Basgruppsfall 13 - Göran Jonasson Flashcards Preview

Basgruppsfall, K1 > Basgruppsfall 13 - Göran Jonasson > Flashcards

Flashcards in Basgruppsfall 13 - Göran Jonasson Deck (32)
Loading flashcards...
1
Q

Beskriv lipolysens reglering.

A

Epinefrin binder till receptorer på cellmembranets yta, vilket leder till aktivering av cykliskt AMP. Detta leder i sin tur till aktivering av proteinkinas A (PKA), som i sin tur fosforylerar lipaser och perilipin A. Perilipin A hämmar lipasernas interaktion med TAG när det är inaktivt, men vid fosforylering så blir det aktivt och bidrar istället till ökad lipolys.

Insulin binder också till receptorer på cellmembranets yta, vilket leder till fosforylering av proteinkinas B. Detta leder i sin tur till fosforylering av PD3B, vilket leder till omvandling av cAMP till 5’ AMP. Mängden cAMP minskar därmed, och då även graden av lipolys.

2
Q

Beskriv de tre stegen i lipolysen.

A

Det första steget (hastighetsbegränsande) är mellan triacylglycerol och diacylglycerol (enzym: adipostriglyceridlipas), och en fettsyra avges. Det andra steget är mellan diacylglycerol och monoacylglycerol (enzym: hormonkänsligt lipas), och en fettsyra avges. Det tredje steget är mellan monoacylglycerol och glycerol (enzym: monoacylglycerollipas), och en fettsyra avges.

3
Q

Var börjar nedbrytningen av lipider?

A

Nedbrytningen påbörjas i magsäcken, katalyserat av lipas från körtlar bakom tungan samt av lipas med ursprung från chief celler i magsäcken (sekreterar även pepsinogen).

4
Q

Vilken typ av TAG bryts ned i magsäcken?

A

Kort- och medellångt TAG.

5
Q

Varför fungerar inte lipaset från tungkörtlarna och chief cells i duodenum?

A

För att pH-värdet höjs, till följd av att pankreas utsöndrar bikarbonat.

6
Q

Vilka lipider bryts ned i duodenum?

A

Korta fettsyror (genom mjölklipas), TAG (bryts ned till MAG och fria fettsyror genom pankreaslipas), kolesterolestrar (kolesterolesteras) samt fosfolipider (fosfolipas).

7
Q

Vad är galla? Var bildas det? Vad gör det? Allt grundläggande.

A

Det är en gul- och grönaktig kroppsvätska som bildas i levern, samlas upp i gallblåsan och sedan blandas med födoinnehållet i duodenum. Det emulsifierar fettdroppar, och ökar på så sätt kontaktytan vilket gör det lättare för lipas att bryta ned dem.

8
Q

Hur fungerar galla?

A

Galla fungerar genom att emulsifiera fettdroppar i födoinnehållet. De lägger sig på ytan av fettdroppar, och skapar på så sätt miceller med sina hydrofila och hydrofoba delar. Hydrofoba delen mot fettet, hydrofila delen riktar sig utåt. Eftersom de hydrofila delarna är negativt laddade så stöter det bort andra fettdroppar.

En vesikel med multipla lager bryts så småningom av från den emulsifiekrade fettdroppen. Genom mer salltsalter så tunnas fettet på vesikeln ut, och till slut så bildas en mixed micell som kan diffundera förbi vattenbarriären och de långa fettsyrorna kan tas upp genom membranet.

9
Q

Hur bildas kylomikroner?

A

Kylomikroner bildas från de olika lipider som tas upp genom matsmältningssystemet. Lipiderna rör sig mot det släta ER, där de bildar kolesterolestrar och triacylglycerol. Tillsammans med fettlösliga vitaminer (ADEK) så bildar de kylomikroner, vilket har ett membran som består av apolipoprotein (syntetiseras i granulärt ER) och fosfolipider.

De nybildade kylomikronerna transporteras sedan till Golgiapparaten där de förpackas med ytterligare apolipoproteiner (och de blir glykosylerade). Sedan avges vesiklar innehållandes kylomikroner via exocytos, och tas upp via lymfkärl.

10
Q

Hur bryts kylomikroner ner?

A

De bryts huvudsakligen ner i kapillärer, av enzymet lipoproteinlipas. Enzymet syntetiseras huvudsakligen av adipocyter och muskler, och sekreteras ut där det lägger sig i cellväggarna.

11
Q

Vad sker med kylomikronens innehåll efter att den har brutits ned?

A

Fria fettsyror kan antingen gå direkt in i adipocyter eller muskelceller, alternativt bli transporterat i blodet med transportproteinet albumin.

Glycerol kan tas upp av levern och genomgå glukoneogenes.

Resterna av kylomikronen kan binda till receptorer på levern, och tas upp via endocytos.

12
Q

Vad gör läkemedlet Orlistat?

A

Orlistat är en antifetmadrog som inhiberar lipas från magsäcken och pankreas. Detta leder till minskad fettabsorption, och därmed fettminskning.

13
Q

Vad finns det för olika typer av lipoproteiner?

A

Kylomikroner

VLDL -> IDL -> LDL/HDL

14
Q

Vad är syftet med lipoproteiner?

A

Att transportera kolesterolestrar, triacylglycerider samt fettlösliga vitaminer mellan vävnader.

15
Q

Vilket är det “goda kolesterolet”? Varför anses det vara det?

A

High-density lipoprotein (HDL) kallas för “det goda kolesterolet”. Detta beror på att HDL till en stor del består av apolipoprotein, och utgör en sorts reserv av det. Det har som uppgift att ta upp kolesterol, och transportera det till levern. HDL är den minsta av lipoproteinerna.

16
Q

Vilket är “det dåliga kolesterolet”? Varför anses det vara det?

