Immunologi Flashcards

1
Q

Redogöra för hur de olika hematopoetiska cellerna bildas.

A
  • Stamcell blir Myeloid eller Lymfoid.
  • Myeloid skapar Eosinfiler, basofiler, granulocyter eller monocyter (samt blodplättar och röda blodkroppar).
  • Granulocyter skapar Neutofiler.
  • Monocyter skapar Makrofager och dendritceller.
  • Ovan ingår i de innata systemet.
  • Lymfoid skapar NK-celler ifall de är stora och T-celler, B-celler ifall de är små. NK- ingår i det innata systemet, T- och B-celler ingår i det adaptiva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Den första försvarslinje

A
  • Hålla skadliga faktorer (Virus, bakterier, svampar osv) ute.
  • T.ex: Hud (På huden har vi oljan som är lite surare, vissa bakterier kan inte trivas)
  • T.ex: Slemhinnor: I slemmet finns kemikalier som motverkar bakterier
  • T.ex: Magsyra: Det är svårt för patogener att överleva i den sura miljön
  • Men det första försvarslinjen är inte tillräcklig.
  • Icke-specifik (Medfödda): De svarar bara på det som verkar dåligt, de minns inte de patogener som kom innan (Den kan därför inte avgöra vilken typ av bakterie / virus den är).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Den andra försvarslinjen

A

Den består av två delar:
- Inflammatorisk reaktion: Där celler och vätska förs för att bekämpa infektioner, t.ex när man skar sin hud.
- Fagocyter: Är en del av den inflammatoriska reaktionen

  • Icke-specifik (Medfödda): De svarar bara på det som verkar dåligt, de minns inte de patogener som kom innan (Den kan därför inte avgöra vilken typ av bakterie / virus den är).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fagocyter

A
  • Är en klass av celler som kan äta upp patogener. (De är ospecifika).
  • När en fagocyt möter upp en främmande partikel aktiveras dess receptorer som är specifika för denna typ av partikel.
  • När partikeln har kopplats till fagocytens receptorer, kommer fagocyten att svepa upp denna partikel.
  • Till slut kommer partikeln att hamna i en vesikel inuti fagocyten.
  • Fagosom !!!!
  • En vesikel som innehåller lysozymer kommer att komma i kontakt med fagosomen och släppa ut dess innehåll i fagosomen för att smälta partikeln.
  • Partikeln kommer att brytas ner till molekyler och peptidkedjor (Proteiner). Fagocyten kan därefter ta någon del av dessa peptider och fästa dem till andra protein som kallas för (Histokompatibilitetskomplex II ), förkortas som (MHC II).
  • Peptid kedja från partikel + MHC II
  • Fagocyten kommer därefter att presentera detta komplex (Peptid kedja från partikel + MHC II) på dess yta. Detta är avgörande för vårt specifika immunsystem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Fagosom

A
  • En vesikel som innehåller den främmande partikel inuti fagocyten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Fagocyter

A
  • Kan också kallas för (Antigenpressenterade celler).
  • De är en del de vita blodkropparna (Leukocyter).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Typer av fagocyter

A
  • Neutrofiler: De vanligaste typerna, har snabba och riktiga respons.
  • Makrofager
  • Dendritiska celler: De tenderar att vara de bästa aktivatorerna för det specifika immunsystemet
    Har inget med nervsystem att göra.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Specifika / Adaptiva immunsystem

A
  • Dess huvudaktör är Lymfocyter, är vita blodkroppar, men till skillnad från fagocyter är lymfocyter specifika.
  • Lymfocyter kan delas in i:
    B-lymfocyter (B-celler): B:et kommer från att den produceras i benmärgen.
    T-Lymfocyter (T-celler): T-celler stammar också från benmärgen, men de mognar i Tymus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

