Alternativkostnad
En fiktiv kostnad. Värde man går miste om genom att välja ett annat alternativ.
Helt fasta kostnader
Samma för varje möjlig produktionsvolym inklusive noll
Driftsbetingande fasta kostnader
samma för varje möjlig produktionsvolym förutom då ingen produktion alls äger rum
Halvfasta kostnader
Helt fasta på en viss nivå i ett visst volymintervall, men helt fasta på andra nivåer i andra volymintervall
Proportionellt rörliga kostnader
förändras linjärt med produktions- eller
försäljningsvolymen
Progressivt rörliga kostnader
ökar snabbare än volymen (t.ex. lönekostnader vid
arbete som utförs på övertid)
Degressivt rörliga kostnader
ökar långsammare än volymen (t.ex. kostnader för
inköp av råmaterial när kvantitetsrabatter erhålls)
Likviditet
”företagets betalningsförmåga på kort sikt”
–Bestäms av dess inbetalningar och utbetalningar
Lönsamhet
”företagets betalningsförmåga på lång sikt”
–Bestäms av dess intäkter och kostnader
Rörlig och fast kostnad
Ändras kostnaden när produktions- eller försäljningsvolymen
ändras?
Direkt och indirekt kostnad
Är kostnaden direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt
(kostnadsbärare) eller är den gemensam för flera kalkylobjekt?
• Direkta kostnader kan hänföras direkt till det
enskilda kalkylobjektet (t.ex. material och lön)
– Kan vara rörliga eller fasta!
• Indirekta kostnader (omkostnader) är
gemensamma för flera kalkylobjekt i ett och
samma kostnadsställe (t.ex. kostnader för inköp,
arbetsledning, administration)
– Kan vara rörliga eller fasta!
Särkostnad och samkostnad
Är kostnaden påverkbar i beslutssituationen?
självkostnad
Den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget
ska kunna tillhandahålla produkten.
– Alla företagets kostnader för företagets produkter till
dess att de är producerade, levererade och betalda.
Restkalkyl
Används när tillverkningsprocessen genererar en biprodukt utöver huvudprodukten • Vanligt i t.ex. den kemiska industrin, livsmedelsindustrin, m.m. • Innebär att alla kostnader påförs huvudprodukten, varefter denna kostnad minskas med biproduktens TB, vilket ger huvudproduktens nettokostnad.
Grundinvestering
En utgift i kronor av engångsnatur, vilken
själva investeringen ger upphov till i initialskedet.
Alla utgifter (reklam exempelvis) som företaget haft före
investeringskalkyleringens år 0 (vanligen besluts-tidpunkten)
skall ej tas med i lönsamhetskalkylen. Dylika kostnader benämns
ofta ”sunk costs”.
De sk kringkostnaderna, dvs utgifterna för installation, inkörning,
programutveckling etc kan belasta de första åren alternativt
periodiseras över hela anläggningens livslängd, dvs inte bara
belasta det första året.
Säkerhetsmarginal
Den andel av den verkliga volymen som ligger över den kritiska volymen
återbetalningsmetoden
Används ofta i första hand som en grovsållringsmetod för att
erhålla en indikation på olika projekts lönsamhet
• Kallas också pay-back eller pay-off
• Metoden kan användas med och utan kalkylränta
• Metoden syftar till att att beräkna den tid som åtgår för att de
årliga överskotten ”skall ha betalat tillbaka investeringsutgiften”
Förvaltningsberättelse
beskriver i ord de viktigaste händelserna under året som gått och
som inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Resultaträkning
Visar en verksamhets intäkter och kostnader och ger som saldo periodens resultat (vinst eller förlust).
Balansräkning
Visar tillgångar, skulder och eget kapital
Tilläggsupplysningar
noter, specificera innehållet i resultat- och balansräkningen.
Kassaflödesanalys (för större företag)
Sammanfattar förändringen i likvida medel (inbetalningar och
utbetalningar under räkenskapsperioden.
Bokslutsdispositioner
Är åtgärder som ett företag gör för att skjuta upp beskattning av
företagets resultat till ett senare tillfälle
Periodiseringsfond
– Innebär att en del (max 25% för AB) av vinsten får sättas av
(spara) en del av vinsten till ett senare tillfälle, dock längst i
sex år.
– En avsättning till periodiseringsfond minskar företagets
beskattningsbara resultat.
Ackumulerade överavskrivningar
Skattemässiga avskrivningar (på tillgångar) som är större än
de planenliga avskrivningarna
Anläggningstillgångar
• En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd att
stadigvarande brukas eller innehas i en rörelse
• Tre typer
• Materiella tillgångar är fysiska tillgångar som till exempel
maskiner, inventarier, byggnader och mark.
• Immateriella tillgångar är icke-fysiska tillgångar. Exempel på
immateriella tillgångar är patent, varumärken, kostnader för
forskning och hyresrätter.
• Finansiella tillgångar är långsiktiga placeringar så som aktier,
fordringar och värdepapper
Omsättningstillgångar
En omsättningstillgång är en tillgång som löpande förbrukas,
säljs eller omvandlas till likvida medel.
• En omsättningstillgång är en tillgång som inte är en
anläggningstillgång:
– ”Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att
stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med
omsättningstillgång förstås annan tillgång.” (ÅRL, 1 Kap, 1§)
• Mer än 1 års innehavstid är vanligaste tolkningen av
”stadigvarande bruk”,
Bundet eget kapital
– Kapital som inte kan delas ut till aktieägarna
• Aktiekapital: det kapital ett aktiebolags ägare har tillskjutit
bolaget.
