Beslutsfattande Flashcards
(24 cards)
Vad är väntevärde, nytta och förväntad nytta? Hur skiljer sig dessa från varandra?
Väntevärde= objektivt mått på den genomsnittliga belöningen över tid.
Nytta (utility)= subjektivt värde av en vinst eller förlust, tar hänsyn till att en extra krona inte alltid känns lika mycket värd, ex en miljon extra betyder mer för en fattig än en rik.
Förväntad nytta= kombinerar väntevärde och subjektiv nytta. Beslut fattas genom att välja alternativet me dhögst förväntad nytta.
Skillnad: Väntevärde mäter objektiv vinst, men förväntad nytta väger in subjektiva faktorer och psykologiska preferenser.
Vad är en heuristik?
Heuristik är en mental genväg som används för att fatta snabba och effektiva beslut utan att gå igenom en fullständig analys av all tillgänglig information.
Fördel:
- sparar tid och kognitiva resurser
- fungerar ofta bra i vardagliga situationer
Nackdelar:
- kan leda till systematiska fel (biaser)
Vad är attribute substitution?
Attribute substitution sker när en person ersätter en svår fråga med en enklare fråga utan att vara medveten om det.
Beskriva och exemplifiera representativitetsheuristiken (representativeness heuristic).
Representatitivitetsheuristik - innebär att vi bedömmer sannolikheten för en händelse eller en person utifrån hur mycket den liknar en prototyp eller stereotyp, snarare än att använda faktisk statistik.
Istället för att bedömma sannolikheten för att någon är en ingejör baserat på statistik, bedöms de efter hur mycket de liknar en stereotyp ingenjör.
Beskriv och exemplifiera tillgänglighetsheuristiken (availability heuristic).
Tillgänglighetsheuristik - innebär att vi bedömmer sannolikheten för en händelse utifrån hur lätt vi kan komma på exempel snarare än att använda objektiv statistik.
Istället för att uppskatta brottsrisk baserat på statistik baseras bedömningen på hur oftamna hört om brottet.
Vilka är de tre antagandena i klassisk beslutsteori?
Tre antaganden i klassisk beslutsteori:
1. Fullständiga preferenser: för alla alternativ A och B gäller att individen antingen föredrar A över B eller B över A eller är likgiltig mellan dem.
2. Transitivitet: Om A föredras över B och B föredras över C, så måste A och föredras över C.
3. Nyttomaximering: Människor beräknar och väljer alltid det alternativ som ger högst förväntad nytta (subjektivt värde).
Konsekvens: Klassisk beslutsteori antar att vi alltid gör rationella val, men forskning visar att detta ofta inte stämmer.
Beskriv reason-based choice.
Reason-based choice innebär att beslut fattas baserat på vilket alternativ som har en tydlig, motiverbar anledning, snarare än genom strikt beräkning av färväntad nytta.
När ett beslut är svårt söker vi rationella skäl för att välja ett alternativ. Vi väljer det som lättast kan motiveras, snarare än det objektivt bästa.
Vårdnadsbeslut, Shafir, Simonson & Tversky 1993.
Deltagare fick välja vilken förälder som skulle få ensam vårdnad.
Om frågan var vem som skulle få vårdnaden, valdes föräldern med både flest fördelar och flest nackdelar (tydliga skäl att välja).
Om frågan var vem som skulle nekas vårdnad, nekades samma förälder (tydliga skäl att neka).
Resultat: Samma förälder valdes och nekades oftare än den andra, vilket visar att beslutsfattandet styrs av vilket argument som är mest framträdande, snarare än strikt rationell utvärdering
Vad är beslutsblindhet? Hur kan beslutsblindhet användas för att skapa preferensförändring?
Choice blindness innebär att människor ibland inte märker när deras egna val förändras och istället konstruerar efterhandsförklaringar för val de aldrig gjorde.
Johansson et al 2005, Deltagare fick välja mellan två bilder av ansikten. Efter valet fick de en bild och ombads motivera sitt val.
I vissa fall byttes bilden ut mot den de inte valt – men deltagarna märkte sällan detta och gav ändå en förklaring till “sitt” val.