B-lymfocyter

A
  • Deltar i det humorala svaret.
  • De har ungefär 10 000 proteinkomplex på dess yta. Proteinkomplexet består av 4 separata proteiner.
  • Proteinkomplexet kallas för (Membranbundna antikroppar), de är alltså antikroppar.
  • Varje B-cell har en variabel del som är specifik för de Membranbundna antikroppar som är bundna till en B-cell.
  • Det finns därför 10 miljarder olika kombinationer av variabla proteiner (Antikroppar).
  • När en patogen binder till den variabla delen aktiveras B-cellen. Aktiveringen av B-cellen kräver hjälp från T-hjälparceller.
  • Den aktiverade B-cellen kommer därefter att klona sig själv
  • En del av dessa kopior av den aktiverade B-cell kommer att bli minnesceller. Andra delen kommer att bli effektorceller som blir till (Antikroppars fabrikar).
  • Dessa specifika Membranbundna antikroppar och dess variabla del produceras av B-cellens DNA. Varje B-cell har därför olika DNA.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

T-lymfocyter

A
  • Deltar i det cellmedierade svaret
  • Det finns två typer av två T-celler:
    1. T-Hjälparceller: anses vara larm för immunsystemet
    2. Cytotoxiska T-celler: Celler som dödar andra celler som är infiltrerade av patogener. Eller cancer celler.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Skillnaden mellan det cellmedierade och det hurmorala svaret

A
  • När patogener flyter runt i vätskor och inte sitter inne i celler är det (Det humorala svaret) Som har uppgiften att hantera dem.
  • Om patogener har infiltrerat celler, så att celler börjar producera mer virus, måste vi använda det cellmedierade svaret.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Antikroppar

A
  • Är protein.
  • De kallas för immunglobuliner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Bör inte den variabla delen vara det samma, med tanke på att de produceras av samma DNA hos de olika B-lymfocyter?

A
  • Detta är för att, i ett skede i deras hematopoiesis uppstår det en avsiktlig omblandning av den del av deras DNA som kodar för de variabla delar hos de Membranbundna antikroppar.
  • Detta ledar till en mångfald i de variabla delarna i dessa Membranbundna antikroppar. Där varje B-cell har en specifik antikropp för en specifik patogen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Epitop

A
  • Platsen i patogenen som kopplas till den variabla delen i Membranbundna antikroppar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Självsvarande komb. av de variabla delar i de Membranbundna antikroppar.

A
  • Det finns inte riktigt 10 miljarder komb. av de variabla delar av de Membranbundna antikropparna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur många membranbundna antikroppar kan en effektorcell bilda?

A

En aktiverad effektorcell kan faktiskt bilda 2000 antikroppar i sekunden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Opsonisering

A
  • Indirekt kan effektorceller, genom att bilda antikroppar, gör det lättare för fagocyter att äta upp en patogen
  • Genom att de nybildade antikroppar, från effektorceller, binder till en patogen blir det svårare för denna patogen att binda / kolonisera en cell.
  • En antikropp kan binda till två patogenmolekyler. På grund av Y-formen. YYYYY
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Aktiveringen av B-lymfocyter

A
  • Efter aktiveringen av B-celler :
  • Hela strukturen (Antikroppen på B-cellen + Den främmande patogenen) blir uppslukat av B-cellen.
  • B-cellen bryter ner den främmande patogenen, fäster den till en MHC II komplex, presenterar den på dess yta.
  • Men då är B-cellen inte riktigt aktiverad, då den behöver en aktiverad Hjälpar T-cell som är specifik för just detta virus.
  • D.V.S När en aktiverad Hjälpar T-cell (Som är specifik för en viss patogen) binder till (MHC II komplex + Patogenen) hos B-cellen (Som är specifik för samma patogen) blir B-cellen aktiverad
  • Därefter klonar cellen sig så att en del av dessa kopior blir till effektorceller (Antikroppars fabrik), medan den andra delen blir till minnesceller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur är B-cellen lik fagocyten?

A
  • B-cellen kan också “äta” upp (Antikroppen + Patogenen).
  • Där patogenen förstörs genom att den fragmenteras till små peptider och fästa den till MHC II och presentera den på dess yta.
  • B-celler kan alltså, också presentera patogenen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kan man kalla B-celler och fagocyter?

