Begrepp biologi Flashcards

(142 cards)

1
Q

Physicalisism

A

Medvetandet är en materiell process som skapas av hjärnaktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Non-physicalisism

A

Medvetandet är något annat än, och kan existera bortom, hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Biopsykosociala interaktioner

A

Social interaktion till molekylnivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Reduktionism

A

Bryta ned ett system i dess mindre bitar för att kunna få en djupare förståelse för det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hjärna och ryggmärg kontrolleras av

A

Centrala nervsystemet (CNS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nervtrådar i kroppen kontrolleras av

A

Perifera nervsystemet (PNS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

extrinsic motivation

A

göra något för att få beröm utifrån eller undvika straff

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

intrinsic motivation

A

göra något för sakens skull (det är roligt, man vill lära sig något)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

James-Langes emotionsteori (s.434)

A

Kroppsliga reaktioner avgör emotionen.

Stimulus -> kroppsliga reaktioner - > emotion

Ser en björn -> plusen ökar och vi börjar svettas -> känner rädsla

Fysiologiska skillnaden sker FÖRE känslan

Lang = lång tid = länge innan vi känner något när vi upplever en emotion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Cannon-Bards emotionsteori (Thalamic Theory)

A

Stimulus orsakar både en fysisk reaktion och en emotion SAMTIDIGT men separat

De kroppsliga reaktionerna/svaren orsakar inte varandra, de är oberoende svar på en emotionellt upphetsande situation

Uppstod som en kritik mot James-Lange teorin:
-Det kan ibland ta flera sekunder innan en kroppslig reaktion sker, även om vi redan upplever rädsla
-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Schtacter-singer theory of emotion

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Approach-approach conflict

A

Ett val mellan två positiva alternativ, men du kan bara välja ett.
Ex: du måste välja mellan att antingen ha råd att gå ut med dina vänner ikväll, eller kunna köpa en jättefin tröja. Inte båda, bara en.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Avoidance-avoidance conflict

A

Ett val mellan två negativa alternativ.
Ex: du måste städa ditt rum för att få äta middag, gör du inte det måste du gå och lägga dig nu

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Approach-avoidance conflict

A

Valet mellan att göra något när delar av situationen är positiv, men andra delar är negativa.
Ex: du vill köpa en dator, men den visar sig vara jättedyr.
Positivt om du köper den: du får en ny dator
Neg: du blir av med massa pengar
Positivt om du inte köper den: kvar alla pengar
Neg: ingen dator

Något som gör att man vill approacha, något som gör att man håller sig tillbaka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

BIS

A

Risker och rädsla (hämmar BAS)
Uppfattning av hot och bestraffning: vilka negativa konsekvenser kan komma med beteendet?
BromsaInSystem
Främre pannloben (prefrontal cortex)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

BAS

A

BeteendeAktiverandeSystem
Driver människor att söka tillfredsställelse
Vänster frontal cortex (även limbiska)
Njutning, dopamin, motivation, spänningssökande
Överaktivt BAS system: dysfunktionell drift att söka lustupplevelser (droger, spel mm). Individer med psykopati och ADHD: överaktivt BAS och underaktivt BIS. “För hög gas och för dåliga bromsar”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

HjärnbaRken (cerebal cortex)

A

Yttersta veckade lagret på hjärnan
Bearbetar informationen vi fått från andra delar för att ge ett mer “passande uttryck”
Innersta lagret är en del av hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

HjärbaLken

A

Förbinder hjärnans två halvor med varann
Kommunikation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Bilateral symmetri

A

Spegelsymmetri, hjärnan har en höger halva och en vänster halva.

