Cellen del 1

Question 1

Vad är en atom?

Answer 1

Den minsta enheten hos ett grundämne

Question 2

Vilka tre elementarpartiklar hittas hos atomer?

Answer 2

Protoner, Neutroner och Elektroner

Question 3

Vad bestämmer atomens atomnummer?

Answer 3

Antalet protoner i atomkärnan

Question 4

Vad kallas de elementarpartiklar som håller samman positivt laddade protoner i atomkärnan?

Answer 4

Neutroner

Question 5

Vilken elektrisk laddning har elektroner?

Answer 5

Negativ

Question 6

Vad är ett elektronskal?

Answer 6

Omloppsområdet runt atomkärnan där elektroner befinner sig med störst sannolikhet

Question 7

Vilka är de fyra vanligaste atomerna i människokroppen?

Answer 7

Syre, Kol, Kväve och Väte

Question 8

Vilken atom har förkortningen N?

Answer 8

Kväveatomen

Question 9

Kolatomen innehåller sex protoner. Hur många elektroner innehåller kolatomen?

Answer 9

Sex

Question 10

Hur många elektroner får maximalt plats i det första respektive andra elektronskalet?

Answer 10

Två respektive åtta elektroner

Question 11

Kväveatomen innehåller totalt sju protoner och sju elektroner. Hur många av
kväveatomens elektroner befinner sig i det andra elektronskalet?

Answer 11

Fem elektroner. (De övriga två finns i det första elektronskalet)

Question 12

Vad kallas bindningen som bygger på delade elektronpar för att fylla respektive atoms
yttersta elektronskal?

Answer 12

Kovalent bindning

Question 13

Vad kallas ett ämne som består av atomer sammanbundna av kovalenta bindningar?

Answer 13

En molekyl

Question 14

Vad kallas den typ av kovalent bindning där de delade elektronerna befinner sig en
större del av tiden kring den ena atomen som ingår i den aktuella kovalenta bindningen?

Answer 14

Polär kovalent bindnin

Question 15

Vad kallar man måttet på en atoms förmåga att attrahera de delade elektronerna i en
kovalent bindning?

Answer 15

Elektronegativitet

Question 16

Vilken av följande atomer har högst elektronegativitet, Kol, Syre eller Väte?

Answer 16

Syre

Question 17

Hur förhåller sig elektronegativiteten mellan en kolatom och en väteatom?

Answer 17

De har ungefär samma elektronegativitet

Question 18

Hur förhåller sig elektronegativiteten mellan en kväveatom och en väteatom?

Answer 18

väveatomens elektronegativitet är större än väteatomens.

Question 19

Kommer det bildas en polär kovalent bindning mellan en syreatom och en väteatom?
Motivera ditt svar.

Answer 19

Ja, det kommer bildas en polär kovalent bindning mellan syreatomen och väteatomen.
Detta beror på att dessa atomer har tillräckligt stor skillnad i elektronegativitet (=förmåga att attrahera delade elektroner) för att de delade elektronerna större delen av tiden ska befinna sig i omloppsbana kring syreatomen

Question 20

Kommer det bildas en polär kovalent bindning mellan en kolatom och en väteatom?
Motivera ditt svar.

Answer 20

Nej, det kommer bildas en opolär kovalent bindning mellan kolatomen och väteatomen. Detta beror på att dessa atomer har ungefär samma elektronegativitet (=förmåga att attrahera
delade elektroner) och därmed kommer de delade elektronerna befinna sig ungefär lika mycket av tiden i omloppsbana kring vardera atom

Question 21

Vad är ett elektrisk dipolmoment?

Answer 21

En tillfällig förskjutning av de elektriska laddningarna inom ett ämne

Question 22

Vilken elektrisk laddning kommer de två ändarna inom ett elektriskt dipolmoment ha?

Answer 22

Positivt respektive negativt

Question 23

De kovalenta bindningarna i vattenmolekylerna kommer vara polära, då syreatomen
har större elektronnegativitet än väteatomerna. Vilken laddning kommer väteatomerna därmed få under den största delen av tiden? Motivera ditt svar.

Answer 23

En positiv elektrisk laddning, då de delade elektronerna kommer ha en högre
sannolikhet att befinna sig i omloppsbana kring syreatomens atomkärna

Question 24

Vilken laddning kommer väteatomerna ha vid de fåtal tillfällen då de delade
elektronerna befinner sig i omloppsbana kring väteatomerna i vattenmolekylen? Motivera ditt svar.

Answer 24

En negativ elektrisk laddning, då de delade elektronerna då kommer bidra med ett
överskott av negativa elektriska laddningar kring vardera väteatom.

Question 25

Vad betyder begreppet intermolekylär bindning?