A
  • Professionella antigenpresenterade celler kan de kallas, då de “äter” upp patogene, bryter den och därefter fäster den till MHC II för att sedan presentera antigenen och MHC II på dess yta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

B-celler efter aktiveringen

A
  • B-celler, efter aktiveringen, genererar antikroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Dendritiska celler + T-Hjälparceller

A
  • Dendritiska celler är en typ av fagocyter.
  • När en dendritisk cell presenterar antigenet + MHC II.
  • Därefter kommer Hjälpar T-cellers roll.
  • Hjälpar T-celler har en T-cellsreceptor på sig, dessa T-cellsreceptorer är proteiner, likt B-cellers variabla delar är de specifika för varje patogen.
  • Mekanismen för bildandet av dessa kombinationer av Hjälpar T-celler är likadan för B-cellers antikroppar då det uppstår omblandning av DNA under dess utveckling.
  • När en Hjälpar T-cell binder till den specifika antigenet på MHC II-komplexet på en dendritisk cell, blir Hjälpar T-cellen aktiverad.
  • Dendritiska celler är de bästa på att aktivera Hjälpar T-celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Naiva celler

A
  • Naiv B-celler och naiv Hjälpar T-cell är celler som icke-minnesceller, icke-effektorceller. De har aldrig blivit aktiverade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

EFTER Aktivering av Hjälpar T-celler

A
  • Precis som B-celler.
  • Efter aktiveringen, klonar dem sig till kopior av sig. En del av dessa kopior blir till effektorceller, en annan del blir till minneshjälpar T-celler.
  • Effektor T-celler larmar genom att de frigör proteiner som kallas för cytokiner, som larmar genom att de fungerar som kemiska larmklocka. Effektor T-celler kan även aktivera B-celler.
  • Cytokiner kan t.ex binda till en B-cell och signalera för att B-cellen ska delas (Öka i antal) oftare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Varför behöver vi båda bindningen med en specifik patogen och Hjälpar T-Celler till MHC II för att aktivera B-cellen?

A

Detta fungerar som en säkerhetsanordning mekanism, då den kan binda till kroppens egna molekyler och ändå börja attackera dem som om de vore främmande, detta kommer att orsaka autoimmuna sjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

MHC I

A
  • Alla kärnförsedda celler i vår kropp en (Histokompatibilitetskomplex) - (MHC I).
  • Fagocyter, B-celler och T-celler är också kärnförsedda, vilket innebär att de också har en MHC I.
  • Är specialiserade på att fånga upp fragment av patogen som tillverkas INNE i cellen, till skillnad från MHC II som presenterar patogener som flyter runt UTANFÖR cellen.
  • När en cell börjar fungera “Onormalt”, genom att den t.ex producerar ett onormalt virus, tar MHC I en del av detta virus och presenterar den på cellens yta.
  • Denna signal meddelas till de cytotoxiska T-celler.
27
Q

Skillnad mellan MHC I och MHC II?

A
  • Hjälpar T-celler binder till MHC II i B-celler och de dendritiska cellerna.
  • De cytotoxiska celler binder till MHC I.
28
Q

Cytotoxiska celler

A
  • Lik antikroppar på B-celler och T-cellsreceptorer på Hjälpar T-celler, har cytotoxiska celler också en variabel del som är specifik för en viss patogen.
  • Uppkommandet av de olika kombinationer är lik för B-celler och Hjälpar T-celler.
  • När en cytotoxisk binder till en specifik patogen på MHC I, aktiveras den.
  • Efter aktiveringen, delar den sig, där en del blir till minnes cytotoxiska celler, medan andra blir till effektorceller.
  • Cytotoxiska effektorceller, binder till MHC I och tvingar den “Patogenfabrik” cellen att döda sig själv.
29
Q

Transport av neutrofiler

A
  • Är en typ av fagocyt.
  • Neutrofiler bifinnar sig oftast i blodcirkulationen, men de behövs oftast ute vävnaden, där infektioner oftast uppstår.
  • För att neutrofiler ska transportera från blodcirkulationen till vävnaden, måste de behöver klämma ut genom cellerna i blodkärlen.
  • Vid “Bakterieflocket” finns det makrofager, som kommer att “äta” upp några av dessa bakterier, därefter släpper de kemiska signaler som varnar endotelcellerna (Celler som kantar blodkärlen) att det finns infektion i denna vävnad.
  • Endotelcellerna kommer därefter att uttrycka små proteiner. Dessa små proteiner kommer att hålla fast neutrofiler.
  • Detta ger neutrofilerna möjligheten att tränga sig igenom endotelcellerna.
  • När de väl är i vävnaden, kommer de att “äta” upp patogenet och dö!! Till skillnad från makrofager som presenterar patogent på dess yta.
  • Neutrofilers livslängd är 5 dagar.
  • Neutrofiler kan EJ gå tillbaka från vävnaden till blodcirkulationen.
30
Q

