Bukhålan Flashcards

1
Q

vad begränsas bukhålan av?

A

Bukhålan är det utrymme som kraniellt begränsas av diafragma, och som kaudalt, inferiort är kontinuerligt med lilla bäckenet.

Väggarna av bukhålan i den kraniella delen det blir bröstkorgsväggen. Diafragman når nästan upp till mamillnivå. Fler av bukorganen kommer skyddas av revbenen.

Nedanför revbensbågen så utgörsväggarna av bukmuskulaturen, m obliquus externus, m obliquus internus, m transversus abdominis.

Ventralt gränsas bukhålan av den raka bukmuskulaturen, muskulus recus abdominis.
Dorsalt så blir en del av väggen m qvadratus lumborum som begränsar bukhålan dorsalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vilka olika sätt kan organ i bukhålan förhålla sig på?

A

intraperotenialt eller retroperitonealt, definieras av deras förhållande till bukhinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad kallas bukhinnan?

A

peritoneum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

beskriv hur bukviscera kommer finnas?

A
  1. upphängda inne i bukhålan, i sk mesenterier (intraperitoneala organ)
  2. belägna mellan bukhålan och dess muskuloskeletala vägg (retroperitoneala organ)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad kommer bukhinnan bekläda?

A

Bukhinna som bekläder insidan av bukhålan. Går över njuren. Blir sedan som en stjälk, bukhinnan löper framåt, runt tarmröret och tbka t bakre bukväggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur ser stjälken som tarmröret hänger i ut?

A

dubbelskikt av peritoneum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad finns mellan dubbelskiktet i tarmstjälken?

A

fettvävnad, blodkärl kommer till röret mellan peritonealbladen i mesenteriet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

definiera intraperitoneala organ

A

⇒ intraperitoneala organ: organ som är upphängda på det här sättet, som helst omges av peritoneum, bukhinna, och är infästa mot bukväggen i ett mesenterium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

definiera retroperitoneala organ

A

⇒ retroperitoneala organ: organ som inte är upphängda i ett mesenterie, och vars yta bara delvist är beklädda av peritoneum, eller inte alls av peritoneum, som ligger djupare, de kallas för retroperitoneala organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur kan man dela upp bukviscera i olika funktionella organsystemet?

A

Gastrointestinala organsystemet

Lymfohematopoetiska organ

urogenitala organ

endokrina organ

neurala

cirkulationssystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

ex på GI-organ?

A

magsäck, tolvfingertarm, tunntarm, tjocktarm, accessoriska körtlar (bukspott, lever)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ex på lymfohematopoetiska organ?

A

mjälten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ex på urogenitala organ?

A

njurarna, urinrör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

ex på endokrina organ?

A

binjurar, de delar av pancreas som är endokrina (langerhanska cellöarna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är mesenterie

A

2 lager av peritoneum bildar ett mesenterium, en stjälk. bukhinna omger helt en tarmslynga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

varför är alla organen så tätt packade t varann?

A

mellan bladen av peritoneum i mesenterier, där finns det ofta rikligt av fettvävnad, vilket gör att organen kommer ligga mkt nära varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vart når diafragman?

A

4:e interkostalrummet, mamillnivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hur löper duodenum?

A

som är som ett C, riktat åt vänster. I kröken av duodenum ligger huvudet av pancreas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

var är pancreas belägen?

A

dorsalt om ventrikeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur löper pancreas?

A

Pancreas svans går långt åt vänster, mot den övre vänstra kvadranten i bukhålan, och når nästan upp till mjälten, som ligger i den övre vänstra kvadranten, alldeles under diafragmakupolen, och skyddas av revbenen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

var finns levern

A

högersidan, precis under diafragma, tittar lite i utrymmet som avgränsas av revbensbågen, “maggrop/epigastriet”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

hur är magsäcken belägen

A

långt ventralt i bukhålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

var finns pancreashuvudet

A

nära tolvfingertarmen, vid kurvaturen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

var finns pancreassvansen

A

sträcker sig upp mot vänster, skyddas av revbenen och når ända upp mot mjälten som ligger alldeles under diafragma. ligger ner mot ryggsidan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vilka organ ligger närmast ryggsidan

A

njurarna. vänster och höger njure. ligger alldeles vid sidan om ryggraden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

är njurarna palpabla?

A

ej palpabla i allmänhet pga de stora muskler som finns i vägen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

i vilken revbensnivå finns njurarna?

A

delvist under det 11:e och 12:e

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vad finns kraniellt om njurarna ?

A

binjurarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

hur löper urinledaren?

A

uretären löper längs kotpelaren, och hela vägen ned till urinblåsan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

vad är det första man ser när man öppnar bukhålan?

A

omentum majus, sk omentet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

vad är omentum majus

A

hänger som förkläde och skymmer tarmarna. är fria skikt av fett.

det är av 4 lager av peritoneum som smält ihop och bildat omentum majus.

2 duplikaturer av peritoneum, som växt ihop och smält ihop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

hur sitter omentum majus fast

A

hänger ner som ett förkläde och skymmer tarmarna. fria skikt av fett är de. det sitter fast kraniellt mot kolon transversum som ligger under där, och mot magsäcken. har en fri nedre kant, går att ta tag i och lyfta upp omentum majus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

var kommer leverns kant titta fram?

A

alldeles kaudalt om arcus costalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

var hittar man gallblåsan

A

vid kaudala kanten av levern.

På baksidan av levern och tittandes fram nedanför den nedre kanten på levern → gallblåsan (vesica biliaris).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

vad heter gallblåsan

A

vesica biliaris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

var ser man magsäcken när man öppnar upp bukhålan?

A

I övre delen av bukhålan, delsvis bakom levern, skymd av levern, till stor del upp mot vänster, delvist skyddad av revbenen, där har vi magsäcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

vilka 2 namn har magsäcken?

A

gaster och ventrikulus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

vad ser man när man lyfter upp omentum majus?

A

tunntarm och tjocktarm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

vad kommer hänga med när man lyfter upp omentum majus?

A

Colon transversum hänger med upp när man lyfter omentum majus, eftersom omentum majus sitter fästat i colon transversum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

vilka delar består colon av?

A

colon ascendens
colon transversum
colon descendens skymd av tunntarmar
colon signmoideum → innan colon övergår i rectum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

vad är colon transversum för typ av visceralt organ?

A

intraperitonealt organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

vad är colon transversum upphängt i?

A

colon transversum är upphängt i ett mesenterium, sk mesocolon transversum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

vad ser man medialt och kaudalt om tjocktarmen?

A

där ser man slyngor av tunntarm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

vad kallas de proximala delarna av tunntarmen?

A

de proximala delarna av tunntarmen kallas för jejunum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

vad kallas de distala delarna av tunntarmen?

A

och de distala delarna av tunntarmen kallas för ileum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

vad finns mellan magsäck, ventrikel och lever?

A

tunt dubbelskikt av bukhinna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

vad kallas det tunna dubbelskiktet av bukhinna som finns mellan magsäck, ventrikel och lever?

A

det kallas för omentum minus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

var finns mjälten?

A

mot vänster, alldeles under diafragma, nära revbenen, där ligger mjälten.

ligger som en mössa på den kraniella delen av ventrikeln, alldeles under diafragma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

vad heter mjälten

A

splen/lien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

vad kallas det där colon ascendens övergår till colon transversum?

A

flexura coli dx, eller flexura hepatica

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

vad är flexura coli dx/flexura hepatica?

A

den krök som bildas där colon ascendens övergår t colon transversum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

på vänster sida finns en till skarp krök. vad heter den?

A

flexura coli sinistra, eller flexura lienalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

vad sker i flexura coli dexter/flexura hepatica

A

där övergår colon transversum till colon descendens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

hur skära loss ventrikeln?

A

skär vid curvatura major för att lossa omentum majus + skär för att ta tag i ventrikeln och lyfta den uppåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

vad heter binjuren?

A

glandula suprarenalis; ej kunna se hos personer som inte är skinny bitches.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

vad ligger dorsalt om ventrikeln?

A

pancreas!

Huvudet av pancreas ligger som inbäddad mot duodenum, och svansen sträcker sig upp mot mjälten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

vad kallas utrymmet dorsalt om ventrikeln ?

A

bursa omentalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

hur försörjs bukorganen ända ned till övre delen av rectum?

A

försörjs av tre st opatiga artärer som avgår ventralt ifrån aorta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

den första artären som avgår från aorta abdominalis?

A

truncus coeliacus!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

vad kommer truncus coeliacus att försörja?

A

levern, ventrikeln + halva duodenum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

den andra artären som avgår från aorta abdominalis?

A

a mesenterica superior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

vad kmr a mesenterica superior att försörja?

A

halva duodenum,
tunntarm,
tjocktarm,
+ 2/3 av colon transversum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

den tredje artären av avgår fr aorta abdominalis?

A

a mesenterica inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

vad kmr a mesenterica inferior att försörja?

A

den mest distala delen av colon!

resterande av colon + övre rectum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

var kommer aorta abdominalis dela sig?

A

ungefär i nivå med naveln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

vad kallas aorta abdominalis delningsställe?

A

bifurcatio aorta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

vilka två grenar är resultatet av bifurcatio aorta?

A
  1. a iliaca communis dx

2. a iliaca communis sin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

hur kommer a iliaca communis dx et sin att dela sig sen?

A

a iliaca interna och a iliaca externa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

vart går a iliaca interna?

A

går ner till organen i lilla bäckenet på höger och vänster sida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

vart går a iliaca externa?

A

går ner under lig inguinale och blir a femonalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

vad gäller för venerna i buken?

A

v iliaca communis flyter ihop t v cava inferior och tar sig igenom diafragma in i höger förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

vilka är de pariga avgångarna från aorta abdominalis

A

vänster njurartär + höger njuartär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

var finns höger njurartär?

A

blir skymd för att den löper bakom vena cava inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

var avgår artärerna som ska ner t ovarierna eller längre ner (scrotum)

A

högt upp från aorta abdominalis!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

varför är kärlen till och från testiklarna och ovarierna så långa?

A

pga gonaderna först låg högt upp men sen vandrat ned t lilla bäckenet/scrotum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

vad är portasystemet

A

GI-kanalens venösa dränage

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

beskriv portasystemet?

A

allt blod fr GI-organen kmr löpa ihop i vena porta, som går in i levern.

där kmr dessa venerna att grena ut sig i sinusoiderna, och sedan kmr blodet att samlas ihop igent grövre levervener och tömma sig tbka t vena cava inferior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

hur kommer vena porta att bildas?

A

av
- vena mesenterica sup som flyter ihop m v splenica.

  • innan vena splenica konfluerar m v mesenterica superior, så kommer v mesenterica inferior att ansluta sig t vena splenica.

så m andra ord

v mes inf + v splen + v mes sup –> v porta!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

så beskriv hur blodet löper genom levern

A

Tillsammans bildas dessa alltså vena porta → grenar sig i levern i sinusoider → levercellerna tar upp näringen → sen kommer grövre och grövre vener att bildas och tömma tbka blodet t vena cava inferior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

vad sker om motståndet m blodflödet i levern blir alldeles för högt?

A

då får blodet i vena porta svårt att ta sig i levern. blodet försöker hitta andra vägar för att komma tbka t vena cava inf. fel riktning i mindre vener, i anslutning t ex esofagus.

tar sig t små tunna vener som tömmer sig i vena cava.

det finns några regioner där blodet kan smita över fr portasystemet t vena cava

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

vilka är de regioner dit blodet kan smita över från portasystemet t vena cava ifall blodflödets motstånd i levern blir för högt?

A

runt distala esofagus samt runt rectum, runt naveln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

vilka andra delar i kroppen kan blodet ta sig ifall motståndet blir för högt i levern?

A

blodet kan flyta bakvägen genom vener ned mot rectum och runt rectum där det finns nära kontakt mellan vener som normalt ska t portasystemet, och vener som normalt går direkt t cava-systemet.

Då kommer blod som skulle gått t vena porta att försöka smita över till vena cava direkt, och inte passera levern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

vad är portocava anastomoser

A

de områden där det är möjligt för blod att ta sig direkt över t v cava pga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

beskriv hur varicer uppstår

A

Dessa små vener är inte gjorda för att ta emot så stora blodvolymer. Så då kommer dessa små vener att dilatera kraftigt (de är tunnväggiga), stor risk för att de brister → stora blödningar. Detta kallas för varicer, man talar om esofagusvaricer eller varicer runt rectum. Ffa esofagusvaricer är viktiga, för de riskerar att blöda, att rupturera och man får då en stor blödning, in i esofagus. Potentiellt livshotande tillstånd, en blödning som måste stoppas omedelbart.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

hur sker passage genom diafragma?

A

antingen igenom eller bakom diafragma!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

hur är kommunikationen mellan bukhålan och lilla bäckenet

A

fri kommunikation pga ingen barriär.

tarmslungor kan hänga långt ner i lilla bäckenet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

vad menas med bäckeningång

A

som en ring som begränsas av skelettmuskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

beskriv kommunikationen mellan bukhålan och nedre extremiteten?

