  • Används också profylaktiskt (Skyddande) vid kolorektal (Tjocktarm) kirurgi.
  • Ger upphov till kortlivade, väldigt cytotoxiska fria radikaler som förstör bla DNA
161
Q

Antibiotikum som är DNA-syntesinhibitorer - Nitrofurantoin

A
  • Utsöndras mycket snabbt via urinen och används därför endast mot okomplicerade urinvägsinfektioner.
162
Q

Antibiotikum som är RNA-syntesinhibitorer - Rifampicin

A
  • Bildar ett stabilt komplex med bakteriens RNA polymeras
  • Användning: Endast Grampositiver.
163
Q

β-Laktamer

A
  • T.ex: Pencilliner
  • Bakteriocida; dödar bakterier.
  • Binder kovalent til PBP:er (penicillin-binding proteins)
  • Blockerar korsbindningarna av peptidoglykan, vilket leder till att bakterien får en svag cellvägg
  • Specifika för bakterier.
  • få sidoeffekter.
  • B-laktamring strukturen är essentiell för aktiviteten.
164
Q

Antibiotikum som är cellväggssyntesinhibitorer - Glykopeptider

A
  • T.ex: Vankomycin
  • Aktiv mot Grampositiva bakterier, men inte Gramnegativa eftersom den är för stor för att komma genom yttre cellmembranet.
  • Hämmar förlängning av peptidoglykankedjan
165
Q

Antibiotikum som är cellväggssyntesinhibitorer - Anti-TB

A
  • T.ex: Cycloserin
  • Hämmar enzymer som katalyserar syntes av olika cellväggskomponenter.
  • Används mot Mycobakteriella infektioner orsakade av t.ex: M.tuberculosis
  • M. tuberculosis har en mycket komplicerad cellväggsyntes.
166
Q

Lipopeptider

A
  • T.ex: Daptomycin
  • Används för att bota vissa infektioner av Gram-positiva bakterier
  • Används INTE för lunginflammationer eftersom daptomycin binder till ytaktiva lipoproteiner i lungorna vilket leder till mycket låg aktiv koncentration i lungorna.
  • Fungerar genom att den förstör funktionen hos bakteriens cellmembran genom en kraftig depolarisering, leder till förlust av membranpotentialen som behövs för energiproduktion vilket snabbt leder till stopp av protein, DNA och RNA syntes och bakterien dör.
167
Q

Allvarliga B-Effekter av antibiotika

A
  • Kan rubba normalfloran, vilket ökar risken för efterföljande bakterieinfektioner och resistensutveckling.
168
Q

Hur definieras och används SIR systemet?

A
  • Används för att beskriva hur bakteriers resistens ändras
  • S = Känslig. Innebär att infektionen kan förväntas svara på behandling med detta antibiotikum vid rekommenderad dosering.
  • I = Intermediär. Innebär att behandlingseffekten med detta medel är osäker. Därmed har bakterien förvärvat låggradig resistens mot medlet eller har naturligt lägre känslighet för medlet. Bakterien kan förväntas svara på behandling med doser som är högre än normaldosering.
  • R = Resistent. Innebär att effekt av behandling med detta medel är osannolik. Bakterien har förvärvat betydelsefulla resistensmekanismer eller är naturligt resistent mot medlet.
169
Q

Vilka metoder används idag för att bestämma vilket antibiotikum har patienten resistans emot?

A
  • Oftast genom renodling och resistensprofil.
  • Men de tar för lång tid!
170
Q

Vad beror resistens på?

A
  • I grund beror det på antibiotika
  • Hygien- och miljöfaktorer: Spridning på sjukhuset t.ex.
  • Genetiska mekanismer
    Mutationer
    Överföring av resistensgener
171
Q

Problemet med antibiotika resistans

A
  • Att vi inte har nya antibiotika, D.V.S alla antibiotika vi har idag är resistansa på något sätt.
  • Bakterier delar gener med varandra, vilket leder multiresistens.
  • Spridning av resistenta bakteriestammar ökar med ökat resande
172
Q

Vilka metoder har antibiotika för att bli resistansa?