• Reservfond: Bundet eget kapital som endast får
användas till vissa ändamål.
Fritt eget kapital
Kapital som fritt kan delas ut till aktieägarna.
– Balanserad vinst: Vinsten som återstår från tidigare år
– Årets vinst
Tillverkningskostnad
Tillverkningskostnad är ett kostnadsslag i en självkostnadskalkyl. Tillverkningskostnad är alla kostnader som är förknippade med tillverkning och produktion av en produkt.
Tillverkningskostnad består av direkt material, materialomkostnad, direkt lön, tillverkningsomkostnad och speciella direkta kostnader
Trång sektion
En trång sektion eller en flaskhals är en del av en helhet som har en fullt utnyttjad kapacitet trots att de andra delarna i helheten har ledig kapacitet.
En trång sektion eller en flaskhals bromsar upp en process. En trång sektion eller en flaskhals skall byggas bort på lång sikt.
Utgift
Värdet av en köpt resurs, uppstår i samband med affärshändelse.
Kritisk volym
Kritisk volym betecknar inom företagsekonomi den produktionsvolym där de totala intäkterna är lika stora som de totala kostnaderna. Den kritiska volymen är alltså den volym som måste produceras för att break-even ska nås.
Fortlevnadsprincipen
Enligt fortlevnadsprincipen skall man utgå från att ett företag bedriver en pågående verksamhet och kommer att fortsätta med verksamheten i framtiden. Detta leder till att man skall värdera företagets tillgångar utifrån tanken att företaget kommer att få möjlighet att utnyttja tillgångarna och därmed får ekonomiska fördelar i framtiden. Om ett företag avvecklas skall företaget inte värderas enligt denna princip och företagets värde blir då lägre.
Koncekvensprincipen
Konsekvensprincipen innebär att samma värderingsmetoder ska användas år efter år.
Inkomst
Värdet av en såld resurs, uppstår i samband med affärshändelse.
Utbetalning
Kassaflöde ut från företaget
Inbetalning
Kassaflöde in till företaget
Kostnad
Värdet av en förbrukad resurs
Intäkt
Värdet av en prestation
Resultat
Differensen mellan intäkter och kostnader under en viss period.
Lönsamhet
Relation mellan resultatet under en priod och det kapital som utnyttjats under perioden.
Kritisk volym
Den volym där total intäkt och total kostnad är lika stora
Kalkylobjekt
En vara eller tjänst(eller något annat) som man vill beräkna den “faktiska” kostnaden för, kallas även kostnadsbärare.
Direkt kostnad
En kostnad som är direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt
Indirekt kostnad
En kostnad som är gemensam för flera kalkylobjekt, kallas även omkostnad
Särkostnad
En kostnad som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut
Särintäkt
En intäkt som uppkommer eller faller ifrån, till följd av et visst beslut
Samkostnad
En kostnad som inte påverkas av vilket beslut som fattas i en viss beslutssituation
Täckningsbidrag TB
Differensen mellan särintäkt och särkostnad
Bidragskalkylering
Kalkylering baserad på täkningsbidrag
Operationell kostnad
Särkostnad plus alternativkostnad
Periodkalkylering
Att fastställa de totala kostnaderna för en viss produkt under en viss period och relatera dessa till periodens volym vilket då ger en genomsnittlig kostnad per styck
Självkostnad
Den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla en viss vara eller tjänst
Divisionskalkyl
Beräkning av självkostnad genom att de totala kostnaderna för perioden divideras med den verkliga volymen
Normalkalkyl
Att kalkylmässigt relatera periodens fasta kostnader till den normala volymen, och de rörliga kostnaderna till den verkliga volymen, för att erhålla ett mer stabilt värde på självkostnaden mellan perioderna
Utnyttjandegrad
Relationen mellan verklig volym och normal volym
Minimikalkyl
kalkylering av rörlig kostnad per styck genom att de totala rörliga kostnaderna relateras till den verkliga volymen
Död zon
Den delen av ett nytt volymintervall där de ökade totala intäkterna ännu inte uppväger de ökade totala kostnaderna särskilt vanligt då halvfasta kostnader förekommer
Kausalitet
När ett kalkylobjekt bär exakt de kostnader som de orsakar
Påläggskalkylering
Metod för kalkylering av självkostnad där de indirekta kostnaderna täcks med procentuella pålägg på de olika kalkylobjektens direkta kostnader
Fördelningsnyckel
En direkt kostnad som används för att fördela omkostnader
Direkta materialkostnader, DM
Kostnader relaterade till material som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet
Materialomkostnader, MO
Kostnader relaterade till material som är gemensamma för flera kalkylobjekt
Tillverkningskostnader, TO
Kostnader relaterade till tillverkningen i övrigt som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på DL
Tillverkningskostnad
Summan av DM, MO, DL, TO och SDT
Administrationskostnader, AO
Kostnader för administration och ledning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden.
Försäljningskostnader, FO
Kostnader för försäljning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden
Affärsomkostnader, Affo
Summan av AO och FO
Vinstpålägg
Pålägg på självkostnad som grund för prissättning
Vinstmarginal
Andelen av försäljningspriset som är vinstpålägg
ABC-Kalkylering
Metod för självkostnadskalkylering som baseras på analys av resursförbrukning i företagets olika aktiviteter och kartläggning av de olika kalkylobjektens utnyttjande av aktiviteterna
Kostnadsdrivare
Den grundläggande orsaken till att kostnaden i en aktivitet kan öka eller minska, och som beskriver aktivitetens omfattning på ett sätt som går att kvantifiera
Aktivitetssats
Kostnaden per enhet för en kostnadsdrivare
