Begrepp Flashcards
(41 cards)
Situationenens makt
Förklaring: Situationen påverkar våra beteenden mer än vi tror.
Exempel: Om du är i en stressig situation kan du reagera mer aggressivt än vanligt, även om du inte brukar vara så.
Vi behöver varandra
Förklaring: Människor är sociala varelser och vi har ett behov av andra för att känna oss trygga och utvecklas.
Exempel: När du är ensam under en lång tid kan du känna dig nedstämd eller orolig.
Vi tolkar genom varandra
Förklaring: Vi förstår världen genom andras perspektiv och förväntningar.
Exempel: Om du ser någon le när du gör något, tolkar du det som att de tycker om det du gör.
Identitet-personlighet
Förklaring: Vår identitet formas av både våra egna val och av hur vi uppfattas av andra. Vår känsla av oss själva kan förändras beroende på den kontext vi befinner oss i och i relation till andra människor.
Identitet-personlighet exempel
Om du känner dig som den minst glada personen i Sverige, kanske för att du jämför dig med andra som verkar lyckligare, kan din uppfattning om dig själv förändras drastiskt om du exempelvis åker till en plats som Gaza. Där, i jämförelse med de svåra förhållandena, kan du känna dig tacksam och kanske till och med glad över din egen situation. Identiteten påverkas av den kontext du befinner dig i och de människor du jämför dig med.
Egengrupp
En egengrupp är en grupp som vi känner oss starkt förbundna med och identifierar oss med. (Vi )
Den grupp vi identifierar oss med och känner oss lojala till
Exempel: Din familj eller vänner är exempel på en egengrupp, eftersom ni delar gemensamma erfarenheter och värderingar.
Främlingsgrupp
Förklaring: En främlingsgrupp är en grupp som vi inte identifierar oss med och som vi ibland kan uppfatta som annorlunda eller främmande.
Dom
Andra gruppen vi vill markera skillnad från
Fördummar och stereotypa uppfattningar – ”Vi är unika, men dom är alla samma”
Stärker vår relation, höjer självkänslan genom att klanka ner på andra grupper, eftersom gruppen är min identitet - > mår bättre av att tillhöra ”de bättre”
Främlingsgrupp
Om du är från ett land och möter människor från ett annat land, kan de ses som en främlingsgrupp om ni inte har gemensamma kulturella referenser.
Vi och Dom
Förklaring: Vi delar världen upp i grupper – “vi” och “de andra” – vilket kan skapa fördomar.
Exempel: Människor från olika länder kan lätt börja se på varandra som “oss” och “dem”, vilket leder till stereotyper och diskriminering.
Oxytocin
Förklaring: Oxytocin är ett hormon som stärker känslan av närhet och tillit – men främst till dem vi uppfattar som tillhör vår egengrupp.
Oxytocin Exempel
När du umgås med nära vänner eller familj frigörs oxytocin, vilket stärker banden inom gruppen – men det kan samtidigt göra att du känner mer distans eller misstänksamhet mot personer i en främlingsgrupp. Det kan alltså förstärka känslan av “vi och dom”.
Socialpsykologi förklarar – inte ursäktar
Socialpsykologi visar att vi människor har en tendens att skapa grupper, vilket har varit en överlevnadsstrategi i historien (exempelvis: “min grupp skyddar mig”). Men den kunskapen ska användas för att motverka rasism och diskriminering – inte normalisera det.
Det är skillnad på att säga:
“Vi dras till vår egengrupp, det är vanligt.”
och att säga:
“Därför är det okej att utesluta andra.”
– det är det inte.
Varför låter det som rasism?
För att mekanismerna bakom rasism – stereotyper, vi–dom, nedvärdering av andra – finns i vårt sätt att tänka om grupper. Och när vi sätter ord på det kan det låta obehagligt nära verklig diskriminering. Men att lära sig om det gör oss bättre rustade att stå emot det.
Äckel
Förklaring: Äckel är en stark känsla som skyddar oss mot fara – inte bara från dålig mat, utan också från människor eller grupper vi uppfattar som “de andra”. Det kan förstärka avståndet mellan “vi” och “dem”.
Äckel Exempel
När du läser om brott eller våld i nyheterna kan du känna avsky – samma reaktion som vid något äckligt – vilket kan förstärka negativa känslor mot vissa grupper och skapa större vi–och–dem-klyftor.
Dehumanisering
Dehumanisering innebär att man avhumaniserar andra – ser dem som mindre mänskliga, t.ex. som djur eller smuts. Det gör det lättare att rättfärdiga våld eller förtryck.
Dehumanisering Exempel
Nazisterna beskrev judar som bakterier eller ohyra, vilket väckte äckel och avsky. Genom att utnyttja vår naturliga äckelreaktion förstärktes “vi och dem”-tänket och gjorde folkmord mer socialt accepterat i den tidens propaganda.
Gruppdynamik
Gruppdynamik handlar om hur människor beter sig i grupper – hur stark känsla av tillhörighet kan ena, men också skapa avstånd, fiendskap och konflikt mot andra.
Gruppdynamik Exempel
I nazismen förstärktes samhörigheten inom “den ariska rasen” (egengrupp), samtidigt som andra grupper (som judar) sågs som hotfulla främlingsgrupper. Det ledde till rasism och i sin yttersta form – folkmord.
Gruppskapande
Gruppskapande handlar om hur grupper bildas och stärks genom att definiera en gemensam identitet, ofta genom att kontrastera sig mot en “dom” (de andra). Det är genom denna distinktion som en känsla av “vi” kan skapas, även om vi inte alltid har något gemensamt.
Gruppskapande Exempel
Vid en fotbollsmatch mot Finland (vi är svenskar) eller Markaryd (vi är Ljungby), skapas en känsla av samhörighet genom att definiera sig mot en “fiende”. När Trump utlöser ekonomiskt kaos, enas vi som Europa mot ett gemensamt hot, och därmed skapas en starkare “vi”-känsla.
Superordinate identity (eller överordnad identitet)
Vi identifierar oss oftast med mindre grupper (land, religion, kultur), men om ett gemensamt yttre hot uppstår – som aliens – kan vi börja se oss själva som en gemensam mänsklig grupp.
Superordinate identity (eller överordnad identitet) Exempel
Vi kanske inte känner samhörighet med hela världens befolkning till vardags. Men om jorden hotades av utomjordingar, skulle vår identitet som människor bli starkare än “vi och dem”
Gemensam fiende-effekten
När grupper har en gemensam fiende, minskar konflikterna inom gruppen – och man enas mot hotet.