Transport av makrofager

A
  • Efter att makrofager har “ätit” upp en patogen, måste den aktivera Hjälpar T-celler som kommer därefter att aktivera B-celler. Den måste därför transportera från vävnaden till blodcirkulationen (Vilket var omöjligt).
  • Ett sätt för makrofager att transportera från vävnad till blodet, är genom (Lymfkärl), som har små hål i dem, som gör det lättare för makrofager att komma in i lymfkärlen och därefter till närmaste lymfkörtel, som innehåller B och T-celler.
  • Efter lymfkörteln, försätter lymfkärlen att transportera makrofager för att till slut rinna ut i blodcirkulationen.
  • ALLA lymfkärl i kroppen rinner ut i blodet genom vänstra lymfstammen (Thorasic Duct).
  • Makrofager i blodet kommer att agera precis som neutrofiler, där de fästas av de små proteiner i endotelceller och tillbaka till vävnaden.
  • B-celler behöver inte komma ut i blodet, då de producerar antikroppar, som kan transportera i blodet och vävnaden fritt. B-celler stannar därför i lymfkörteln.
  • Makrofager, B och T-celler kan EJ transportera bakåt ur lymfkärlen, då den är en riktning.
31
Q

Vad är det för celler i kroppen som producerar antikroppar?

A
  • Effektor B-celler kan man säga ELLER rättare sagt (Plasmaceller).
32
Q

CD4-proteiner och CD8-proteiner

A
  • T celler som har CD8 protein på sin yta kallas för: CD8+ T celler. CD8-receptor vill binda till MHC I. De flesta CD8 + T celler är därför cytotoxiska T celler. (Döda “Dåliga” celler).
  • T celler som har CD4 protein på sin yta kallas för. CD4+ T celler. CD4-receptor vill binda till MHC II. De flesta CD4 + T celler är därför Hjälpar T-celler. (Larm + Aktivering av B-celler)
33
Q

Hur kan vi förhindra kroppen att göra B-celler och T-celler skadliga mot våra egna själva? (Den första försvarsmekanism)

A
  • Det finns faktiskt inget sätt att göra det. Detta beror på att processen att skapa T och B-cellreceptorer och antikroppar är helt slumpmässigt.
  • B-celler får sin unika antikropp i Benmärgen, genom att ändra sitt DNA genom en avsiktlig omblandning.
  • En “Ung” B-cell i benmärgen har sin unika antikropp. För att testa om den “Unga” B-cellen reagerar på kroppens egna, behöver man hålla de olika proteinerna som kroppen använder (Då dessa proteiner förvaras i benmärgen medan de “Unga” B-celler granskas).
  • Varje “Ung” B-cell i benmärgen som känner igen självmolekylen (T.ex Insulin, hemoglobin osv) kommer att förstöras.
  • Detta sker för att i benmärgen har vi de flesta proteiner som våra kroppen använder. Dessa proteiner finns där för att försäkra att alla B-celler som reagerar på sig egna förstöras.
  • De B-celler som har blivit “Godkända” kan gå vidare till lymfkörtel.
  • För T-celler sker ovanstående process, dock sker det i TYMUS inte i benmärgen.
  • Denna process har felmarginal, detta ledar till att vissa B-celler / T-celler som reagerar på sig själv kan gå ut ur benmärgen / Tymus.
34
Q

Det andra sätt för att förhindra B och T-celler att reagera på kroppens egna? (Den andra försvarsmekanism)

A
  • Det kan, som sagt, uppstå ett fel i benmärgen eller Tymus.
  • B-cellen kommer som vanligt att “äta” upp kroppsegna och presentera det och MHC II på dess yta.
  • En T-cell som är specifik för den samma kroppsegna är också behövad för att aktivera B-cellen.
  • D.V.S Även om en B-cell som kan reagera med kroppsegna “Flyr” från benmärgen behöver T-cellen som kan reagera med samma kroppsegna också “Fly” vilket är osannolikt.
  • Även om vi har två försvarsmekanismer kan ibland fel uppstå, vilket ledar till autoimmuna sjukdomar
35
Q

Vad händer om en bakterie kommer in i benmärgen vid granskningen av B-celler?