A
  1. Minskning av den intracellulära antibiotikakoncentrationen.
  2. Bakterier kan producera nedbrytande eller modifierande enzymer, vilket leder till att inaktivera antibiotika innan effekt genom:
    Hydrolytisk nedbrytning.
    Modifiering.
  3. Minskad införsel
    På grund av ändrad cellpermeabilitet.
    Vanligt hos gramnegativa
    Då minskat uttryck eller helt avsaknad av poriner, leder till att antibiotika inte kan komma in i cellen.
    Förändringar av yttre cellmembranet kan även förekomma.
  4. Ökad utförsel.
    Många pumpar kan föras över via horisontell gentransfer.
    I kombination med minskad införsel (porin) kan generella pumpar ge klinisk resistens.
    Ex: Effluxpumpar
    Bakterier bär ofta på Generella effluxpumpar som ger en låggradig resistens.
    De flesta effluxpumparna använder proton-motive force för att aktivt pumpa ut antibiotika.

Alla ovanstående punkter (1,2&3) leder till minskad intercellulär koncentration av antibiotika.

Förändrat mål
1. Direkt förändring (mutation): Mutationer i målstruktur gör att antibiotika inte kan binda. T.ex:
Kinolonresistens genom mutationer i gyraset.

173
Q

Mäter man samma sak när man mäter bakterier genom odling och turbidimetri?

A
  • Med turbudimetri mäter man hur många bakterier per volymenhet man har i sitt prov.
  • Vid levande celltal (odling) mäter man cfu eller colonyforming units (kolonibildande enhet, CFU).
174
Q

Vad är LPS, vad har den för roll för den bakterien respektive immunförsvaret?

A
  • Det är en förkortning för lipopolysackarider
  • Den sitter förankrat på bakteriecellens membran.
  • Det är den främsta beståndsdelen i en Gramnegativ bakteries yttre cellmembran.
  • Den ger struktur och stabiliserar bakterien
  • LPS är mycket giftigt för människor för att den binder till toll-like receptors (TLR) som inducerar ett mycket starkt immunförsvar med kraftig frisättning av cytokiner
  • LPS består av O antigen, outer core, inner core och lipid A.
175
Q

Vad har cytoplasmamembranet för funktioner?

A
  • Energiutvinning genom membranpotential.
  • Transporterar ämnen in och ut ur cellen.
  • Vattenlösliga ämnen/joner kan inte ta sig över.
  • Den bidrar till motilitet (rörlighet) och flagellrotation.
176
Q

Hur kan endosporer vara så resistenta?

A
  • På grund av dipikolinsyra som binder till kalcium och ersätter vatten som binder till DNA-molekylen i den utväxande sporen.
  • Detta bidrar till sporens resistens mot värme.
  • De är resistenta mot väldigt mycket ex värme, syror, baser, färgning, antibiotika, desinficering. Reaktivering sker 1 timme efter att den omgivits av näring
177
Q

Metoder för sterilisering och när de olika metoderna är lämpliga att använda

A

Värme: Denaturerar proteiner och membran. Används i princip mot allt, om inte materialet är värmekänsligt. Metoden är snabb, billig och effektiv, och indelas i:
- Torrsterilisering, används för till exempel glasmaterial o metall (150C, 2h).
- Autoklavering, mer effektiv än torrsterilisering och används för plast (120C, 20min).

Strålning: Ger skador på kromosomer. Används vid sterilisering av plastvaror som inte tål värme (UV-ljus och joniserad strålning).

Kemisk behandling: Bra avdödande effekt. Reagerar med aminogrupper och påverkar nukleinsyror och proteiner. Kokpunkten för etylenoxid är 10,7C men används vanligtvis som gas vid högre temp (40-50C)

178
Q

-

A

-

179
Q

Varför utvecklas så få nya antibiotika?

A
  • För att begränsa utvecklingen av antibiotikaresistens, måste den användas sparsamt - och inte säljas i stora volymer.
180
Q

Vad är speciellt med Mycoplasma cellvägg och membran?

A
  • Saknar cellvägg, men färgas som gramnegativa bakterier.
  • Cellmembranet innehåller steroler (bl.a kolesterol).
  • Eftersom att de saknar cellvägg är de opåverkade av många antibiotika som har cellväggen som mål.
181
Q

Beskriv Mycoplasma pneumoniae

A
  • Saknar flagell
  • CARDS
  • Denna bakterie orsakar lunginflammation.
182
Q

Beskriv Borrelia burgdorferi

A
  • De är gramnegativa bakterier som sprids genom fästingar och orsakar sjukdomen borrelia.
  • Fästingets saliv innehåller ämnen som stör immunsystemet och skyddar bakterien.
  • Har sin flagell mellan sitt inre och yttre membran.
183
Q

Varför är Mycoplasma intressant för forskare i genomik?