Skapar preferensförändring:
- Om en person tror att de valt ett alternativ, kan de börja gilla det mer i efterhand.
- Strandberg et al. (2018) visade att beslutsblindhet kunde förändra politiska attityder genom att lura deltagare att tro att de tidigare valt en annan åsikt – vilket senare gjorde dem mer benägna att hålla med den åsikten
Vad är preferensomkastningar? Beskriv den klassiska studien på ämnet och dess resultat.
Preferensomkastningar inträffar när människors val av ett alternativ ändras beroende på hur frågan ställs, trots att alternativen är desamma. Detta strider mot klassisk belsutsteoris antagande om stabila preferenser.
Lichtenstein & Slovic (1971)
Syfte: undersöka om människors preferenser förändras beroende på om de väljer eller värderar ett alternativ.
Metod: deltagare fick två typer av vad:
1. P-bet - säkrare vad med hög chans att vinna en mindre summa.
2. $-bet - riskfyllt vad med mindra chans att vinna en högre summa.
2 betingelser:
1. Välj ett vad att spela.
2. Sätt ett pris på varje vad, hur mycket är du villig att betala för det?
Resultat: flest deltagare valde P-bet, men när de satte pris värderade de oftare $-bet högre.
Slutsats: Preferenser är inte stabila, utan påverkas av hur beslutssituationen är utformad
Vad är principen om procedur invarians och hur illustrerar preferensomkastningar ett brott mot den principen?
Procedur invarians innebär att en persons preferenser inte ska ändras beroende på hur valet presenteras. Om någon föredrar alternativ A över B så borde de göra det oavsett om de väljer mellan dem eller ombeds sätta ett pris på dem.
Hur illustrerar preferensomkastningar ett brott mot denna princip?
- Lichtenstein & Slovic (1971) visade att människor kunde välja ett alternativ men sedan värdera det lägre än ett annat, beroende på beslutssituationen: när deltagarna skulle välja ett vad föredrog de oftast det säkrare vadet men när de skulle sätta ett pris så valde det mer riskfyllda vadet.
- Om preferenser var stabila borde valet och värdeirngen ha varit konsekvent.
Vad är inramingseffekten? Beskriv influensaproblemet och förklarar hur det visar på
inramingseffekter.
Inramningseffekten (framing effect) innebär att människors val påverkas av hur alternativen presenteras, trots att den faktiska informationen är den samma.
Influensaproblemet Tversky & Kaneman 1981
Ett land förbereder sig för en ovanlig sjukdom som kommer döda 600 personer om inget görs. Två behandlingsalternativ presenteras.
- Vinstram (gain frame)
A. 200 personer räddas
B. 1/3 chans att rädda alla 600, 2/3 chans att ingen räddas
Resultat: de flesta väljer A det säkra alternativet. - Förlustram (loss frame)
C. 400 personer dör
D. 1/3 chans att ingen dör, 2/3 chans att alla dör.
Resultat: fler väljer D, det riskfyllda programmet.
- Objektivt sett är alternativen identiska, men hur de formuleras påverkar beslutet.
- Människor är riskaversiva vid vinster men mer risksökande vid förluster.
- Strider mot klassisk beslutsteori, som antar att preferenser ska vara stabila oavsett hur alternativen beskrivs.
Vad är principen om deskriptiv invarians, och hur illustrerar inramingseffekter ett brott mot den principen?
Deskriptiv invarians innebär att människors preferenser inte ska förändras beroende på hur ett beslut presenteras, så länge innehållet är det samma.
Hur inramningseffekter bryter mot det:
- Influensaproblemet, när behandlingsalternativet beskrevs som att 200 räddas valde de flesta det alternativet, men när samma alternativ beskrev som 400 personer dör blev fler risksökande.
- Trots att alternativen är matematiskt identiska ändras beslutet beroende på om det är formulerat som vinst eller förlust.
- Detta strider mot klassisk beslutsteori, som antar att rationella val ska vara stabila oavsett presentation.
