Block 13 Flashcards

Question

Vad är skillnaden mellan glukogena och ketogena aminosyror?.. ge exempel på några sådana

Answer 1

* **Glukogena** kan återbilda glukos genom glukoneogenesen. * Glukogena: alanin, cystein, glycin, serin, treonin, tryptofan * **Ketogena** används för att bilda ketonkroppar och fettsyror genom att bilda acetoacetyl-CoA * Ketogena: lysin leucin (helt rena ketogena)

Answer 2

* Man vill inte ha ammoniak fritt i blodbanan då det är toxiskt i fri form. Man låter levern ta hand om det då den har förmågan att omvandla ammoniak till ure som är en icke-toxisk form och kan utsöndras med urinen.. * Då måste aminogrupper överföras till en transportmolekyl som transporterar den till levern så urea kan bildas. Två vanliga transportmolekyler: **glutamin** och **alanin**

Answer 3

CAC processar acetylCoA för att få ut energi, men är även en cykel där man kan hämta "material" ifrån för att bilda andra biomolekyler. När man plockat material måste man fylla på med intermediärer så att CAC inte stannar av, därför spelar aa en stor roll!

Answer 4

Enzymerna finns inuti celler, har de läckt ut tyder det på en skada någonstans i leverns celler.

Answer 5

* **ALT**: i lever men även i skelettmuskulatur * **AST**: finns ffa i levern men även i hjärtat.

Answer 6

Branched-chained aminosyrorna, dvs aa m förgrenade sidokedjor. (BCAA)

Answer 7

1. 3-fosfoglycerat 2. pyruvat 3. alfa-ketoglutarat 4. oxaloacetat 5. fenylalanin

Answer 8

* Aminogrupp samt ett kolskelett. * Aminogruppen härstammar ofta från glutamat.

Answer 9

Citrullin och aspartat

Answer 10

1. borttagande av alfa-aminogrupp 2. metabolism av kolskelett

Answer 11

NH4+CO2 --\> carbamoylfosfat. Det är ett irreversibelt steg.

Answer 12

Oxaloacetat. Kan sedan genom glukoneogenesen bilda glukos.

Answer 13

* Serin och treonin * Dehydrataser

Answer 14

1. Till 16C lång 2. ER, upp till 24C 3. Dubbelbindningar mha desaturaser

Answer 15

1. Långa kedjor av CH2-grupper som i ena ändan har en karboxylsyra COOH-grupp 2. Mellan 16-24 kolatomer - Jämt antal kolatomer

Answer 16

1. Insulin 2. Adrenalin & Glukagon

Answer 17

1. Adrenalin eller glukagon binder till receptorn på cellmembranet (7TM-receptorer) --\> cAMP-kaskad --\> fosforylering och aktivering av ett enzym som heter proteinkinas A --\> fosforylera två olika proteiner: 2. **Perilipin** --\> TAG lite mer åtkomligt för enzymer --\> ATGL kan spjälka den första fettsyran --\> TAG blir till DAG 3. **HS-lipas** - aktiverats samtidigt och tar bort den andra fettsyran --\> DAG blir till MAG 4. Ett vanligt lipas tar bort den sista fettsyran (detta enzym är alltid aktivt men kan bara verka när de andra två enzymen verkat) ## Footnote **Slutprodukt: Glycerol + 3 fettsyror**

Answer 18

1. Oxidation - trans-dubbelbindning mellan alfa- och beta-kolet 2. Hydration - inkommande H2O ger en OH-grupp till beta-kolet 3. Oxidation - Ketogrupp bildas på beta-kolet (instabilt att ha två ketogrupper så nära varandra) 4. Tiolys - Fritt CoA spjälkar loss två kol som bildar Acetyl-CoA --\> fettsyran blir nu två kol kortare

Answer 19

* Triacylglycerol, kallas även triglycerider * Ligger framförallt lagrade i adipocyterna i form av lipiddroppar.

Answer 20

* **a.** * Mättade = ingen dubbelbindning * Omättade = en eller flera dubbelbindningar * **b.** Dubbelbindningara kan vara cis (vätejoner på samma sida) eller transform (vätejoner på varsin sida av kolskelettet). * **c.** Vi saknar enzymer som kan bryta ner trans-dubbelbindningar.

Answer 21

* CoA kopplas på --\> fettsyran aktiveras, kostar 2 ATP-molekyler och sker i cytoplasman

Answer 22

* Man räknar från karboxylgruppen som då blir kol 1, * kol 1 = karboxylgruppen, Kol 2 kallas alfa-kolet och kol 3 blir beta-kolet.. * Omega-kolet blir det sista kolet.

Answer 23

* **Aktiveras av:** * - Insulin * - Citrat * **Inhiberas av:** * - Glukagon * - Adrenalin * - AMP * - PalmitoylCoA

Answer 24

* 9 Acetyl-CoA * Totalt 120 ATP

Answer 25

1. Kondensation 2. Reduktion 3. Dehydrering 4. Reduktion

Answer 26

* **Ketonkroppar** (sura komponenter) som är vattenlösliga och då tar sig förbi BHB. Efter några dagar av svält sker en uppreglering av enzymer i CNS som kan bryta ner ketonkroppar (acetoacetat) och **återbilda acetylCoA** som kan gå in i **CAC.**

Answer 27

Dihydroxyacetonfosfat

Answer 28

* Vid mitokondriemembranet kommer en process ske när CoA kopplas av och fettsyran kopplas istället på carnitin --\> Transportprotein i membranet lyfter över fettsyra + carnitin till insidan av membranet --\> carnitinet kopplas bort och en ny CoA kopplas på fettsyran.

Answer 29

* Beta-oxidation * I varje varv kopplas 2 kolatomer av --\> blir till acetyl-CoA som kan gå in i CAC

Answer 30

* De fria fettsyrorna diffunderar ut genom cellmembranet till blodbanan där de binder till albumin som transporterar dem till energikrävande vävnad.

Answer 31

Går till levern där den antingen kan gå in i glykolysen eller glukoneogenesen.

Answer 32

Vid diabetes har man högre blodsockerhalter vilket gör att njurens reabsorptionsförmåga av glukos kommer överstigas --\> glukos åker med ut i urinet vilket även kommer dra med sig vatten --\> personen blir dehydrerad. Kroppen tror att den svälter --\> glukoneogenesen är igång --\> vilket bara bildar massa ketonkroppar som inte behöver användas - Ketonkroppar är surt --\> metabolisk acidos.

Answer 33

Albumin är ett stort protein som inte passerar BHB vilket innebär att vi inte direkt kan överföra lipider från fettcellerna till CNS, det uppstår en mekanisk blockering.

Answer 34

Man får brist på **oxaloacetat** pga glukoneogenesen använder upp allt för att bilda glukos (som kroppen då tror den har brist på).. Detta leder till att CAC stannar av och **Acetyl-CoA** ansamlas.

Answer 35

* Acetyl-CoA och oxaloacetat bildar citrat som kan passera mitokondriemembranet --\> Ute i cytoplasman återbildas oxaloacetat och acetyl-CoA * Acetyl-CoA kommer binda till ACP (acyl carrier protein) och syntesen av nya fettsyror kan börja.

Answer 36

Det första steget när acetylCoA blir till malonylCoA mha enzymet acetyl-CoA karboxylas

Answer 37

* Nej, kommer istället förbrännas i CAC till CO2. * Acetyl-CoA används för andra ändamål; energiproduktion, bygga ketonkroppar och andra molekyler. * Nej

Answer 38

* Fett, proteiner är för värdefulla. * TAG frisätts --\> mer FFA och glycerol. Glycerol går till glukoneogenesen --\> glukos Glycerol kan även gå till glykolysen då det är besläktat med dihydroxyacetonfosfat och kan omvandlas till detta

Answer 39

* Insulin hämmar fosfatasdelen och stimulerar kinasdelen ---\> mer F-2,6BP bildas. * Glukagon stimulerar fosfatasdelen och hämmar kinasdelen ---\> F-2,6 BP bryts ner.