Olika sidor: kontralaterala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

EEG

A

Mäter förändring i hjärnans aktivitet
Sömn vakenhet
Funktionell metod
Icke invasiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är neuronernas uppgift

A

Överföra och ta emot nervimpulser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka är de tre huvudtyperna av neuroner

A

Sensoriska neuroner:
- Syn känsel lukt
Interneuroner:
- I hjärnan
- Beslutsfattning
Motoriska neuroner:
- Agerar

S I M (det simmar en signal från input till agerande via hela kroppen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Autonoma nervsystemet (ANS)

A

Tänk automatisk: reagerar utanför vår kontroll
- Hjärtfrekvens, svettningar
Två divisioner:
- Parasympatiska (feed and breathe)
- Sympatiska (fight or flight)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ganglier

A

Anhopning nervcellskroppar i PNS
Bearbetar information i hjärnbarken
Styr rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Periferia nervsystemet (PNS)
Alla delar av nervsystemet som inte tillhör hjärna eller ryggmärg Består av nervtrådar i kroppen som förmedlar signaler från CNS Sensoriska nerver som skickar signaler till de motoriska
26
Somatiska nervsystemet (SNS)
Det viljestyrda: ex rörelse i armar och ben Består även av de motoriska nerverna som förmedlar signaler till de sensoriska SOM jag vill
27
Vad kontrollerar höger hjärnhalva?
- musik - intuition - imagination - kreativitet tänk en estetare
28
Vad kontrollerar vänster hjärnhalva?
- analytisk - logisk - språk - resonemang tänk en naturare
29
Storhjärna
Hela hjärnan: alla fyra lober ingår
30
Lillhjärna
Tillhör inte loberna! Finmotorik och balans
31
Hjärnstam
Hjärtslag, andning, ämnesomsättning (homoestas) Består av förlängda märgen, hjärnbryggan och mitthjärnan
32
Grå och vit substans
Grå - information tas in lagras och behandlas Vit - fettlagret (myelin) som isolerar signalerna så de inte sprids (tänk en sladd - plasten runt)
33
Thalamus
Tar emot input och skickar vidare till passande del hjärnan (hjärnans receptor) Thalar om informationen för andra delarna Hjärnans rauter Mellanhjärnan
34
Hippocampus
Minnesbilder och lokalsinne Konsolidera (stärka) minne Agerar kopplingsstation som förbinder olika associationer mellan olika delar av hjärnan
35
Hypothalamys
Reglerar det autonoma nervsystemet: hunger, sömn, reglerar hormonnivåer i kroppen Tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver Ligger under thalamus i mellanhjärnan H som i Hunger Hormon
36
Hypofys
Styr hormoner Sitter typ snett till vänster under thalamus
37
Cellkärna
Innehåller DNA
38
Axon
Skickar signalet genom neuronet och vidare till synapserna (axonände)
39
Dendrit
Grenarna på en nervcell som tar emot information och signalämnen (inte pinnen-grenarna)
40
DNA/mRNA
DNA - arvsmassa, genetisk info mRNA - strängen skickas ut ur cellkärnan M = messenger
41
Jonkanal
Port i cellmembranet som släpper igenom joner
42
Synaps
Anslutningen mellan två nervceller mellan axonet och dendriten
43
Receptor
Fångar upp och vidarebefodrar signaler (tänk reception)
44
Vesikel
Lagrar information & transporterar - proteiner - hormoner Sitter i axonterminalerna
45
Basala ganglier, nämn en uppgift
Finmotoriken, viljestyrda uppgifter Påverkas parkinsons
46
Lillhjärnan (cerebellum)
Motoriken och kroppslig kontroll
47
Somatiska
SNS viljestyrda - tillhör PNS Användning av skelettmuskler Rör våra ben som vi vill exv
48
Autonoma
Självstyrt - tillhör PNS Sympatiska Parasympatiska
49
Enteriska
Styr matsmältning Tarmar
50
Occipitallob (nacklob)
Bearbetar synintryck
51
Temporallob
