Block 4 Flashcards
(18 cards)
Vilka innebörder vill du tillskriva begreppen budget och budgetering?
'’En budget uttrycker strävanden, förväntningar och åtaganden för en organisation, gällande ekonomiska konsekvenser för en kommande period’’. En budget är en typ av planering som avser den närmaste framtiden, normalt sätt ett år fram. Utgångspunkten är att företagets strategiska målsättningar ska förverkligas och att budgeten utgör ett medel för det. Budgeten visar också vad vi förväntar oss ska inträffa genom att spegla gissningar om framtiden. Vid budgetering kan man utgå ifrån studier av omvärlden eller det som inträffat tidigare, det är dock inte alltid säkert att det stämmer överens. Tillsammans åtar sig medarbetare ansvar för olika aktiviteter för att uppnå det som budgeterats. En budget kan uttryckas i både finansiella och icke-finansiella aspekter.
Vad är en huvudbudget?
Huvudbudget är en sammanställning av alla delbudgetar.
En resultatbudget är en plan för hur intäkter och kostnader för verksamheten leder till ett resultat, den visar om företaget lyckas skapa vinst i verksamheten.
Vad är resultatbudget?
En resultatbudget är en plan för hur intäkter och kostnader för verksamheten leder till ett resultat, den visar om företaget lyckas skapa vinst i verksamheten.
Vad är likviditetsbudget?
En likviditetsbudget är en plan för hur pengar ska anskaffas och användas. Den visar vilka medel som finns tillgängliga, vilka medel som betalas in till företaget och vilka medel som betalas ut. Den ger en uppfattning om likviditeten räcker till.
Vad är en budgeterad balansräkning?
En budgeterad balansräkning visar vilka tillgångar och skulder samt vilket eget kapital företaget planeras ha vid en viss tidpunkt.
Inom företagsekonomin talar man ofta om strategisk, taktisk och operativ planering. Vad betyder de tre slagen av planering?
Strategisk planering rör frågor relaterade till verksamhetens riktning. Frågorna är långsiktiga och handlar exempelvis om vilka marknader man ska konkurrera, vilka tjänster och varor man ska tillhandahålla och till vilka kundgrupper detta ska ske. Underlaget är i största mån kvalitativt. Grunden är visionen man strävar mot och strategierna är planerna för att nå visionen. Den strategiska planeringen är ofta tre år eller längre och bedrivs av den högsta ledningen, samt sker både periodiskt och vid behov. Den karaktäriseras av stor osäkerhet om framtiden och är långsiktig, dock är man inte helt bunden till arbetet utan kan fritt analysera framtida scenarier. Den taktiska planeringen har strategisk planering som underlag och handlar om att förverkliga det som kommit till uttryck i denne igenom att planera verksamheten ut därefter. Planeringen blir därmed mer detaljerad och kvantitativ samt handlar mer om företagets interna förhållanden, exempelvis produktionskapacitet och hur organisationen ska bemannas samt prissättning och annan policy. Arbetet innefattar uppbyggnad av olika rutiner, regler och riktlinjer för verksamheten. Tidshorisonten för den taktiska planeringen är oftast mellan ett och tre år och involverar befattningshavare på alla nivåer i företaget. Den operativa planeringen handlar främst om planering av aktiviteter och hur det löpande arbetet i företaget ska genomföras under den närmast kommande perioder. Beslut grundas på de rutiner och riktlinjer som tagits fram i den taktiska planeringen. Innefattar frågor om planering för verksamheten den kommande månaden och veckan, daglig bemanning, order- och transportplanering m.m. Planeringen är starkt kvantitativt, ofta uttryckt i finansiella termer och internt inriktad.
Vilket slag av planering är budgetering?
Det finns ingen entydig uppfattning om vilken typ av planering budgetering är men den placeras ofta under den taktiska nivån då dess frågor ofta är av taktisk art, men den kan även ske på strategisk och operativ nivå.
Vilken tidshorisont har budgeten vanligen?
Budgeteringens tidshorisont är vanligtvis ett räkenskapsår, i vanliga fall kalenderår.
Budgeteringen sägs ofta vara en länk mellan den strategiska och operativa planeringen. Vad menas med detta?
Budgetering tar ofta upp frågor som är taktiska av sin art som sedan ligger till grund i den operativa planeringen.
I många företags läggs mycket möda ned på budgetering. Men vad är det egentligen man vill uppnå genom att budgetera?
