Cirkulationsystemet Flashcards
Allmänt
Vuxen person innehåller ca 5 liter blod, beroende på hur mycket vi väger. Blodet cirkulerar i kroppen i ett sammanhängande rörsystem av blodkärl som kallas cirkulationssystemet. I centrum finns hjärtat. Pumpkraften från hjärtat bildar tryck som vi kallar för blodtryck.
Blodets primära uppgift är att försörja våra celler med syre och näring. Via blodsband kan syret från lungorna och näringen från maag och tarmkanalen nå ut till alla delar av kroppen. Dör inom några min om hjärtat slutar fungera.
Blodet tar även med sig avfallet som bildas bär cellerna förbränner energi, koldioxid och annat slagg förs bort av blodsband för att sen lämna kroppen via olika organ, tex lungorna.
Blodet deltar i immunförsvaret, hjälper att hålla värmen, transporterar hormoner och andra signalämnen som styr olika funktioner i kroppen.
Rinner genom rörformiga kärl, blodkärl. Tre huvudtyper av blodkärl :
Artärer- för blodet från hjärtat ut i kroppen
Vener - leder de tillbaka
Kappilärerna - tunn kärl som förbinder artärer och vener med varandra.
Allmänt
Kapilkärerna bildar ett väldigt nätverk av mikroskopiskt små kärl som når varenda liten del av kroppen. I detta nätverk som blodet utför sina viktiga uppgifter - att lämna ifrån sig syre och näring och forsla bort nedbrytningsprodukter.
Delar in blodomloppet i två delar, det stora kretsloppet, systemkretsloppet och det lilla kretsloppet, lugnkretsloppet.
Stora kretsloppet leds det syresatta blodet från hjärtat ut i kroppen, syret förbrukas och sen tillbaka. Blodet måste hämta nytt syre och även göra sig av med koldioxid, vilket de lilla kretsloppet tar hand om.
Förmak tar emot blodet och kammaren pumpar de vidare.
Vänstar hjärthaövans kammare pumpar ut syrerikt blod till våra vävnader. Blodet fullgör sina uppgifter i kroppen, sen leds det tillbaka genom systemet för att nå hjärtat igen via höger sida. Här slutar stora kretsloppet.
Lilla kretsloppet börjar i höger kammare. Pumpar syrefattigt blod via lungpulsådern vidare till lungorna där ett gasutbyte sker. Blodet tar upp syre från inadningen och lämnar ifrån sig koldioxid som vi andas ut. De syresatta blodet går sedan tillbaka till hjärtat, till vänster förmak och pumpas ut i cellerna.
Hjärtat pumpar ut 5 liter blod från vänster kammare varje minut till stora kroppspulsådern, aorta. I artärerna pulserar blodflödet, för trycket varierar i styrka beroende på hjärtats sammandragningar. Artätrerna utvidgar sig för att ta emot blodet. Ju närmre hjärtat desto större blir blodkärlen och blodflödet går snabbare.
Blodet
En flytande vävnad. Blodets celler sitter inte ihop utan rör sig fritt i en vätska. Tillhör familjen stödjevävnad. Håller temp på 37 grader och har ett pH värde på svagt basiska 7,2-7,4.
Innehåller tre typer av celler eller blodkroppar, röda blodkroppar- ertyoceyter. Vita blodkroppar -leukocyter. Blodplättar - trombocyter. Cellerna står för halva blodinnehållet och ligger i en matrix av blodplasma, en proteinrik saltlösning som till 90% består av vatten.
Blodplsaman innehåller tusentals proteiner med olika funktioner I kroppen. En del tar hand om transporterna av olika ämnen i blodet, andra skyddar oss från infektioner, andra hjälper till att hejda blodfprlust om vi skulle bli skadade. 55% av blodmängden består av plasma.
Om vi förlorar mer än 15 % av vårt blod kan vi drabbas av hjärtklappning och andnöd. Blodförgiftning över 50 % leder till allvarlig chock och måste behandlas omedelbart.
Blodplasma
Ämnen som finns upplösta, salter, natrium, kalium och kalcium. Innehåller även en blandad kompott av organiska ämnen med olika funktioner.