Hörsel, språk, lukt hörsel T hörsel lukt språk
52
Glia
Omge nervceller och modulera framskridningen av nervimpulser Stödceller
53
Amygdala
Aggression, ilska, våld, rädsla, ångest Dåliga känslor Sorg, hyperoralitet, Limbiska systemet Mindre än och bredvid hypothalamus
54
Grå substans
Hjärnbarken
55
Neo cortex
Utvecklats efter allo I vilken ordning hjärnan utvecklas
56
Enteriska nervsystemet
Mag och tarmkanaler
57
Frontallobens funktion (pannlob)
Logiskt tänkande, resonemang, planering, koncentration, problemlösning. Planera viljestyrda rörelser Här sitter motorbarken: initierar medvetna (vilje) rörelser genom att skicka ut efferenta signaler. Planera: pannlob
58
Temporalloben (tinningloben)
TMI Temporallob Minne Inlärning Språk Emotion
59
Parietalloben (hjässloben)
Rumslig förmåga Förstå kroppsliga förhållanden Förstå tid och rum Hjäss jag hittade rätt
60
Vad kan man få för sjukdom om basala ganglierna skadas?
Parkinsons. De hämmar oönskad rörelse: Parkinsons gör du massa oönskade rörelser.
61
Basala ganglier
Finjustering av rörelser Sitter i Thalamus Substansia nigra: procuderar dopaminet
62
Occipitalloben (nackloben)
Integrera och bearbeta visuell information (färg, form, distans) Viktig för synen, sitter i nacken, ögon i nacken
63
Thalamus
Tar emot signaler och skickar till rätt delar av hjärnan Kopplas om och skickas vidare Hjärnans postkontor
64
Cerebellum (lillhjärnan)
Finmotorik och balans
65
Refractory period
En period när neuronet inte är responsiv till stimuli och kan därav inte producera en ny aktionspotential förrän värdena återställts
66
Hypothalamus
Sömn, hunger, hjärtfrekvens Homoestas
67
Depolarisering
Positivt eller mindre negativt
68
EPSP
Gör membranet mer depolariserat Enklare Närmare tröskelvärdet Behövs inte en lika stark stimulering längre Kommer från den neuron som innan genomgick en aktionspotential
69
IPSP
Inte enklare Minskar chanser att cellen depolariseras och fortleder nervsignaler
69
Membranpotential
Den elektriska spänningen mellan in och utsidan på en cell.
69
Hjärnbalken (corpus calosum)
Mellan de två hemisfärerna (högra och vänstra halvan). Fungerar som koppling mellan de två sidorna. Kommunicerar.
69
Substansia nigra
Dopamin: för lite = parkinsons Belöninggsystemet Beroende och rörelse Del av de basala ganglierna Sitter i mitthjärnan
70
Insuala loben
Sitter innanför Viktig för smakbearbetning INsual= innanför
71
Hyperpolarisation
Den mest negatvia del av hela aktionspotentialen
72
-70mV är det naturliga stadiet. När sker en aktionspotential (i mV)
När spänningsskillnaden mellan ut och insida är tillräckligt stor
73
Synapser släpper ut neurotransmittorer --> synapsklyfta --> dendrit --> hela signalen har nått fram
74
Kemisk överföring av synapser
Överförs mellan två celler mha neurotransmittorer
75
Elektrisk överföring av synapser
I själva nerven: aktionspotentialen. Som en elektrisk impuls.
76
Synonym till signalsubstans
Neurotransmittor
77
Axonterminal
Leder signalerna ut ur nervcellen
78
Vesikel
Förflyttar signalsubstanser i cellen En vätskeblåsa, avgränsas av ett membran Fuserar med membranet och Interagerar med receptorer i mottagarcellen Lagrar signalsubstanser Frisläpps som svar på aktionspotentialen
79
Vad gör en receptor
Fångar upp och vidarebefodrar signal Tänk en reception: tar emot frågor och skickar dig rätt
80
Synaps
Platsen där en cell kontaktar en annan
81
Depolarisering
Spänningen neutraliseras då Na+ strömmar in i cellen Blir mindre polariserat Närmar sig aktionspotentialen
82
Hyperpolarisering
Förändring i en cells membranpotential som gör den MER negativ
83
Repolarisering