A
  • Detta är möjligt, för att när du får infektion, flyter dessa bakterier runt i blodet.
  • När detta sker, binder B-cellen till denna bakterie, vilket medför att B-cellen förstörs, då den anser bakterien vara en kroppsegen.
  • Detta är inget stort problem för att, du kommer att ha bakterien under en viss period, men till slut kommer den att förstöras, vilket ledar till att B-celler som reagerar på denna bakterie kan återigen bildas. Förhoppningsvis har vi också “Lager” av B-celler som skulle kunna reagera mot denna bakterie i lymfkörteln.
36
Q

Redogöra för olika strategier kroppen använder sig av för att förhindra infektioner (Steg 1)

A
  • När en bakterie först tar sig förbi cellerna och tar sig in i vävnaden.
  • Det medfödda immunförsvaret kommer att reagera. Makrofagen är bland de första som upptäcker patogenen. Makrofagerna har receptorer (PPR) på sin cellyta som binder till bakteriernas PAMP och därefter sker en fagocytos.
  • Efter fagocytosen skickar makrofagerna ut massa cytokiner (kemiska signaler till immunförsvarets olika celler) och signalerar därmed till dem att sker en pågående infektion.
  • En av dessa celler som signaleras är neutrofiler som utsöndrar toxiner för att döda patogenerna. Dessa signaleras och tar sig från blodet tillvävnaden för att neutralisera infektionen.
37
Q

Redogöra för olika strategier kroppen använder sig av för att förhindra infektioner (Steg 2)

A
  • Komplementsystemetsom aktiveras, vilket innebär att C3 konvertast klyvs till C3a som är kemokiner och C3b, som flaggar patogenen vilket underlättar fagocytos.
  • C5 konvertaset klyvs även ner till C5a som frigörhistaminer och inducerar inflammatoriska faktorer. C5 klyvs även ned till C3b som bildarkemokiner.
38
Q

Redogöra för olika strategier kroppen använder sig av för att förhindra infektioner (Steg 3)

A
  • När makrofager “slukar” en bakterie under fagocytosen, bildas en fagosom med bakterien innuti.
  • Fagosomen fermenteras sedan med en lysosom och lysosomala enzymer som bryter sedan ned bakterien till små peptider som sedan skickas upp till cellytan på makrofagen för att bli presenterad som en antigen på MHCII.
  • Dendritiska celler är också fagocyterande celler vilket innebär att de också presenterar antigen på MHC II.
  • Makrofagerna, framförallt, dendriterna kommer att vandra till närmsta lymfknuta, där de presenterar antigenet med dess MHCII för att aktivera T-hjälpar cellerna. Nu har immunförsvaret övergått till det adaptiva immunförsvaret
39
Q

Redogöra för olika strategier kroppen använder sig av för att förhindra infektioner (Steg 4)

A
  • När T-cellerna aktiverats, sker en kraftig celldelning av T cellerna, de delas väldigt aktivt och blir många.
  • De går sedan vidare och aktiverar B cellerna.
  • För B-cellerna krävs att T-cellerna binder till MHCII + en peptid av den specifika patogenen, det krävs även en ytterligare signal och det är CD40/CD40 ligand.
40
Q

Redogöra för olika strategier kroppen använder sig av för att förhindra infektioner (Steg 5)

A
  • När B-cellen aktiveras, bildas minnes B celler som kommer att komma ihåg denna typ av antigen och “vara beredd” om den infekterar kroppen igen och kan starta immunsvaret snabbare.
  • Minnes B cellerna genomgår även hypermutation, som är en cellulär mekanism vilken immunsystemet anpassar sig till de nya främmande elementen.
  • Minnes B cellerna genomgår också affinitets mognad, som är en process där cellvariation och selektion uppstår.
  • B cellen bildar även plasma celler som genomför isotype classswitch, som är den process där den aktiverade B-cellen ändrar sin antikroppsproduktion från IgM till antingen IgA, IgG eller IgE beroende på funktionskraven
41
Q

Celltyper som ingår i det medfödda immunförsvaret

A
  • Medfödda kan antingen vara i:
  • Yttrelager: Hud, Slemhinnor och magsaft.
    Eller
  • Inre lager: Makrofager, Neutrofiler, Granulocyter, dendritiska celler
42
Q

Celltyper som ingår i det adeptiva immunförsvaret

A

B och T celler

43
Q

Vad menas med komplementsystemet?