Vilka är de två nyckelförändringarna som görs i prospektteori? Hur förklarar prospektteori
inramingseffekten?
Två nyckelförändringar som görs i prospektteori (Kahneman & Tversky 1979):
1. Referensberoende, värdet på en utkomst bedöms i relation till en referenspunkt, snarare än absolut nytta.
Förlustaversion, förluster känns starkare än motsvarande vinster.
2. Viktning av sannolikheter, små sannolikheter övervärderas (vinna på lotto), stora sannolikheter undervärderas.
Inramningseffekter enligt prospektteori:
- Influensaproblemet visar att referenspunkten påverkar beslutet.
Slutsats, människor är förlustkänsliga och tar större risker för att undvika förluster än för att uppnå vinster.
Vilka är de två viktigaste områdena i värderingssystemet?
Två viktigaste områdena i hjärnans värderingssystem:
1. vmPFC
- kodar subjektivt värde av valmöjligheter.
- integrerar information om belöningar och risker vid beslut.
2. Ventrala striatum:
- viktigt för värdeinlärning och förstärkning genom dopamin
- uppdaterar värderingar baserat på belöningsförväntningar.
Dessa områden utgör hjärnans kärnsystem för värdering och är centrala i beslutsfattande.
Varför är det viktigt att hitta överlappande områden i hjärnan vilka representerar värden för olika sorters alternativ?
- Gemensam värdeskala:
- om olika belöningar hanterades i separata system skulle direkta jämförelser bli omöjliga. - Effektiv beslutsfattning:
- genom samlad värderingskod kan hjärnan snabbt avgöra viket alternativ som är bäst utan att behöva omvandla värden mellan olika system.
Studier visar att vmPFC och ventrala striatum aktiveras oavsett om värdet gäller mat, pengar eller sociala belöningar, vilket tyder på en gemensam värdeintegrering.
Beskriv kort hur uppmärksamhet kan påverka värderepresentationer.
Uppmärksamhet påverkar värderepesentationer genom att:
1. Uppmärksamhet förstärker värderingen av det alternativ vi fokuserar på.
- studier visar att vmPFC och ventrala striatum har högre aktivitet för uppmärksammade alternativ.
2. Ögonrörelser påverkar beslut.
- när deltagare tittar längre på ett alternativ tenderar de att värdera det högre och välja det oftare.
Slutsats: Uppmärksamhet fungerar som en förstärkare av värdesignaler i hjärnan och kan styra beslutsfattande genom att göra vissa alternativ mer framträdande.
Beskrivafångarnas dilemma och varför spelet är ett dilemma.
Fångarnas dilemma är ett klassiskt spelteoretiskt scenario där två personer måste välja mellan att samarbeta eller svika varandra, utan att veta vad den andra kommer att göra.
Scenario:
- Två misstänkta brottslingar förhörs separat.
- De har två val:
1. Tiga (samarbeta) eller
2. Angiva (svika).
- Om båda tiger: 1 år i fängelse var.
- Om en angiver och den andra tiger: Angivaren går fri, den andre får 5 år.
- Om båda angiver: 3 år var.
Varför dilemma:
- Individuellt rationellt är att svika, eftersom det alltid ger ett bättre utfall oavsett vad den andra gör.
- Men om båda sviker får de ett sämre utfall än om båda samarbetar, vilket visar på konflikten mellan individuell och kollektiv rationalitet.
Slutsats: Fångarnas dilemma illustrerar problemet med bristande samarbete när egenintresse styr valen.
En bra modell av värdeintegrering borde kunna förklara två egenskaper i beslustsdata – vilka?
- Vad människor väljer, modellen bör kunna förutsäga vilket alternativ som väljs givet de subjektiva värderingarna av alternativen.
- Hur lång tid det tar att fatta beslut, modellen bör kunna förklara responstider beroende på skillnaden i värde mellan alternativen.
Drift Diffusion Model DDM- förklarar både beslutsprocess och responstid
Vilka är de tre huvudsakliga komponenterna i DDM modellen?
Drift Diffusion Model
1. Drift, hastigehetn med vilken evidens samlas för ett beslut, större värdeskillnad mellan alternativen=snabbare beslutsfattande.