Answer 25

Någon form av bindning mellan två olika molekyler.

Question 26

Är en kovalent bindning ett exempel på en intermolekylär bindning? Motivera ditt svar.

Answer 26

Nej. Kovalenta bindningar leder ju till att en molekyl skapas och en kovalent bindning kan ju då inte per definition finnas mellan två olika molekyler

Question 27

Vad kallas den typ av intermolekylärbindning som kan bildas mellan bland annat vattenmolekyler?

Answer 27

Vätebindning

Question 28

Vad är förutsättningen för att en vätebindning ska kunna bildas?

Answer 28

De elektriska dipolmoment som bildats på grund av polära kovalenta bindningar

Question 29

Bildas vätebindningar enbart mellan vattenmolekyler?

Answer 29

Nej, även mellan andra ämnen som innehåller elektriska dipolmoment skapade av polära kovalenta bindningar, kan vätebindningar skapas.

Question 30

Vilken bindning är mest stabil, en kovalent bindning eller en vätebindning?

Answer 30

Den kovalenta bindningen är mycket mer stabil

Question 31

Hur många procent av kroppens molekyler är vattenmolekyler?

Answer 31

Ungefär 99%

Question 32

Vad karaktäriserar ett hydrofilt ämne?

Answer 32

Det innehåller någon form av elektriska laddningar, som kan bilda elektrostatiska bindningar med de elektriska dipolmomenten hos vattenmolekylerna

Question 33

Ge två exempel på elektriska laddningarna som man kan hitta hos ett hydrofilt ämne?

Answer 33

Till exempel: 1) Elektriska dipolmoment från polära kovalenta bindningar inom en hydrofil molekyl, 2) Positivt eller negativt laddade joner

Question 34

En hydrofil molekyl innehåller ett större antal elektiska laddningar, till exempel från elektriska dipolmoment från polära kovalenta bindningar. Varför leder detta faktum till att molekylen i fråga löser sig lätt i vatten?

Answer 34

De elektriska laddningarna hos den hydrofila molekylen kommer bilda stabiliserande elektriska intermolekylära bindningar med vattenmolekylerna

Question 35

En hydrofob molekyl innehåller huvudsakligen elektriskt opolära delar. Hur kommer dessa elektriskt opolära delar orientera sig om den hydrofoba molekylen placeras i en vattenlösning?

Answer 35

De elektriskt opolära delarna hos de hydrofoba molekylerna kommer orientera sig bort från vattenlösningen och istället orientera sig mot liknande opolära delar av andra hydrofoba molekyler.

Question 36

Varför kommer de elektriskt opolära delarna av en hydrofob molekyl orientera sig bort från vattenmolekylerna om de placeras i en vattenlösning? Motivera ditt svar

Answer 36

En anledning till detta är att de fåtal elektriskt polära delarna av aktuell hydrofob molekyl söker sig mot de elektriskt polära vattenmolekylerna och då vänds de opolära delarna av den hydrofoba molekylen indirekt bort från vattnet

Question 37

Vad är en jon?

Answer 37

En atom (eller molekyl) som har ett stabilt överskott eller underskott på elektroner

Question 38

Vilken typ av bindning bygger på en komplett transferering av elektroner mellan atomer?

Answer 38

Jonbindningen

Question 39

Vad är en aminosyrasekvens?

Answer 39

Ordningsföljden av sammanlänkade aminosyror i ett specifikt protein

Question 40

Proteiner kan fylla många olika funktioner. Ge exempel på tre olika sådana funktioner.

Answer 40

Till exempel tre av följande: 1) Strukturella komponenter (”byggstenar”) i cellen och hos det extracellulära matrixet, 2) Enzymer, som katalyserar olika kemiska reaktioner, 3) Transportörer, till exempel av hydrofila ämnen över cellulära membraner, 4) Överförare av signaler från cellens omgivning till cellens inre delar

Question 41

Ett enzym katalyserar en viss kemisk reaktion. Detta innebär att sannolikheten för att den aktuella kemiska reaktionen ökar. Vad gör enzymet generellt för att åstadkomma detta?

Answer 41

Enzymet sänker aktiveringsenergin för den aktuella reaktionen.

Question 42

Är enzymet förbrukat när det katalyserat en kemisk reaktion en gång?

Answer 42

Nej, det kan återanvändas och katalysera samma kemiska reaktion igen

Question 43

Kan ett specifikt enzym katalysera alla typer av kemiska reaktioner

Answer 43

Nej, vanligtvis tvärtom där ett specifikt enzym enbart kan katalysera en viss specifik kemisk reaktion (observera att aktuellt enzym vanligtvis kan katalysera aktuell kemisk reaktion i båda riktningarna, t.ex. A + B C och C A + B

Question 44

Ungefär hur många av kroppens 100 000 olika proteiner är enzymer?

