Begrepp Flashcards

1
Q

Alternativkostnad

A

En fiktiv kostnad. Värde man går miste om genom att välja ett annat alternativ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Helt fasta kostnader

A

Samma för varje möjlig produktionsvolym inklusive noll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Driftsbetingande fasta kostnader

A

samma för varje möjlig produktionsvolym förutom då ingen produktion alls äger rum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Halvfasta kostnader

A

Helt fasta på en viss nivå i ett visst volymintervall, men helt fasta på andra nivåer i andra volymintervall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Proportionellt rörliga kostnader

A

förändras linjärt med produktions- eller

försäljningsvolymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Progressivt rörliga kostnader

A

ökar snabbare än volymen (t.ex. lönekostnader vid

arbete som utförs på övertid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Degressivt rörliga kostnader

A

ökar långsammare än volymen (t.ex. kostnader för

inköp av råmaterial när kvantitetsrabatter erhålls)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Likviditet

A

”företagets betalningsförmåga på kort sikt”

–Bestäms av dess inbetalningar och utbetalningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Lönsamhet

A

”företagets betalningsförmåga på lång sikt”

–Bestäms av dess intäkter och kostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rörlig och fast kostnad

A

Ändras kostnaden när produktions- eller försäljningsvolymen

ändras?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Direkt och indirekt kostnad

A

Är kostnaden direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt
(kostnadsbärare) eller är den gemensam för flera kalkylobjekt?

• Direkta kostnader kan hänföras direkt till det
enskilda kalkylobjektet (t.ex. material och lön)
– Kan vara rörliga eller fasta!
• Indirekta kostnader (omkostnader) är
gemensamma för flera kalkylobjekt i ett och
samma kostnadsställe (t.ex. kostnader för inköp,
arbetsledning, administration)
– Kan vara rörliga eller fasta!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Särkostnad och samkostnad

A

Är kostnaden påverkbar i beslutssituationen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

självkostnad

A

Den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget
ska kunna tillhandahålla produkten.
– Alla företagets kostnader för företagets produkter till
dess att de är producerade, levererade och betalda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Restkalkyl

A
Används när tillverkningsprocessen genererar
en biprodukt utöver huvudprodukten
• Vanligt i t.ex. den kemiska industrin,
livsmedelsindustrin, m.m.
• Innebär att alla kostnader påförs
huvudprodukten, varefter denna kostnad
minskas med biproduktens TB, vilket ger
huvudproduktens nettokostnad.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Grundinvestering

A

En utgift i kronor av engångsnatur, vilken
själva investeringen ger upphov till i initialskedet.

Alla utgifter (reklam exempelvis) som företaget haft före
investeringskalkyleringens år 0 (vanligen besluts-tidpunkten)
skall ej tas med i lönsamhetskalkylen. Dylika kostnader benämns
ofta ”sunk costs”.
De sk kringkostnaderna, dvs utgifterna för installation, inkörning,
programutveckling etc kan belasta de första åren alternativt
periodiseras över hela anläggningens livslängd, dvs inte bara
belasta det första året.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Säkerhetsmarginal

A

Den andel av den verkliga volymen som ligger över den kritiska volymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

återbetalningsmetoden

A

Används ofta i första hand som en grovsållringsmetod för att
erhålla en indikation på olika projekts lönsamhet
• Kallas också pay-back eller pay-off
• Metoden kan användas med och utan kalkylränta
• Metoden syftar till att att beräkna den tid som åtgår för att de
årliga överskotten ”skall ha betalat tillbaka investeringsutgiften”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förvaltningsberättelse

A

beskriver i ord de viktigaste händelserna under året som gått och
som inträffat efter räkenskapsårets utgång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Resultaträkning

A
Visar en verksamhets intäkter och kostnader och ger som saldo
periodens resultat (vinst eller förlust).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Balansräkning

A

Visar tillgångar, skulder och eget kapital

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Tilläggsupplysningar

A

noter, specificera innehållet i resultat- och balansräkningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kassaflödesanalys (för större företag)

A

Sammanfattar förändringen i likvida medel (inbetalningar och

utbetalningar under räkenskapsperioden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Bokslutsdispositioner

A

Är åtgärder som ett företag gör för att skjuta upp beskattning av
företagets resultat till ett senare tillfälle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Periodiseringsfond