Answer 40

1. Stimulerar glykolysen och hämmar glukoneogenesen 2. Hämmar glykolysen och stimulerar glukoneogenesen

Answer 41

1. Överskott av aminosyror --\> överskott av oxaloacetat 2. I matrix: pyruvat --\> oxaloacetat som transporteras till cytosolen som malat. Oxaloacetat återskapas i cytosolen.

Answer 42

1. Glykolysen hämmas och glukoneogenesen stimuleras 2. Glykolysen stimuleras och glukoneogenesen hämmas

Answer 43

1. Nej, kräver energi 2. 6 st ATP behövs för att göra 2 pyruvat till en glukos.

Answer 44

* **a)** Fruktos-2,6-BP, AMP och ADP * **b)** Citrat, acetyl CoA

Answer 45

1. Musklerna 2. Laktat 3. Levern 4. Aeroba

Answer 46

* 3. * a) Pyruvat --- (pyruvatkarboxylas) ---\> oxaloacetet * b) oxaloacetet --- (fosfoenolpyruvat karboxykinas) ---\> fosfoenolpyruvat * 2. Fruktos 1,6-bifosfat --- (fruktos 1,6-bifosfatase) ---\> fruktos 6-fosfat * 1. Glukos 6-fosfat --- (glukos 6-fosfatas) ---\> glukos

Answer 47

* **a)** Glukagon --\> glukoneogenesen går snabbare samtidigt som glykolysen =nedbrytningen minskar och mer glukos bildas * **b)** Insulin --\> glykolysen stimuleras och glukoneogenesen hämmas --\> mindre glukos i blodet

Answer 48

* **Fosfofruktokinas** * Stimuleras av: F-2,6-BP och AMP * Hämmas av: ATP, Citrat och H+ * **Fruktos-1,6-bisfosfatas** * Stimuleras av: Citrat * Hämmas av: F-2,6-BP och AMP

Answer 49

* **Pyruvatkinas** * Stimuleras av: F-1,6-BP och AMP * Hämmas av: ATP och Alanin * **Pyruvatkarboxylas** * Stimuleras av: Acetyl CoA * Hämmas av: ADP * **Fosfoenolpyruvat-karboxykinas** * Stimuleras av: - * Hämmas av: ADP

Answer 50

**Oxaloacetat** finns i glukoneogenesen, inte i glykolysen.

Answer 51

* pyruvat, * laktat, * glukogeniska aminosyror, * glycerol.

Answer 52

1. I början så använder vi proteiner, vi har en proteinreserv i skelettmuskulatur och lever som vi kan bryta ned utan att inre organ skadas. 2. Mindre proteiner och mer TAG 3. Glycerol går till GG --\> glukos, acetyl CoA omvandlas till ketonkroppar --\> till hjärnan

Answer 53

* Levern gör det till glukos. Sker bara här så enzymet glukos-6-fosfatas endast finns här.

Answer 54

Syntes av glukos och liknar bakvänd glykolys.

Answer 55

Det bildas ketonkroppar som försörjer CNS då de kan passerar BHB. Vi kommer att använda våra fettresurser i större skala, ju längre svältperiod desto fler ketonkroppar.

Answer 56

Insulin, glukagon och kortisol.

Answer 57

Alloster reglering där koncentrationen av olika metaboliter avgör enzymernas aktivitet Dock står hormonell reglering över den allostera regleringen

Answer 58

Glukogena aminosyror

Answer 59

1. Insulin 2. Fettceller 3. Muskelceller 4. 5 mmol/liter 5. Glykogen

Answer 60

Hjärnan behöver glukos mellan måltider och glukos kan inte omvandlas från fettsyror pga irreversibla processer.

Answer 61

* **a.** * R-state (fosforylerat) - mer aktiv. * T-state (ofosforylerad) - mindre aktiv. * **b.** * ****fosforylas a i lever och fosforylas b i muskel. * **c.** * ****fosforylering omvandlar fosforylas b till fosforylas a. * **d.** * ****Fosforylas a har mer jämvikt åt R-state (aktiv) medan fosforylas b har mer jämvikt åt T-state (mindre aktivt)

Answer 62

**a)** glykogen-primer **b)** autoglykosylering **c)** Glykogenin använder UDP-glukos **d)** 10-20 socker, glykogensyntaset tar över

Answer 63

* Glykogenpolymerer har två typer av bindningar: glykosidbindningar som är α-1,4 eller α-1,6. * Linjära delar av molekylen har α-1,4 bindningar, dvs mellan kol 1 på ena glukosmolekylen och kol 4 på andra glukosmolekylen. * I förgreningarna hittar man istället α-1,6-bindningar (branching points), dvs mellan kol 1 på ena glukosmolekylen och kol 6 på den andra glukosmolekylen. Alfabindningar pekar nedåt. * Ändarna som ej kan öppna/sluta sig kallas icke-reverserande ändar

Answer 64

* Fosforylaskinas är ett proteinkomplex och innehåller calmodulin som kan binda Ca2+-joner --\> konformationsförändring! * Mkt Ca2+ IC leder till ett partielltaktivt enzym. * Hormoner krävs för att få fullt aktivt enzym. * Triggar glykogennedbrytning i muskel.

Answer 65

* En transferasaktivitet som flyttar ett block av 3 glukosmolekyler till den linjära ändan. * alfa-1-6-glukosidas hydrolyserar alfa-1-6-bindningen och frigör en glukosmolekyl (obs ej fosforylerat glukos!)

Answer 66

* För altt lagra in glukos som glykogen går reaktionen åt vänster dvs mer mot glukos-1-P. * För att få mer energi/fritt glukos går reaktionen åt höger till glukos-6-P.

Answer 67

1. Bibehålla blodsockret 2. energireserv för muskeln själv 3. Glykogenfosforylas 4. Glykogensyntas 5. x = allosteriska modulatorer, y = fosforylering 6. Insulin stimulerar glykogensyntes, glukagon & adrenalin stimulerar glykogennedbrytning

Answer 68

**a)** UTP (uridintrifosfat) **b)** UDP-glukos pyrofosforylas **c)** reversibel, fördelaktig

Answer 69

* När de binder till sina receptorer så leder det till en signalering som gör att cAMP-nivåerna stiger i cellen vilket aktiverar proteinkinas A. * Proteinkinas A har förmågan att fosforylera ett fosforylaskinas som då blir mer aktivt, detta i sin tur aktiverar fosforylase b och gör det aktivt, dvs jämvikt förskjuts åt fosforylase a.

Answer 70

* Dessa steg är: 1. Enzymer plockar bort glukosenheter från linjära delarna - i form av glukos-1-P 2. Remodellering av glykogenet så de första enzymen ska fungera (dvs kringå förgreningarna) 3. Glukos1-P --\> glukos-6-P så det kan användas i metabolismen. * Reaktionerna är * hydrolys --\> glukos * fosforolys --\> glukos-1-fosfat.

Answer 71

1. defosforylerade 2. glukos-6-fosfat 3. fosforylering 4. aktiveras 5. glukos-6-fosfat 6. glukos-6-fosfat-sensor

Answer 72

* Fosforylas a är glukossensor i levern och mkt aktivt när glukosnivåerna är låga för att bryta ner glykogen-\> glukos. Höga nivåer förskjuter fosforylas a mot t-state. fosforylas b är energisensor i muskel där låg energi stimulerar nedbrytning av glykogen -\> glukos-6p. * Höga AMP-nivåer: AMP binder in till fosforylaset och förskjuter det till R-state --\> bryter ner glykogen och glukos-6-p fås --\> energi. * Höga nivåer ATP: inbindning förskjuter molekylen till sin mer inaktiva T-state.