Answer 44

Ca 75%

Question 45

Vad innebär massverkans lag?

Answer 45

Att en kemisk reaktion sker i riktningen mot de/det inblandade ämne/ämnen som har lägst koncentration.

Question 46

Proteiner är polymerer av vadå?

Answer 46

Aminosyror

Question 47

Vad är en (poly)peptid?

Answer 47

En polymer med färre än 50 aminosyror

Question 48

Hur många olika typer av aminosyror kan ingå i de proteiner som tillverkas i människoceller?

Answer 48

20

Question 49

Vilken typ av bindning länkar samman aminosyrorna i ett protein?

Answer 49

En kovalent bindning, vilken brukar kallas för peptidbindning

Question 50

Vilka delar i angränsande aminosyror i ett protein är sammanlänkade med peptidbindningen?

Answer 50

Karboxylsyragruppen i den ena aminosyran och aminogruppen i den andra aminosyran

Question 51

Vad består ribosomen av?

Answer 51

Ribosomen är uppbyggd av ett antal specifika proteiner (79 olika proteiner totalt) och ett antal rRNA (4 olika rRNA totalt)

Question 52

Vad står r i rRNA för?

Answer 52

Ribosomalt RNA

Question 53

Ge tre exempel på hur proteiner kan modifieras efter att de är tillverkade.

Answer 53

1) delar av proteinet klipps bort, 2) proteinet modifieras genom att ett ämne (t.ex. en fosfatgrupp) fäster in till dem, och 3) att deras omgivning förändras med t.ex. avseende på elektriskt fält eller pH-värde

Question 54

Var i cellen lagras informationen om ordningsföljden av aminosyror i ett specifikt protein, det vill säga dess aminosyrasekvens?

Answer 54

I arvsmassans gener

Question 55

Vilken makromolekyl består cellens gener av, var så precis som möjlig?

Answer 55

Nukleinsyran DNA

Question 56

Vad är samlingsnamnet på byggstenarna som bygger upp nukleinsyror?

Answer 56

Nukleotider

Question 57

Vilka tre delar består en nukleotid av?

Answer 57

En kvävebas, en kolhydrat och en fosfatgrupp

Question 58

Vilken kolhydrat är en del av nukleotiderna i RNA?

Answer 58

Ribos

Question 59

Vilken kolhydrat är en del av nukleotiderna i DNA?

Answer 59

Deoxyribos

Question 60

Vad står förkortningen RNA för?

Answer 60

Ribonucleic acid (Ribonukleinsyra på svenska)

Question 61

Vad står förkortningen DNA för?

Answer 61

Deoxyribonucleic acid (Deoxyribonukleinsyra på svenska)

Question 62

Vilka delar i två sammankopplade nukleotider i en nukleinsyra är sammankopplade med en kovalent bindning?

Answer 62

Kolhydraten i den ena nukleotiden är sammanlänkad med fosfatgruppen i den andra nukleotiden

Question 63

Vilken del hos de fyra nukleotiderna i DNA respektive RNA varierar?

Answer 63

Kvävebas-delen

Question 64

Vilken del av nukleotiden kan bilda vätebindningar med andra nukleotider?

Answer 64

Kvävebas-delen

Question 65

Vad kallar man med ett annat ord när specifika nukleotider bildar stabiliserande basparningar mellan respektive kvävebas-del

Answer 65

Nukleotiderna basparar med varandra

Question 66

Vilka fyra kvävebaser finns hos de fyra olika deoxyribonukleotiderna, byggstenarna hos DNA?

Answer 66

Adenin, Cytosin, Guanin och Tymin

Question 67

Vilka nukleotider i DNA kan baspara med varandra?

Answer 67

Adenin kan baspara med Tymin och vice versa. Cytosin kan baspara med Guanin och vice versa

Question 68

Två anti-parallella DNA-nukleinsyror kan bilda en stabil dubbelspiral. Vad stabiliserar en sådan dubbelspiral?

Answer 68

Vätebindningar mellan komplementära nukleotider på respektive nukleinsyrekedja

Question 69

Vilka fyra kvävebaser finns hos de fyra olika ribonukleotiderna, byggstenarna hos RNA?

Answer 69

Adenin, Cytosin, Guanin och Uracil.

Question 70

Vilken kvävebas kan kvävebasen adenin bilda vätebindningar med?

Answer 70

Tymin (hos DNA) och Uracil (hos RNA)

Question 71

Vilken typ av bindning bygger basparningen mellan nukleotiderna på?

Answer 71

Vätebindningar