A
  • De var bland de första genom som sekvenserades helt. Dvs att man kunde räkna ordningen på kvävebaserna.
184
Q

Var är flagellen placerad hos spiroketer?

A
  • Spiroketer är spiralformade.
  • Dess flageller finns inuti cytoplasman och är mellan det yttre och det inre membranet.
185
Q

Hur sprids Borrelia bakterier från människa till människa?

A
  • Borrelia är en fästingburen smitta som med andra ord sprids av fästingar
186
Q

Beskriv Treponema pallidum?

A
  • Denna bakterie orsakar syfilis, en könssjukdom.
  • Den är spiralformad, (G-).
  • Denna är mycket svår att odla på labb och har lång förökningstid.
187
Q

Mot vilka bakterier är barnen i Sverige vaccinerade mot?

A
  • Mot bland annat Röda hunden, mässling och stelkramp.
188
Q

Beskriv Haemophilus Influenzae

A
  • Denna bakterie är gramnegativ.
  • De flesta stammar är opportunistiska patogener och bidrar till luftvägsinfektion och hjärnhinneinflammation.
  • Denna bakterie har 6 kapseltyper som korrelerar till infektioner och virulens.
189
Q

Beskriv Bordetella pertussis

A
  • Detta är en liten, gramnegativ bakterie.
  • Denna bakterie koloniserar luftvägarna och orsakar kikhosta.
  • Den är mycket smittsam och fäster sig i luftvägarna och producerar flera exotoxiner.
190
Q

Beskriv Corynebacterium diphteriae

A
  • Detta är en grampositiv
  • Denna bakterie lagrar sin energi genom fosfatbindningar som har hög energi.
  • Den innehåller ABT-toxin som har en aktiv del (A), en bindingsdel (B) och en transportdel genom membranet (T).
  • Bakterien hämmar proteinsyntesen och dödar en cell.
  • Denna bakterie orsakar difteri som är en allvarlig sjukdom där bakterien koloniserar slemhinnor, vanligtvis svalget.
191
Q

Beskriv Streptococcus pneumoniae

A
  • Dessa bakterier är vanligtvis kommensala och finns i den normala luftvägsfloran.
  • De orsakar en rad olika sjukdomar hos patienter med lågt immunförsvar som lunginflammation, öroninfektion, bihåleinflammation, meningit (hjärnhinneinflammation) och sepsis (blodförgiftning).
192
Q

Vilka virulensfaktorer är gemensamma till de flesta intracellulära bakterier?

A
  • Oftast har ett sätt att injicera ”effektorer”, proteiner som kan ändra värdcellens beteende så att:
    Utlösa endcyotos
    Hämma fusion av vakuoler med lysosomer
  • Injektionsmekanism ofta en sekretionssystem (6-7 olika typer)
193
Q

Mycobacterium

A
  • Mycket långsam tillväxt. Generationstid:
    15–20 timmar för M. tuberculosis
    Upp till 20 dagar för M. leprae
  • Latent, vilande former
    Icke replikerande celler
    Ger hög antibiotokaresistans
  • Ovanlig cellväggsstruktur:
    Väldigt tjock
    Hög grad av tvärbindning
    Tjock vaxaktig lipidöverdrag
    Färgas inte vid Gramfärgning
194
Q

Tuberkulos - Smittsteg

A

-Steg 1 - Luftburen smitta leder till att M. tuberculosis kommer in i lungorna.

Steg 2 - Bakterien förökas inne i makrofager och förstör dessa.

Steg 3 - Immunförsvaret aktiveras och bakterien går in i “vilostadium”, “tuberkler” bildas. Här stannar infektionen under kontroll i 90% av patienter.

Steg 4 – I 10% av patienter, “tuberkler” kan infektionen utvecklas vidare, vilket leder till spridning och skador på lungor och andra organ.

