Visceral innervation Flashcards
(101 cards)
1
Q
Vad är somatiska nerver?
A
Somatiska nerver är nerver som innerverar strukturer som embryonalt kommer från somiter, alltså hud, skelettmuskulatur osv. Det är nerver som tar emot information från sensoriska receptorer och som på ett medvetet sätt kan svara på informationen från omvärlden.
2
Q
vad är somatisk afferens?
A
inåtgående impulserna.
3
Q
hur löper den somatiska afferensen?
A
De kommer från någon känselreceptor. dels afferenta neuron, som har sin nervscellskropp i ett dorsalrotsganglion innan de träder in i ryggmärgen i bakhornet.
4
Q
hur delas somatisk afferens in?
A
exteroception och proprioception
5
Q
vad är exteroception?
A
afferenta signaler som har sitt upphov i stimuli som kommer utifrån, så stimuli som stimulerar huden så som smärta, temperatur, beröring, tryck.
6
Q
vad är proprioception?
A
stimuli inifrån, den egna organismen, rörelseapparater, muskel,senor, leder, ligament. information om hur kroppen är orienterad i rummet
7
Q
vad menas med somatisk efferens?
A
utåtgående signaler.
8
Q
hur löper somatisk efferens?
A
Nerver som har sina neuron i framhornen. Går utmed anteriora rötter. Innerverar tvärstrimmig skelettmuskulatur, som är viljemässigt styrd.
Här finns förutsättningar för reflexbågar, som inte är viljemässiga men likväl medieras av somatiska nerver.
9
Q
vad kommer viscerala nervfibrer att innervera?
A
viscera, alltså inre organ, till stor del glatt muskulatur och körtelelement som innerveras.
Via viscerala fibrer så tar hjärnan och ryggmärgen information från den inre miljön i kroppen.
10
Q
vad handlar viscerala afferenser om?
A
Den viscerala afferensen, alltså de inåtgående signalerna, de rör sig om smärtsignaler från inre organ eller omedvetna viscerala reflexer, alltså information om kroppens inre miljö.
11
Q
visceral afferens, vilken typ av smärta?
A
Smärtimpulser från de inre organen, oftast vid utspänning, uttänjning av inre organ.
En annan typ av afferens, det är den monitorering som sker av kropens inre miljö, alltså blodkemi, blodtryck, syrgastryck, koldioxidtryck.
12
Q
vad kommer den viscerala efferensen innervera t största del?
A
glatt muskulatur.
13
Q
var finns glatt muskulatur ex?
A
längs hela gastointestinalkanalen i de rörformiga organens väggar och tillkörtlar
14
Q
vad är visceral afferens samma sak som?
A
autonoma nervsystemet.
alltså är autonoma nervsystemet ett efferent system.
15
Q
hur delas det autonoma nervsystemet in?
A
sympaticus och parasympaticus
16
Q
hur förhåller sig den viscerala afferensen till viscerala efferensen?
A
Den viscerala afferensen är på ett teoretiskt plan skilt från det autonoma nervsystemet. Men de viscerala afferenterna följer ofta förloppet av efferenter av viscerala motorfibrer. Så viscerala smärtafferenter de följer ofta med sympatiska efferenter.
17
Q
vilken information tar viscerala afferenter med sig?
A
Viscerala afferenter som för med sig information om kroppens inre miljö, de följer ofta med parasympatiska nerver.
18
Q
smärta pga vad (viscerala smärtfibrer)
A
De viscerala smärtfibrerna som ofta löper tsms m sympatiska efferenter, det rör sig om smärta som har sin uppkomst till följd av plötslig distension, uttänjning av ett rörformigt organ. Ex stopp i tarmen, tarmvred, ileus.
Att skära i tarmar ger inte upphov t smärta. Kemisk irritation, ex magsäcksinnehåll kommit ut t peritonialiserade ytor som ger upphov till bukhinneinflammation, peritonit.
19
Q
vad för tillstånd är en mkt stark signal för visceral afferens?
A
ischemi
20
Q
var finns de somatiska efferenta neuronen?