A

Finns kommunikation mellan bukhålan och nedre extremiteten, iaf retroperitoneum och nedre extremiteten. Under lig inguinale.

Det utrymme som finns bakom bukhinnan (retroperitoneum) kommer att kommunicera under inguinalligamentet m nedre extremiteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

hur kommunicerar buk m scrotum och labia majora?

A

genom kanalis inguinalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

vad finns centralt i diafragma?

A

sena som kallas centrum tendineum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

vad finns i centrum tendineum

A

foramen vena cava

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

var i diafragma löper esofagus?

A

genom hiatus esofagus som finns mellan diafragma och kotkropparna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

vilka vener löper igenom/förbi diafragma?

A

v hemiazygos och v azygos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

hur löper v hemiazygos och v azygos igenom diafragma?

A

löper dorsalt i torax nära kotkropparna. de tar sig oxå igenom diafragma här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

vad är ductus thoracicus?

A

det största lymfkärlet! tar m sig lymfa från hela nedre kroppshalva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

hur löper ductus thoracicus genom diafragma

A

löper ventralt om kotkropparna, men bakom diafragma. upp mot thorax.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

hur kommer nervus phrenicus förhålla sig t diafragman

A

löper ner genom thorax, för att innervera diafragma både sensoriskt och motorisk + innervera hjärtsäcken.

Nervus phrenicus tar sig genom diafragma, och grenar ut sig för att innervera den nerifrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

hur tar sig nervus vagus ut genom diafragma?

A

den följer med esofagus, den löper på väggen av esofagus!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

vilka övriga nerver måste ta sig igenom diafragma?

A

de preganglionära sympatiska nerverna. sympatiska gränssträngen bakom diafragma upp mot thorax.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

vad tar sig från retroperitoneum till nedre extremiteten?

A

I retroperitoneum där löper aorta, vena cava, och dessa kärlen de tar sig ner under inguinalligamentet, ned till nedre extremiteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

hur får man ytanatomiskt 4 kvadranter

A

4 kvadranter, om man drar en vertikallinje alldeles i medellinje, sen en horistonal linje genom naveln: transumbilikalt, då får man 4 kvadranter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

vilka är dessa 4 kvadranter (ytanatomi)

A

Höger och vänster övre kvadrant, höger och vänster nedre kvadrant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

beskriv vad som går att hitta i den övre vänstra kvadranten?

A

gaster, vi har mjälten som ligger under diafragma, och svansen av pancreas som sträcker sig upp mot mjälten. + colon transvers + descendens + tunntarmslyngor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

beskriv vad som går att hitta i den övre högra kvadranten?

A

levern, gallblåsan, den sista delen av magsäcken, den största delen av 12-fingertarmen, och huvudet av caput pancreatis, samt en del av colon ascendens och colon transversum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

vad finns i de nedre kvadranten?

A

ffa tarmar, tunn och tjock. Viktigt att komma ihåg att vänster nedre kvadrant finns blindtarmens maskformiga bihang. Men djupt ner i de nedre kvadranterna där finns de inre genitalia organen hos kvinnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

vilket annat sätt förutom 4 kvadranter kan man dela in bukens ytanatomi på?

A

i 9 regioner

vertikala linjer genom claviklar: medioklavikularplanet

horistonallinje: alldeles i nederkanten av revbensbågen och en vid SIAS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

vad heter magens 9 olika kvadranter?

A

regio epigastrica, regio hypokondrium dx/sin, regio paraumbilicis, regio lumbalis dx/sin, regio suprapubicum, regio inguinalis dx/sin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

beskriv regio epigastrica

A

maggropen.

magsäcken + pancreas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

beskriv hypokondrium dx/sin

A

mjälten ligger i sinister

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

beskriv regio paraumbilicalis

A

region runt naveln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

beskriv regio lumbalis dx/sin

A

flanken kallas det på svenska.

finns ffa tarmslungor.

njurstenssmärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

beskriv regio suprapubicum

A

suprapubiska regionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

beskriv regio inguinalis dx/sin

A

höger och vänster fossa.

blindtarmens maskformiga bihang

nära relation t ovarier, tuba uterina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

var ligger abdominal aorta bifurcatio rent ytanatomiskt?

A

strax nedanför transumbilicalplanet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

vad är transpyloriska planet?

A

horisontell plan halvvägs mellan proc xiphoideus och umbilicus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

vad är subcostalplan?

A

längs nederkanten av arcus costalis, 9-fältsindelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

vad är suprakristalplan?

A

översta kanten av crista iliaca

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

vad kommer transpyrloriska planet löpa igenom? (struktur)

A

pylorus (nedre magmunnen) så planet kmr löpa genom den nedre magmunnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

vad finns bakom ventrikeln som är viktig vid transpyloriska planet?

A

bakom ventrikeln –> pancreashuvudet finns här

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

vad löper alldeles ovanför transpyloriska planet?

A

där avgår truncus coeliacus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

vad finns alldeles nedanför det transpyloriska planet?

A

a mesenterica superior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

vilken viktig struktur kommer bildas vid det transpyloriska planet?

A

v porta!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

vilka viktiga organ kommer transpyloriska planet löpa tvärs igenom

A

njurarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
124
Q

vad kan organposition i bukhålan bero på?

A
  • lägesberoende

- beroende på habitus, kroppsbyggnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
125
Q

hur är ventrikeln belägen på tjocka människor?

A

ventrikeln ligger högt upp under revbensbågen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
126
Q

hur är ventrikeln belägen på smala människor?

A

ventrikeln kan hänga ganska långt ner i bukhålan, ibland hela vägen ned t bäckenet i extremare fall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
127
Q

vilka lager ser du vid tvärsnitt genom bukväggen?

A
huden 
subcutis 
muskulaturen, bekläds av fascior 
m obliquus externus, sedan fascia innan nästa muskel som är m obliquus internus, 
fascia igen, 
m transversum abdominis.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
128
Q

hur är lagret innan m transversum abdominis?

A

förstärkt fasciaplan, tätare bindväv som kallas för fascia transversalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
129
Q

vad finns under fascia transversalis

A

mindre eller större mängder av fett: sk extraperitonealt fett, dvs fettvävnad som finns utanför bukhålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
130
Q

vad blir det innersta skiktet i ett tvärsnitt genom bukväggen?

A

peritoneum parietale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
131
Q

vad är scarpas fascia?

A

djupa membranösa skiktet. har med den subcutana fettvävnaden att göra.

så det är en djup membranöst lager av subcutana lagret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
132
Q

hur ser den subcutana vävnaden ut nedom

A

den har 2 tydligare lager.

  1. ytlig fettrikt skikt som ser ut som fettvävnad på andra ställen: campers fascia
  2. djupt i den subcutana fettvävnaden, där uppstår det ett membranöst skikt nedanför naveln –> kraftigare bindvävsskikt –> scarpas fascia.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
133
Q

vad är ytliga fascior?

A

bindvävslager som förbinder huden med mjukdelarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
134
Q

vad är djupa fascior?

A

muskelfascior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
135
Q

hur kommer scarpas fascia löpa ?

A

kontinuerligt med kraftiga fascior som täcker scrotum, tunica dartos.

Den övergår helt i kraftig fascia runt scrotum tunica dartos.

Det som kallas för colles fascia, fascia i perineum, alltså området dorsalt om penis och runt och dorsalt om vaginalöppningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
136
Q

vad är fortsättningen av scarpas fascia i nedre extremiteten + genitalia?

A

fascia lata. täcker låret.

Scarpas fascia fäster i lig inguinale och fortsättningen här sedan blir fascia lata. Så där sitter scarpas fascia fast längst inguinalligamenten och fortsätter i fascior runt yttre genitalia och perineum mellangården.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
137
Q

vilken klinisk betydelse får det att scarpas fascia övergår t fascia i ben + underliv?

A

får man en blödning under scarpas fascia t.ex. vid operation eller sårskada, då tenderar blod att sjunka ner av gravitationen. blåmärke av en operation sjunker neråt, mot låret.

Men om blodet ligger under scarpas fascia, då sitter fascian fast i inguinalligamentet, då kommer blodet mer eller mindre stanna där. Men det kan fortsätta ner under fasciorna runt yttre genitalia.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
138
Q

beskriv potentiella rummet som scarpas fascia är m å bildar?

A

under scarpas fascia , eller innanför, så har vi m obliquus externus, och mellan scarpas fascia och muskelfascian, där finns ett potentiellt utrymme. Där kan blod eller annan vätska dissikera och leta sig fram och av gravitationen fortsätta ner i det här utrymmet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
139
Q

fallexempel: person m uretraruptur vid ex. mc-olycka.

A

Urin från blåsan som normalt ska ut genom penis, läcker ut där i perineum, pga ruptur, hål i uretra. Då hamnar urinen under colles fascia och kan dissikera sig upp i det här utrymmet, under scarpas fascia, upp på den främre bukväggen mot navelplanet ungefär.

Samma sak med blödning. Tar stopp i proximala låret pga fast i inguinalligament,men blodetkan omge yttre genitalia och perineum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
140
Q

hur ser bukhinnan ut?

A

peritoneum parietale och peritoneum viscerale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
141
Q

funktion hos peritoneum parietale?

A

bekläder insidan av bukhålan/bukväggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
142
Q

funktion hos peritoneum viscerale?

A

omger ytan av inre organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
143
Q

vad kallas bukhålan för ngt?

A

cavum peritoneum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
144
Q

hur skiljer sig bukhålan för män och kvinnor?

A

hos mannen –> slutet rum

hos kvinnan –> teoretisk passage ut genom bukhålan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
145
Q

hur innerveras peritoneum parietale?

A

somatosensoriskt, alltså via vanliga spinalrotsnervers sensorik på dorsalrotsganglier m interkostalnerver vid nivå 7 till 12

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
146
Q

beskriv förloppet hos de spinalrotnerver som innerverar peritoneum parietale?

A

De har ett förlopp som går snett nedåt, och kommer komma ut mellan revben och de övre delarna av bukväggen.

Då kommer de också förmedla sensorik från peritoneum parietale, den del av bukhinnan som finns på insidan av bukväggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
147
Q

vad för smärta förmedlas genom peritoneum parietale

A

somatosensorisk smärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
148
Q

beskriv somatosensorisk smärta

A

skarp och lokaliserad. processer som ger upphov t smärta i peritoneum parietale kmr kunna lokaliseras, vara medveten och skarp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
149
Q

vad för smärta förmedlas genom peritoneum viscerale?

A

sensorisk afferens m visceral afferens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
150
Q

beskriv sensorisk afferens

A

Viscerala afferenta nervfibrer som ofta följer med förloppet för autonoma nervfibrer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
151
Q

vad kan utlösa smärta hos peritoneum parietale?

A

är smärtkänsligt för vanliga smärtstimuli, på samma sätt som smärta stimuleras på huden, ex skära i den

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
152
Q

vad utlöser smärta hos peritoneum viscerale?

A

ischemi, uttänjning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
153
Q

hur upplevs visceral smärta?

A

Den viscerala afferensen kan man inte riktigt lokalisera, vagt lokaliserad, ofta centralt i buken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
154
Q

hur upplevs smärta vid inflammation i väggen av blindtarmsbihanget?

A

Kan komma att irritera och ge upphov till smärtstimuli från visceralt peritoneum på ytan av appendix vermiformis. Dov smärta, svår att lokalisera, läggs ofta centralt i buken, runt naveln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
155
Q

vad sker med smärtan ifall inflammationen går vidare från visceralt peritoneum på ytan av appendix vermiformis, och ist når peritoneum parietale?

A

Om inflammationen sen går vidare, man kanske tom får en ruptur på appendix vermiformis, inflammatoriskt materialt läcker ut, retar peritoneum parietale → smärta som är distinkt och kan lokaliseras till området där retningen uppkommer, ofta nere i höger fossa iliaca. Detta kallar vi för smärtvandring! Avspeglar det faktum att peritoneum parietale är somatosensoriskt innerverad, medan peritoneum viscerale är innerverad m visceral afferens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
156
Q

är njurarna retro eller intra?

A

retroperitonealt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
157
Q

är aorta abdominalis retro eller intra?

A

retroperitonealt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
158
Q

beskriv vad som menas m dorsalt resp ventralt mesenterium

A

Det finns ett dorsalt mesenterium längs systemets hela längd embryonalt. Men det finns också ett ventralt mesenterium längs systemets proximala del, ungefär till början av duodenum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
159
Q

vad är peritonealduplikatur och var har man denna?

A

Från den främre bukväggen bildas det också en peritonealduplikatur, så om man kommer från främre bukväggen, man har peritoneum, det kommer vika av, bekläder tarmröret, och fortsätta till den bakre bukväggen.

På det sättet uppstår ett dubbelskikt av peritoneum ventralt om tarmröret, i tarmrörets proximala del.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
160
Q

vilket organ kommer knoppas ut och utvecklas från det ventrala mesenteriet

A

där kommer från tarmrören mellan båda de här peritonealbladen där kommer levern att knoppa ut och utvecklas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
161
Q

vad menas med sekundär retroperitoneala organ?

A

från början de var intraperitoneala men blev sen retroperitoneala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
162
Q

ex på sekundär retroperitoneala organ?

A

pancreas, colon ascendens och descendens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
163
Q

hur tar sig de opariga GI-försörjande kärlen till sina resp organ?

A

de avgår fr aorta och artärgrenarna går mellan peritonealbladen i mesenterierna ut t organen.

ut t lever t.ex. tarmrör, ventrikel, mjälte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
164
Q

vad kmr njuren försörjas av?

A

pariga kärl som kmr fr aorta bakom bukhinnan, t de retroperitonealt belägna njurarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
165
Q

hur kommer bukväggen kärlförsörjas?

A

a thoracica interna

a epigastrica inferior som kommer uppåtstigande kärl.

Från sidan så kommer interkostalartärer och fortsätter ut över de laterala delarna av bukväggen, och försörjer dem arteriellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
166
Q

nämn två dermatom!

A

T4 –> mammillnivå

T10 –> naveln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
167
Q

hur kommer bukväggen innerveras?

A

segmentell innervation! grenar av spinalnerver innerverar bukväggen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
168
Q

vad är det som innerverar de mer kraniella delarna av bukväggen?

A

fortsättningen på interkostalnerver som går fram över bukväggen och innerverar huden och peritoneum parietale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
169
Q

vad kommer thorakala och lumbala spinalnerver att innervera?

A

Låga thorakala och lumbala spinalnerver kommer och innerverar bukväggen och peritoneum parietale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
170
Q

hur förmedlas visceral smärta?

A

inre organ + peritoneum viscerale → förmedlas tillsammans med autonoma nerver. Det som kallas för visceral afferens. Det är nervfibrer som löper tillsammans med autonoma nerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
171
Q

hur förmedlas somatisk smärta?

A

peritoneum parietale, huden → förmedlas av somatiska nerver, spinalnerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
172
Q

beskriv referred pain?

A

Den viscerala smärtan som förmedlas tillsammans med autonoma nerver, kommer in i ryggmärgen på en viss nivå. På samma nivå kommer det in smärtfibrer som förmedlar somatisk smärta. Dessa kopplar teoretiskt till samma intraneuron innan signalen går till hjärnan. Då tenderar hjärnan att tolka smärtsignalen, att den viscerala smärtan tolkas som att den kommer från somatiska nerver som går in på samma nivå i ryggmärgen.

Så smärtan kommer att förläggas, inte till det viscerala organ som inte kan lokaliseras, utan till det dermatom, det område som innerveras sensoriskt av en somatisk nerv som går in på samma nivå i ryggmärgen som den viscerala afferensen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
173
Q

var upplevs smärtan om smärta i gallblåsan bara engagerar gallblåsan?

A

dov smärta under ung arcus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
174
Q

beskriv vad som sker m smärtupplevelsen om smärtan griper över på undersidan av diafragman?

A

då kommer smärtan förmedlas med nervus frenikus, som är en somatisk nerv som innerverar undersidan av diafragma, då kommer smärtimpulsen att gå in på höga cervikala nivåer ist.C3,4,5. Då tolkar hjärnan det som att smärtan som egentligen uppstår nere, har alltså uppstått i de dermatom som innerveras av dessa höga cervikala nivåerna, då kan smärtan förläggas i axel, skulderregionerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
175
Q

hur skiljer sig inguinalkanalen hos män vs kvinnor

A

hos mannen: testis tar sig ned i scrotum –> förbindelse genom sädesledaren.

hos kvinnan: inguinalkanalen innehåller ist ett ligament, ligamentum rotundum, som tar sig ned mot scrotum analog, labia majora.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
176
Q

i vilket rum anläggs testis/ovarier

A

i det extraperitoneala rummet, utanför peritoneum parietale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
177
Q

vad är processus vaginalis?

A

Under den embryonala utvecklingen så uppstår ett utskott, en ficka av peritoneum som fördjupas, sk proc vaginalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
178
Q

vad händer m processus vaginalis under utvecklingen?

A

Den kommer bli djupare och djupare, och den kommer att skjuta alla vägglagren i bukväggen framför sig. Då bildas en struktur som i det här fallet är scrotum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
179
Q

vad kommer proc vaginalis att skapa

A

den skapar inguinalkanalen! den drar m sig delar av bukväggens begränsningar. ibland som mer intakta skikt, ibland som bara enstaka och knappt identifierbara fibrer!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
180
Q

vad menas med testis hyllen?

A

De här vägglagren som den skjuter framför sig, kommer utgöra det som kallas testis hyllen, vägglagren som finns runt testis och utgör delar av scrotums vägg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
181
Q

hur kommer testis ta sig t scrotum?

A

Testis som finns i det här extraperitoneala fascian/rummet, den kommer att glida ner längst en väg som proc vaginalis har banat. Den följer med längs proc vaginalis, ner i scrotum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
182
Q

hur kommer sen testis ligga i scrotum?

A

Den kommer sen omges av alla de vägglager som processus vaginalis har skjutit framför sig och banat väg. Testis ligger inte inuti processus vaginalis, utan testis ligger i sidan av processus vaginalis, och glider ner längst en väg som den har skapat.

Normalt så kommer processus vaginalis att avsnöras. Sen kommer peritoneum växa ihop, och proc vaginalis blir som en avsnörd liten påse som ligger framför testis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
183
Q

hur glider testis i förhållande till processus vaginalis?

A

Processus vaginalis är en ficka av peritoneum som har tryckt alla vägglager av bukmuskulaturen framför sig och ned mot scrotum. Testis har glidit vid sidan av detta.
Hos den vuxna har peritoneum växt ihop igen, så vi ser inte processus vaginalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
184
Q

är proc vaginalis sluten hos alla?

A

Det är viktigt att proc vaginalis växer ihop där, för annars så finns det ju en passage från bukhålan och ända ner t scrotum/labia majora, som tarmslyngor kan ta sig ner igenom, och då uppstår ett indirekt bråck.

På nyfödda barn så är inte sällan proc vaginalis öppetstående, men den kommer sluta sig sedan under tidig barndom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
185
Q

beskriv alla vägglager som proc vaginalis skjutit framför sig?

A

först stöter den på fascia transversalis osm den trycker framför sig, och sen blir det allra yttersta lagret.

Innanför de så har vi m transversus abdominis. Den ger ett väldigt litet bidrag, så man ser knappt att den följer med, ser nästan ut som ett hål i muskel.

Nästa lager: m obliquus internus. Där följer muskelväggen med ner t scrotum/labia majora som m cremaster, muskelfibrer som dras med ner.

M obliquus externus, som ger medialt aponeurotiskt som en sena. Framför proc vaginalis så trycks delar av aponeurosen med ner och då blir det yttersta lagret fascia spermatica externa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
186
Q

vad kommer fascia transversalis kallas i inguinalkanalen?

A

fascia spermatica interna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
187
Q

vad kommer m obliquus internus kallas i inguinalkanalen?

A

fascia cremasterica

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
188
Q

vad kommer m obliquus externus, aponeurosen, kallas i inguinalkanalen?

A

fascia spermatica externa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
189
Q

vad är funiculus spermaticus?

A

den sträng av strukturer som passerar mellan bukhålan och testis och de beklädande lagrena runtomkring den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
190
Q

vad innehåller funiculus spermaticus?

A

ductus deferens (sädesledaren),
a testicularis,
venplexa (fr testis).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
191
Q

vad kallas venplexat som finns i funiculus spermaticus

A

plexus pampiniformis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
192
Q

temperatur i testis för optimal spermiebildning? hur upprätthålls denna temp?

A

lägre än kroppstemperaturen. uppnås delvist av att testis ligger nära hudytan och kyls på så sätt.

Kärlarrangemanget ger en sorts värmeväxlare, så det varma arteriella blodet som kommer ner i testis, det kommer att kylas av venplexat som ligger runt om och som för tbka något svalare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
193
Q

vad är den djupa inguinalringen?

A

Djup inguinalring → början på tunneln. in hit går ductus deferens, a testicularis och venplexat kmr tbka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
194
Q

vad finns medialt om den djupa inguinalringen?

A

Alldeles medialt om den djupa inguinalringen, där har vi arteria epigastrica och vena epigastrica inferior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
195
Q

klinisk relevans av kärlen medialt om inguinalringen?

A

Bråck kan uppstå medialt om kärlen, men också lateralt om kärlen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
196
Q

vad är en konsekvens av embryogenesen och det faktum att testis och ovarier har anlagts embryonalt högt uppe i bukhålan, och sedan vandrat ner i scrotum, längst en väg som processus vaginalis har banat?

A

dem drar med sig sin kärlförsörjning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
197
Q

hur löper artärerna t testis resp ovarierna?

A

a testicularis, avgår högt uppifrån aorta, har ett långt slingrigt förlopp, och går ner genom inguinalkanalen och ner t testiklarna.

På samma sätt så går hos kvinnan a ovarica högt upp ifrån aorta, och ner mot ovarierna som har stannat lite högre upp i lilla bäckenet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
198
Q

hur löper v testicularis dexter?

A

direkt i vena cava

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
199
Q

hur löper v testicularis sinister

A

i v renalis sinister, som i sin tur mynnar i v cava inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
200
Q

hur skiljer sig vinkeln där det venösa blodet ska komma tbka på vänster vs höger sida?

A

Det blir en skarpare vinkel på vänster sida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
201
Q

vilken klinisk betydelse har det att vinkeln är skarpare sida där venösa blodet kmr tbka på vänster

A

Det venösa återflödet kan möjligen va sämre på vänstersidan, och det kan vara orsaken till varför män kan utveckla åderbråck, varicoceler, oftaste på vänster sida än på höger sida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
202
Q

vad gäller för lymfkärlens position efter embryogenesen?

A

gonaderna drar m sig sina lymfkärl högt uppe ifrån bukhålan, och ner till sin slutliga position där ovarierna är och där testiklarna är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
203
Q

vad har det för klinisk betydelse att gonaderna dragit m sig lymfkärl så lång?

A

viktig klinisk konsekvens, ffa vad gäller testiklarna och den unge mannens testikelcancer.

Cancerceller från testiklar kan ta sig in i lymfkärl, sprida sig och sätta metastaser , dottertumörer i lymfnoder. Testis lymfatiska dränage följer med lymfkärl genom inguinalkanalen, och tömmer sig i lymfnoder högt uppe, på framsidan av aorta, eller vid sidan av aorta. Medan huden runt scrotum, där kommer de ytliga lymfkärlen, som annan hud, att tömma sig till närliggande regionala lymfnoder, som ligger i ljumsken i det här fallet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
204
Q

så vad sker om man får en inflammation i huden i scrotum?

A

Det innebär att om man får en inflammation i huden i scrotum, då får man en reaktion i lymfnoder, och då blir det dem inguinala lymfnoderna som reagerar och blir förstorade. Medan om man får metastas av testiscancer, då kommer metastaser att sätta sig i lymfnoder högt uppe längs aorta. Testiscancer var tidigare farligt, mkt hög mortalitet. Nästan alla av dessa unga männen dog. Men med nya cytostatika som kom på 80-talet, så har överlevnaden blivit nästan 100% för den vanligaste testikelcancern, seminom, även om den har spridit sig via lymfnodsmetastaser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
205
Q

vad är viktigt att veta angående förstorade lymfnoder i ljumsken?

A

ej testiscancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
206
Q

vad är det kluriga m ovarialcancer?

A

Ovarialcancer sprider sig också till lymfnoder på det här sättet. Problemet är att ovarierna ligger alldeles under peritoneum, och cancerceller tenderar att sprida sig rakt ut i bukhålan, diffust i bukhålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
207
Q

var finns bursa omentalis?

A

bursa omentalis är ett utrymme som till mestadels finns bakom magsäcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
208
Q

hur kommer man in i bursa omentalis?

A

stoppa in fingret bakom en fri kant och komma in i utrymmet bakom magsäcken. stoppar man in sitt finger där skulle man med fingret framåt känna baksidan av ventrikeln, och bakåt känna pancreas och andra strukturer som finns dorsalt om magsäcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
209
Q

hur skära för att ta sig t bursa omentalis?

A

skär loss omentum majus vid gasters curvatura major och sen lyfta upp. magsäcken sitter fortfarande fast i esofagus och i duodenum.

210
Q

vad finns i bursa omentalis?

A
  • pancreas, som ligger där som ett retroperitonealt organ, med peritoneum bara på delar av sin framsidan.

lite av höger njure syns

skymtar vänster njure och vänster binjure

man ser aorta, första avgången truncus coeliacus + vi kan ana v cava inferior.

211
Q

var finns omentum minus?

A

löper mellan ventrikeln och leverns baksida.

212
Q

vad kommer man se om man tar bort omentum minus och en del fettvävnad.

A

Då ser man aorta och v cava inferior. Man kan också se vena porta.V porta löper väldigt nära artären t levern, a hepatica propria, och den stora gallgången, ductus choludochus.

213
Q

hur kommer truncus coeliacus dela sig?

A

delar omedelbart upp sig i flera artärgrenar.

214
Q

vilka grenas avges fr truncus coeliacus?

A

a gastrica sinister

a hepatica communis

a splenica

215
Q

beskriv a gastrica sinister

A

avges, går t ventrikeln och börjar bilda en slags kärlbåge längs curvatura minor.

216
Q

beskriv a hepatica communis

A

fortsättningen av a hepatica communis → a hepatica propria. Ger arteriellt blod t levern.

Men a hepatica communis avger också grenar mot duodenum och pancreas

217
Q

beskriv a splenica?

A

stor gren från truncus coeliacus. Kommer förlöpa dorsalt om magsäcken. Är kringlig och krokig. Arteriell försörjning t mjälten.

218
Q

vad finns dorsalt om pancreas?

A

vänster njure!

219
Q

vad finns lateralt om duodenum?

A

höger njure

220
Q

vad är aortans nästa stora avgång?

A

a mesenterica sup.

221
Q

vad kommer a mesenterica sup försörja

A

halva duodenum
jejunum
ilium
colon, till 2 /3 colon transversum.

222
Q

var kmr v mesenterica sup löpa?

A

Den dyker in här och kommer löpa bakom pancreas

223
Q

vad kommer ske m v mesenterica sup sedan?

A

Bakom pancreas så kommer v splenica från mjälten att löpa ihop m v mesenterica superior och tsms bilda v porta.

224
Q

vad gäller angående dessa bakre kärl

A

Svåråtkomliga

Ligger i nära relation

och delvist bakom pancreas.

225
Q

vad är det svårta med pancreastumörer?

A

pga stora kärlavgångar fr aorta, som avgår bakom pancreas. –> kan ha en benägenhet att växa över på de här kärlen, växa på ytan av kärlen → svåra att operera bort.

226
Q

beskriv hur levern kommer bildas embryonalt?

A

Den proximala delen av det embryonala tarmröret, ungefär till början av duodenum, den har även ett ventralt mesenterium. Den delen av tarmröret sitter fast i den främre bukväggen, med ett mesenterium.

Levern kommer knoppa ut och utvecklas mellan peritonealbladen i det ventrala mesenteriet.

Mjälten och pancreas kommer knoppa ut mellan bladen i det dorsala mesenteriet.

227
Q

beskriv hur pancreas bildas embryonalt?

A

Embryonala tarmröret.
Tarmröret är i hela sin längd upphängt i dorsalt mesenterium. Proximala delen → upphöjt i ett ventralt mesenterium.

Där knoppar även den ventrala pancreaskroppen ut. Pancreas anläggs embryonalt som 2 st anlag, ett ventralt och ett dorsalt anlag som sedan kommer att fusera. Redan här kommer man se att mellan främre bukväggen och det som kommer bli levern, så finns det kvar en bit av det ventrala mesenteriet. Mellan baksidan av levern och ventrikeln, där fortsätter det som finns kvar av det ventrala mesenteriet, det som inte upptas av levern som växer ut där.

228
Q

beskriv hur mjälten bildas embryonalt?

A

Mellan bladen i det dorsala mesenteriet börjar mjälten bildas. I ventrala mesenteriet, det hänger bara upp den kraniella delen av tarmröret. Medför att i det ventrala mesenteriet kommer det då finnas en fri nedre kant.

229
Q

hur bildas ligamentum falciforme embryonalt?

A

Det ventrala mesenteriet mellan främre bukväggen och levern, det som kommer att bli ligamentum falciforme.

230
Q

hur bildas lig hepatis embryonalt?

A

Och den fria nedre kanten kommer att bli kraftig och kallas för lig teres hepatis. Det är resten av umbilicalvenen som löper i den här fria nedre kanten av det främre mesenteriet.

231
Q

vad händer längre fram med embryogenesen för levern?

A

Lite längre fram i embryoutvecklingen → levern har tillväxt i storlek. Levern växer inom ventrala mesenteriet som löper från främre bukväggen till tarmröret. Då ser man att det faktum att levern växer ut här mellan bladen, det gör att det ventrala mesenteriet kommer att få en del som löper från bukväggen fram till levern, till leverns framsida, och en del som fortsätter från leverns baksida till ventrikeln.

Levern är nu ännu större.
Det som är kvar mellan ventrala mesenteriet mellan leverns ventralsida och bukväggen, och levers dorsalsida och ventrikeln.

232
Q

vad händer längre fram med embryogenesen för mjälten?

A

Det dorsala mesenteriet syns, där mjälten ökat i storlek. Magsäcken börjar på sin form.
Vi ser en fri nedre kant i det ventrala mesenteriet där umbilicalvenen löper.

233
Q

hur kommer tarmarna bildas? längre fram i embryogenesen

A

Tarmarna har förlängts och börjar rotera. Levern börjar bli mer lokaliserad åt höger sida, och magsäcken åt vänster sida.

234
Q

berätta det du behöver veta om omentum majus

A

omentum majus är flera lager av peritoneum, med fettlager däremellan, som hänger ned som en haklapp framför tarmarna, och är fäst i ventrikelns curvatura major och i colon transversum.

2 st dubbellager av peritoneum

235
Q

hur kommer omentum minus uppstå?

A

Den delen av det ventrala mesenteriet som löper mellan levern och ventrikeln, det kallas för omentum minus.

236
Q

vad kallas fickan som uppstår bakom magsäcken och hur uppstår den

A

bursa omentalis.

Levern ligger nu mer åt höger, ventrikeln åt vänster, mjälten åt vänster (befinner sig mellan bladen i det bakre mesenteriet, från magsäcken och baktill bak i bukväggen).

Bursa omentalis, utrymme. Genom att levern har flyttats över åt höger sida, och ventrikeln och vänster sida, då har det uppstått ett utrymme bakom ventrikeln och det är det som är bursa omentalis.

237
Q

hur är hela tarmröret embryonalt upphängt?

A

i ett dorsalt mesenterium!

238
Q

vad sker m colon transversum under embryogenesen?

A

Colon transversum förbli upphängt i ett mesenterium, och det kallas för mesocolon transversum. Det är alltså colon transversums mesenterium som gör att det är upphängt mot bakre bukväggen.

239
Q

vad är colon transversum för organ?

A

Colon transversum → intraperitonealt organ.

240
Q

hur är colon sigmoideum upphängd?

A

i ett mesenterium, mesocolon sigmoideum, och då kommer den med vara intraperitoneal

241
Q

vad sker med colon ascendens och descendens under embryogenesen?

A

Colon ascendens och descendens; från att ha varit intraperitoneala kommer de växa fast i den bakre bukväggen,och bara de främre ytorna av tarmen kommer va täckt av peritoneum viscerale → retroperitonealt organ, sekundärt retroperitoneala.

242
Q

var kommer det finnas kvar mesenterier efter embryogenesen?

A

⇒ Det kommer finnas kvar korta mesenterier mellan: ventrikel och mjälte, samt mjälte och bakre bukvägg.

243
Q

berätta vad som finns kvar av det ventrala mesenteriet!

A

det ventrala mesenteriet har funnits mellan det som blivit ventrikel och främre bukvägg. Det finns kvar lite av det ventrala mesenteriet mellan främre bukvägg och leverns ventrala yta.
det finns kvar lite av detta mesenteriet mellan leverns dorsala yta och ventrikeln.

244
Q

berätta vad som finns kvar av det dorsala mesenteriet?

A

dorsala mesenteriet, lite av det,kmr finnas kvar mellan ventrikel och mjälte, och mellan mjälte och bakre bukvägg väldigt nära vänster njure.

245
Q

vad har de ventrala vs dorsala mesenterierna fått för namn nu?

A

ligamentum falciforme,
omentum minus,
ligamentum gastrosplenica/gastrolienale,
ligamentum splenorenale/lienorenale

246
Q

var finns lig falciforme?

A

Delen av det ventrala mesenteriet som förankrar levern i främre bukväggen.

247
Q

var finns omentum minus?

A

Delen av det ventrala mesenteriet som löper mellan leverns baksida och ventrikeln

248
Q

var finns lig gastrosplenica/gastrolienale?

A

Mellan ventrikeln och mjälten

249
Q

var finns lig splenorenale/lienorenale?

A

mellan mjälten och bakre bukväggen.

250
Q

hur ser lig falciforme ut?

A

den har en fibrös fri kant, som kallas för lig teres hepatis.

251
Q

vad är lig teres hepatic

A

resten av umbilicalvenen som blivit fibroserad.

252
Q

hur delar man in omentum minus?

A

ligamentum hepatogastricum och ligamentum hepatodudodenale

253
Q

vad är lig hepatogastricum

A

den delen av omentum minus som är som genomskinlig plastfolie

254
Q

vad är lig hepatoduodenale?

A

fibröst förstärkta kanten, viktig för där löper viktiga strukturer!

255
Q

hur kan man komma in till bursa omentalis

A

m fingret bakom den fria kanten, bakom lig hepatoduodenale. Där kan man med fingret, eller med ett instrument komma in i bursa omentalis, bakom magsäcken.

256
Q

vad kallas öppningen till bursa omentalis?

A

foramen epiploidum (foramen Winslow).

257
Q

om man stoppar in fingret i bursa omentalis, vad känner man när man känner framåt?

A

då känner man ventrikeln

258
Q

vad når man om man stoppar in fingret tillräckligt långt in åt vänster? (bursa omentalis

A

då kommer ligamentet ta emot och då är man nästan framme i mjälten.

259
Q

vad känner man i dorsal riktning i bursa omentalis?

A

pancreas, som finns bakom ventrikeln!

260
Q

vilka viktiga strukturer löper i lig hepatoduodenale?

A

ductus choledochus, v porta, a hepatica

261
Q

vad är ductus choledochus?

A

den stora gallgången

galla från levern kommer rinvna här, gå ner och tömma sig i duodenum

262
Q

var löper v porta?

A

löper här, bakom pancreas, på djupet, går upp i den här fria kanten på omentum minus för att ta sig till levern.

263
Q

var löper a hepatica?

A

arteriellt blod t levern

264
Q

vad är pringle manoeuvre

A

när man snörar av ligamentum hepatoduodenale, då snör man av v porta och a hepatica propria. Då stryper man all blodtillförsel t levern.

sen kan man åtgärda skada i levern.

265
Q

finns kommunikation mellan övre och nedre bukhåla?

A

Det finns ingen egentlig passage uppifrån och ned. Det finns fri kommunikation framför levern och ventrikeln. Från curvatura major hänger omentum majus ner, den fäster i curvatura major och längs colon transversum. Barriär mellan övre och nedre bukhålan, bursa omentalis.

266
Q

hur är omentum majus vid tumörspridning?

A

vid tumörer i nedre bukhålan, ex kvinna m ovarialcancer, då sätter sig ofta metastaser i omentum majus som knottror. inte en funktion, men man kommer kliniskt i kontakt med detta och opererar bort omentum majus.

267
Q

teori om vrf omentum majus finns?

A

teori: inflammation? Avgränsa en perforation? växa fast, och täppa till i områden där det tidigare funnits inflammation/perforation?

268
Q

är tunntarmen intra eller retro?

hur ser tunntarmen ut?

A

intraperitoneal, upphängd i bakre buken i ett mesenterium.

upphängd i bakre bukvägg längs kort sträcka på ksk 20 cm.

Kringligt/krokigt. Så mesenteriet som har kort infästningssträcka sedan skärmar som en solfjäder för att omsluta den långa tunntarmen.

269
Q

vad heter roten av mesenteriet, som sitter fast mot bakre bukväggen?

A

radix mesenterii.

270
Q

är 12-fingertarmen intra eller retro?

A

retro. bara framsidan är täckt av peritoneum

271
Q

är tunntarmen intra eller retro?

A

intraperitoneala.

272
Q

vad kommer löpa igenom radix mesenteri?

A

a mesenterica superior, ger arteriell försörjning t tunntarmarna

273
Q

vad är den första delen av colon?

A

blindtarmen, caecum.

274
Q

är caecum intra eller retro?

A

intraperitoneal

275
Q

är colon ascendens intra eller retro?

A

retroperitoneal

276
Q

är colon transversum intra eller retro?

A

intraperitoneal

277
Q

är colon sigmoideum intra eller retro?

A

intraperitoneal

278
Q

vad kan hända om stjälken roterar?

A

På småbarn kan det hända att colon sigmoideum som är upphängd i den här stjälken mesocolon sigmoideum, kommer att rotera runt stjälken → tjocktarmen avsnörs → ileus, tarmvred.

På samma sätt så kan tunntarmspaketet komma att rotera runt radix mesenterii, ovanligt hos mkt mkt små barn.

279
Q

vad är testistorsion?

A

Det handlar inte om mesenterier, men testis, testikeln, hänger upphängd i en stjälk, den kan också rotera runt stjälken → testistorsion.

280
Q

hur sker kärlförsörjningen till de intraperitoneala organen?

A

ut via mesenterierna. kärlen kmr ut mellan peritonealbladen i mesenteriet.

Så a mesenterica superior kommer ut mellan peritonealbladen i radix mesenterii, samma sak t colon sigmoideum

281
Q

hur sker kärlförsörjningen t de retroperitoneala organen?

A

så som colon ascendens och colon descendens, där har vi a mesenterica inferior, grenarna där kommer gå bakom peritoneum parietale för att nå fram till de retroperitoneala organen, Samma sak m colon ascendens, grenar från a mesenterica superior, kommer löpa bakom peritoneum för att kärlförsörja organen.

282
Q

vad menas med watershed areas?

A

Områderna som ligger längst ut mellan kärlområdens terrirorier.
Gränsen, de mest distala delarna från dessa kärlen.
→ watershed area → pga mest distala → lite sämre cirkulation.
Om cirkulatioen blir ännu sämre, ex genom blödning, choch osv → områdena kan drabbas, gå i nekros och bli ischemiska.

Även i duodenum finns watershedområde på gränsen mellan försörjningsområde för truncus coeliacus och a mesentarica superior.

283
Q

hur känslig är vänster colonflexur för nekros?

A

Av ngn anledning rent kliniskt så är det ffa vid vänster colonflexur som man ibland ser nekroser efter mkt långvariga operationer eller stora blödningar. Man kan bli tvungen av recessera och operera bort delar av flexuren där.

284
Q

var börjar och slutar ventrikeln?

A

Börjar iom övergången fr esofagus,och avslutas iom övergången t duodenum.

285
Q

hur delar man anatomiskt in ventrikeln?

A

cardia (där esofagus övergår t ventrikeln), fundus, corpus.

286
Q

likheter mellan corpus och fundus?

A

funktionellt och histologiskt helt lika. samma slemhinna m saltsyreproducerande parietalceller.

Fundus är helt enkelt en benämning på den del av ventrikeln som är kraniell om esofagus inmynning.

287
Q

vad kallas den mer avsmalnande delen av ventrikeln?

A

pars pylorica. hela den strutformade delen är pars pylorica.

288
Q

vad är antrum pylorica?

A

Den första lite vidare delen av tratten kallas antrum pyloricum och kallas för antrum i vanlig sjukhussvenska.

289
Q

vad är canalis pyloricus?

A

Den mest distala rörformade cylindriskt avsmalnande delen → canalis pyloricus. Brukar kallas för “pylorus”.

290
Q

vad avslutar pyloris?

A

Avslutas med ringmuskeln m sphincter pyloris som reglerar uttömning av magssäcksinnehåll i duodenum.

Histologiskt och funktionellt en distinkt del av magsäcken, med en annan histologi och delvis annan cellsammansättning. Gastrinproducerande celler finns här.

291
Q

vad kallas kurvorna i ventrikeln?

A

curvatura major, curvatura minor

292
Q

var finns cardia av ventrikeln normalt i förhållande till diafragma?

A

Normalt finns cardia nedanför diafragma. Esofagus har bara en ytterst kort del nedanför diafragma innan den övergår i ventrikeln.

293
Q

vad är hiatushernia

A

En del av magsäcken glider upp genom diafragma och upp i thorax.

294
Q

varför uppstår hiatushernia?

A

Den vanligaste formen är ett glidbråck. Det finns då en muskulär förslappning i diafragma som gör att en del av ventrikeln glider upp vid ökat buktryck upp i thoax. Kan ibland vara ganska stor del av magsäcken som puttats upp i thorax, i form av ett glidbråck.

295
Q

vad gör ett glidbråck?

A

Ett glidbråck glider fram och tillbaka.

296
Q

vad leder hiaturhernia till?

A

Iom att en del av ventrikeln glidit upp så försvinner den normala sfinkterfunktionen som finns där vid cardia och distala esofagus. Och det finns ökad risk för reflux, att magsäcksinnehåll backa upp i esofagus.

297
Q

vad är ett paraesofagealt bråck?

A

En annan typ av bråck: paraesofagealt bråck, dvs att en del av ventrikeln tränger sig upp vid sidan av esofagus, vid sidan av esofagus, genom diafragma, upp i thorax. Större risk att en sådant här trångt part snörs av och blir dåligt cirkulerat.

298
Q

hur kommer ventrikeln att kärlförsörjas?

A

Flera olika kärl bidrar till att bilda två st kärlarkader, en arkad av kärl längs kurvatura minor och en kärlarkad längs kurvatura major. Var och en skickar in små kärl över ventrikelns yta.

299
Q

var kommer ventrikelns arteriella försörjning i sin helhet ifrån?

A

truncus coeliacuts,

300
Q

vilka artärer kmr försörja ventrikeln?

A

a gastrica sinistra, a hepatica communis,a gastroduocenale (a splenica), a gastroomentalis dextra (a gastroduodenale)

301
Q

vad kallas de korta artärer som avgår från kärlbågarna?

A

aa gastricae breves

302
Q

beskriv hur a gastrica sinistra försörjer

A

bildar en stor del av kärlarkaden/bågen längs kurvatura minor.

303
Q

beskriv hur a hepatica communis –> a hepatica propria försörjer

A

En annan stor avgång från truncus coeliacus är a hepatica communis, som fortsätter som a hepatica propria. Men från a hepatica communis som avgår även a gastrica dextra, den bidrar till kärlbågen längs kurvatura minor.

304
Q

vilken artär löper bakom ventrikeln?

A

a splenica löper t mjälten. krokig och slingrig.

305
Q

vilket kärl avgår från a splenica?

A

a gastroomentalis sinistra.

306
Q

vad kommer a gastroomentalis sinistra försörja?

A

bildar kärlbåge längs kurvatura major

307
Q

vad är a gastroduodenale ?

A

gren från a hepatica communis?

308
Q

vad gör gastroduodenale?

A

går ner mot duodenum och pancreas, men den avger också en artär a gastoomentalis dextra. Den ger också bidrag t kärlbågen längs kurvatura major.

309
Q

hur ligger ventrikeln i förhållande till mjälten?

A

Mycket nära ventrikeln finns mjälten, den ligger nära corpusdelen, lite mer dorsalt, ut mot vänster sida alldeles under diafragma och skyddas t stor del av revbenen.

310
Q

vad finns dorsalt om ventrikeln?

A

Alldeles dorsalt om ventrikeln så har vi pancreas. Pancreassvansen sträcker sig upp t mjälten.

311
Q

vad finns dorsalt om pancreas?

A

Dorsalt om pancreas löper a splenica och v splenica. När man tar bort pancreassvansen så ser man också bättre att vänster njure finns dorsalt om pancreassvansen, också i nära relation till ventrikeln.

312
Q

vilken del av levern finns nära ventrikeln?

A

Nära ventrikeln finns också levern, där delar av vänster leverlob, hänger ner delvis framför ventrikeln.

313
Q

i vilken kvadrant ligger ventrikeln?

A

Ventrikeln kommer ligga högt upp i den övre vänstra kvadranten, och sträcka sig i epigastriet, en bit in i den övre högra kvadranten.

314
Q

vad kommer stora delav av ventrikeln skyddas av?

A

arcus costalis

315
Q

vilken form av duodenum?

A

C-form, m sin mindre kurvatur åt vänster

316
Q

vilka delar delas duodenum in i?

A

bulbus duodenum, pars superior, pars descendens, pars horizontalis, pars ascendens.

317
Q

beskriv bulbus duodenum

A

Distalt om pylorus är duodenum expanderad. Och den här expanderade första delen av duodenum kallas för: bulbus duodenum.

318
Q

vad är pars superior

A

övre del av duodenum

319
Q

vad är pars descendens

A

pars sup övergår i denna nedåtstigande delen

320
Q

vad är pars horizontalis?

A

horisontala delen

321
Q

vad är pars ascendens

A

sista del innan duodenum övergår i jejunum.

322
Q

hur ser slemhinnan ut i duodenum?

A

veckad av cirkulära veck

323
Q

hur ligger duodenum i förhållande till pancreas?

A

Mycket nära duodenuom finns pancreas. Pancreashuvudet ligger instoppad i curvaturen av duodenum. Pancreassvansen sträcker sig upp mot mjälten.

324
Q

var utsöndras galla?

A

levern

325
Q

hur kommer gallan ta sig vidare fr levern?

A

som kommer rinna i den stora gallgången, bakom den första delen av duodenum, delvis igenom pancreas, för att tömma sig i duodenum.

326
Q

pancreas tillverkar ju även exokrina enzymer. hur löper dessa?

A

de utsöndras också i duodenum genom den stora pancreasgången.

327
Q

så vad kommer tömma sig i duodenum?

A

Så både ductus choledochus och den stora pancreasgången, ductus pancreaticus, kommer att tömma sig i duodenum. Så när man tittar in i duodenum, då kommer man kunna se en liten knopp, ett litet hål, som är mynningen för de här två uförsgångarna.

328
Q

vad kallas knoppen som är mynningen till de här 2 utförsgångarna?

A

papilla duodeni major (papilla Vateri)

329
Q

hur kommer pancreas anläggas?

Vad kommer detta medföra för pancreas anatomi? Vilka variationer finns det?

A

: ett ventralt och ett dorsalt. Varje pancreasdel har sin egen utförsgång t duodenum. De brukar sedan konfluera till en enda gemensam utförsgång. Men ibland så finns det kvar en rest av det ventrala pancreasanlagets lilla utförsgång, och en paipilla duodeni minor (en liten papill).

330
Q

hur ser det ut precis där duodenum övergår i jejunum?

A

en krök finns där!

331
Q

vad kallas kröken vid duodenum –> jejunum?

A

flexura duodenojejunalis.

332
Q

hur är pancreas belägen i förhållande till de stora kärlen?

A

pancreas omsluter delvis a mesenterica superior och v mesenterica superior. de kommer löpa delvis genom och bakom pancreas. bakom pancreas kommer v spleica som löper upp m v mesenterica superior och bildar vena portae.

333
Q

vad betyder ulcus?

A

sår!

334
Q

vad är de flesta av patientens “magsår” belägna?

A

i bulbus duodeni!

335
Q

i vilket plan finns pyloris?

A

i det transpyloriska planet

336
Q

duodenum - intra eller retro?

A

retroperitonealt!

337
Q

vad kallas ligamentet vid flexura duodenojejunalis?

A

ligamentum treitz

338
Q

hur löper ligamentum treitz?

A

går från flexuren (flexura duodenojejunalis) och upp mot diafragma

339
Q

var finns gränsen mellan övre och nedre GI?

A

vid ligamentum treitz.

340
Q

vad har man för användning av lig treitz

A

Om man opererat bort tarm, ange hur långt ifrån lig treitz. Referenspunkt för att ange var i tunntarmen man gjort ett ingrepp.

341
Q

vad är pancreas för typ av visceralt organ?

A

sekundärt retroperitonealt organ.

342
Q

vilket kärl avgår alldeles kraniellt om pancreas?

A

truncus coeliacus

343
Q

vilket kärl avgår alldeles kaudalt om pancreas?

A

a mesenterica superior.

Den kmr avgå alldeles dorsalt om pancreas, och sedan titta fram något på framsidan av pancreas huvud.

344
Q

hur kommer v mesenterica superior att löpa?

A

liknande som dess artär. kmr delvist löpa dorsalt om pancreas.

345
Q

hur delas pancreas upp=

A

i 3 eller 4 delar.

  • caput pancreatis
  • corpus pancreatis
  • cauda pancreatis
  • proc uncinatus
346
Q

var finns capus pancreatis?

A

mkt nära duodenum

347
Q

var finns corpus pancreatis?

A

pancreaskroppen som sträcker sig t vänster

348
Q

var finns cauda pancreatis?

A

svansen som sträcker sig upp mot mjälten.

349
Q

vad har pancreatis för form?

A

ej helt platt form.

mesenterica superiorkärlen kommer ligga ventralt om en liten del av pancreashuvudet. Sedan sticker de ner och går dorsalt bakom pancreaskroppen. Pancreas blir lite om ett C som fortsätter. men det här C.et ligger inte i ett och samma frontalplan. Den här delen ligger lite mer dorsalt och ligger bakom kärlen. De här delarna ligger lite mer ventralt, framför kärlen.

350
Q

vad är processus uncinatus?

A

del av pancreas som ligger bakom mesenterialkärlen

351
Q

var kmr v portae att uppstå?

A

bakom pancreas

352
Q

vart löper v porta?

A

i lig hepatoduodenale upp t levern.

353
Q

hur kommer pancreaskroppen och svansen löpa?

A

Pancreaskroppen och pancreassvansen kommer löpa ventralt om vänster njure, och ofta nå ända upp t mjälten.

354
Q

hur kommer man åt pancreas?

A

Ett sätt kan vara att lossa ventrikeln längs kurvatura major, längs infästningen av omentum majus, lyfta upp ventrikeln, komma in i bursa omentalis, och få tillgång till pancreaskroppen (corpus pancreatis och cauda pancreatis). Men man kommer inte riktigt åt pancreashuvudet.

355
Q

hur ska man göra för att kirurgiskt komma åt pancreashuvudet?

A

göra en kocherlösning!

356
Q

hur gör man en kocher-lösning?

A

Man lösgör duodenum längs dess laterala rand. Man skär igenom peritoneum och dissikerar loss duodenum så man kan vika duodenum åt vänster.

Då får man åtkomst åt pancreashuvudet, och pancreashuvudets dorsala del.

357
Q

vad finns bakom duodenum?

A

Bakom duodenum löper v cava inferior. Höger njurven. Höger njurartär. Pancreashuvudet. Ductus choleodochus.

358
Q

vilka utförsgångar t pancreas?

A

ductus pancreaticus
ductus pancreaticus accessorius
ductus hepatopancreaticus

359
Q

beskriv utförsgångarnas (pankreas) funktion

A

Den stora utförsgången, ductus pancreaticus, den tömmer ut de exokrina produkterna från pancreas, enzymerna i duodenum. Den brukar på slutet löpa ihop med ductus choleodochus allra sista del. Denna gemensamma utförsgång → ductus hepatopancreaticus.

360
Q

var mynnar ductus hepatopancreaticus

A

Den mynnar sedan i paipilla duodeni major

361
Q

vad är ductus pancreaticus accessorius?

A

Ibland finns det en ductus pancreaticus accesorius, resultat av att det funnits 2 pancreasanlag → mynnar i en liten papill.

362
Q

vad kallas muskeln som finns runt mynningen?

A

Runt mynningen finns en ringmuskel som kallas för m sphincter hepatopancreaticus= sphincter oddi. Ringmuskel som kan sluta till där.

363
Q

beskriv hur det kan bli stopp nära papilla duodeni major

A

Inte ovanligt att det blir stopp nära papilla duodeni major, om man har en gallsten/många gallstenar, så kan en gallsten komma ut i ductus choleodocus och fastna där

364
Q

hur drar man ut gallstenar fr duodeni?

A

. Då kan man ta sig ner med ett gastroskop som är lite modifierat så att man tar sig ut i duodenum, och ner i duodenum, så man ser papilla duodeni major. Man går in med en liten ledare, man ser vad man gör i kameran. Man går med en ledare, genom papilla duodeni major, kommer in i ductus choleodocus, och då kan man med instrument få fatt på en sådan sten, dra ut den och samtidigt dilatera vad som kan ha varit ett trångt parti. Detta kallas ERCP.

365
Q

ingrepp man gör för att gallstenar ska passera ut enklare?

A

Sfinktertomi → skära av sfinkter oddi så att ev nya gallstenar ska passera ut enklare.

366
Q

vad mer utöver stenar kan fastna och täppta till utförsgången

A

tumörer som växer i pancreashvuudet kan växa obstruerande, och obstruera ductus hepatopancreaticus. Mkt farligare orsak t obstruktion.

367
Q

pat m pancreascancer?

A

Hos en patient som har blivit gul, som inte har ett gallavflöde, då måste man tänka på möjligheterna på en tumör i pancreashuvudet.

Pancreascancer har dålig prognos, m låg 5-årsöverlednad.

368
Q

vad är whipplekirurgi?

A

Man kan inte skala ut tumören, utan man måste ta bort större delar där för att ha möjlighet till radikalitet, att operera bort all cancer.

Man opererar bort stor del av pancreas, all duodenum, och en del av proximala jejunum och en del av ventrikeln.

369
Q

hur gör man efter man tagit bort vävnaden vid whipplekirurgi?

A

Efter kirurgi så måste man på ngt sätt koppla in det som blir kvar av ductus choleodochus t tarm. Så man drar upp det som återstår av tarm, och syr in ductus choleodochus mot den så att galla kan tömma sig. Man syr fast pancreassvansen som blir kvar mot ändan av tarmen där, så pancreasenzymerna kan tömma sig. Och man syr fast magsäcken mot sidan av tarmen, så att magsäcken kan tömma sig också.

370
Q

hur kan anatomin vid pancreas utförsgångar variera?

A

Det vanligaste är att ductus choleodocus och ductus pancreaticus flyter ihop t en gemensam ductus hepatopancreaticus. Men hos en del pat så kan de mynnas separat, som två separata utförsgångar vid papilla duodeni major.

371
Q

hur blir pancreas kärlförsörjd?

A

Pancreas ligger på gränsen mellan foregut och midgut, så den får kärlförsörjning både från truncus coeliacus och a mesenterica superior.

Principiellt så i anslutning t pancreashuvudet som bildas två st kärlbågar, från truncus coeliacus och från a mesenterica superior

Det bildas nästan en sammanhängande kärlbåge på framsidan av pancreashuvudet. Och en likadan kärlbåge bildas av det här kärlet på baksidan av pancreashuvudet.

372
Q

hur försörjs pancreas av a splenica?

A

Från truncus coeliacus går a splenica t mjälten. Och den ger grenar som försörjer corpus pancreatis och cauda pancreatis.

373
Q

beskriv hur kärlbågen löper topograftiskt? (pancreas)

A

Bidraget till den här kärlbågen den kommer löpa alldeles bakom bulbus duodeni.

374
Q

vad innebär det att kärlbågen löper precis bakom bulbus duodeni, ex vid ulcus i bulbus duodeni?

A

Det gör att ett ulcus i bulbus duodeni; om det sitter i den främre delen av bulben, perforation, innehåll läcker ut i bukhåla, retning av peritoneum, bukhinneinflammation, peritonit.

Ett uncus som sitter i bakväggen av bulbus duodeni kan äta sig igenom och omedelbart dorsalt därom, där ligger kärl till pancreas. I synnerhet a pancreaticoduodenale sup. I värsta fall kan såret äta sig in i kärlet, och man får stor blödning.

375
Q

var finns levern?

A

Levern är belägen högt upp i bukhålan, alldeles under diafragman. Stort organ. Täcks till stor del av arcus costalis. Bara den nedersta delen av levern som tittar fram under arcus costalis på höger sida.

Lever sträcker sig ut i epigastriet och ut mot den vänstra övre kvadranten.

376
Q

hur är levern fäst?

A

Levern är fäst mot främre bukväggen i resten av det främre mesenteriet under embryogenesen. Hos den vuxna kallas det för ligamentum falciforme. Dubbelskikt av peritoneum som fäster leverns ventrala yta i den främre bukväggen.

377
Q

beskriv det ventrala mesenteriets funktion i levern post-embryonalt?

A

Det ventrala mesenteriet embryonalt har en fri nedre kant, det syns även i den adulta strukturen i ligamentum falciforme. Denna fria nedre kanten är tjockare och utgörs av den fibrösa resten av v umbilicalis, kallas hos den vuxna för ligamentum teres hepatis.

378
Q

vad kallas den yta av levern som ligger i kontakt m mot diafragma?

A

facies diafragmatica.

379
Q

vad kallas leverns ytor som ligger i kontakt mot övriga organen i bukhålan?

A

facies visceralis.

380
Q

vad kallas det trånga utrymmet mellan diafragma och leverns kraniella yta?

A

spaltliknande vik, recess. kallas för recessus subphrenicus.

381
Q

funktion hos recessus subphrenicus dx et sin?

A

Recessus subphrenicus dx et sin pga skiljevägg däremellan i form av ligamentum falciforme.

382
Q

vad kallas fickan/recessen som bildas bakom levern mot höger njure?

A

recessus hepatorenalis

383
Q

hur är recessus subphrenicus dx et sin kliniskt viktig?

A

Recessus subphrenicus dx et sin är kliniskt viktiga. om det kommit bakterier/var i bukhålan, så tenderar infektiösa produkter att ibland kunna sprida sig upp i dessa trånga recesser. Bakterier gillar ju ofta denna typen av trånga avstängda miljöer, och då kan det bildas det som kallas för subfreniska abscess, en varhärd i subfreniska recesser. De kan man behöver punktera och dränera så man får en kommunikation och kan läka ut det.

384
Q

hur delar man in levern?

A

i lober!

385
Q

hur kommer lig falciforme dela upp levern?

A

Ligamentum falciforme bildar gränsen mellan det man kallar lobus dexter och lobus sinister anatomiskt. Det är anatomiska lober, inte funktionella.

386
Q

vad kallas den kaudala kanten på levern?

A

margo inferior hepatis?

387
Q

vad finns precis under margo inferior ?

A

gallblåsans fundusdel titta fram

388
Q

vad ser man i leverns dorsala del?

A

Det vi ser är vena cava inferior som löper i nära relation till levern.

389
Q

var tömmer sig levervenerna?

A

i v cava inferior.

390
Q

vad kallas ytan där strukturer går in och ut i levern?

A

leverhilus

391
Q

vad betingas leverns lobindelning av?

A

Den här lobindelningen betingas av att ligamentum falciforme är så tydligt och lober som bildas av närliggande strukturer där och avgränsar dem.

392
Q

indelning av levern funktionell?

A

Funktionellt består levern av 8 st segment (vi behöver ej memorera skiten).

393
Q

beskriv hur ett leversegment fungerar?

A

Leversegmentet är en del av lever som försörjs av grenar av vena portae, a hepatica, och som lämnar ifrån sig en gren av ductus cholodochus, som kan skäras av utan att man stör kärlförsörjningen till andra leversegment.

394
Q

hur kan man operera lever?

A

operera bort segment utan prob.

På motsvarande sätt så löper en gren, v hepatica, till v cava inferior, som kan delas utan att man stör återflödet från närliggande segment.

Kirurgiskt minsta recesserbara enheten.

395
Q

hur göra om man ska ta bort levern i sin helhet?

A

Om man ska ta ut levern i sin helhet, så måste man skära av det peritoneala omslagsvecket på undersidan av diafragma.

Där har vi peritoneum parietale som övergår och blir peritoneum viscerale på leverns yta. Man har skurit av alldeles i övergången från det ena till det andra omslagsvecket för att kunna plocka ut levern.

Så levern är även upphängd i bukhinna upp mot undersida i diafragma.

Leverytan är beklädd av peritoneum viscerale som övergår i peritoneum parietale på insidan/undersidan av diafragman, och man har skurit av alldeles i övergången däremellan för att få loss levern.

396
Q

vad är ligamentum coronarium

A

Hela detta systemet av omslagsveck som hänger upp levern mot diafragmas undersida, kallas för ligamentum coronarium.

397
Q

hur delas lig coronarium upp?

A

Man ger olika flikar av systemet olika namn, ex. lig triagunale osv. Men tsms kallas de lig coronarium.

398
Q

vad kallas den yta som ligger diafragmas undersida (alltså själva ytan) och varför?

A

Det gör att en del av levern kommer att ligga direkt mot diafragmas undersida, utan något peritoneum, utan bukhinna emellan.

Detta kallas: area nudea.

399
Q

var löper vena porta?

A

Vena porta är alltså den venen som löper i den fria kanten i omentum minus, ligamentum hepatoduodenale.

400
Q

var går gränsen för huruvida vener töms direkt t vena cava eller ex vena porta?

A

Från nedre delen av rectum så kommer det venösa blodet att föras t v iliaca och direkt tbka t v cava inf ist.
Ngnstans vid distala esofagus kmr det oxå gå en gräns, där vener där kommer att dräneras t v porta, men lite mer kraniellt belägna vener de kmr dräneras direkt t v cava ist.

401
Q

vid vilka områden kan det uppst kommunikation mellan portasystem och cavasystemet?

A

sk portocavala anastomoser.

distala esofagus,
kring rectum,
kring navel

402
Q

hur bildas esofagusvaricer, hemorrojder och caput medusae?

A

om flödesmotståndet blir för stort i lever, ex leverchirrhos → blodet kan ej flyta genom levern → blodet söker andra vägar → vid portocavala anastomoser → blodet tar bakvägen → flyttar sig t små kärlen som kommer tömma sig i v cava → rectum, distala esofagus → små kärl, kmr dilatera → esofagusvaricer, en sorts hemorrojder, caput medusae.

403
Q

hur sticka i buken för att ta biopsi?

A

Leverbiopsi, om man inte siktar på ngn särskilt del, medioaxillarlinjen eller främre axillarlinjen stickar man helst i, ksk 6:e, 7:e interstitiet.

Det är ganska lätt att man sticker in i lungsäcken, pleura, innan levern.

Blind biopsering gör man inte längre. Ultraljud!!

404
Q

var bildas galla?

A

Levercellerna bildar galla som kommer i grövre och grövre gallgångar flytta ut i det extrahepatiska gallgångarna, de gallgångar som finns utanför levern.

405
Q

vad kan galla lagras?

A

i gallblåsan, vesica biliaris.

406
Q

vad finns i gallan?

A

I gallan finns annat utöver bilirubin, bla enzymer som hjälper till att bryta ned fett.

407
Q

så vad gör gallblåsan efter ex fettrik måltid?

A

gallblåsa tömmer sitt innehåll i ductus choleodochus.

408
Q

hur bildas de extrahepatiska gallgångarna?

A

De extrahepatiska gallgångarna bildas av höger och vänster gallgång, ductus hepaticus dx resp sin, som flyter ihop till ductus hepaticus communis.

Gallblåsan, vesica biliaris, övergår i ductus cysticus, som konfluerar m ductus hepaticus communis och tsms så bildar de den stora gallgången ductus choleodochus.

I den sista delen kommer ductus choleodochus att konfluera med ductus pancreaticus, t en gemensam utförsgång, ductus hepatopancreaticus, som mynnar i papilla duodeni major.

409
Q

hur delar man in gallblåsan?

A

fundusdel, toppen av gallblåsan.

corpus, större delen

collum, avsmalnande delen, som övergår i ductus cysticus.

410
Q

vad för artär går till gallblåsan?

A

Från a hepatica propria, så går det en liten artär, a cystica, till gallblåsan.

411
Q

hur görs gallblåsekirurgi?

A

Tidigare så var gallblåsekirurgi (vanligt ingrepp, operera bort gallblåsan pga inflammation, kroniska gallstenar), förr i tiden var det öppen kirurgi alltid.
Nu görs det i allmänhet laparoskopiskt m titthålskirurgi. Mindre operationsområde. Vitkigt att identifiera de extrahepatiska gångarna korrekt. Kan vara svårt att skilja a cystica från ductus cysticus, osv.

412
Q

vad är en oönskad komplikation vid gallblåseoperation och hur motverkas denna?

A

En mkt oönskad komplikation → när man opererar bort gallblåsan så måste man sätta på ett metallklipp på ductus cysticus för att stänga av den. Man sätter två st klipp och så klipper man av däremellan. Och man sätter två st klipp på a cystikus och klipper av däremellan. Man vill inte sätta metalkippsen på annan struktur, yani misstolkar anatomin och sätter på dem på ductus choleodochus ist och klipper av den, eller misstag ductus hepaticus communis på a cystica och sätter klips där och skär av den eller annan struktur.

Vid laparoskopisk gallkirurgi brukar man sticka in en nål i gallblåsan och spruta kontrast, titta m röntgengenomlysning, titta var kontrasten tar vägen och då ser man de strukturer där man satt klipp innan man stänger dem om de verkligen är ductus cysticus.

413
Q

hur löper ductus choleodochus i förhållande till pancreashuvudet?

A

Ductus choleodochus löper i väldigt nära relation t pancreashuvudet. Löper bakom, delsvist genom pancreashuvudet för att sen mynna i papilla duodeni major. En av de produkter som utsöndras m galla → bilirubin.

414
Q

om man drabbas av tumör i pancreashuvudet, hur kan detta påverka galla?

A

Om man drabbas av tumör i pancreashuvudet som stänger av ductus choleodochus → då kan inte galla och bilirubin utsöndras i duodenom och utsöndras med feces → utan då kommer bilirubin ansamlas i blodet hos patienter. Då drabbas patienten av ikterus → man blir gul, märks tidigt i sclera. Feces blir avfärgad, blek. Det kan finnas flera skäl till att det är stopp för gallaavflödet:

gallsten som kilat in där
differentialdiagnos → PANCREASCANCER!!

415
Q

var ligger mjälten?

A

Mjälten ligger upp under diafragmakupolen på vänster sida och skyddas av revbenen oi thoraxväggen på vänstersida. Nära ventrikeln, nära relation t curvatura major och fundusdelen av ventrikeln.

416
Q

funktion hos mjälten?

A

Immunologiska funktioner. Erytrocyter bryts ned.

417
Q

hur växer mjälten ut embryologiskt?

A

Mjälten växer ut genom det embryonalt dorsala mesenteriet.

418
Q

hur är mjälten fäst?

A

2 st ligament som fäster mjälten mot ventrikeln resp bakre bukväggen, nära vänster njure.

ligamentum gastrolienale (mellan mjälte och ventrikel) och lig lienorenale (mellan mjälte och bakre bukvägg)

419
Q

vad utgör den laterala begränsningen åt vänster i bursa omentalis om man sticker in handen i bursa omentalis?

A

lig gastrolienale och lig lienorenale!

420
Q

är mjältens storlek och form statisk hos alla människor?

A

nej den kan variera!

421
Q

hur är mjälten?

A

Mjälten är som en blodfylld säck, den har en kraftig kapsel och är ganska mjuk i konsistensen.

422
Q

var är mjälten belägen?

A

Mjälten ligger belägen något dorsalt om medioaxillarlinjen, och täcks av 8/9/10 revbenen ffa.

423
Q

hur kan ett sår bildas i mjälten?

A

Våld mot thorax med flera revbensfrakturer → spetsig fraktur kan sticka in och punktera mjälten. Göra ett sår i mjälten.

424
Q

vad är mjälthilus

A

den yta på mjälten där artärer kmr in och vener kmr ut.

dit kmr pancreaskroppen och pancreassvansen nå

425
Q

varifrån får splen sin blodförsörjning?

A

fr truncus coeliacus, en gren därifrån är a splenica. mkt kraftig, grov, slingrig gren som går upp t mjälthilum.

hilum splenica.

stort blodflöde till och från mjälten.

426
Q

vad avgår från a splenica?

A

a gastroomentalis sinister. aa gastricae breves.

427
Q

farligt m mjältruptur?

A

stora blödningar –> blödningschock. + splenektomi måste göras.

428
Q

hur görs splenektomi?

A

Relativt okomplicerat ingrepp, tar bort ligamenten mellan mjälte och ventrikel och mjälte och bukvägg, ligerar av kärlen och tar ut mjälten.

429
Q

gräns mellan ileum och jejenum?

A

Ingen distinkt gräns, utan gradvis förändring av tarmväggens struktur. Från proximal del i jejunum till distal del i ileum.

430
Q

hur är väggen i jejunum i förhållande t ileum?

A

tjockare i jejunum.
Slemhinnan är veckad i jejunum.
Slemhinneytan blir gradvis allt plattare, och i ileum så är den platt som typ i colon.

431
Q

tunntarmarnas blodförsörjning?

A

Tunntarmarna är upphängda i sitt mesenterium och på så sätt får sin kärlförsörjning genom grenar från a mesenterica superior. Dessa artärer som går ut i mesenteriet, de bildar kärlslyngor, kärlarkader.

432
Q

hur är arkaderna i jejunum vs ileum?

A

I jejunum är dessa arkader ganska långa och lite glesare, medan i ileum så är de kortare och mer förgrenade och mer kärlrika.

433
Q

fett i mesenteriet?

A

Det finns mer fett i mesenteriet i jejunum och mindre fett i mesenteriet i ileum.

434
Q

hur upphängs tarmarna?

A

Upphängningen sker längs det diagonala avsnittet på den bakre bukväggen där mesenteriet är fäst längst en ganska kort sträcka men är krokrigt på det här sättet.

435
Q

vad kallas roten i mesenteriet i tunntarmen?

A

radix mesenteri.

Mellan peritonealbladen är radix mesenteri i tunntarmsmesenteriet, där kommer grenar från a mesenterica superior ut: aa jejunalis och aa ileales. Venöst blod dräneras tillbaka t v mesenterica superior.

436
Q

vad kmr terminala ileum terminera i?

A

colon

437
Q

beskriv de två flexurerna i tjocktarmen!

A

Flexura coli dextra, skarpa kröken. Övergång i colon transversum , upphängd i mesocolon transversum.
Flexura coli sinister, belägen lite mer kraniellt. Övergången till colon descendens

438
Q

vad kommer colon descendens övergå till?

A

colon sigmoideum, sen S-formade delen, som övergår i rectum.

439
Q

vad sker efter colon övergått i rectum?

A

När rectum kommer ner t bäckenbotten t canalis analis, som passerar bäckenbotten.

440
Q

vilka delar av colon är retroperitoneala?

A

colon ascendens och colon descendens. de saknar mesenterier och har bara peritoneum parietale på sina framsidor.

441
Q

vilka delar av colon är intraperitoneala?

A

colon transversum och colon sigmoideum. de är upphöjda i mesocolon transversum resp mesocolon sigmoideum.

442
Q

vad kallas de mesenterier som colon transversum resp colon sigmoideum är upphängda i?

A

de är upphöjda i mesocolon transversum resp mesocolon sigmoideum.

443
Q

vad kan denna upphängning av colon innebära kliniskt för ffa barn?

A

Upphängningen i mesenterier gör att ffa colon sigmoideum på vissa barn men också vuxna kan ibland rotera runt i denna upphängningsstjälken. Då snörs tarmen av, man får tarmvred i det som kallas för ileus.

444
Q

varför kan matrial centralt i buken (ex infektion eller tumör) nå övre bukhålan?

A

pga tak i form av mesocolon transversum.

445
Q

beskriv vad som menas med rännor?

A

Däremot så finns det rännor vid sidan lateralt, vid sidan lateralt om colon ascendens och lateralt om colon descendens.

Mellan den laterala delen av tarmen och bukväggen, där finns det som en slits, en djup ficka. På motsvarande sätt på vänster sida finns det som en djup långsträckt ficka där, lateralt om tarmen, innanför bukväggen.

Man kan lägga handen på colons yta och glida ned med handen i denna slitsen, som ger möjlighet till passage från nedre delen av bukhålan i den här slitsen och mot övre delen av bukhålan. Och andra vägen också.

446
Q

vad kallas dessa rännor i kolon?

A

parakoliska rännor.

447
Q

vad kommer parakoliska rännor ge möjlighet till?

A

Dessa ger möjlighet till passage av material, spridning av material, mellan övre och nedre delen av bukhålan.

448
Q

hur gör man när man ska operera bort kolon?

A

Det finns inga större blodkärl vid de parakoliska rännorna. Så när man ska operera bort kolon, då börjar man oftast att tas in lateralt ifrån, från de parakoliska rännorna och börja lösgöra colon därifrån innan man kommer frammåt större kärl, och ha bättre kontroll på så vis.

449
Q

var finns caecum?

A

terminala ileum mynnar sig i colon. den del av colon som är belägen kaudalt om inmynningen kallas för → caecum (blindtarmen). Från blindtarmen så utgår det maskformiga bihanget appendix vermiformis.

450
Q

benämn övriga delar av colon?

A

Därpå följer colon ascendens, flexura hepatica, colon transversum, flexura splenica, colon descendens, colon sigmoideum, rectum med sin expanderade del ampulla recti, och canalis analis som tar sig igenom bäckenbotten.

451
Q

hur gör man för att se skillnad på tunn- och tjocktarm.

A

→ ett av dem är taenia coli. Långa band av glatt muskulatur, som löper längs colon, 3 st. En mot framsidan och 2 lite mer mot baksidans laterala del och mediala del.

452
Q

beskriv tarmrörets yttre muskelskikt! hur skiljer sig detta i tunn- resp tjocktarm.

A

Hela tarmröret har ett yttre muskelskikt som är itudelat, lamina muscularis propria, som har ett inre cirkulärt lager och ett yttre longitudinellt lager.

Det yttre longitudinella lagret är helt kontinuerligt längs tunntarmen, men på tjocktarmen mot dess yta, så tunnar det ut och koncentreras till 3 st längsgående tjockare band av muskulatur, taena coli.

Detta ser man på tjocktarmens yta men inte på tunntarm.

453
Q

hur kan man hitta appendix vermiformis?

A

När taenia coli, om man följer den i proximal riktning, då kommer man till slut att komma fram till appendix vermiformis.

454
Q

hur kmr tarmen se ut när taenia kontraherar sig?

A

När taenia kontraherar sig, då kommer colon att bli lite utbuktande i sin struktur.

455
Q

vad kallas utbuktningarna som skapas av taenia coli?

A

Dessa utbuktningar brukar kallas för haustra coli, en haustra och flera haustre coli. Man säger att colon är haustrerad. Det ser man just på tjocktarm och inte på tunntarm.

456
Q

vad är appendices epiploicae?

A

Längs colon, nära taeniorna, finns små flikar som kallas för appendices epiploicae. Några sådana fettflikar finns inte på tunntarmsytan.

457
Q

så hur skiljer man på tjocktarm och tunntarm?

A

Så haustra, taenior och appendices epilpoices → identifiera tjockistarm från skinnytarm.

458
Q

vad är caecum?

A

där terminala ileum mynnar i tjocktarmen. Den första delen av tjocktarmen som ligger kaudalt, inferiort om inmynningen av ileum, den kallas caecum. Detta är blindtarmen, blir som en blick ficka av tjocktarmen.