A

– Innebär att en del (max 25% för AB) av vinsten får sättas av
(spara) en del av vinsten till ett senare tillfälle, dock längst i
sex år.
– En avsättning till periodiseringsfond minskar företagets
beskattningsbara resultat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Ackumulerade överavskrivningar
Skattemässiga avskrivningar (på tillgångar) som är större än | de planenliga avskrivningarna
26
Anläggningstillgångar
• En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i en rörelse • Tre typer • Materiella tillgångar är fysiska tillgångar som till exempel maskiner, inventarier, byggnader och mark. • Immateriella tillgångar är icke-fysiska tillgångar. Exempel på immateriella tillgångar är patent, varumärken, kostnader för forskning och hyresrätter. • Finansiella tillgångar är långsiktiga placeringar så som aktier, fordringar och värdepapper
27
Omsättningstillgångar
En omsättningstillgång är en tillgång som löpande förbrukas, säljs eller omvandlas till likvida medel. • En omsättningstillgång är en tillgång som inte är en anläggningstillgång: – ”Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång.” (ÅRL, 1 Kap, 1§) • Mer än 1 års innehavstid är vanligaste tolkningen av ”stadigvarande bruk”,
28
Bundet eget kapital
– Kapital som inte kan delas ut till aktieägarna • Aktiekapital: det kapital ett aktiebolags ägare har tillskjutit bolaget. • Reservfond: Bundet eget kapital som endast får användas till vissa ändamål.
29
Fritt eget kapital
Kapital som fritt kan delas ut till aktieägarna. – Balanserad vinst: Vinsten som återstår från tidigare år – Årets vinst
30
Tillverkningskostnad
Tillverkningskostnad är ett kostnadsslag i en självkostnadskalkyl. Tillverkningskostnad är alla kostnader som är förknippade med tillverkning och produktion av en produkt. Tillverkningskostnad består av direkt material, materialomkostnad, direkt lön, tillverkningsomkostnad och speciella direkta kostnader
31
Trång sektion
En trång sektion eller en flaskhals är en del av en helhet som har en fullt utnyttjad kapacitet trots att de andra delarna i helheten har ledig kapacitet. En trång sektion eller en flaskhals bromsar upp en process. En trång sektion eller en flaskhals skall byggas bort på lång sikt.
32
Utgift
Värdet av en köpt resurs, uppstår i samband med affärshändelse.
33
Kritisk volym
Kritisk volym betecknar inom företagsekonomi den produktionsvolym där de totala intäkterna är lika stora som de totala kostnaderna. Den kritiska volymen är alltså den volym som måste produceras för att break-even ska nås.
34
Fortlevnadsprincipen
Enligt fortlevnadsprincipen skall man utgå från att ett företag bedriver en pågående verksamhet och kommer att fortsätta med verksamheten i framtiden. Detta leder till att man skall värdera företagets tillgångar utifrån tanken att företaget kommer att få möjlighet att utnyttja tillgångarna och därmed får ekonomiska fördelar i framtiden. Om ett företag avvecklas skall företaget inte värderas enligt denna princip och företagets värde blir då lägre.
35
Koncekvensprincipen
Konsekvensprincipen innebär att samma värderingsmetoder ska användas år efter år.
36
Inkomst
Värdet av en såld resurs, uppstår i samband med affärshändelse.
37
Utbetalning
Kassaflöde ut från företaget
38
Inbetalning
Kassaflöde in till företaget
39
Kostnad
Värdet av en förbrukad resurs
40
Intäkt
Värdet av en prestation
41
Resultat
Differensen mellan intäkter och kostnader under en viss period.
42
Lönsamhet
Relation mellan resultatet under en priod och det kapital som utnyttjats under perioden.
43
Kritisk volym
Den volym där total intäkt och total kostnad är lika stora
44
Kalkylobjekt
En vara eller tjänst(eller något annat) som man vill beräkna den "faktiska" kostnaden för, kallas även kostnadsbärare.
45
Direkt kostnad
En kostnad som är direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt
46
Indirekt kostnad
En kostnad som är gemensam för flera kalkylobjekt, kallas även omkostnad
47
Särkostnad
En kostnad som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut
48
Särintäkt
En intäkt som uppkommer eller faller ifrån, till följd av et visst beslut
49
Samkostnad
En kostnad som inte påverkas av vilket beslut som fattas i en viss beslutssituation
50
Täckningsbidrag TB
Differensen mellan särintäkt och särkostnad
51
Bidragskalkylering
Kalkylering baserad på täkningsbidrag
52
Operationell kostnad
Särkostnad plus alternativkostnad
53
Periodkalkylering
Att fastställa de totala kostnaderna för en viss produkt under en viss period och relatera dessa till periodens volym vilket då ger en genomsnittlig kostnad per styck
54
Självkostnad
Den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla en viss vara eller tjänst
55
Divisionskalkyl
Beräkning av självkostnad genom att de totala kostnaderna för perioden divideras med den verkliga volymen
56
Normalkalkyl
Att kalkylmässigt relatera periodens fasta kostnader till den normala volymen, och de rörliga kostnaderna till den verkliga volymen, för att erhålla ett mer stabilt värde på självkostnaden mellan perioderna
57
Utnyttjandegrad
Relationen mellan verklig volym och normal volym
58
Minimikalkyl
kalkylering av rörlig kostnad per styck genom att de totala rörliga kostnaderna relateras till den verkliga volymen
59
Död zon
Den delen av ett nytt volymintervall där de ökade totala intäkterna ännu inte uppväger de ökade totala kostnaderna särskilt vanligt då halvfasta kostnader förekommer
60
Kausalitet
När ett kalkylobjekt bär exakt de kostnader som de orsakar
61
Påläggskalkylering
Metod för kalkylering av självkostnad där de indirekta kostnaderna täcks med procentuella pålägg på de olika kalkylobjektens direkta kostnader
62
Fördelningsnyckel
En direkt kostnad som används för att fördela omkostnader
63
Direkta materialkostnader, DM
Kostnader relaterade till material som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet
64
Materialomkostnader, MO
Kostnader relaterade till material som är gemensamma för flera kalkylobjekt
65
Tillverkningskostnader, TO
Kostnader relaterade till tillverkningen i övrigt som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på DL
66
Tillverkningskostnad
Summan av DM, MO, DL, TO och SDT
67
Administrationskostnader, AO
Kostnader för administration och ledning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden.
68
Försäljningskostnader, FO
Kostnader för försäljning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden
69
Affärsomkostnader, Affo
Summan av AO och FO
70
Vinstpålägg
Pålägg på självkostnad som grund för prissättning
71
Vinstmarginal
Andelen av försäljningspriset som är vinstpålägg
72
ABC-Kalkylering
Metod för självkostnadskalkylering som baseras på analys av resursförbrukning i företagets olika aktiviteter och kartläggning av de olika kalkylobjektens utnyttjande av aktiviteterna
73
Kostnadsdrivare
Den grundläggande orsaken till att kostnaden i en aktivitet kan öka eller minska, och som beskriver aktivitetens omfattning på ett sätt som går att kvantifiera
74
Aktivitetssats
Kostnaden per enhet för en kostnadsdrivare