2. Beslutsgräns, mängden evidens som krävs för att beslut ska fattas, högre tröskel=längre responstid
3. Startpunkt, bias i beslutsprocessen, om startpunkten lutar mot ett alternativ blir det mer sannolikt att väljas.
Beskriv evidens för varför hjärnan beräknar beslut på det sätt som DDM modellen antar?
Bevis för att hjärnans beslutsprocesser likanar de mekanismer som DDM-modellen beskriver, dvs att beslutsfattande i hjärnan är en gradvis process som ackumulerar över tid tills en tröskel uppnås:
1. Neurofysiologiska studier.
- forskning på makaker visar att neuron i LIP (laterala Intraparietala cortex) gradvis ökar sin aktivtet när beslut närmar sig.
- när neurons aktivitet når en tröskel, tas beslutet precis som i DDM-modellen.
2. Neuroimaging hos människor:
- fMRI-studier visar att områden som PFC och parietala cortex ackumulerar evidens över tid när människor fattar beslut.
Vad är IOWA gambling task? Beskriv det klassiska resultatet med vmPFC patienter och vad det
betyder för beslutsfattande.
Iowa Gambling Task är ett psykologiskt test som mäter beslutsfattande under osäkerhet. Deltagarna väljer kort från fyra kortlekar, där vissa ger höga vinster men stora förluster (riskabla lekar) medan andra ger lägre vinster och mindre förluster (säkra lekar).
Studie:
- Friska personer lär sig med tiden att undvika de riskabla lekarna, men personer med skador på vmPFC fortsätter välja de riskabla lekarna trots att de leder till förluster.
Betydelse beslutsfattande:
- vmPFC avgörande för att koppla
Förklara varför dopamin ansågs vara en njutningsmolekyl?
Dopamin kopplades länge till njutning och belöning men senare forskning har visat att den snarare kodar för förväntan av belöning och motivation än ren njutning.
Varför man trodde dopamin var en njutningsmolekyl:
- Dopamin frisätt vid belönande upplevelser.
- Självstimuleringsexperiment, djurförsök där råttor kunde självstimulera dopainceller genom elektroder och de tryckte tvångsmässigt på knappen.
- Läkemedel och droger, droger som amfetamin och kokain ökar dopaminnivåerna och ger eufori, vilket stärkte uppfattningen om dopamin som njutningsmolekyl
Beskriv experimentet som bidrog till att skifta synen på dopaminets roll och hur resultaten visar på
att dopamin signalerar ’begär’ istället för ’gillande’.
Berrigde & Robinson 1998, manipulerade dopaminsystemet hos råttor.
Metod:
1. Medicinsk blockering av dopamin hos råttorna
2. Mätningar:
- “Gillande”, råttors ansiktsuttryck vid söt smak
- “Begär”, hur mycket de ansträngde för att få belöning.
Resultat:
- Dopaminblockerade råttor visade fortfarande tecken på att de gillade söta smaker.
- Men de visade ingen motivation för att arbeta för att få den söta smaken, vilket visar att dopamin behövs för begäret men inte för gillandet.
Slutsats: Dopamin är inte en njutningsmolekyl utan kodar förväntan och motovation att söka belöning.
Vad menas med ett prediktionsprognosfel (reward prediction error)? Förklara varför vi idag tror att
hjärnan beräknar prediktionsprognosfel med hjälp av dopaminsystemet.
RPE är skillnaden mellan förväntad och faktisk belöning. Hjälper hjärna att lära sig vad som faktiskt leder till belöning genom att justera framtida beteenden.
- Postivt RPE, belöning bättre än väntat, dopamin ökar.
- Neutralt RPE, belöning som förväntad, ingen skillnad i dopamin.
- Negativt RPE, belöningen sömre än förväntat, dopamin minskar.
Varför tror vi hjärnan beräknar prediktionsprognosfel med hjälp av dopmainsystemet:
1. Studier på dopaminneuroner i hjärnan: positiv, neutral och negativ RPE.
2. Klassiska experiment på apor.