195
Q

Beskriv Legionella pneumophila

A
  • G- stav bakterie.
  • Är svårodlad
  • Koloniutseende.
  • Makrofager i lungvävnad hos individer med nedsatt immunförsvar.
  • Den har en lång “spruta” som den har för att injicera effektorer i makrofagen för att sedan via ribosomer förökas.
  • Sprids det via dricksvatten främst.
196
Q

Beskriv Listeria monocytogenes

A
  • Detta är en grampositiv stavbakterie
  • Förekommer i livsmedel och speciellt i mjölkprodukter.
  • De är psykrofiler och växer i kylskåpstemperatur.
  • De är mycket virulenta och har en hög dödlighet, men orsakar främst infektioner hos individer med nedsatt immunförsvar.
  • Ex på virulensfaktor:
    Internalin: Med denna faktor kan den genom fagocytos ta sig in i en makrofag i genom en
    vesikel.
      Listeriolysin: Lys av fagosom

  ActA: Rörlighet i makrofagen. 

  Lecitinas: Lyserar vakuoler
197
Q

Beskriv Rickettsia prowazekii

A
  • Bakterierna smittar genom att gå in i ett sår efter att man skrapat sig.
  • Virulensfaktorer
    Adhesion
    De går in i vakuoler, och sedan förökar de sig för att sedan infektera nästa cell. De har
    alltså inget toxin.
198
Q

Beskriv Chlamydia trachomatis

A
  • G- bakterie, stavar
  • Orsakar klamydia samt ögoninfektion.
  • Behandling av denna bakterie kräver proteinsynteshämmande antibiotika, detta på grund av att bakterien saknar peptidoglukan.
  • Bakteriens infektionscykel:
    Börjar med att en (spor) binder till cellytan.
    Som endoseras
    Endosomen innehållande Elementär kroppen (EB) kommer inte att fragmenteras med
    lysosomen.
    EB kommer att omvandlas till en vegetativ bakterie som sedan förökar sig.
    Blandning av EB och vegetativa bakterier kommer sedan att släppas ut ur endosomen och
    lysera cellen.
199
Q

Bakterier som orsakar; luftvägsinfektioner, centrala nervsystemet, maginfektioner, blodinfektioner, urinvägsinfektioner, genitala infektioner.

A
  1. Luftvägsinfektioner: Streptococcus Pneumoniae
  2. Blod: Salmonella
  3. Neisseria meningitidis: CNS
  4. E.coli: Mag
  5. E.coli: Urin
  6. Chlamydia trachomatis: Genitala sjukdomar
200
Q

Redogöra för svampars generella uppbyggnad, skillnaden mellan hyfbildande svampar och jästsvampar

A
  • Svampar är eukaryota organismer med unik cellvägg, innehållande chitin och inte peptidoglukan!
  • De lever på organiskt material; trä och “människor” exempelvis.
  • Jästsvampar förökas via knoppning,
  • Hyfbildande svampar förökas via tillväxt av hyfändar.
  • Dimorfa svampar karaktäriseras av både en jästfas och en hyffas
201
Q

Redogöra för betydelsen av ytliga mykoser, hur dessa diasgnosticeras och behandlas.

A
  • Ytliga mykoser kan spridas via djur.
  • Diagnostiseras mha mikroskopi och svampodling.
  • Ytliga mykoser behandlas med terbinafin som hämmar ergosterolsyntesen; tablett eller lokalt (spray/kräm)
202
Q

Redogöra för livscykel hos malariaparasiter

A
  • Livscykel:
    1. Anopheles mygga (malariamygga) injicerar en person med en av de fyra typerna av
    plasmodium parasiter som orsakar malaria.
    2. Så fort malariasmittan har inträffat kommer parasiten följa med blodcirkulationen som
    går till levern.
    3. I levern mognar parasiten och börjar infektera röda blodceller.
    4. Till slut minskar antalet röda blodceller, vilket gör att de till slut brister vilket leder till
    feberfrossa och andra influensa-liknande symptom som associeras med en
    malariainfektion.
    5. När malariaparasiten är inuti de röda blodcellerna är det möjligt att “plockas upp” av
    malariamyggor som inte redan bär på en smitta, vilket betyder att malariasmittans cykel tar
    en ny vändning.
  • Efter att en smitta av malaria inträffat kommer den personen inte sannolikt bli sjuk direkt.
  • Den måste först mogna innan den smittade kommer se symtom och bli sjuk.
  • Symtomen kommer börja uppträda som tidigast sju dagar efter smittan inträffat.
  • Det kan också ta flera år innan detta sker och du börjar lägga märke till symtomen.

Infektionsbiologi (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions