sepsis + Chock - från bok Flashcards

(43 cards)

1
Q

chock

Vad sker fysiologiskt vid alla typer av chock. Vilken faktor är det som skiljer dem åt

A

syrebrist i vävnader till följd av otillräcklig vävnadsperfusion. Det som skiljer dem åt är att vad som orsakar den nedsatta perfusionen är olika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är mortalitetetn vid alla typer av chock

A

30 % mortalitet oavsett vad som orsakar tillståndet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

När ses hypotoni i jämförelse med CO och den perifiera resistense

A

cardiac output och den perifera resistensen kan vara låga trots att BT är normalt - hypotoni ses i ett senare skede.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka två patiologiska tillstånd är det som orsakar chock?

A
  1. lågt flöde av blod (låg slagvolym) eller 2. låg perifer resistens (vasodilation).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

tillstånd som kan orsaka låg slagvolym

A
  • Hypovolemisk chock: blodvolymen minskar pga ex blödning
  • Obstruktiv chock: tilltäppning av ett kärl i det cirkulatoriska systemet.
  • Kardiogen chock: allvarlig skada på hjärtat vilket försvårar hjärtats förmåga att pumpa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tillstånd som kan orsaka Låg perifer resistens

A
  • Septisk chock: Allvarliga infektioner leder till systemisk endotelskada med vasodilation → kapillärt läckage, mikrovaskulär ocklusion och vävnadsödem som följd.
  • Anafylaktisk chock: En allergisk reaktion som leder till vasodilation → kapillärt läckage
  • Neurogen chock: skada på den neurogena vasomotoriska regleringen (sympatikus) till följd av ex spinal skada → kapillärt läckage. → vasodilation + låg HF

OBS! dessa typer av chock går under samlingsnamnet Distrubtiv chock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad sker med metabolismen vid chock

A
  • Vävnads Hypoperfusion → minskat syre till vävnader.
  • Det som påverkas först är mitokondrierna (ATP produktionen). När mitokondrierna inte får tillräckligt med syrgas ersätter dem den aeroba metabolismen (syreberoende) med den anaeroba metabolismen (icke-syreberoende) → restprodukten av den anaeroba metabolismen blir stora mängder Laktat → metabol acidos.
  • För att kompensera den metabola acidosen börjar kroppen att hyperventilera → utsöndra koldioxid.
    Tillslut uppstår hypoxi → cellulär dysfunktion → organsvikt → död
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Organens reaktion vid nedsatt perfusions: Lungorna

A

Neutrofilem från blodet binder till lungendotelet och orsakar kappilärt läckage som är orsaken till att akut respiratorisk distresssyndrom (ARDS) kan uppstå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Organens reaktion vid nedsatt perfusions: Hjärtat

A

minskad perfusion till hjärtat + ökad mängd inflammatoriska substanser i blodet → minskad kontraktilitet, sämre kardiell compliance,ner-regulering av betareceptorer i hjärtat → minskad cardiac output → ytterligare nedsatt kardiell och systemisk perfusion → patologisk cirkel som leder till död om ingen åtgärd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Organens reaktion vid nedsatt perfusions :Hjärnan

A

hypoxin + det ökade mängden inflammatoriska substanser → förvirring, delirium, koma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Organens reaktion vid nedsatt perfusions: njurarna

A

spasm i de kärl som försörjer njurarna→ akut tubulär nekros → försämrad njurfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Organens reaktion vid nedsatt perfusions:Mag-tarm

A

tarmvred + GI-blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Organens reaktion vid nedsatt perfusions: Levern

A

parenkymskada (en skada i den funktionella vävnaden i ett organ→ förhöjda leverenzymer, högt bilirubin, minskad produktion av koagulationsprodukter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför aktiveras kroppens Kompensationsmekanismer och varför är dessa viktiga att identifiera?

A
  • För att bibehålla adekvat syretillförsel startas olika kompensationsmekanismer
    -Genom att identifiera dessa kan man tidigare diagnostisera och åtgärda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kompensationsmekanismer: Lungorna

A
  • Ökad AF för att ta upp mer syre (hjälper ej).
  • hyperventilation → få ut koldioxid för att kompensera för den metaboliska acidosen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kompensationsmekanismer: Cirkulatoriskt

A

tryckrceptorer i hjärtat och baroreceptorer i stora blodkärl reagerar på hypovolemi eller hypotoni → aktivering av sympatikus → adrenalin + noradrenalin + dopamin frisätts → kärlkontraktion + ökad HF + blodflödet centraliseras till de vitala organen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kompensationsmekanismer: Njurarna

A

RAAS aktiveras (återabsorption av natrium och vatten i njurarna) → anuri/oliguri. RAAS leder också till vasokonstriktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad sker när Kompensationsmekanismer inte längre klara kompensera för hypoperfusionen?

A

När inga av dess kompensatoriska mekanismerna fungerar längre utvecklar personen dekompenserad chock

19
Q

I vilka tre stadier kan chock delas in i?

A

chock kan delas in i tre stadier beroende på hur väl kroppen kan kompensera för choken

  1. Kompenserad chock: Sympatikus har aktiverats och blodet centraliseras till de vitala organen. Ökad puls.
  2. Dekompenserad chock: kompensationsmekanismerna börjar svika. Laktat stiger pga den anaeroba metabolismen. Hyperventilation då lungorna försöker korrigera acidosen.
  3. Irreversibel chock: Vävnader och celler går i nekros → multiorgansvikt. Hypoperfusionen leder till frisättning av cytokiner → total vasodilation → läckage av blodkärl→ koagulopati. Det ökade permeabiliteten leder till lungödem och att alveolerna kollapsar.
20
Q

Kriterier för att tillståndet ska räknas som chock

A

fyra av följande måste vara uppfyllda
1. påverkad mental status/ sjukdomskänsla
2. HF > 100
3. AF > 20 eller PaCO2 <32
4. laktat > 4 eller basöverskott -4
5. urinprod <0,5 ml/kg/h
6. arteriell hypotension som varat kontinuerligt under 30 min

21
Q

fyra faser av den hypovolemiska chocken

A
  1. takykardi pga sympatikuspåslag
  2. minskat pulstryck pga vasokonstriktion som orsakar ökning i den diastoliska trycket med bevarat systoliskt tryck
  3. Kroppen kan ej kompensera längre → BT sjunker, medvetande sjunker, HF ökar, AF ökar, huden är blek och kall, oliguri
  4. hjärtstopp inom några min utan behandling
22
Q

Den dödliga triaden vid hypovolemisk chock

A
  1. hypotermi
  2. acidos
  3. koagulopati (sker vid hypotermi).
    Dessa tre faktorer ökar dödligheten markant vid chock.
23
Q

Distributiv chock, hur den skiljer sig

A

Dessa patienter har en hyperdynamisk cirkulatorisk chock, dvs, normal eller hög cardiac output men är ändå i chocktillstånd vilket beror på en onormal vasodilation → BT faller → organ får inte tillräckligt med syre.