Answer 73

* PP1 kan plocka bort fosfatgrupper från fosforylaskinas och inaktiverar då det. * Insulin aktiverar PP1 och glukagon/adrenalin hämmar PP1.

Answer 74

* Flyttar block om 7 glukosenheter och bryter dess alfa-1-4-bindning och bildar en alfa-1-6-bindning. * Klyvningen kan endast ske vid en ända och ej mitt i * Kedjan måste va minst 11 glukos lång och grenarna 4 glukos emellan sig

Answer 75

* De har glukos-6-fosfatas som omvandlar glukos-6-P till glukos. * Enzymmet sitter inne i ER och ej i cytotosolen (för då hade det motverkat hexokinaset i glykolysen, obs!)

Answer 76

* **I lever** bryter man ner glykogen för att höja blodsockernivån i blodbanan * **I skelettmuskel** är glykogen energikälla för skelettmuskulaturen (glukos-6-fosfatas finns ej i skelettmuskel utan bara i lever!)

Answer 77

Det är problematiskt att lagra glukos i för höga koncentrationer då det är osmotiskt aktivt (dvs drar åt sig vatten) och cellerna skulle svullna pga det. (svullnad i hjärna -\> död)

Answer 78

fosforylas **a** är fosforylerat, det är inte fosforylas **b**.

Answer 79

* De lämnar av glukosenheter till en kedja så alfa-1-4-bindningar skapas, UDP spjälkas av i reaktionen * Den kräver en kedja som är minst 4 glukos lång för att jobba

Answer 80

* Glykogenfosforylas * Den använder sig av PO43- * Kan komma till 4 glukosenheter innan förgreningen.

Answer 81

* **a.** Heme-syntes börjar genom att **succinyl-CoA** som tas från CAC sätts ihop med aminosyran glycin. Detta bildar **aminolevulinic acid (ALA)** * **b.** Två **ALA**-molekyler bygger en fem-ring som kallas för porphobilinogen (PBG). * **c.** 4 st **PBG** sätts ihop till en linjär kedja, sedan sker en ringslutning och efter det flyttas diverse sidogrupper runt på dessa fem-ringar. * **d. Järnet** sätts på i centrum av molekylen.

Answer 82

1. biliverdin 2. bilirubin

Answer 83

Det beror på kolhydrater på cellytan, på glykoproteiner sitter ett surt socker, sialinsyra. Bindningen mellan glukos och sialinsyra är ej stabil, när sialinsyran lossnar distribueras galaktos; denna känner specifika celler igen och binder då in till erytrocyterna och bryter ned dem.

Answer 84

* IRE, ALA-syntas. * Om järn inte finns närvarande kommer IRE binda till mRNA och blockera translationen av ALA-syntas --\> inga heme-molekyler byggs.

Answer 85

* Första steget: man tillsätter färgreagens, konjugerat bilirubin är amfipatiskt --\> man får en färgförändring. Det får man inte hos okonjugerat bilirubin. Detta kallar man direktreagerande. * Om man inte får en reagens (dvs hos okonjugerat bilirubin) så tillsätter man metanol för att frigöra bilirubinet och därefter tillsätter man färgreagens och får då ett färgskifte. Kallas indirekt reagerande.

Answer 86

Tillgången på järn

Answer 87

* Bilirubin binder till albumin, närmare bestämt till dess hydrofoba fläckar. * I levern kommer bilirubin konjugeras genom att det sätts på två glukynsyror, dessa gör att bilirubin blir en amfipatisk molekyl och kan utsöndras med gallan.

Answer 88

Porfyriskov kan utlösas av en rad olika saker som kräver ökad heme-syntes såsom bildning av könshormoner eller alkoholintag. Det som är gemensamt för de saker som initierar ett skov är att vi bildar CYPar i levern och har ett krav på ökad heme-syntes.

Answer 89

I mjälten

Answer 90

I hemoglobin, cytokromer och i CYPar i levern

Answer 91

* **Prehepatisk:** okonjugerat. Ses hos nyfödda, beror på att de ska byta ut sitt fetala Hb till adult Hb, kommer då ske en stor omsättning av röda blodkroppar. Enzymsstem är inte fullt "laddade" förrän vid ca 1 års ålder. Kommer inte hinna med att konjugera bilirubin. * **Hepatisk:** blandning av okonjugerat/konjugerat. Finns flera orsaker, ex hepatit A/B/C. Ofta vissa delar av lever fungerar, andra inte. * **Posthepatisk:** konjugerat. Beror ofta på gallstas som kan vara ex gallstenar, pancreascancer osv. Man kan då inte utsöndra bilirubin vilket gör att det "backar" och ansamlas.

Answer 92

* Akut intermittent porfyri. * Ansamling av PBG pga att enzymed ALA-dehydras har en dålig kapacitet från början.

Answer 93

Blåsbildningar sker främst i de sjukdomar som ligger efter det att ringslutningen (av heme) skett, om dessa inte kan brytas ned kommer de cirkulera i blodet och när de blir utsatta för solljus kommer det av dessa bildas fria radikaler som kan ge inflammationer och blåsbildningar.

Answer 94

Hämmar upptaget av kolesterol i tarmen (jejunum) genom att blockerar receptorn NPCL1 (försämrar upptaget av av kolesterol i tarmen med ungefär -50%). Minskat upptag av kolesterol från tarmen medför att levern får minskad tillförsel av kolesterol i form av kylomikroner och gör då istället att levern tar upp LDL-kolesterol i blodet.

Answer 95

ApoA anti-sense

Answer 96

* Viktreduktion och ökad motion * Begränsat intag av "snabba" kolhydrater * Marina fetter(omega-3-fettsyror) reducerar TAG

Answer 97

* Används vid höga TAG och för att få minskad risk för pankreatit, dock är en biverkning pankreatit. * Övriga biverkningar är förhöjda kreatinnivåer, myopati, rhabmyolys.

Answer 98

* Binder till gallsyrorna i tarmen och förhindra deras reabsorption, istället görs de av med via avföringen --\> mängden kolesterol i kroppen kommer då minska. Man får en minskad gallsyrapool → intrahepatiska kolesterolpoolen minskar - detta leder till: * - Ökat uttryck av LDL-receptorerna (för att kompensera det låga kolesterolvärdet IC) * - Uppreglering av HMG-CoA reduktas * Dessa läkemedel har bra synergieffekt med statiner då de blockerar HMGR och man får då dubbeleffekt med minskad kolesterolsyntes och minskad LDLR-syntes.

Answer 99

* Pleitropiska effekter * Förbättrad endotelial funktion → reducerad myokardischemi * Stabilisering av aterosklerotiska plaque * Antioxidant effekter * Reducerad makrofagaktivtet * Antiinflammatoriska effekter - gynsammand vid akut koronart syndrom * Viktigaste effekten av statiner är att de sänker LDL-kolesterolet och på så vis sänker progressen av ateroskleros.

Answer 100

* Blockerar enzymet som transporterar kolesterolestrar från HDL till HDL, VLDL och LDL. Detta höjer HDL. * Detta innebär att vi kommer få en ökad transport av kolesterol från perifera vävnader tillbaka till levern. Behandlingseffekten av CETP hämmare verkar dock uteslutande bero på LDL sänkning och INTE HDL ökning.

Answer 101

* Mycket GI-biverkningar med illamående, förstoppning och buksmärt. * Kan ge viss ökat upptag av TAGs. * Kan påverka upptaget av andra (positivt laddade) läkemedel. Kan undvikas genom olika administrationstider.

Answer 102

Ett komplex av flera tillstånd som: insulinresistens, övervikt/bukfetma, hypertoni.

Answer 103

* **MTTP hämmare** - har en potent effekt när det gäller att sänka LDL. * MTTP är involverad i bildandet av ApoB-innehållande partiklar (såsom VLDL och Kylomikroner). Genom att hämma MTTP får man färre VLDL och kylomikroner och då även LDL.

Answer 104

* **Ersätt mättat fett** med enkel- eller fleromättat fett --\> sänker halten av LDL-kolesterol. (Marina fetter(omega-3-fettsyror) har ingen effekt på kolesterol men kan sänka TAG i någon mån) * **Växtsteroler** sänker LDL-kolesterol - genom att kompetitivt inhibera upptag av kolesterol i tarmen. Absorberas ej själva. * **Vissa fibrer** har kolesterolsänkande effekt. Tex havrefibrer, fibrer i frukt och grönsaker. Sannolik effekt är minskad reabsorption av gallsyror. * **Rött ris** sänker LDL- innehåller låg koncentration lovastatin (=statiner)

Answer 105

* Minskat HDL, förhöjda TAG-nivåer, antalet små aterogena LDL-partiklar är också ökat. * Man har en försämrad lagring av FFA i fettväv samt ökad lipolys pga insulinresistens → ökar inflödet av FFA till levern → ökar VLDL. Den “onda cirkeln” späds på ytterliggare av ökad fettsyrasyntes i levern vilket beror på dysfunktionell insulinsignalering ( → förhöjda TAG-nivåer).

Answer 106

* Förhöjda leverenzymer (transaminaser) * Muskelvärk (Myalgi) * Rhabdomyolys - Muskelnedbrytning * Viss riskökning för typ 2 diabetes

Answer 107

* **Alltså MTTP hämmare:** * Finns många biverkningar och har därför en begränsad användning till just svåra former av homozygot familjär. * Gastrointestinala * Fettlever-utveckling * Brist på vissa fettsyror * m.m.

Answer 108

* Fibrater --\> aktiverar ett antal gener som är betydelsefulla för metabolism och celldifferentiering. * Stimulerar bland annat beta-oxidation och lipoproteinlipas. * Höjer HDL (sannolikt genom att öka ApoA1 syntes).

Answer 109

* **PCSK9-hämmare** * Hämmar nedbrytningen av LDLR vilket ger mer LDLR på ytan som kan ta upp kolesterol. * Dess potens att minska LDL är lika bra som statiner.

Answer 110

* Statiner * Verkar på det första, irreversibla steget i kolesterolsyntesen som är hastighetsbegränsande/-reglerande. Binder reversibelt och inhiberar HMG-CoA reduktas som bildar Mevalonate från HMG-CoA --\> minskade kolesterolnivåer ic. Detta leder till en ökad SREBP signalering → ökat uttryck av LDL receptorer → mer LDL-kolesterol tas upp vilket är cellens kompensering för den minskade bildningen. Utifrån att cellernas egensyntes av kolesterol minskar så kommer man se en minskad produktion av VLDL i levern.

Answer 111

* Bildning av fettsyror: * AcetylCoA hakas på i långa kedjor → malonyl CoA → FFA * Denna reaktion katalyseras av AcetylCoA karboxylas som stimuleras av insulin

Answer 112

* Insulin produceras av **beta**-celler. När det produceras är det först i ett förstadie som är **pre-pro-insulin** som sedan klyvs och blir **pro-insulin**. Detta klyvs sedan ytterligare en gång och blir då **insulin** samt **c-peptid**. A- & B-kedjan i insulin hänger ihop med **disulfid**bidningar. Både insulin och c-peptid frisätts till blodet. * Man vet inte om c-peptid har någon fysiologisk effekt. Man mäter det hos typ 1-diabetiker för att se hur stor den endogena insulinproduktionen är. (Dessa patienter behandlas med insulin, därmed kan man inte mäta insulinhalten i blodet som ett produktionsvärde).

Answer 113

1. **Liknar** insulin 2. **Tre effekter:** * Hämmar glukagonfrisättning * Hämmar tömning av magsäcken * → ökad mättnadskänsla * → långsammare glukosupptag från tarmen * Minskar födointag och kroppsvikt

Answer 114

* Glykogen - lagrad form av glukos * Glukogenes - syntes av glykogen * Glykolys - Nedbrytning av glukos **Frigörande av glukos:** * Glukogenolys - Glykogen (lagrat glukos) bryts ner till glukos * Glukoneogenes - Glukos bildas från TAG från fettväven

Answer 115

* **a.** Glukos in --\> Glykolys --\> ATP Glukoskinas är ett hastighetsbegränsande steg för glukosupptag. * **b.** ATP stiger ic --\> stängning av ATP-känsliga K+-kanaler * **c.** K+ ökar ic --\> depolarisering av cellmembranet * **d.** Spänningskänsliga Ca2+kanaler öppnas --\> Ca2+ ökar ic * **e.** Förhöjda nivåer av Ca2+ (signaleringsmolekyl) --\> vesiklar med insulin fuserar med cellmembranet och insulin frisätts till blodbanan.

Answer 116

* Vid **Typ 1** diabetes saknar man förmågan att producera insulin → måste injiceras för att reglera blodsockernivåer. * Vid **Typ 2** diabetes finns det insulin, men cellerna har svårt att svara på det. Detta kan ske gradvis, cellerna blir mindre och mindre känsliga för insulin. Koppen försöker kompensera för detta genom att producera mer insulin, vilket tillslut inte fungerar och det blir istället bara förhöjda blodsockernivåerna och då får man diagnosen diabetes typ 2.

Answer 117

* Hämmar glukagonfrisättning - **GLP-1, Amylin** * Ökar glukagonfrisättningen - **Adrenalin** * Minskar insulinfrisättningen - **Adrenalin** * Förstärker insulinfrisättningen - **GLP-1** * **Kortisol** förstärker andra anti-insulin-hormoners effekt (har inte så mycket effekt själv) * **Adrenalin:** Har störst effekt själv (om man jämför med de andra anti-insulin-hormonerna) men förstärker även de andra hormonernas effekter.

Answer 118

Fettcellerna kan inte lagra glukos som **_glykogen_**. Istället kommer den ökade glykolysen ge mer av mellanprodukten PEP som kan omvandlas till **_glyceroltrifosfat_**. Detta blir en källa till **_glyceroldelen_** i **_TAG_**. Genom aktivering av pyruvat dehydrogenas (detta görs inte av insulin) så omvandlas pyruvat från glykolysen till acetylCoA. AcetylCoA hakas på i långa kedjor mha **_Acetyl CoA karboxylas_** (som stimuleras av **_insulin_**) och bildar Malonyl CoA. Detta bildar långa fettsvansar som också används i syntesen av triglycerider.

Answer 119

* **b.** LPL hämmas av insulin. Detta leder till minskning av FFA, minsad beta-oxidation samt minskad produktion av AcetylCoa. AcetylCoA bildar citrat som verkar hämmande på glykolysen. Genom en minskning av AcetylCoA minskar bromsen som citrat har på glykolysen --\> ökad glykolys

Answer 120

* **Förstärker** glukosberoende insulinfrisättning * **Hämmar** glukogonfrisättning * **Långsammare tömning** av magsäcken * **Minskar** födointag och kroppsvikt (bra för typ 2-diabetiker) * **Förbättrar** överlevnaden hos beta-celler - detta är bra vid typ-2-diabetes där beta-cellerna får jobba otroligt hårt pga insulinresistensen som får dem att producera mer insulin.

Answer 121

* Glukagon sjunker efter en måltid hos en frisk person. **Typ2 diabetes:** Nivåerna är oförändrade eller ökade. * Detta är ett problem då glukagon stimulerar frisättning av glukos från lever. Detta gör att det kommer finnas ännu med glukos i blodbana så att blodsockernivåerna stiger ytterligare.

Answer 122

* Glukos behöver tas upp från cirkulationen vilket görs av glukostransportörer. Det finns minst **_13_** olika. Vissa drivs av glukos koncentrationsgradient och drivs oberoende av insulin. * InsulinOberoende transportörer: * GLUT1 i blodkroppar * GLUT2 i panceras och levern * GLUT3 i hjärnan * GLUT4 finns i de insulinkänsliga vävnaderna som muskler och fett.

Answer 123

* Glukoset som tas upp kommer användas till att använda energi genom **_Glykolysen_** i cellen. * Överskottet kommer lagras i form av glykogen i lever och skelettmuskler.

Answer 124

* Glukostransportören i levern är **_GLUT 2_** och **behöver inte** * Insulin stimulerar enzymet: Glukokinas som omvandlar glukos -- glukos-6-fosfat. --\> lite glukos fritt i cellen --\> koncentrationsgradient --\> mer glukos kan diffundera in.

Answer 125

1. GLUT4-transportörerna **lagras** inne i cellen i **vesiklar**. Vid måltid när insulin frisätts till blodet så kommer dessa att **ta sig till** **cellmembranet** → smälter samman → glukos kan tas upp. När **insulin sedan försvinner** kommer de **knoppas av** från cellmembranet och lagras i cellen tills det finns insulin igen - inlagringen i vesiklar stimuleras av **glukagon**. 2. Vid **typ 2 diabetes** har GLUT4 det svårt att ta sig till cellmembranet. Insulin försöker signalera in med det blir störningar i den intracellulära kaskaden vilket gör att det blir färre transportörer på ytan → mindre glukos kan tas upp. Vid diabetes typ 2- diabetes har man problem med tex **PI3K (del i signaleringskaskaden som uppstår när insulin binder in).**

Answer 126

* Den andra piken beror på att nysyntetierat insulin frisätts. * Diabetes typ 2: * Innan måltid/fasta: höjda nivåer * Efter måltid: väldigt höga nivåer (ej samma pik, syntetiseras hela tiden). * Efter några år: Betacellerna kommer vara så slutkörda att de inte orkar producera mer insulin --\> minskad insulinfrisättning.

Answer 127

* Har hög 1PE (föersta passage effekt), 40-80% bryts ner i levern --\> Insulin måste injiceras vid administrering * Halveringstid: 10 min * Effekt fås efter ca. 30 min. * Verkningstid: 4-5 h (trots kort tid i blodet får den långverkande effekter iom igångsättning av intracellulära signaleringsvägar).

Answer 128

* Genom **glukogenolys** och **glukoneogenes**. * Vid för låga blodsockernivåer så att hjärnan får glukosbrist kommer man känna sig disorienterad, svårt att hålla sig upprätt, få muskelkramper och om inte blodsockernivån höjs kan det leda till koma.

Answer 129

* Insulin stimulerar glukosupptag och glykolys, men stimulerar även till ett ökat upptag av **_aminosyror_** och **_proteinsyntes_**. * Proteiner i våra celler blir gamla så aminosyrorna kommer att göra att vi kan omsätta så att vi får nya proteiner. Aminosyror ser även till att ingå i uppbyggnad av muskelvävnad.

Answer 130

* Faktorer som leder till insulinfrisättning: * **Aminosyror** (tex Arg, Lys, Leu) * **Frisättning av ACh från Parasympatiska NS** * **Hormoner från tarmkanalen** (som frisätts vid ökad tarmvolym och ökad halt näringsämnen, tex GLP1 och GIP) * **Fysisk aktivitet** leder till en insulinsänkning

Answer 131

* Insulin * ökar LPL i fettväv (och därmed upptaget av FFA) * hämmar LPL i skelettmuskel (skelettmuskeln lagrar inte fett utan använder glukos som energikälla). * Vid fasta eller svält, då insulin inte finns tillgängligt så kommer glukagon se till att TAG bryts ner i fettväven och frisätts till blodbanan. Glukagon har motsatt effekt mot insulin där det: * hämmar LPL-aktiviteten i fettvävnad * stimulerar LPL i skelettmuskel

Answer 132

* **a.** * **Exokrina delen**: producerar enzymer som bryter ner maten i tarmen. * **Endokrina delen**: frisätter hormoner * **b.** * **Betacellerna** - majoritetern (grönt på bilden), prod. Insulin (och amylin) * **Alfa-celler** - 20%, ligger perifiert, prod. Glukagon * **Delta-celler** - (blå på bilden), prod. Somatostatin - ett frisättningshämmande hormon som hämmar frisättningen av både insulin och glukagon. **Det finns gott om blodkärl kring de endokrina cellerna så att hormonerna lätt kan frisättas till blodbanan.**

Answer 133

* **Adrenalin** och **Noradrenalin** - stresshormon * **Glukagon** * **Glukokortikoider** (ffa Kortisol) - stresshormon * **Tillväxthormon**

Answer 134

* Insulin är det enda hormonet som kan **sänka** våra blodsocker nivåer genom **att stimulera** **glukosupptag via GLUT4 till skellettmuskel** och **fettväv** samt **hämmar glukosfrisättning från levern.** * Insulin är ett **anabolt** hormon. * **Glukos** lagras som glykogen i levern och skelettmuskeln. * **FFA** lagras som TAG i fettväv och i levern. * Insulin stimulerar upptag av aa som används i olika proteiner, detta behövs dels för att bygga upp gamla proteiner samt för att bygga upp skelletmuskulatur. * Frisättningen är beroende av födointtag.

Answer 135

Obs i levern: stimulerar insulin till inlagring av glukos som glykogen och som fett

Answer 136

* **a.** Kolla bilden * **b.** 1. Glukokinas - insulin stimulerar genom att aktivera PPG-1 2. Glukos-6-fosfatas - insulin hämmar 3. Glykogensyntas - insulin stimulerar 4. Glykogenfosforylas - insulin inhiberar via PPG-1 * **c.** Insulin: * Stimulerar glukosupptag * Hämmar glukosfrisättning

Answer 137

* **På kort sikt** är det farligt att få för lågt blodsocker då man kan hamna i koma (5 hormon för att höja, ett hormon för att sänka blodsockret). * **På lång sikt** är även ett högt blodsocker farligt.

Answer 138

* **Glykolysen** - Insulin stimulerar den genom att stimulera följande enzym: * Fosfofuktokinas 1= PFK -1 - OBS hastighetsbegränsande enzym för glykolysen - hastigheten regleras alltså härmed * Pyruvatkinas * **Glukoneogenesen** - Insulin hämmar den genom att hämma följande enzym * Pyruvatkarboxylas * PEPCK * Fosfat-2,6-Bisfosfat

Answer 139

* **a.** Höjer blodsocker genom att: * Hämma glukosupptag i skelettmuskel och fettväv samt * Stimulera glukosfrisättning från lever (genom glykogenolys och glukoneogenes). * Samt ökar beta-oxidation och ketonkroppar bildas * **b.** Förbränning av näringsämnen: glykogen och fett. * **c.** Katabolt hormon. * Glykogen –\> glukos (glukogenolys) * TG (triglycerid) –\> fettsyror + glycerol * Protein –\> aminosyror * **d.** Mellan måltider och vid fasta/svält

Answer 140

HSL-enzymet bryter ner TAG

Answer 141

Skelettmuskelcellerna saknar glukos-6-fosfatas enzymet, vilket medför att glykogenet bara kan brytas ner till glukos-6-fosfat. Dvs man kan inte göra glukos-6-fosfat till glukos. Det glukoset som tas upp i skelettmuskelcellerna kan inte frisättas till blodet igen utan kommer att användas som energi i skelettmuskulaturen.

Answer 142

* **Adrenalin** * Ökar glykogenolys i lever och muskler * Ökad lipolys och frisättning av FFA från fettväv * **Noradrenalin** * Stimulerar glukosfrisättning från lever * **Glukagon** * Stimulerar glukosfrisättning från levern * Hämmar glukosupptag i skelettmuskel och fettväv * **Glukokortikoider** * Hämmar glukosupptag i skellettmuskel och fettväv genom att göra dem insulinresistenta (så att de inte tar upp glukos från blodbanan) * **Tillväxthormon** * Vid tillgång på näring: verkar anabolt * Vid fasta: Stimulerar fettnedbrytning (lipolys) från fettväv (så att ffa fett används som energi). * Hämmar upptag i skelettmuskulatur och fettväv genom att göra dessa vävnader insulinresistenta --\> mer glukos kvar i blodet. * Stimulerar även glukoneogenesen (bildning av glukos) ## Footnote **Detta gör att den glukos som frisätts går till hjärnan, de andra organen får använda fett som energi.**

Answer 143

* **Vid balanserat energiläge:** fettsyrasyntes, kolesterolsyntes, energiproduktion (via CAC) * **Vid svält:** produktion av ketonkroppar.

Answer 144

Då bildas ketonkroppar.

Answer 145

* Insig är involverat & leder till en rekrytering av enzymer som utför en poly-ubiquitinering som gör att HMGR bryts ner i proteasomen

Answer 146

Mha transportproteinet ASBT åker via vena porta till hepatocyter i levern igen.

Answer 147

Högt intag av kolesterol =\> mindre association mellan mRNA kodande för HMGR och polysomer vilket leder till mindre translation till färdiga HMGR-protein

Answer 148

Det är en helt rak kolkedja.

Answer 149

1. Reglering av HMG-CoA aktivitet och nivåer. 2. Reglering av fritt IC-kolesterol via enzymet ACAT. 3. Plasmakolesterolhalten regleras via LDL-receptormedierat upptag eller HDL-medierad transport

Answer 150

* SREBP förs till golgi i vesiklar när det är bundet i komplex med scap. Vid låga kolesterolnivåer är insig och scap inte bundet till varandra och insig degraderas i proteasomen & Scap kan bilda komplex med SREBP & åka till golgi. * När kolesterol överstiger 5% av totala antalet ER-lipider kommer kolesterol binda till scap -\> konformationsförändring -\> scap/SREBP kan ej inkorporeras i vesiklar -\> ej till golgi -\> mindre uttryck av HMGR

Answer 151

1. bildning av steroidhormoner 2. bildning av vitamin D 3. ökar rigiditet i cellmembranen

Answer 152

* Fosforylering av HMGR = minskad aktivitet * Katalyseras av AMP-aktiverade proteinkinaset AMPK. * Styrs av cAMP-nivåer, höjda cAMP nivåer leder till fosforylering av HMGR (som då blir inaktivt)

Answer 153

* insulin - sänker cAMP * glukagon - höjer cAMP * adrenalin - höjer cAMP

Answer 154

* Frisättning av transkriptionsfaktorn SREBP. * SREBP sitter i ERs membran och går via golgi (där den klyvs) till cellkärnan och binder till en sekvens i DNA som leder till ökat uttryck av HMGR och LDL-receptorer.

Answer 155

* Normalvärdet är ca 4-5 mmol/L och varierar med åldern. * Det kan rubbas om man äter väldigt mkt kolesterol för då är det svårt att hinna reglera/minska nysyntesen

Answer 156

Kolesterolsyntesen sker i cytoplasman och utgångsmaterialet är acetyl-CoA som tar sig dit via citrat (som kan ta sig genom mitokondriemembranet)

Answer 157

* När HMG-CoA omvandlas till mevalonat mha enzymet HMG-CoA reduktas. * Det begränsar hastigheten och steget är även irreversibelt

Answer 158

1. LDL-partikel med ett ApoA-protein kopplat till sig via en disulfidbrygga 2. Oberoende riskfaktor för CVD. + ev en synergisk effekt på andra riskfaktorer för CVD. 3. Nej, mängden är i hög grad genetisk betingad och konstant under livet. 4. Nej, då det inte finns något behandlingsalternativ.

Answer 159

1. **HDL** produceras i levern 2. Aktiveras i cirkulationen av metalloproteinaser. 3. **ABCA1** överför fosfolipider till HDL (HDL innehåller ett lågt innehåll av lipider vid utsöndring, men främst fosfolipider som den fått på detta sätt). **ABCA1** gör så att HDL ändrar sin konformation vilket gör att det kan transportera kolesterol.

Answer 160

* **Hämning av receptorsyntes** * En hög intracellulär kolesterolnivå --\> hämning av receptorsyntes på mRNA nivå genom att minska frisättningen av transkriptionsfaktorn SREBP. * (SREBP binder även till promotor-regionen för HMGR (enz i kolesterolsyntesen, minskad SREBP --\> mindre enzym --\> mindre kolesterol). * När transkriptionsfaktorn SREBP binder in till promotorregionen --\> Ökat uttryck av receptorn * När kolesterolnivån är hög så minskar frisättningen av transkriptionsfaktorn SREBP = mindre LDLR * **2. Ökad nedbrytning av LDL-R** * via PCSK9 (som finns ffa i levern) --\> minskad receptorantal på ytan

Answer 161

1. **Ökad syntes av LDL-R** på mRNA-nivå genom ökad frisättning av SREBP (transkriptionsfaktor). 2. **Ökad recirkulering av LDL-R** --\> mer LDL-R på ytan --\> Ökat upptag av kolesterol

Answer 162

1. Fem 2. E 3. Vissa är icke-utbytbara (strukturella, Apo B-100, ApoB-48) och finns bara i ett specifikt lipoprotein medan vissa andra (ApoA1, A2 osv) kan flyttas från ett lipoprotein till ett annat.

Answer 163

* Högre risk * Höga LDL-nivåer * Låga HDL-nivåer * Lägre risk * Låga LDL-nivåer

Answer 164

**Kolesterol kan överföras passivt och aktivt:** * **Passivt** * Koncentrationen av kolesterol på HDLs yta minskar genom att enzymet LCAT katalyserar reaktionen: Kolesterol + fosfatidylkolin --\> Kolesterolestrar + lysofosfatidylkolin. (Kolesterolestrarna hamnar istället i HDLs kärna) * Detta gör att kolesterol passivt kan överföras från cellers membran till HDL (där kolesterolet hela tiden fortsätter omvandlas så att mer kan diffundera över). * LCAT är beroende av ApoA1 för att fungera (sitter på HDLs yta). * **Aktivt** * Kolesterol kan aktivt överföras bla via scavenger receptorer B1 (SR-B1) och även mha ABStransportörerna: ABCA1 och ABCG1.