A

Low-density lipoprotein (LDL) kallas för “det dåliga kolesterolet”. Detta beror på att LDL har en väldigt hög halt av kolesterol, medan halten av TAG är förhållandevis låg. Dess funktion är att transportera kolesterol, och det anses vara dåligt då det, genom oxidation, enkelt kloggar ihop blodkärlen.

17
Q

Levern består av fyra huvudlober, vilka? Vilka av dem syns ventralt? Vad separerar de som syns ventralt?

A

lobus dexter (syns ventralt)

lobus sinister (syns ventralt)

lobus caudatus

lobus quadratus

Separeras av lig. falciforme.

18
Q

Vilket är leverns grekiska namn?

A

Hepar. Fråga mig ej varför det grekiska namnet verkar vedertaget här, istället för det latinska namnet vilket är iecur.

19
Q

Vilket är gallblåsans latinska namn?

A

Vesica biliaris.

20
Q

Hur går gallflödet från levern (och gallblåsan) till duodenum?

A

Galla från leverns hepatocyter går genom gallgångar i levern.

Gallgångarna går till levergången (ductus hepaticus communis).

Utsöndringsdukten (ductus cysticus) från gallblåsan (vesicae biliaris) ansluter till levergången (ductus hepaticus communis) och bilder den gemensamma gallgången (ductus choledochus).

Pankreasgången (ductus pancreaticus) och gemensamma gallgången (ductus choledochus) mynnar ut tillsammans i duodenum, genom papilla duodeni major.

21
Q

Vilka delar består gallblåsan (vesica biliaris) av?

A

Gallblåsan består av tre delar, botten (fundus), kroppen (corpus) och nacke (collum). Sedan har den dess ductus cysticus, vilket är en utsöndringsdukt för galla.

22
Q

Vad är gallblåsans uppgift?

A

Att lagra galla.

23
Q

Vad får gallblåsan (vesica biliaris) till att utsöndra galla?

A

När fettrik föda (kymus) når duodenum så utsöndras kolecystokinin av celler i duodenum, vilket får gallblåsan (vesica biliaris) till att kontrahera, och därmed släppa ut galla.

24
Q

Vad utgör en portaltriad?

A

Ductus hepaticus communis

A. hepatica propria

V. portae hepatis (portvenen)

25
Q

Vad försörjer levern med blod?

A

Ungefär 75% av levern blodförsörjning kommer ifrån V. portae hepatis (portvenen), som är en sammanslutning av V. splenica och V. mesenterica superior.

Ungefär 25% av leverns blodförsörjning kommer ifrån A. hepatica propria, vilken kommer ifrån A. hepatica communis (som även blir till A. gastroduodenalis), vilken kommer ifrån truncus coeliacus, vilken kommer från aorta abdominalis.

26
Q

Var är en sinusoid?

A

En sinusoid är en kapillär som blandar blodet från den näringsrika portvenen och det syrerika blodet från A. hepatica propria. Sinusoidernas väggar har öppningar vilket möjliggör för kupfferceller (makrofager) att komma i kontakt med blodet och oskadliggöra bakterier och virus. Hepatocyterna renar samtidigt blodet från skadliga ämnen.

Sinusoiderna töms sedan i vener som går till V. cava inferior.

27
Q

Vilka tre huvudlober består pankreas av?

A

Huvudet (caput)

Kroppen (corpus)

Svansen (cauda)

28
Q

I vilken del av pankreas finns ductus pancreaticus i?

A

Ductus pancreaticus går genom hella pankreas, och tömmer sitt innehåll i duodenum genom papilla duodeni major.

29
Q

Hur försörjs pankreas med blod?

A

Caput pancreatis (huvudet) försörjs dels av A. pancreaticoduodenalis superior (vilket härstammar från A. gastroduodenalis vilket härstammar från A. hepatica communis vilket härstammar från truncus coeliacus), men även av A. pancreaticoduodenalis inferior (vilket härstammar från A. mesenterica superior).

Corpus pancreatis (kroppen) och cauda pancreatis (svans) försörjs av A. pancreatica dorsalis & inferior (vilka härstammar från A. splenica).

Venös blodförsörjning sker genom V. mesenterica superior och V. splenica. De går sedan ihop och bildar V. portae hepatis.

30
Q

Pankreas består huvudsakligen av exokrina körtlar. Beskriv körtelstrukturen i pankreas.

A

I pankreas så finns det bolliknande strukturer, som kallas för acini (singular acinus). Dessa innehåller acinära celler (serös) som producerar proteiner och enzymer. I mitten av acinus så kan det finnas celler, vilket kallas för centracinära. Dessa utgör en förlängning av de intralobulära skarvgångarna. De intralobulära skarvgångarna producerar natrium och bikarbonat. Bikarbonatets uppgift är att neutralisera kymus (födan) i duodenum, och på så sätt ge enzymerna ett optimalt pH.

Ämnena som producerar i de acinära cellerna samt de interlobulära skarvgångarna transporteras till intralobulära samlingsgångar som finns i loberna och som omges av bindväv. Till slut så töms innehållet till ductus pancreaticus, och det kan därmed utsöndras i duodenum via papilla duodeni major.

31
Q

Vad stimulerar kolecystokinin (CCK)? Vad gör sekretin?

A

Båda CCK och sekretin stimulerar gallutsöndring och utsöndring av pankreatiska enzymer.

32
Q

Vad består endokrina pankreas av? Vilka typer av celler består den delen av?

A

Det endokrina pankreas består av langerhanska öar, vilka finns utspridda över hela organet. De langerhanska öarna består av olika typer av celler, i olika antal, och producerar olika hormoner som töms direkt i blodet.

Alfaceller (glukagon)

Betaceller (insulin)

Deltaceller (somatostatin)