A
  • Är en del av immunförsvaret mot patogener.
  • Den består av många mekanismer.
  • Nästa alla proteiner inkluderade i komplementsystemet bildas i levern.
  • Det finns tre huvudsakliga sätt för komplementsystemet att fungera med.
44
Q

Den klassiska vägen

A
  • Den klassiska vägen aktiveras då ett komplement protein binder direkt till en bakterie eller till ett antigen-antikroppskomplex, vilket leder till en kaskad av kompementproteindelning som i sin tur leder till produktion av C3 convertase.
45
Q

Den alternativa vägen

A
  • Aktiveras av att en liposackarid på det yttre membranet av en bakterie orsakar spontan hydrolys av C3 till mindre mängder av C3b som kombineras med andra faktorer så att C3 convertase bildas.
46
Q

Lektin vägen

A
  • När MBL (Mannose-Binding Lectin) spår kolhydrater aktiverar MASP (ett protease) som klyver komplement-komponenter som aktiverar en kaskad som producerar C3 convertase.
47
Q

Hur är antikroppar uppbyggda?

A
  • Kedjorna sitter ihop med disulfidbryggor.
  • Antikroppen har en variabel del längst ut på kedjorna och utgör antigen bindningen, den har även en konstant del som är mycket större än den variabla delen.
  • IgM ingår i det medfödda immunförsvaret och efter class-switch ändras antikroppens konstanta region av den tunga kedjan, det är det som uttrycks av denna del som avgör antikroppens isotyp.
  • IgA, IgG (kan neutralisera infektion), IgE (hjälper till mot allergiska reaktioner).
  • CDR = Är en bit på antikropp som binder epitet på ett antigen.
48
Q

Redogöra för antigenreceptorer för det innata immunförsvaret

A
  • Receptor på makrofager är:
  • Receptor som binder till patogen = Fc receptor
  • Receptor som binder till protein = CR1
49
Q

PRR

A
  • Pathogen Recognition Receptor
  • Är en receptor som sitter på fagocyterande celler och binder till PAMP/DAMP
50
Q

PAMP

A
  • Pathogen Associated Molecular Patterns
  • Är patogen associerade molekylära mönster (karakteristiska strukturer som endast finns hos patogener) som PRR binder till och främjar fagocytos av patogenen.
51
Q

DAMP

A
  • Damage Associated molecular patterns
  • Är molekylära mönster som frisätts från skadade eller döende celler och aktiverar det medfödda immunsystemet genom att interagera med PRR.
52
Q

Hur bildas antigenreceptorerna för det adaptiva immunförsvaret?

A
  • Antigen receptorerna uppkommer genom hypermutation av V,D,J rekombination.
  • Man tar de olika regioner V, D, J från DNA och slår ihop dem slumpmässigt vilket gör att man får en variation.
  • Introner splicar därefter bort och exoner kvarstår efter kombineringen.
  • Varje rekombination är unik och skapar en unik receptor som har endast en klon. Ingen annan B-cell eller T-cell har samma antigen receptor.
  • T-Hjälperceller avgör om vi ska ha punkt mutationer i den färdigt bildade antikroppen.
53
Q

Uppmognad och selektion av B-celler

A
  • Sker i benmärgen.
  • B-cell precursor blir Pre B-cell.
  • Om det reagerar med “själveget” antigen så kan 3 saker ske.
    1. Att B cellen kommer bli (inlåst).
    2. Receptorerna kan redigeras så den inte längre regera med själveget antigen.
    3. Apoptos.
54
Q

Uppmognad och selektion av T-celler

A
  • Varje T-cell utvecklar sin egen TCR som är specifikt för ett specifikt antigen.
  • De T-celler som har fått överlevnadssignaler efter selektionsprocessen kommer då att bli mogna T-celler och lämna thymus.

