Chock Flashcards
(37 cards)
vilka är de fyra olika sorterna av chock?
- Hypovolem: Blödning, Dehydrering
- Kardiogen: Rytmrubbning, nedsatt kontraktilitet, strukturella problem
- Obstruktiv: Massiv lungemboli, övertryckspneumothorax, perikardtamponad
- Distributiv: Septiskt, anafylaktisk, neurogen, akut binjurebarkssvikt.
vad sker vid all typ av chock?
Otillräckligt perfusion → syrebrist i vävnader
vad är det som styr perfusionen?
perfusionen styrs av CO, SVR (system vaskulär resistens) och HF
inre och yttre orsaker till hypovolemi
Yttre förlust:
§ Trauma→ blödning
§ Kräkning, diarre → dehydrering
§ Brännskador – huden är vårt största organ och håller vätskan inne i kroppen, brännskador leder därmed till stor vätskeförlust.
§ Dehydrering
- Inre förlust
§ Kapillärt läckage (Sker vid distributiv chock och ger sekundär hypovolemi då vätskan hamnar i interstitiet)
§ Stora vävnadsskador - kross, brännskador
§ Rubbningar i vätskebalansen - Acites, ileus
Behandling vid hypovolemisk chock
- Stoppa blödning (om detta är orsak)
- Chockläge: upp med benen
- infart→ ge vätska: Kristalloida lösningar, albumin, Plasma, trombocyter, koagulationsfaktorer
- Medelartärtryck ska vara > 65–70 mmhg
- Hb ska vara > 100 g/l
Kliniska fynd vid hypovolemi
B: Takypné eftersom lungorna kompenserar för minskad perfusion
C: Takykardi → hjärtat kompenserar, tunn puls, sänkt BT (obs! om man har beta blockerare eller andra blodtryckssänkande LM visar inte att pat är takykard “fast att dom är det”).
D: påverkat medvetande (syrebrist i hjärnan), oro, rastlöshet, oklarhet
E: Blek, svettig, nedsatt perifer cirkulation, marmorering (blåaktig, fläckig hud) → pga blodet syresätter endast de vitala organen, ej hud och extremiteter.
Elimination: oliguri, anuri → pga sparar vätska
Syra – bas: kompenserande respiratorisk alkalos genom hyperventilation (ventilerar ut koldioxid för att kompensera), metabol acidos (förändringar i base excess, bikarbonat)
varför ska man endast ge kristaloida lösningar och ej kolloida
pga risk för njurskador. Kolloida lösningar innehåller stora partiklar som drar till sig vätska, dessa skadar njurarna vid utsöndring (albumin är ett undantag eftersom det är ett biologiskt framställt material).
OBS! om en pat har hjärtsvikt ska albumin ges istället för ringer (som är en kristaloid). Det krävs tre liter ringer för att ersätta 0,5 L blödning. Ett hjärtsvikt hjärtat klarar ej av den typ av belastning. Det behövas hara 0,5 L albumin för att ersätta 0,5 L förlust.
Procentuell blodförlus kopplat till symtom
10–15%: Inga symtom, det vi ger när vi ska ge blod.
15–30%, 750 – 1500 ml:
- BT lätt sänkt
- Pulsen stiger > 100 slag/min
- ökad AF > 20-30
- Minskad diures
- Sval och blek
- Oro, rastlöshet
30 - 40 %
- 2000 ml blod
- Sänkt medvetande
- HF> 120, svag, tunn puls
- BT< 90 mmHg
- Kall och blek hudkostym
orsaker till
Kardiogen chock?
- Hjärtinfarkt
- Rytmrubbningar
- Nedsatt kontraktilitet
- Myokardischemi
- Arytmi
- Akuta rupturer: papillarmuskelruptur - musklerna som håller klaffar, ventrikelseptumdeffekt – hål i septum mellan kamrarna.
- Akut klaffel: endokardit -infektion i klaffarna, mitralisprolaps - klaffen kolapsar.
orsaker till obstrubtiv chock
perikardiktamponad
lungemboli
Övertryckspnemothorax
aortastenos
vad är perikardittamponad och hur kan det orsaka obstrubtiv chock
Hjärtsäcken fylls med vätska ,exempelvis blod, → mindre utrymme för hjärtat att jobba → tappar i blodtryck → hypoxi → Ger hjärtstillestånd utan behandling.
hjärtstillestånd kan, utöver hypoxin, beror på PEA: pulslös elektrisk aktivitet. Retledningen fortgår men utan kontraktioner.
Fyllnader i hjärtsäcken kan bero på inflammation som myokardit, perikardit, endokardit eller en ruptur i hjärtat som leder till blödning in i hjärtsäcken
lungemboli och hur kan det orsaka obstrubtiv chock
Propp i lungorna som hindrar blodet från hjärtat att ta sig in i lungorna –> det skapas ett högt tryck och stas i hö kammare –> hjärtat dilaterar och överfylls –> hjärtat kan inte kontrahera –> nedsatt perfusion systematiskt.
Övertryckspneumothorax och hur kan det orsaka obstrubtiv chock
- kan uppkomma bl a av penetrerande eller trubbigt våld eller ingrepp.