459
Q

vad avgår fr caecum?

A

maskformiga bihang, appendix vermiformis. Det är vanligt m inflammation i appendix vermiformis, det som kallas för appendicit.

460
Q

vad kallas själva mynningen; övergången mellan terminala ileum och dess inmynning i colon?

A

valva ileocaecalis (valva Bauhini).

Caecum är alltså den blinda fickan av colon, nedanför valva Bauhini.

461
Q

vad händer med appendix ju äldre man blir?

A

Här finns en mynning när man är yngre, och när man blir äldre så blir appendix mer och mer fibroserad, och mynningen täpps igen.

462
Q

hur hänger appendix i bukhålan?

A

Appendix vermiformis är intraperitoneal, och upphöjd i ett litet mesenterium, mesenteriolum appendicis = mesoappendix.

463
Q

hur göra när man opererar bort appendix?

A

Man måste ta av mesoappendix när man opererar bort appendix vermiformis.

464
Q

hur ser det ut på insidan av caecum?

A

På insidan av caecum och början av colon så finns det glesa, lite cirkulära veck här.

465
Q

hur är position för appendix vermiformis ?

A

Positionen för spetsen och själva appendix vermiformis kan vara väldigt varierande. Vanligast att den ligger uppvikt på baksidan av caecum, retrocaekalt.

466
Q

beskriv tarmens kärlförsörjning?

A

av 2 st artäravgångar från aorta.

  • a mesenterica inferior ger grenar som går ut i ileum och jejenum, aa jejunales och aa ileales, de går ut i radix mesenteri.
  • a mesenterica sup –>de försörjer colon, fram till 2 / 3 av colon transversum.

Wut?? Fel, första r också a mesenterica inferior?? kolla upp vrf mina anteckningar är fuckade

467
Q

vad är a iliocolica?

A

Det finns en gren där som kallas a iliocolika, som går ner mot terminala ileum, och de första delarna, de proximala delarna av colon.

468
Q

vad försörjs colon ascdens + colon transversum mer av?

A

En gren som kallas för a colica dextra som försörjer colon ascendens, och en större gren som kallas för a colika media som försörjer delar av ascendens och delar av colon transversum.

469
Q

hur kommer a mesenterica inferior försörja

A

försörjs av a mesenterica inferior, som avgår längre ner, mer distalt från aortas ventrala yta.

470
Q

vad gör a colica sinistra?

A

A mesenterica inferior avger en a colika sinistra, som försörjer den sista delen av colon transversum och colon descendens. Den avger a sigmoidae grenar som går till colon sigmoideum, och a rectalis superior som försörjer övre delen av rectum.

471
Q

hur är det venösa dränaget i tarmen?

A

Det venösa dränaget följer samma territorier, men anatomin är lite annorlunda, så att de delar som försörjs av a mesenterica superior, de dräneras till en v mesenterica superior. De delar som försörjs av a mesenterica inferior, de dräneras t v mesenterica inferior.

472
Q

vilken del dräneras av v mesenterica inferior?

A

övre delen av rectum, så att övre delen av rectum dräneras t v porta

473
Q

vad kommer nedre delen av rectum dräneras av?

A

dräneras till vena cava inferior.

474
Q

vart kommer mellersta och nedersta delen av rectum och analis canalis dräneras till?

A

vena cava via rectalis media, och vena rectalis inferior till v cava inferior

475
Q

beskriv hur hemorrojder kan bildas?

A

Här finns möjlighet till portocavala anastomoser.
Ovanligt med portal hypertension och flödesmotstånd i levern. Det är däremot ganska vanligt att venerna här i sig buktar ut och dilaterar lite, som hemorrojder.

Men hemorrojder kan också vara slemhinneflikar i analkanalen.

476
Q

hur övergår rectum i canalis analis?

A

Man kan säga att rectum övergår i canalis analis där bäckenbotten, där rectum börjar passera bäckenbotten. Den är som en skål, och det finns ett hål som släpper igenom tarmröret, och där rectum börjar gå igenom bäckenbotten, där kan man säga att den övergår i canalis analis.

477
Q

vad är canalis analis omgiven av?

A

sphinctrar, inre sphincter och yttre sphincter

478
Q

hur är slemhinnan vid övergången mellan rectum och analis canalis?

A

För att slemhinnan bildar ett antal kolumner, små pelare, som sträcker sig kraniellt, de kallas för columnae anales. Mellan de här vecken så finns det små fickor, sinus anales. I en del kirurgisk litteratur så räknar man gränsen för anus vid överkanten av dessa kolumna anales. I en del annan anatomisk litteratur så räknar man gränsen däremellan vid den distala delen av columna anales.

479
Q

vad är linea anorectalis?

A

Där columna anales försvinner i kraniell riktning kallas linea anorectalis, det är en kirurgisk gräns för anus.

480
Q

vad är linea pectinea?

A

Linjen som uppstår där columna anales börjar, där bildas det också en ganska tydlig linje som kallas för linea pectinea, och det brukar räknas som den anatomiska gränsen för anus och canalis analis.

481
Q

vad är linea anocutanea?

A

Lite mer distalt så finns en tredje linje som kallas för linea anocutanea. Histologisk linje, där cylinderepitel övergår i skivepitel.

482
Q

bra att veta när man tittar in i rectum m ett rektoskop?

A

När man tittar in i rectum med ett rektoskop så kan det vara bra att veta atten bit upp i rektum så finns det några stycken, ofta 3, kraftiga veck som kallas för plicae transversales recti.

483
Q

vrf är linea pectinea en “sann” gräns?

A

Anatomiskt kan man säga att linea pectinea är en sann gräns. Detta pga det finns en skillnad på det som finns här ovanför och det som finns nedanför.

484
Q

hur försörjs det nedanför linea pectina?

venösa dränaget?

A

arteriell försörjning från a iliaca interna.

t vena cava

485
Q

hur försörjs det kraniellt om linea pectina?

venösa dränaget

A

a mesenterica inferior.

vena portae.

486
Q

hur är innerveringen nedanför och kraniellt om linea pectinea?

A

Nedanför denna gränsen så har vi en somatosensorik, medveten skarpt lokaliserad sensorik och smärta.

Medan kraniellt om den har vi en visceral afferens, som ger dov smärta.

Så nyper man nedanför linea pectinea så gör det jätteont. Medan slemhinnan kraniellt om denna är inte känslig så mkt för nyp, men om man tänjer och drar i den, + ischemi kan smärta.

487
Q

vad kallas sphinctrarna? (anal)

A

m. sphincter ani externus

m. sphincter ani internus

488
Q

vad utöver sphincrarna bidrar till kontinensen?

A

Det är inte bara sphinktrarna som är viktiga för kontinensen. En del av bäckenbotten, m puborectalis, löper som en slynga runt gränsen mellan rectum och anus och det gör att det uppstår en vinkel. Den anorektala vinkel. Den bidrar till fekal kontinens.

489
Q

vad sker vid defekation?

A

Vid defekation, då slappnar man av i musklerna, bland annat puborectalis. Vinkeln rätas och och defekationen blir enklare.

490
Q

hur får njurarna sin arteriella försörjning?

A

Njurarna får sin arteriella försörjning genom pariga kärl, a renalis, njurartärerna.
a renalis sin → till vänster njure
a renalis dx syns inte för den löper dorsalt om v cava inferior.

491
Q

funktion v renalis dx?

A

kort. dränerar höger njure venöst i v cava inf

492
Q

funktion v renalis sin?

A

löper ventralt om aorta, över medellinjen, och t v cava inferior. längre

493
Q

hur förhåller sig a mesenterica superior till v renalis sinister?

A

a mesenterica superior avgår precis kraniellt om där v renalis sinister korsar över aorta. Så v mesenterica superior klykar över där.

494
Q

beskriv kärlen till gonaderna?

A

a ovarica och a testicularis.

Avgår högt uppifrån aorta.

Venerna från ovarier eller testis som på hö sida mynnar in i v cava inferior och på vänster sida in i v renalis sinister.

495
Q

hur löper uretären fr njurar?

A

Från njurarna så går de långa uretärerna ned i lilla bäckenet, för att ansluta till urinblåsan.

496
Q

berätta vad den högra resp vänstra njuren ligger nära?

A

Den högra njuren ligger nära duodenum och nära höger flexur.
Den vänstra njuren nära vänstra colonflexur och nära mjälten.

Den vänstra njuren överkorsas av pancreassvansen.

497
Q

vad omsluts njurens yta av?

A

Capsula fibrosa är den fibrösa kapseln på njurens yta, den som är lite gråaktig.

498
Q

vad finns utanför capsula fibrosa?

A

Utanför den finns en fettkapsel som kallas för capsula adiposa.

499
Q

vad kallas det som finns runt njuren?

A

Alldeles runt njuren finns det som kallas perirenalit, eller perinefritisk fettvävnad.

500
Q

var finns fascia renalis?

A

Och utanför denna, finns fascia renalis. En bindvävsförstärkning. Den kallas också för Gerotas fascia.

501
Q

vad är pararenalt fettvävnad

A

Utanför denna så har vi retroperitonealt fett under peritoneum, som man nära njuren kallas för pararenal eller paranefritisk fettvävnad.

502
Q

hur är njurarna på ex svältande`?

A

Svältande: njurarna hänger längre ned pga omgivande fett försvinner.

503
Q

hur ser njuren ut?

A

Njuren är bönformad, och medialt i den tvärskurna njuren så finns hålrum här som kallas för sinus renalis. Det är utfyllt av njurbäckenet, pelvis renalis.

504
Q

funktion hos njuren?

A

Det vitaktiga är det som samlar upp urinen. Urinen som bildas genom filtrationen, den töms i njurbäckenet. Njurbäckenet kmr utfylla sinus renalis.

505
Q

vad är njurpyramider?

A

njurpyramider, där spetsarna av dessa pyramider tömmer sig i njurbäckenet.

506
Q

vad är calyx minor?

A

Njurbäckenet har formen av ett korall/horn. Där finns det små trattar som omger njurpyramidernas papiller, och fångar upp urinen. Det kallar man för calyx minor.

507
Q

hur kommer calyx minor löpa?

A

flera calyx minor kommer löpa till calyx major.

508
Q

vad kallas den mer expanderande terminala delen av njurbäckenet?

A

pelvis renalis.

–> övergår sen i urinledaren, ureter.

509
Q

vilka strukturer finns på njurens mediala yta?

A

På njurens mediala yta så går a renalis in och förgrenar sig ut i njuren, och v renalis träder ut. Likaså så kommer uretären att lämna njuren i det här medialt belägna området.

510
Q

vad kallas denna mediala yta på njuren dit kärl går ut och in?

A

hilus renalis! njurhilus.

511
Q

var finns ureter + hur löper den?

A

2 st, en på vänster och en på höger. fr njure till urinblåsan.

löper längs kotpelaren, tar sig ned i lilla bäckenet, genom att löpa över bifurkationen av a iliaca. tar sig ned längs den laterala väggen i lilla bäckenet, och ner i urinblåsans bakvägg.

512
Q

vad är pyelogram

A

pat dricker kontrastmedel, och man ser kontrastmedlet i urin.

Om man har stopp för urinflödet → kontrastutfyllnad i hela ureter → inte normalt.

513
Q

njurstenar i ureter?

A

Några trånga passager i ureter. Njurstenar kan bildas i pelvis renalis i njurbäckenet, och njurstenar kan ta sig i ureter.

514
Q

beskriv det första trånga stället i ureter?

A

Det första trånga stället är just övergången mellan pelvis renalis och ureter. Där kan en sten fastna.

515
Q

beskriv andra trånga stället i ureter?

A

Nästa trånga ställe är där ureter överkorsar a iliaca.

516
Q

beskriv tredje trånga ställe

A

där ureter inträder i blåsans bakvägg

517
Q

vanligaste typen av organtransplantation?

A

njurtransplantation!

518
Q

vad menas med att njurtransplantationen görs heterotropt?

A

“på annan plats”

Man sätter alltså inte in den nya njuren på samma ställe där den gamla satt, utan man placerar transplantatet ner mot fossa iliaca ist. Mycket lättare att komma åt där. Man suturerar a renalis mot a iliaca. V renalis sutureras också mot v iliaca. Och ureter mot urinblåsan. Enklare operation och njuren också mer åtkomlig.

519
Q

hur kommer njurarna projiceras ytanatomiskt?

A

mot kroppens dorsalsida. belägna paravertebralt.

520
Q

vilken njure är mer kraniellt belägen än den andra?

A

Vänster njure är något mer kraniellt belägen än höger njure.

521
Q

vad täcks halva njuren av? var finns de nedre njurpolerna?

A

Ungefär halva njurarna täcks av de nedersta revbenen (11 och 12 på vänster sida och 12 på höger sida). Det är de nedre njurpolerna som tittar fram kaudalt om 12:e revbenet.