-AIRE: Transkriptionsfaktor i thymus som hjälper till att uttrycka och visa alla själv egna protein för T-celler under dess mognad i thymus.

55
Q

Skillnaden mellan felriktad, överdriven och otillräcklig immunreaktion

A
  • Felriktad immunreaktion: Fungerar mot normal kroppsegen vävnad, vilket orsakar autoimmunitet, brist på tolerans, överkänslighet, kronisk inflammation med vävnadsskada.
  • Överdriven immunreaktion: Riktad mot främmande men oskadliga ämnen, vilket orsakar hyper sensivitet, överkänslighetsreaktion.
  • Otillräcklig immunreaktion: Vilket orsakar immunbrist.
56
Q

Funktion av Tc-celler (CD8+) i försvar mot olika patogener

A
  • Tc-cell binder med dess TCR-receptor CD8-receptor till en infekterad cells MHC I som presenterar peptid.
  • De naiva Tc-cellen blir då aktiverad och kan dela samt differentiera sig till minnes och effektor Tc-celler.
  • När en effektor Tc-cell stöter på en infekterad cell som uttrycker en peptid på dess MHC1 som är specifik för Tc-cellens TCR, kommer den infekterade cellen att tvingas till apoptos (m.h.a perforin och granzymer).
57
Q

Funktion Tr-celler (regulatoriska T-celler)

A
  • Gör att immunsystemets funktion och aktivitet hamnar på en“lagom” nivå.
  • Dessa kan alltså hindra immunsvaret genom att utsöndra inhiberande cytokiner som hämmar immuncellers aktivitet.
  • Detta medför att de upprätthåller tolerans mot “själveget”, bromsar immunsvaret mot vår normalfloran.

-Checkpoint inhibitors: Vid cancer finns det för mycket regulatoriska T-celler. Detta behandlas då genom att inaktivera regulatoriska T-celler genom att sätta på gifter eller något radioaktivt på antikropp.

58
Q

Humorala immunförsvaret

A
  • Syftar till produktion av antikroppar och de processer som åtföljer det steget, inklusive produktion av cytokiner, T-cellsaktivering, men även till antikroppens effektor.
59
Q

Cellmedierade immunförsvaret

A
  • Är en immunreaktion som inte involverar antikroppar utan istället aktiverar makrofager, NK-celler, cytotoxiska T-celler (CD8+).
60
Q

Förklara varför vi vaccineras, både på ett individuellt och ett samhälleligt plan

A
  • Genom ett vaccinationsprogram blir fler immuna mot en sjukdom, då de som blir vaccinerade inte längre kan bli sjuka och därför kan de inte sprida sjukdomen till en annan individ.
  • Då fler blir vaccinerade skyddas även de som inte kan bli vaccinerade genom att sjukdomen har ett smalare spektra av individer som den kan spridas till, vilket leder till att de som inte kan bli vaccinerade har en mindre sannolikhet att träffa på en sjuk individ och bli smittade.
61
Q

Passiv immunisering och aktiv immunisering

A
  • Passiv immunisering: Där antikroppar fungerar för att förebygga sjukdom när man precis har smittats, de hämmar alltså symptom.

Aktiv immunisering: Genom vaccin, som skapar minnesceller.

62
Q

Adjuvans

A
  • Förekommer bland annat i vacciner där det höjer immunförsvarets förmåga att bilda antikroppar
63
Q

Skillnaden mellan levande och avdödade vaccin

A
  • Ett avdödat virus ger ej en livslång immunitet som ett levande virus gör för att:
  • Användandet av avdödat virus genererar antikroppssvar
    Medan
  • Användande av levande virus genererar att cellmedierade humorala-, cellulära- och minnes- immunförsvaret utvecklas.
64
Q

Nya strategier för att utveckla vaccin

A
  • Ett exempel på en ”ny” typ av vaccin (aktivt vaccin) är DNA vacciner
  • Där man ger immunitet till en individ (i muskel eller i hud) med en plasmid och där dendritiska celler sedan tar upp plasmiden och uttrycker proteiner från plasmiden, som sedan ger upphov till en immun respons.