Answer 165

* Till levern: * Via en SR-B1-transportör (bi-diretionell transportör) (Till skillnad från LDL: inget upptag av hela partikeln). * Till andra partiklar: * Via plasmaproteinet CETP kan kolesterolestrar överföras från HDL till HDL, VLDL och LDL. (detta kan sedan i sin tur tas upp i levern)

Answer 166

* ApoA1 1 till 4 ApoA1 per partikel * HDL har även ApoC-II och ApoE

Answer 167

1. Densitet 2. Störst 3. Lipider 4. Proteiner 5. TAG 6. Har som funktion att föra lipider från föda ut till perifera vävnader. 7. Mjölkaktigt

Answer 168

1. Tillverkas av enterocyter i tunntarmen 2. Apo-B48 3. I lymfan kopplas ApoC-II och ApoE på från HDL 4. TAG spjälkas av till FFA som tas upp av ffa fettväv men även andra vävnader 5. ApoC2 lämnas av, tillbaka till HDL 6. Kvar blir en Kylomikron remnant 7. Denna tas upp i levern genom att ApoE binder till LDLR eller LRP1.

Answer 169

* ApoB-100 binder till LDL-receptorer * Dess funktion är att transportera kolesterol från levern till perifera vävnader (samt tillbaka till levern) och upptag medieras via LDL-receptorn. * LDL-receptoer finns i princip i alla vävnader vilket medför att en del av LDLs kolesterol kommer gå tillbaka till levern medan en annan del kommer gå till extrahepatisk vävnad, vilket är kroppens sätt att tillgodose sig med kolesterol.

Answer 170

* **1.** Oxiderat LDL (OxLDL) * **2.** Scavenger-receptorer * **3.** Foam cells * **4.** * Foam cells kan ha cytotoxiska effekter (inducera apoptos av cellen) * Inducera pro-inflammatoriska gener * Inducera ett ökat uttryck av monocytattraherande molekyler * Öka proliferation av makrofager * Öka proliferation av glatta muskelceller * **5.** LDL * **6.** Inflammatoriska element

Answer 171

LDL är en av de små, täta partiklarna som innehåller mycket **_kolesterol**_ och _**kolesterolestrar_**_._ Ca 70% av det normala plasmakolesterolet finns i LDL. **_Högt_** plasma LDL-kolesterol är en väl etablerad riskfaktor för _**kardiovaskulär sjukdom som ischemisk hjärtsjukdom, stroke osv**._ LDL är en nedbrytningsprodukt av **_VLDL._**

Answer 172

* **a.** LDL-receptorns funktion är att mediera upptag av **_kolesterol_** till cellerna och gör det genom **_receptormedierad endocytos._** **__** * **b.** ApoB-100 och ApoE * **c.** Receptorn är förankrad i **cellmembranet** och har en **_internaliseringssignal_** som är delaktig i upptaget av LDL i form av en vesikel.

Answer 173

**a.** * **Inre kärnan (hydrofoba ämnen)**: * Triglycerider * Koleseterol estrar * **Yttre membranet (amfipatiska molekyler)** * Apoproteiner * Fofolipider * Kolesterol (ej förestrat) **b.** Dessa är kroppens sätt att transportera stora mängder hydrofoba ämnen i en hydrofil miljö.

Answer 174

* **a.** * Storlek och densitet - fås ut av ultracentrifugering * Mobilitet vid gel-elektrofores - där de vandrar efter storlek och laddning. * **b.** * Kylomikronen = lägst denstitet och störst storlek. * HDL - högst densitet men minst storlek.

Answer 175

* **a)** Kylomikroner - ansvarar för transport av TAG från föda. (andel av kolesterol är liten men iom att det är så stort lipoprotein så blir mängden stor) * **b)** HDL (High-density lipoprotein) - ansvarar för transport av kolesterolestrar samt fritt kolesterol * **c)** LDL (Low-density lipoprotein) - ansvarar för transport av kolesterolestrar samt fritt kolesterol * **d)** VLDL (Very low density lipoprotein)- ansvarar för transport av TAG från den endogena syntesen som sker i levern.

Answer 176

* **1. LPL** - Lipoprotein lipas, ett extracellulärt enzym förankrat av haparan sulfat till insidan av den kapillära kärlväggen (sitter alltså på endotelcellerna). * **2.** Insulin * **3.** Obehandlad typ 2-diabetes * **4.** ApoCII ApoC2 på kylomikronets/VLDLs yta aktiverar LPL → man tänker sig att de binder in till kärlväggen flera gånger och kommer då avge mer och mer av sina triglycerider som FFA.

Answer 177

Endotelskada → ackumulering av LDL-kolesterol Immigration av ffa immunceller → upptag av kolesterol av makrofager → foam cells → tillväxt av glattmuskulatur som växer in i området. Slutstadiet är att många foam cells kommer gå in i nekros vilket blir till en kärna av döda celler och fibrous caps (lager av fibrös bindväv) innehållande glatt muskulatur. Ruptur av placket triggar igång koagulationskaskaden och kan bilda tromber.

Answer 178

* PCSK9 är ett protein som utsöndras av **_levern_** **__** * CSK9 binder till LDLR --\> LDLR kommer inte kunna cirkulera till ytan (när den släppt från LDL i den endoplasmatiska vesiklen). Är PCSK9 bundet till LDLR kommer både LDLR och LDL att kataboliseras i lysosomen vilket leder till färre LDLR på ytan.

Answer 179

* **ApoC-II** - LPL-aktivator * **ApoE** - Binder in till IDL receptorn och kan mediera upptag av remnant partiklar

Answer 180

I bland annat fettväv, transport sker sedan genom endotelceller för exponering på kapillärkärlväggens insida.

Answer 181

* De är inte jämt fördelade utan finns i clathrin coated pits. * Inbindning av LDL till receptorn --\> gropen genomgår en invagination och bli en vesikel som omsluter LDL-partikeln. Vesikeln kommer internaliseras och bli endoplasmatisk, den acidifieras också. * Det låga pH-värdet i vesikeln kommer leda till att LDLR disassocierar (släpper) från LDL och LDLR kan återgå till cellytan. LDL kommer gå vidare till en lysosom där partikeln bryts ner till sina beståndsdelar, de olika materialen kan återanvändas och det sker en fullständig katabolisering av LDL-partikeln. Kolesterolet i LDL-partikeln blir till kolesterolester och lagras i cellen.

Answer 182

* Vissa har en strukturell funktion i att hålla ihop lipoproteinet, * Vissa aktiverar enzymer ex ApoC2 * Vissa fungerar som ligander till receptorer, ex ApoB100 som interagerar med LDL-receptorn.

Answer 183

* Att transportera endogena triglycerider * Det är diskuterbart om IDL är en partikel i sig, är nog snarare en slags intermediär i en kontinuerlig övergång som sker mellan VLDL och LDL.

Answer 184

1. I levern 2. Apo B-100 3. ApoC-II och Apo E som kommer från HDL 4. LPL aktiveras av ApoC-II. LPL spjälkar TAG från VLDL till FFA som tas upp i vävnaden (tex fettväv). Glycerolen som också bildas som produkt av LPL spjälkning går istället till Levern. 5. VLDL, med nu mycket mindre TAG, omvandlas till IDL (intermediate density lipoprotein). IDL omvandlas snabbt till LDL och då kommer Apo CII och Apo E att återlämnas till HDL. LDL har dock kvar ApoB-100.

Answer 185

* **Puriner:** adenin och guanin - (två ringar, två puriner) * **Pyrimidiner:** cytosin, uracil och tymin - (tre pyrimidiner - pyramider ovanifrån; CUT)

Answer 186

I vävnader där celler omsätts snabbt, tex tarmepitel och hud.