Planering: budgeten syftar till att planera verksamheten för kommande perioder med utgångspunkt i företagets strategi. Därefter anges utgångspunkter för det som ska göras under kommande perioder för att implementera strategin. Budgeten används för att planera försäljning, produktion, inköp, personalrekrytering, investeringar osv. Samordning: att enheterna i företaget arbetar mot samma mål. Genom att exempelvis försäljningsavdelningen upprättar en budget för försäljning, vet produktionen hur mycket som förväntas producera. Resursallokering: budgetering utgör ett medel för att resurser fördelas till alla enheter i företaget och att alla enheter erhåller tillräckligt med medel för att kunna utföra sina uppgifter och satsningar. Dimensionering: budgetering kan vara ett medel för att bestämma omfattningen av verksamheten. Sker genom att tillgänglig kapacitet jämförs med efterfrågan på kapacitet. Uppkommer betydande skillnader mellan tillgång och efterfrågan på kapacitet är det viktigt att antingen öka eller reducera. Ansvarsfördelning: budgetering knyts ofta till att fördela ansvar till organisatoriska enheter och blir ett medel för att fördela det konkreta ansvaret och följa upp och värdera utförda prestationer. Genom att jämföra budgeterade värden med faktiska värden erhålls signaler om något utvecklas mer positivt eller negativt i förhållande till vad som budgeterats. Uppföljning: budgetar är ett bra underlag för uppföljning av verksamheter för olika tidsperioder genom att erhålla ett underlag där plan kan jämföras med utfall, vilket gör att korrigeringar snabbt kan göras. Kommunikation: budgetar är en kanal för kommunikation, ofta mellan olika parter i budgetprocessen vilket underlättar för medarbetare att komma med idéer och synpunkter, samt för ledningen att sprida budskap. Det medför insyn i verksamheten där problem och lösningar lyfts fram. Medvetenhet: budgetar skapar ofta medvetenhet kring vad som är viktigt för att uppnå företagets framgång samt kunskap om hur sambandet mellan verksamhet och ekonomi ser ut utvecklas. Budgetprocessen skapar insikt i vilka faktorer som finns för framgång och på vilka sätt verksamheten bidrar till och påverkar det ekonomiska utfallet. Målsättning: målsättningar för organisatoriska enheter tas fram inom budgeteringen och preciserar ofta vad som förväntas av olika ansvarsenheter. Budgetering verkar därmed som ett medel för att fördela företagets målsättningar med olika företagsenheter vilket ofta är en förutsättning för att kunna arbeta med en decentraliserad organisation. Motivation: budget kan motivera medarbetare att sträv efter att nå verksamhetens mål. Den motiverar även genom ansvarigas deltagande i budgetprocessen då dem stimuleras anstränga sig ytterligare för att uppnå budgetmålsättningar. Incitamentsystem: belöningar är ofta kopplade till budgetering då belöningens storlek kan bestämmas som skillnaden emellan budgeterade värden och utfall.
Man skiljer mellan tre slag av huvudbudgetar, nämligen resultatbudget, likviditetsbudget och budgeterad balansräkning. Vad menas med dessa tre slag av huvudbudgetar?
Resultatbudgeten beskriver det resultat (intäkt - kostnad) som beräknas för verksamheten under en period. Den visar det sammanlagda resultatet men också resultatet uppdelat på olika sätt: i olika typer av intäkter, olika typer av använda resurser, olika produktgrupper, olika ansvarsenheter osv. resultatbudgeten är ofta den budget vi menar när vi pratar om ‘‘budgeten. Likviditetsbudgeten beskriver verksamhetens påverkan på likviditeten i form av in- och utbetalningar under en period, alltså hur likvida medel anskaffas och används. Den utgör en förutsättning för verksamheten: när det finns god tillgång till kapital kan investeringar och satsningar för framtiden göras i en helt annan utsträckning är om finansieringen är en bristvara. Därmed utgör likviditetsbudgeten en förutsättning för resultatbudgeten. Budgeterad balansräkning visar balansräkningen vid periodens utgång. Den budgeterade balansräkningen kan ses som en summering givet de två tidigare budgeterna. Huvudbudgetarna är inte beroende av varandra men hänger samman: uppgifter från resultat- och likviditetsbudgeten påverkar varandra och dessa två huvudbudgetar ger direkta konsekvenser för den budgeterade balansräkningen.
Vad menas med delbudgetar? Ge exempel på sådana.