Spänningen återgår till den det var från början
84
Hjärnstammens tre delar
Mitthjärnan Hjärnbryggan Förlängda märgen
85
Fasisk respons
Kortvarig förändring av den fysiologiska aktiviteten
86
Tonisk respons
Sätter en ton, mer långvarig respons
87
vad består grå substans av?
nervcellskropparna
88
vad består vit substans av?
myelinicerade axoner
89
Vad är ryggmärgens funktion i nervsystemet?
Ryggmärgen tar emot signaler och skickar vidare dem mellan hjärnan och resten av kroppen. Det är därför man kan bli förlamad vid ryggmärgsskador
90
fMRI vs MRI - förklara!
Magnetkamera - används för att ges detaljerade 3D bilder av kroppens organ MRI används mer för avbildning, kartlägga avvikelser i hjärnans vita substans Kan se sjukdomar i hjärnan och tumörer F = funktion, kan avbilda hjärnans arbete (stroke eller demens)
91
PET-scan
Används för att få veta mer om sådant som upptäckts vid tidigare undersökning, ligger på en brits och åker in i en stor kamera . - Cancertumör och om den har spridit sig - Demens DYRT!!!! - Behöver inte ligga lika stilla som vid fMRI - större säkerhet i undersökningarna - Radioaktivitet INVASIVSA - Går att designa de radioaktiva ämnena så de fastnar i olika receptorer - Bra SPATIAL upplösning - Vairfrån de kommer!!! - Inte lika bra temporal (5-10 sek)
92
Ge exempel på en funktionell hjärnavbildningsstudie
Jämföra aktivering i hjärnan när man tittar på bilder på den man är förälskad i vs bilder på sitt syskon
93
Ge exempel på en strukturell hjärnavbildningsstudie
Jämföra storleken på hippocampus innan någon bli taxicaufför i en storstad och tio år in i yrkeslivet.
94
Ge exempel på funktionella vs strukturella korrelationshjärnavbildningsstudier
Kolla exempelvis om personer som är bra på att hoppa höjdhopp har extra stor motorbark
95
Vad är psykofysiologi? Vad mäter det?
Psykofysiologi mäter aktiveringen av det sympatiska (fight or flight) systemet
96
Hudkonduktansmätningar
Mäter reaktioner på samma sätt som i hjärnan fast utanför. Exv är du hundrädd - presenteras en hund - ser hur kroppen reagerar genom att mäta på huden Mäter svettningar - kondens Mäter hur mycket man svettas på fingret
97
Vad är EMG? Vad mäter det?
EMG mäter musklers respons vid stimulering på nervsystemet Kolla skador - påverka olika nerver i systemet
98
EEG vs ERP
EEG = Elektrisk aktivitet från hjärnan vid sömn/vakenhet ERP = hjärnrelaterad aktivitet, ex.v. blir presenterad ett stimuli som en spindel - fobiker kommer reagera starkare än icke-fobiker Positivt: icke invasiva, billigt, behöver ej vara stilla Negativt: tidskrävande, dålig spatial upplösning (går ej att se varifrån signalen kommer)
99
MEG vs EEG
MEG är dyrt
100
Refraktär period
Vilopotentialen återställs genom att ge upphov till normal jonkoncentration på respektive sida om membranet. Ingen ny aktionspotential kan ske under detta stadie.
101
Aktivationsstudie
Undersöker vilka delar av hjärnan som aktiveras
102
Hjärnstammens olika delar
Förlängda märgen Mitthjärnan Hjärnbryggan Basasala needs
103
Spatial och temporal upplösning versus när någonting händer Hur invasiva de är Vad kan man använda för att studera för slags frågor Bolt-signalen: syresatt och icke syresatt blod
SKA KUNNA INFÖR TENTAN
104
Startlerespons (fasisk)
Startelrespons är ett exempel på en fasisk respons Fasisk = sker snabbt Blinkar när man blir rädd exv
105
Psykofysiologi
Studerar fysiologins samband med vissa psykologiska processer. Undersöker stress och lögndetektorer
106
fMRI
Ser varifrån signalen kommer pga de ökade blodflödena, tagen mindre än en sekund Bra temporal upplösning Nyttjar blodets olika magnetiska egenskaper