Answer 187

1. **Adeosindeaminbrist** 2. Cellerna mister sin förmåga att bilda **deoxyribosnukleotider** som behövs för att bilda DNA, och även de molekyler som behövs för att reparera DNA om skador uppstår. **T- och B-lymfocyter** som omsätts väldigt snabbt komme ej att bilda DNA ordentligt och går i apoptos. Leder till ett dekekt immunsystem så patienterna blir väldigt infektionskänsliga. 3. * Vanligast är benmärgstransplantation * Enzymsubstitionsbehandling * Genterapi

Answer 188

1. Höga uratnivåer --\> utfällning av saltkristaller som lägger sig i lever, senor och omgivande vävnader --\> inflammation. 2. Ökad syntes eller minskad utsöndring av urat 3. * **Strategi 1:** Hämma enzymet xantinoxidas som ansvarar för sista steget i nedbrytningen av puriner → mindre uratsyntes. * **Strategi 2:** Hämmar reabsorptionen av urat från urinen i njurtubuli (proximala tubuli).

Answer 189

Via salvage syntes då de novo syntesen kostar väldigt mycket energi för cellen.

Answer 190

1. Utgör byggstenar för att bilda nukleinsyror, de kan lagra genetiskt material och avkoda det genetiska materialet. 2. Aktiverande enheter på en rad olika biomolekyler som används i biosyntes, som ex UDP-glukos. 3. Utgör byggstenar för viktiga biomolekyler, tex CoA. 4. Kan fungera som signalmolekyler, både EC och IC.

Answer 191

1. Urat som sekreteras med urinen 2. Amminioumjoner --\> levern --\> urea 3. Energi

Answer 192

1. Aminogruppen måste tas bort, sker mha enzymet adenosindeaminas. 2. Ammoniumjoner --\> levern --\> urea 3. Inosin 4. Nukleosidfosforylaser, sockret avgår som ribos-1-fosfat eller deoxyribos-1-fosfat.

Answer 193

Nukleotidaser spjälkar mha vatten.

Answer 194

1. Xanthine 2. Xanthineoxidas 3. Syre, det bildas väteperoxidas 4. Släpper ifrån sig en vätejon och bildar urat 5. Gikt

Answer 195

1. Nukleosidfosforylas 2. Guanin deaminas 3. Sockret avgår som ribos-1-fosfat eller deoxyribos-1-fosfat

Answer 196

* **a.** Uridine * **b.** Nukleotidaser * **c.** Fosforylas. Deoxytymin --\> tymin och uridin ---\> uracil. * **d.** CO2

Answer 197

1. Fosfoentomutas --\> 5-socker-kol 2. Pentosfosfatvägen 3. Glyceraldehyd-3-fosfat och acetaldehyd, sker mha enzyet aldolas. Acetaldehyd kan därefter processas till acetylCoA.

Answer 198

* Ribonukleotider: OH-grupp på både 2´och 3-kolet * Deoxynukleotider: OH-grupp på 2´-kolet

Answer 199

* Nukleotid = fosfat + socker + kvävebas * Nukleosid = socker + kvävebas

Answer 200

**Pyrimidiner:** * Kvävebasen --\> NH3 ---\> Urea eller återanvänds för salvage syntes. Kan även bli högenergimolekyler * Kolskelettet återanvänds **Puriner:** * Kvävebasen --\> urat (även ammoniumjoner bildas --\> urea) återanvänds för salvage syntes. * Kolskelettet återanvänds **Sockret:** * energikälla * nukleotidsyntes

Answer 201

Nej kan även brytas ner fullständigt och då skiljer sig tillvägagångssättet mellan puriner och pyrimidiner.

Answer 202

1. De sker i mitokondrien eller är beroende av reaktioner som sker i mitokondrien. 2. * a) Malat → Pyruvat * b) Glutamat → alfa-keto-glutarat

Answer 203

* **1.** Reduktiv biosyntes - är en reducerande kraft som behövs för syntes av molekyler. * **2.** * **a)** Skydd mot reaktiva syreföreningar - den reducerande formen används för att ta hand om väteperoxid. * **b)** Används även av CYP-systemet då den är en elektrodonator till CYP450-enzymer * **3.** * **a)** omvandling av ribonukleotider till deoxynukleotider * **b)** syntes av kväveoxid som en kärldilator.

Answer 204

1. Mutation i glukos-6-fosfatdehydrogenas 2. Kommer inte kunna bilda NADPH i tillräckligt utsträckning i erytrocyterna. Kommer då ha problem att hantera reaktiva syreförerningar(ROS) i erytrocyterna.

Answer 205

* a) NADPH * b) ribos-5-fosfat * c) ATP

Answer 206

1. Man behöver inte utnyttja den oxidativa vägen. Glukos-6-fosfat skickas vidare i glykolysen, sedan kör man baklänges och gör om till ribos-5-fosfat . 2. När det är ett balanserat behov så skjutsar man in glukos-6-fosfat i den oxidativa vägen → 2 NADPH och 1 ribulose 5-fosfat som sedan ett isomeras omvandlar till ribos-5-fosfat. 3. Man återvinner fem-kols-sockrena och gör om dem till glukos-6-fosfat så att man kan köra den oxidativa vägen igen. Man maximerar då NADPH genereringen. Observera att maximal utvinning endast sker i lever och njure. 4. Glukos-6-P blir till NADPH och ribos-5-fosfat går in i glykolysen och blir glykolysintermediärer som används i glykolysen så ATP tillslut kan bildas i elektrontransportskedjan.

Answer 207

* könskörtlar, * fettvävnad, * lever, * röda blodkroppar (glutationssystemet mkt viktigt där).

Answer 208

* Oxiderad form eller reducerad form(extra väte). * Reducerad form kan användas i tex fettsyrasyntes.

Answer 209

**1.** * Ribulos-5-fosfat --(Fosfopentos epimelas)--\> xylolose-5-fosfat (genom att ändra konformationen på OH-gruppen) * Ribulos-5-fosfat --(Fosfopentos isomeras)--\> ribos-5-fosfat (gör om ketosen till en aldos) **2.** * Dessa kommer att reagera med varandra och bilda nya produkter: glukosintermediärer

Answer 210

* **a.** Transketolas * **b.** ett 6-kol-socker (=Fruktos-6-fosfat) samt ett 4-kol-socker. * **c.** 4-kol-sockret reagerar med Xylulos-5-fosfat, sker mha transketolas. * **d.** Fruktos-6-fosfat samt glyceraldehyd-3-fosfat(glykosintermediärer) * **e.** Två stycken 6-kol-socker = Fruktos-6-fosfat samt en 3-kol-socker = Glyceraldehyd-3-fosfat

Answer 211

1. Glukos-6-fosfat dehydrogenas 2. Laktolas 3. NADPH, ribulos-5-fosfat och CO2

Answer 212

1. NADPH + 5-kol-socker(ribulos-5-fosfat) 2. 5-kols-sockret tas upp och görs till glukos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat (glykolysintermediärer) 3. Cytosolen –\> Detta gör att komponenter från glykolysen och ffa den icke-oxidativa fasen kan utbytas, utan att behöva särskilda transportproteiner.

Answer 213

1. NADP+halten 2. Glukos-6-fosfat dehyrogenas(första enzymet i pentosfosfatvägen) aktiveras 3. Glukos-6-fosfat dehydrogenas inhiberas --\> glukosfortsätter då i glykolysen.

Answer 214

Syntes av en rad olika biomolekyler, ex NADH, FAD, ATP, ribonukleotider. Krävs för att bilda nukleotider och celler med aktiv celldelning kräver därför mycket ribos-5-fosfat.

Answer 215

Bilda NADPH och/eller ribos-5-fosfat

Answer 216

Alla dessa reaktioner är HELT REVERSIBLA och det som bildas är beroende av vad cellen behöver. Behöver cellen tex ribos-5-fosfat så kommer allt omvandlas till det etc.

Answer 217

Alla reaktioner är irreversibla

Answer 218

De saknar mitokondrier

Block 13 Flashcards

(246 cards)