A
längs hela ryggraden
21
Q
vad för system är parasympatikus?
A
kranio-sakralt system!
22
Q
varsker utflödet av parasympatiska nerver?
A
i hjärnstamsnivå m vissa av kranialnerverna, och från sakrala nivåer, segment S2 till S4 i ryggmärgen. Så inget parasympatiskt utflöde från ryggmärgen häremellan.
23
Q
vad är sympatikus för system?
A
thorakolumbalt system.
24
Q
var har fösta neuronen i sympatikus sitt utflöde?
A
från alla thoralakal ryggmärgsnivåer, och de övre lumbala nivåerna.
25
vad menas m tvåneuronala system?
Både parasympatikus och sympatikus är ett tvåneuronala system.
Preganglionärt neuron och ett postganglionärt neuron.
26
hur löper parasympatikus?
Vi har ett preganglionärt neuron, ett första neuron med sin nervcellskropp i ryggmärgen, ett långt axon, en preganglionär nervcellsfiber som har en synaps till ett postganglionärt neuron (andra neuronet).
27
var sker omkopplingen i parasympatikus?
i ett ganglion, omkoppling sker ofta nära målorganet, eller i målorganets vägg. Så det parasympatiska gangliet ligger nära målorganet, i tarmväggen t.ex.
28
vad är ett ganglion ens?
ett ganglion är en ansamling av nervcellskroppar utanför centrala nervsystemet.
29
hur löper sympatikus?
Vi har ett första neuron m sin nervcellskropp i ryggmärgen, det som kallas för preganglionärt neuron, den preganglionära nervcellsfibern, som sedan har en synaps till ett postganglionärt neuron, andra neuronet.
30
var sker synapser (sympatikus)?
typiskt så sker synapser mellan preganglionärt oc postganglionärt sympatiskt neuron i det som kallas paravertebrala ganglier. Dvs ganglier som ligger vid sidan om ryggraden.
31
var sker synapsen mellan första och andra neuron?
Synapsen mellan första neuron och andra neuron sker ofta i paravertebrala ganglier. De ligger som en kedja längs hela ryggraden, från skallbasen och ända ner till sacrum. De är förbundna med varandra, och denna kedja av paravertebrala ganglier, kallas tsms för truncus sympaticus, sympatiska gränssträngen.
32
vad sker utflödet från ryggmärgen (sympaticus)?
Utflödet från ryggmärgen sker bara på thorakala och övre lumbala nivåer.
33
var finns sympatiska gränssträngen?
längs hela ryggraden
34
var kommer vissa preganglionära neuron att löpa och var ha sin synaps och varför?
Eftersom utflödet bara sker från mittsegmentet av ryggmärgen, och sympatiska gränssträngen finns längs hela ryggraden för att kunna försörja hela kroppen med sympatiska fibrer, så måste vissa preganglionära neuron ta sig upp eller ned några nivåer i sympatiska gränssträngen och ha sin synaps där.
35
vad hade hänt om neuronen inte hade kunnat gå upp eller ned några nivåer?
Om detta inte skedde, då skulle man bara ha paravertebrala ganglier vid utflödet av sympatiska neuron, alltså thorakala och lumbala nivåer. Men eftersom neuronen kan gå upp eller ner några nivåer så har vi en sympatisk gränssträng längs hela ryggradens längd.
36
vad är det speciella med den sympatiska innervationen av GI?
Det första neuronet, det preganglionära neuronet, det kommer inte ha en synaps i sympatiska gränssträngen.
37
var kommer GI:s sympatiska innervation har det preganglionära neuronet?
Det neuronet kommer att passera igenom sympatiska gränssträngen, och istället ha ett mer distalt ganglion, det som kallas för ett prevertebralt ganglion, som ligger närmare målorganet, närmare tarmväggen t.ex.
38
Var ligger de GI: prevertebrala ganglierna (sympatiska strängen)
på framsidan av kotorna.
De här ganglierna ligger inte just på kotans framsida, utan de ligger ffa på framsidan av aorta,och i synnerhet vid avgångarna för de stora kärlen, de stora opariga kärlen; truncus coeliacus, a mesenterica superior et inferior.
39
så vad finns vid avgångarna för de kärlen?
Vid avgångarna för de kärlen, där finns de sympatiska ganglier, prevertebrala ganglier. Där sker omkopplingen till postganglionära, lite kortare, neuron, som går ex i tarmväggen.
40
vad är den stora parasympatiska nerven?
n vagus
41
var sker parasympatisk innervation?
t all viscera, i thorax, bukhåla, ända till 2/3 av colon transversum
ps innervation av luftvägar, bronkerna, hjärtat, magsäck, inre organ
42
var får de mer distala delen av GI sin parasympatiska information?
från sakrala nivåer.
alltså resten av colon, och organen i lilla bäckenet, och genitalia; de får sin parasympatiska information från sakrala nivåer.
43
Vad kallas det parasympatiska sakrala utflödet?
Det kallas för nervi splanchnici pelvini
44
vad är nervi splanchnici pelvini, närmare bestämt?
Det är alltså preganglionära parasympatiska neuron som går ut från sakrala nivåer och till stor del innerverar organ i lilla bäckenet och den distala delen av gastrointestinalkanalen.
45
Vilka övriga delar av kroppen ska ha sympatisk innervation?
Kraniella delarna av kroppen och de mest inferiora delarna.
46
Hur möjliggörs sympatisk innervation av kraniella delarna och mest inferiora delarna av kroppen?
preganglionära sympatiska neuron kommer att ibland gå upp eller ner en eller flera nivåer inom sympatiska gränssträngen, och där ha sin synaps till ett andra neuron, som går till målorganet.
47
vilken nerv tillförser sympatikusinnervation av thoraxorganen?
nn cardiaci.
48
vad är nn cardiaci?
postganglionära sympatiska fibrer till hjärtat och thoraxorgan.
Följer mönstret av att synapsen sker i paravertebrala ganglier, i sympatiska gränssträngen. De postganglionära neuronen kallas för nn cardiaci; postganglionära sympatiska fibrer till hjärtat och thoraxorgan.
49
Nämn vilka autonoma plexa i thorax som finns?
Plexus cardiacus, plexus pulmonalis, plexus oesophagus.
50
Vad består plexa av?
autonoma nervfibrer bildar plexa, alltså nätverk av nervfibrer.
51
var finns plexus cardiacus?
autonoma plexa nära hjärtat
52
var finns plexus pulmonalis
autonomt plexa nära lungan
53
var finns plexus esofagus?
autonomt plexa nära esofagus
54
Visceral afferens fr lungan?
afferens från lungan (själva parenkymet) och från viscerala pleura.
55
Hur leds afferens från parietala pleura?
följer en somatisk afferens. Följer med interkostalnerver och n phrenicus. Det är afferens som blir medveten för oss. Vi kan mer eller mindre lokalisera varifrån den kmr.
56
Vad kommer parasympatikus göra med lungan?
bronkkonstriktion, kärldilatation, sekretion
57
vad kommer sympatikus göra med lungan?
bronkdilatation, kärlkonstriktion, antisekretion
58
Vad kommer parasympatikus göra m hjärtat?
minskar puls, inotropi (hjärtats kontraktilitet), konstriktion av kranskärl
59
Vad gör sympatikus m hjärtat?
ökar puls, inotropi.
60
hur är hjärtats autonomplexa beläget?
dorsalt om hjärtat på framsidan av trachea och vid carina.
61
Hur löper smärtafferenter från hjärtat?
medierar smärta fr hjärtat som ofta utlöses av ischermi.
Fibrerna löper tillsammans med sympatiska nervfibrer.
62
Vad medierar den viscerala afferenten?
Fysiologiska reflexer, alltså information om den inre miljön --> de följer ofta med parasympatiska nervfibrer.
63
hur löper autonoma plexa esofagus
runt esofagus.
64
vad utgörs esofagus autonoma plexa av?
de utgörs till stor del av grenar från nervus vagus.
65
hur löper nervus vagus?
Nervus vagus löper ner dorsalt om lunghilus, grenar ut sig runt esofagus. Nära där esofagus passerar diafragma, där samlar dessa tunna fibrer ihop sig i två tjockare grenar
66
vilka två tjockare grenar nära där esofagus passerar diafragma finns? (autonoma plexa)
truncus vagalis anterior
truncus vagalis posterior
Vid distala esofagus där kommer plexus esofagus att övergå i en truncus vagalis anterior et posterior som tar sig igenom diafragma.
67
hur behandlade man magsår innan syrablockerande lkm uppfanns?
vagusnerven, parasympatikus, stimulerar ex sekretion av syra i magsäcken och innan det fanns syrablockerande lkm då var en behandling av magsår → vagotomi, skära av n vagus.
68
Beskriv parasympatikus i bukviscera?
skiljer sig ej fr thorax. ex parasympatikus i form av n vagus: tar sig ned genom diafragma, når bukorganen, det parasympatiska första neuronet är väldigt långt, och gangliet, synapsen till andra neuronet, det sker ofta i själva väggen av målorganet.
69
Beskriv den sympatiska afferensen i bukviscera
annorlunda vad gäller sympatikus.
70
Var har sympatiska innervationen av bukorganen sin synaps?
Den sympatiska efferensen till bukorganen kommer inte ha ngn synaps i truncus sympaticus, utan i preganglionära neuronet kommer ta sig igenom truncus sympatikus, löpa i det som kallas splanchnicus nerver, för att slutligen ha sin synaps i ett prevertebralt ganglion (ganglion som ofta ligger på ventrala delen av aorta). Andra neuronet blir därmed ganska kort påväg t målorganet.
71
vad gör parasympatikus i buken?
öka peristaltik, öka sekretion, hämma inre analsfinkter och uretrasfinkter, blåskontraktion, erektion
72
vad gör sympatikus i buken?
minskar peristaltik, kontraherar inre analsfinkter och uretrasfinkter (man), ejakulation, vasokonstriktion och shuntning.
73
Vad kallas de större nerverna som bildas av preganglionära neuron fr sympatiska innerv av bukorganen?
splanchicusnerver
74
vad kallas splanchicusnerverna ?
1. nn splanchnichi thoracici som kommer från thorakala nivåer.
2. nn splanchinici lumbales som kommer från lumbala nivåer
3. nn splanchnici sacrales lilla bäckenet
75
Beskriv hur nn splanchnici sacrales löper?
nedåtstigande fibrer som har tagit sig ner i sympatiska gränssträngen, men som inte har ngn synaps där utan som på sakrala nivåer lämnar sympatiska gränssträngen för att tas emot i lilla bäckenet.
76
var sker synapserna mellan pre och post-vertebrala neuron i symp?
ofta på framsidan av aorta, vid de stora kärlavgångarna.
77
Vad kallas det nervnät som nn splanchnici sacrales ingår i?
plexus hypogasticus inferior. I det så blandas det till parasympatiska nervfibrer, viktigt för lilla bäckenets organ.
78
var är plexus hypogastricus inferior beläget?
lateralt i lilla bäckenet.
79
Parasympatikus är ett kraniosakralt system. Vilka nerver står för vilken del?
N vagus står för den kraniella komponenten. Den sakrala komponenten lämnar ryggmärgen med det som kallas för nn splanchnici pelvini (preganglionära parasympatiska nervfibrer). De kommer också ingå i plexus hypogastricus inferior.
80
så vilka plexus ligger i lilla bäckenet?
Blandat sympatiskt parasympatiskt plexus som ligger i lilla bäckenet.
81
De nervfibrer som medierar smärta, visceral afferens, vad löper de ofta tsms med?
sympatiska nervfibrer!
Orsakar referred pain.
82
Beskriv hur referred pain kan uppstå?
Visceral afferens fr hjärtat utlöst av ischemi → visceral afferens, smärtimpulser som löper ofta tsms med sympatiska nervfibrer, → löper igenom sympatiska gränssträngen, har ett dorsalrotsganglion → löper med en bakrot in i märgen.
På samma nivå i ryggmärgen så kommer somatiska afferenter att löpa in. Ex somatisk afferens från dermatom T2-T4 → somatiska afferensen kommer löpa in hit, alltså samma nivå på ryggmärgen som hjärtats viscerala afferens löper in.
Dåliga på att lokalisera visceral afferens.
Ibland så fortleds smärtan, och kommer av vårt medvetande av hjärnan att förläggas till ngn annan del av kroppen.
83
hur kan man få ont när smärtimpulserna kommer fr hjärtat?
vanligt vid dålig cirkulation av hjärtat att man får ont i bröstkorgens framsida, ibland upp mot käkarna, t ryggen, och strålande ut t ena eller båda armarna.
Smärtimpulsen kommer från hjärtat. Smärtfibrerna löper in i ryggmärgen. Vi är ganska dåliga på att förstå att smärtan kommer från hjärtat.
På samma nivå i ryggmärgen så löper det in somatiska afferenter från thorax ventralsida och armen. Och dessa somatiska afferenterna och de visceraa afferenterna kopplar t samma interneuron, som kopplar vidare t nästa neuron, som går t hjärnan och försöka tolka var i kroppen det gör ont.
Eftersom afferens kommer in på den här nivån och kopplar över på interneuron oftast kommer från dermatomen, då tenderar hjärnan att tro att den viscerala smärtan som kommer in på samma nivå i ryggmärgen, felaktigt kommer hjärnan tro att det egentligen är utlöst från motsvarande dermatom. Hjärnan förlägger då smärtan till dessa dermatomen. Detta är referred pain!
84
Vad för smärta kan man få vid visceral afferens från magsäcken?
Visceral afferens från magsäcken går in på ryggmärgsnivå T6 -T9, och ger upphov till en smärta som förläggs vid dermatom T6-T9, alltså epigastriet, maggropen.
85
Vad för smärta kan man få vid visceral afferens från distala kolon?
Medan distala kolon ger ist upphov t den smärta som fortleds/förläggs t de lägre buknivåerna, suprapubiskt, nedanför naveln.
86
Var kommer smärta som kommer från lever, gallblåsa och duodenum att förläggas?
Ett undantag: smärta som kommer från lever, gallblåsa, duodenum ibland förläggs upp mot skulderpartiet, nära halsen och ut mot skuldran. Det beror på att i den ändelse som smärta genom de här organen/skada kommer att irritera diafragma (pga ligger nära diafragma), om en process i dessa organen även irriterar diafragma → afferensen i diafragma följer med nervus frenicus som går in i ryggmärgen i höga cervikala nivåer. De dermatom som går in på samma nivå i n phrenicus, det är de dermatom som innerverar skulderpartiet.
Så afferens från diafragma som följer med phrenicus, kommer att gå in på ryggmärgsnivåer där somatisk afferens från skulderpartiet också går in.
Hjärnan är mkt mer van vid afferens som kommer från dessa dermatomen än det som kommer från diafragma. Neuronen går in på samma nivå → hjärnan tolkar det som att smärtstimuli utlösts vid skuldra ist för diafragma. → smärtan förläggs t skulderregionen.
87
Den viktiga innervationen av lilla bäckenets organ?
plexus hypogastricus inferior!
88
vad är plexus hypogastricus inferior en blandning av?
sympatiska och parasympatiska nervfibrer som bildar en nervfläta vid den laterala väggen av lilla bäckenet. → plexus hypogasticus inferior.
89
Vad är plexus hypogastricus bland annat viktig för?
erektionsmekanismen och svällkroppsfyllnaden hos både kvinnor och hos män.
90
hur löper plexus hypogastricus inferior hos män? tänka på vid kirurgi?
Hos mannen så löper detta plexus i nära anslutning till prostata. Därför vid kirurgi mot prostata så löper man risk för att skada dessa autonoma nerver. Det kan leda till erektil dysfunktion.
91
Hur samspelar parasympatikus och sympatikus vid erektion/ejakulation?
Den parasympatiska komponenten är viktig för erektionsmekanismen, medan den sympatiska komponenten är viktig för ejakulation (och kontinens).
92
beskriv erektions+ejakulationsmekanismen?
1. kärldilatation --> erektion --> parasympatikus (NO). Dilatation av sinusoider i clitoris och penis svällkroppar.
2. Stimulering av sekretion - lubrikation - parasympatikus.
Glandula vestibularis major (vaginalkörtlar) och glandula bulbourethralis (uretrakörtlar)
3. Glattmuskelkontraktion - emission - sympatikus.
Vagina, tuba uterina.
Vas deferens, prostata, vesicula seminalis.
4. Kontraktion av somatisk muskulatur - ejakulation - n pudendus-reflex.
M. bulbospongiosus och ischiocavernosus.
93
Vad är pelvic pain line?
teoretisk linje, som har relevans för att förstå var smärtimpulser från lilla bäckenet tar vägen. Särkild relevans vad gäller smärtbedövning under barnafödsel.
94
var finns pelvic pain line?
Pelvic pain line det är den nivå där peritoneum har sin mest kaudala utbredning i lilla bäckenet.
Peritoneum når ner till blåstaket. Går ner på baksidan av blåsan, mellan blåsan och rektum i fossa doglassi och upp över rektum.
mest kaudala utbredningen av peritoneum. Pelvic pain line. det som befinner sig kraniellt där om → klätt av peritoneum. kaudalt: inte beklätt av peritoneum, kaudalt om pelvic pain line.
95
vad gällande smärta kommer pelvic pain line demonstrera?
Den viscerala afferensen, ex smärtstimuli som uppkommer från strukturer som är kraniellt om pelvic pain line, de följer med sympatiska neuron till nedre thorakala och övre lumbala ganglier vid ryggmärgen. Afferensen från de inre organen följer med sympatiska fibrer, till nedre thorakala och övre lumbala ryggmärgsnivåer. Corpus, fundus uteri.
Medan afferens från inre organ som befinner sig kaudalt, nedanför pelvic pain line, där kommer afferensen ist att följa med parasympatiska fibrer, till spinalganglier vid nivå S2-S4. Strukturer: stor del av blåsan, en del av uterus ffa livmodertappen, vagina.
96
Vad finns kraniellt resp kaudalt om pelvic pain line?
Corpus och fundus uteri → kraniellt om pelvic pain line
| Vagina, cervix uteri → kaudalt om pelvic pain line.
97
När i kliniken är pelvic pain line relevant?
Relevans vid obstetrisk analgesi; smärtbedövning vid partus.
98
Vilka typer av smärtbedövning finns vid förlossning?
1. Spinalanestesi
2. Epiduralblockad
3. Pudendusblockad
99
Beskriv spinalanestesi!
sticker in en nål i durasäcken, infiltrerar bedövningsmedel, sprider sig diffust i det området.
uppnå en anestesi i alla spinalganglier nedanför den nivån där man har sprutat + en bit ovanför
obestretisk anestesi m spinalblockad
smärtlindring som omfattar ganglierna
→ anestesi av strukturer som befinner sig kraniellt av pelvic pain line.
smärtlindring och bedövning av corpus och fundus uteri samt de strukturer som finns nedanför, cervix, vagina, perineum.
100
Beskriv epiduralblockad
injicerar bedövningsmedel epiduralt, utanför dura.
går att anlägga mer kaudalt
en epiduralblockad kan anläggas så att man bara blockarar de lägre belägna ganglierna. Då får man en anestesi som omfattar strukturerna kaudalt om pelvic pain line, alltså cervix uteri, vagina, men INTE strukturerna kraniellt därom.
fortfarande smärta från fundus och corpus uteri, man bibehåller det medvetna värkarbetet, man känner av värkarna från uterus. Men man får en smärtlindring från cervix och vagina.
101
Beskriv pudendusblockad
infiltration av anestesimedel just vid nervus pudendus, då kan man få en anestesi av de områden som innerveras sensoriskt av nervus pudendus, alltså en smärtlindring av hud och något djupare strukturer i perineum.