107
PET-SCAN, vad karaktäriserar den
Invasiv (radioaktiv strålning) Bra spatial upplösning Sämre temporal upplösning
108
Ge exempel där elektrisk stimulering kan vara till klinisk användning (ECT)
+ ICKE INVASIV Kan behandla svår depression
109
Elektrisk impuls
Neuronen sitter ihop med varandra Ovanligare Snabbare impulser, inte lika avancerade Okontrollerbara (hjärtat)
110
Ge exempel på två neurotransmittorer som oftast är inhiberande Inhiberande = bromsar/stoppar impulser
- GABA - Glycerin
111
Ge exempel på två neurotransmittorer som är aktiverande?
- Dopamin - Serotonin - Glutamat = vanligaste
112
Vad är ganglier?
Anhopningar av nervceller Informationsbearbetning, styr rörelser
113
Vilken signalsubstans kan associeras med fight or flight?
Noradrenalin
114
Vilken signalsubstans kan associeras med rest and digest?
Acetylcolin
115
Vad reglerar hjärnstammen?
Sömn, vakenhet, hjärtfrekvens, andning, temp osv Den sitter långt ner = mer basala funktioner
116
Vad gör motorbarken?
Initierar medvetna rörelser
117
Brocas afasi
Förstår språk men kan inte tala Frontalloben
118
Wernickes afasi
Kan tala men förstår inte språk Temporalloben
119
Hur är dopamin viktigt för det mesolimbiska systemet?
- Inlärning och motivation ! - Naturliga förstärkare (mat, sex)
120
Dopamin och det mesostriatala systemet
Viktigt för motorkontroll, substansia nigra
121
Vad styr det limbiska systemet? Vilka delar ingår där?
"Känslohjärnan" FFFF = FödointagFörsvarFortplantningFlykt Viktig för ANS Kopplingsstation för sensoriska impulser Amygdala, Gördelvindlingen och Hippocampus
122
Kan hjärnan lagra energi?
Nej, därför behöver den ett konstant blodflöde. Ett kort uppehåll i denna blodtillförsel kan skapa permanenta skador på hjärnan.
123
Vad är blod-hjärn barriären?
Fysiologisk barriär mellan det blod som cirkulerar i hjärnan och nervvävnad Syre och näringsämnen kan passera genom barriären Utgör ett hinder för passage för exempelvis giftiga ämnen
124
Förklara ventrikelsystemet
Hålrum i hjärnan fyllda med cerebrospinalvätska Finns 4 Funktioner: - Kylning - Avlägsna slagg - Stötdämpande
125
Förklara hela processen kring känsel
1. Berörs någonstans - de sensoriska neuronerna skickar vidare intrycket till ryggmärgen 2. Färdas via vitsubstansbanan till hjärnan 3. Sorteras i thalamus 4. Tolkas i hjärnbarken
126
Vad producerar hjärnstammen?
Dopamin, serotonin, noradrenalin
127
Neuronets fyra zoner och dess funktioner
1: inputzonen - tar in information från andra celler via dendriter 2. integrationszonen - soman, input kombineras och transformeras 3. Konduktionszonen - axon utgår från cellkroppen och producerar olika elektriska impulser 4. outputzonen - axonterminalerna kommunicerar med nästa cell
128
Insulalobens funktion
Smak, lukt Den femte loben Sitter innanför
129
Var sitter Na Ka pumpar?
Axonet
130
Vad är vindlingar/ fåror?
Delar av hjärnbarken Vindlingar = går upp Fåror = går ned
131
Gliaceller ser till att farliga ämnen inte kommer igenom blodhjärn barriären
Gliaceller producerar myelinicerade axoner De hjälper även till att städa fint :)
132
Tre delar i hjärnans utveckling
1. Framhjärna (stor och mellan) 2. Mitthjärna 3. Bakhjärna
133
Fenotyp
Hur en gen yttrar sig
134
Neuroplasticitet
Nervsystemets förmåga att fysiskt eller kemiskt förändras vid skador eller miljömässiga förändringar
135
Vilka celler består hjärnan av?
Neuroner och gliaceller (huvudtyperna)
136
Vad består proteiner av?
Ihopvikta aminosyror Alla har en specifik uppgift
137
Purkinjecell
138
Pyramidcell
Ser ut som pyramider Skickar vidare info i hjärnbarken Interneuron En axon och två dendriter
139