24
Q

vad är/ sker vid DIC: Disseminerad intravaskulär koagulation system

A
  1. För att förhindra kärl läckaget börjar blodet koagulera i alla kroppens kärl.
  2. Propparna påverkar mikrocirkulationen i de olika organen och leder till organskada
  3. Bildandet av propparna leder till att total förbrukning av koagulationsfaktorer
  4. ökad blödningsbenägenhet → petechier
25
vad leder till luftvägshinder vid anafylaktisk chock
spasmogena substanser frisätts→ kontraktioner i den glatta muskelationen i luftvägarna, ökad slemproduktion och ödem = luftvägshinder
26
Neurogen chock orsak, pato, sym, beha
- Orsakas av störning i det sympatiska nervsystemet pga ryggmärgsskador över TH6 - ju högre skadan ligger desto större dysfunktion - leder till vasodilation, bradykardi, förlust av temperaturkontroll samt förlust på en reflexmässig takykardi och vasokonstriktion som respons på hypovolemi. - Symtom: röd, rosig, torr, lågt BT, låg puls och kan ofta inte rör ben eller armar - Behandling: immobilisera ryggraden + trauma DT, atropin kan motverka bradykardi i den akuta fasen, inotropa LM, vasopressorer och vätska, intubation eller syrgasbehandling.
27
vad beror Obstruktiv chock på
- Innebär otillräcklig cardiac outpur med normal myokard kontarktilitet samt normal blodvolym. - beror ofta på en obstruktion i ett kärl som leder till nedsatt venöst återflöde och minskad cardiac output som följd
28
Hur kan lungemboli leda till Obstruktiv chock
- Massiv Lungemboli leder ofta till hjärtstopp med PEA - pulslös elektrisk aktivitet. - Om den inte orsakar hjärtstopp direkt kan den leda till chock. - Proppen i lugnkärlet leder till att blodet backar och ökar trycket i den högra kammaren och orsakar därmet akut dilatation → Detta lieder till att hjärtat får svårare att slå vilket leder till minskad slagvolym.
29
hur kan övertryckspneumothorax leda till Obstruktiv chock
trycket i pleuran är så högt att det trycker på vena cava och minskar det venösa återflödet till hjärtat. Om ej åtgärdat sker det en mediastinum överskjutning → thorax kärlen förskjuts, lungan och pleuran pressar på hjärtat → ytterligare försämrat venöst återflöde samt minskad plats för hjärtat att kontrahera → minskad slagvolym
30
hur kan Hjärttamponad leda till Obstruktiv chock
vätska i hjärtsäcken → trycker på hjärtat → påverkar venösa återflödet och minskar höger kammares förmåga att fyllas.
31
bahndling vid de tre tillstånden som kan orsaka obstrubtiv chock
Behandling: lungemboli → trombolys eller trombektomi. Övertryckspneumothorax → thoraxdrän. Hjärttamponad → perikardiocentes (punktion av hjärtsäck)
32
skillnad mellan sepsis och septisk chock
- sepsisi definieras som ”Ett tillstånd med livshotande organdysfunktion som orsakas av ett stört systematiskt svar på infektion” - Den allvarligaste formen av detta är septisk chock. - Septisk chock definieras som ”en undergrupp av sepsis där bakomliggande cirkulatoriska och cellulära /metabola störningar är tillräckligt uttalande för att avsevärt öka risken för död”
33
Vad sker om man överlever sepsis/ septisk chock
Om överlever —> livslånga komplikationer: kognitiv försämring, ökad stresskänslighet, försämrat minne och koncentration.
34
fysiologiska Funktioner där åtgärder ska fokuseras
respiration, cirkulation, CNS, koagulation, njurar och lever
35
riskfaktorer för sepisi + S chock
Riskfaktorer: hög ålder, diabetes , hjärtasvik, KOL cancer
36
pato vid sepsis
inflammatoriskt svar i hela koppen. Cytokiner och andra inflammatoriska mediatorer frisätts —> vasodilatation —> läckage av plasma till ISV —> rubbningar i koagulation —> BT sänks—> nedsatt perfusion —> hypoxi
37
symtom sepsis
Symtom: feber, kräkningar, diarre, sjunkande bt, stigande puls, hög AF, låg urinproduktion, medvetandepåverkan. Detta ofta i kombination med tecken på en lokal infektion.
38
Blodprover som följs vid misstanke om sepsis
na, ka, krea, hemo, leu, crp, leverprover, laktat
39
varför laktat prover?
Laktat används som markör för sepsis eftersom det är ett bra mått på perfusion och hur väl syre levereras till vävnader och organ.
40
vilka tre åtgärder ska göras vid misstanke om sepsis
under de första timmarna ska man följa vitala parametrar, undersöka hud, kontrollera timdiures genom kateter
41
Omvårdnad vid misstanke om sepsis
hjälp med lägesändringar → förebygga trycksår + hjälp med andning
42
Behandlingsmål för sepsis och septisk chock. 1 h, 6 h, 24 h.
Inom 1 h efter påbörjad behandling - Systoliskt bt över 90 - Sat över 93 Inom 6 h - Unrinprod över 0,5 ml utan diuretika - Laktat sjunkande Inom 24 h - Af normaliserad - Hf normaliserad
43