1. Det skapas ett hål i pleuran –> luft åker in och ett tryck byggs upp
2. Det blir ett hål i lumgan –> luft sugs ut från lunga ut i pleura och tryck byggs upp
Trycket blir större och större och pleuran tar upp allt utrymmet i thorax → lungan försjukt mot hjärtat → hjärtatfår ingen plats att kontarhera → nedsatt kontraktiom → nedsatt cirkulationen → chock
(Sent täcken är att trakea har förkjutits)
Aortastenos och hur kan det orsaka obstrubtiv chock
§ Obstruktion/tilltäppning av i aorta
§ Blodet kommer inte ut i kroppen
Symtom vid kardiogen & obstruktiv chock
- Hypotension
- Takykardi – kroppen kompenserar
- Allmänpåverkad patient
- Bröstsmärta/thoraxsmärta/ryggsmärta (även mage, öron, käke)
- Cyanos
- Dyspne
- Oliguri
- Mentalt påverkad patient
- Arytmi, EKG-förändringar, blåsljud
Åtgärder – kardiogen & obstruktiv chock
Punktera pleura, midclavikulärt, mellan rb 2-3 eller 4-5 på sidan (för att åtgärda övertryckspneumothorax)
Stas och/eller lungödem – diuretika, vasodilation
Ischemi - trombolys, angiografi, PCI
Infart – intravenös, intraosseös
Cirkulatorisk stöttning: ge vätska, inotropa LM (adrenalin, noradrenalin som stimulerar HF, kärlkontraktion och öppnar bronkerna)
smärtlindring
Syrgas, Cpap, övertrycksandning, respirator
diagnostik – blodprover, hjärtmarkörer, blodgaser, EKG, ekokardiografi
vad är det som sker vid distrubtiv chock
Processen leder till att vätska läcker ut från blodbanan till ECV, kärlen dilaterar, trycket minskar → syret och koldioxid kan ej passera.
vad är den patologiska reaktionen vid sepsis
- Vita blodkroppar svarar på inflammation → kärlen blir mer genomsläppliga och dilaterar + blodet går långsammare, trycket minskar. I vanliga fall sker denna process bara på det drabbade området, men vid sepsis går denna reaktion igång i hela systemet
- Kroppen kommer att kontrahera kärlen för att kompensera, men vätska läcker fortfarande ut från kärlet → för att minska vätskeförlusten skapas koagler för att minska permeabiliteten i kärlen → koaglerna som skapas kommer dock att lossna → lösa koagler i blodbanan, fortsatt vätskeförlust och nu även brist på koagulationsfaktorer i blodbanan → petekier & blödningar.
I punkt form (typ):
1.Stört systemsvar på en infektion– dysregulated host respons
2. Vita blodkroppar aktiveras – cytokiner gör så att kärl dilaterar i hela systemet
3. Tappar volym till interstitiet
4. diffusionen blir störd: koldioxid kan inte hämtas upp och syre kan inte lämnas av
5. Metbolismen går från aerob till anaerob → metabol acidos
6. Hypoperfusion
7. Hypoxi
8. Hypotension trots vätskebehandling
vad är ARDS
den dysfunktionella koagulationen som uppstår vid sepsis kan ge ARDS (acute respiratory distress syndrome). Vilket är ett tillstånd där lungorna inte förmår att syresätta blodet tillräckligt. Det leder till en nedsatt halt av syre i blodet, vilket ger symtom i form av andfåddhet och sämre funktion av alla kroppens organ.
Sepsis kan delas in i 2 faser. Vad kännetecknar fas 1
Fas 1 – inflammationssvar – hyperdynamisk fas
- Rosig, varm, febrig
- Blodtrycksfall
- Höjd HF för att kompensera blodtrycksfallet
- Lägre syremättnad eftersom vätskan i interstitiet gör de svårare för syret att syresätta celler
- Ont i magen, kräkningar, diarrer
Sepsis kan delas in i 2 faser. Vad kännetecknar fas 2
Fas 2 – kärlen kontraherar, sympatikus kompenserar – hypodynamisk fas
- Kall och blek
- Sänkt temp
- Småblödningar – petekier pga DIC (Disseminerad intravasal koagulation. Kogulationsämenena har blivit verkningslösa → blödningar)
- Medvetandesänkning
- Takykardi
- Takypné
diagnos för sepsis
§ sepsoslarm om nått av följande + feber / anamnes på feber
laktat > 3,5mmol/l
§ BT > 90 eller minskning med 40
§ AF > 30
§ Sat < 90
puls > 130
FF > 150
medvetlös/ kramp
sepsis behandling
§ Syrgas
§ Venväg
§ Monitorering
§ Antibiotika
§ Provtagning
§ Blodvolym Expansion
§ Kristalloida lösningar
§ Plasma/albumin
§ Inotropa läkemedel
§ Vasopressorer
§ Acidoskorrigering – tribonat, buffra!
§ Kortikosteroider
Anafylaktisk chock, medisinska benämningar
Antigen – extern substans
Atopi – ärftlig benägenhet av igE -antikroppar mot allergener och antigener
Allergen – antigen som orsakar immunologisk reaktion
Allergi – överkänslighet mot antigen