Delbudgetar är indelningar av huvudbudgeterna efter organisatoriska enheter, exempelvis avdelningar och divisioner. Exempel på det är produktbudgetar som beskriver vad man tänker sig för utfall för olika produkter eller produktgrupper för en kommande period. Dessa kan sedan summeras till totala budgetar för hela företaget. Investeringsbudgetar är en slags projektbudget där projektet syftar till att anskaffa något som kommer bli en del av verksamhetens balansräkning.
Vilka huvudsakliga intäkts- och kostnadsposter finns i resultatbudgetar i tillverkningsföretag? I tjänsteföretag? I handelsföretag? Varifrån hämtas information vid upprättandet av resultatbudgetar i dessa slag av företag?
Tillverkningsföretag - försäljningsintäkter: intäkter för sålda produkter, eventuellt uppdelade efter produktlinjer, regioner eller kundsegment. Kostnadsposter - råmaterial och insatsvaror: kostnader för de material som används i produktionen av varorna. Direkt arbetskostnad: kostnader för lön till personal direkt involverad i tillverkningsprocessen. Tillverkningsomkostnader: indirekta kostnader såsom underhåll av maskiner, energi och fabriksadministration. Avskrivningar: kostnader relaterade till avskrivningar av produktionsanläggningar och utrustning. Tjänsteföretag - Försäljningsintäkter: intäkt från levererade tjänster, ofta baserade på antal timmar eller projekt. Kostnadsposter: löner tillanställda, omkostnader i form av kontor, administration, IT-STÖD och andra tjänster. Handelsföretag - Försäljningsintäkter: intäkter från försäljning av varor. Kostnadsposter: inköpskostnader, lagerhållningskostnader, försäljnings-, administrations- och marknadsföringskostnader. För att ta fram informationen kan man använda sig av historisk data i form av tidigare års bokslut och resultatrapporter, försäljningsprognoser, leverantörsavtal, benchmarking och intern verksamhetsdata.
Hur beräknas genomsnittliga kundfordringar?
Genomsnittliga kundfordringar beräknas genom att nettoomsättningen multiplicerad med andel kreditförsäljning och divideras med 360 dagar, för att sedan multipliceras med den lämnade kredittiden i dagar. Beräkningen visar hur stora kundfordringarna är i genomsnitt under året.
hur beräknas genomsnittliga leverantörsskulder?
Genomsnittliga leverantörsskulder beräknas genom att inköp divideras med 360 dagar, för att sedan multipliceras med erhållen genomsnittlig kredittid i dagar. Värdet man får fram är ett uttryck för hur stora leverantörsskulderna är i genomsnitt under året. Man kan även exkludera de kontanta då beräknas dem genom att inköp på kredit divideras med 350 dagar för att sedan multipliceras med erhållen genomsnittlig kredittid på kreditinköp.
Vad utmärker handelsföretag?
I handelsföretag fokuserar budgeteringen ofta på flöde av varor. Verksamheter handlar mycket om att avtala med leverantörer om leveranser, köpa in varor i lämplig kvantitet vid lämplig tidpunkt, ta emot leveranser, lagra varor, plocka ur varor ur lagret och sälja varor. Centrala inslag i budgetarbetet är lageroptimering, inköpsrutiner och bedömning av efterfrågan.
Relationer mellan verksamhet och delbudgetar:
Inköp - inköpsbudget
Lagerhållning - lagerbudget
Försäljning - försäljningsbudget
Administration - administrationsbudget.
Vad utmärker tjänsteföretag?
Uppmärksamhet riktat mot verksamhetens medarbetare. Personalen ofta största resurs ‘‘Just-in-Case’’ snarare än ‘‘Just-In-Time’’. Viktigt att ha en lagom kapacitet för planerad kundtillströmning samt att utnyttja tillgångsmassan effektivt.
Relation mellan verksamhet och delbudgetar:
Personal - personalbudget
Försäljning - försäljningsbudget
Administration - administrationsbudget
Vad menas med icke-finansiella budgetar?
Icke-finansiella budgetar uttrycks inte i finansiella termer och passar bäst i de verksamheter där det är svårt att sätta kronor på verksamheten. Det kan innebära att man exempelvis upprättar en arbetstidsbudget som sedan kan ligga till grund för att upprätta finansiella budgetar. Icke-finansiella budgetar bör därför ses som ett komplement som kan hjälpa till att rikta uppmärksamheten mot viktiga parametrar i verksamheten.