Näringsämnen, glukos och fettsyror. Men även en mängd aminosyror från proteiner i maten. Slaggämnen är även en viktig ämnesgrupp, bla koldioxid, urea och urinsyra. Hormoner tar sig fram genom denna vägen.
Plasmaproteiner, en stor grupp substanser med nära anknytning till blodets grundläggande funktioner, att transportera olika ämnen och att skydda oss från sjukdom och skada. Transportproteinerna - albumin, det vanligaste plasmaproteinet, transferrin som binder och transporterar järn i blodet.
Skyddsproteinerna, består av antikroppar, immunglobiner. Räknas även ett antal proteiner som hjälper blodet att leva sig, koagulationsfaktorer.
Röda blodkroppar - erytrocyter
Vanligaste av blodceller och står står 40-45% av blodmängden. Kroppens minsta cell. Storleken och formvarheten hjälper till att ta sig fram genom kapilärrerna. Ansvarar för transporten av syre från lungorna ut till kroppens vävnader, transporten av koldioxid i andra riktningen.
Formad som en rund platta, ger cellerna en maximal stor kontaktyta mot omgivningen. Passages underlättas av syre och koldioxid in och ut i cellerna.
Kan inga och transporterar syre pga att de innehåller blodfärgämnet hemoglobin, som är avgörande för blodets funktiom att man bara utifrån färgen kan se om blodet är syresatt eller fattigt.
Hemoglobin molekylen består av proteinet globin, som är uppbyggd av fyra kedjor och som alla är utrustade med hemgrupp. Hemgruppenr intensiv röd och innehåller järn, har förmåga att ta upp och binda syre, en syremolekyl för varje järnjon. Hemgruppen är den funktionella enheten i hemoglobin. Syre påverkar strukturen på hela molekylen, hur den absorberas ljus. Detta gör att vi kan upoftta syrerika artärblodet som klarröd, medans syrefattiga blodet i venerna ger ett mörkare violett intryck.
Är omgivningen syrefattigt, som i kroppens vävnader reagerar hemoglobin med att avge syre.
Lever inte så länge, saknar cellkärna så de får plats med mer hemoglobin. Saknar möjlighet att reparera sig, sårbar. Måste nybildas, bildas från stamceller i röda benmärgen. Två miljoner nya röda blodkroppar bildas varje minut. Stannar kvar i benmärgen 7-8 dagar innan de gör sig av med kärnan och släpps ut I blodet. Där stannar de i ca 120 dagar och sen ersätts.
De gamla blodkropparna bryts ned av speciella celler makrofager i mjälten och levern.i sönderfallet delas hemoglobin upp i hem och globin.
Globinet är byggt av aminosyror som kroppen kan återanvända i sin egen proteinfabrik. Järnet i hem molekylen vill kroppen använda till nya blodkroppar. Resten av hem molekylen blir bilirubin, en guldfärgad slaggprodukter som vi inte behöver. Transporteras till levern för att utsöndras via gallan. Ökar bilirubinet i vävnaderna kallas det för gulsot eller ikterus.
Vita blodkroppar - leukocyter
Samlingabeteckning för olika typer av celler som alla har uppgift i immunförsvaret. Skydda siss från bakterier, virus. Bara tillfälliga gäster i blodet . Bildas i benmärgen och passerar bara blodet på väg ut till andra organ och vävnader. Olika funktioner, en del äter upp bakterier och bryter ned dem. Andra bildar antikroppar.
Immunsystemet
Försvar. Hade varit hjälplösa offer utan. Ett sofistikerat samspel mellan fyra försvarsmekanismer på olika nivåer. Huden och slemhinnor kemiskt sammansatta för att fungera som anatomisk barriär, fettsyror på hudytan, saltsyra i magsäcken och bakteriedödande ämnen i tårvätskan som hjälper alla att bromsa bakterier. Kan inte skilja på en inkräktare
Antikroppar är ett protein som immunförsvaret använder för att se och slå larm om främmande ämne. Har förmåga att känna igen ett specifikt ämnen, antigen. Produceras av vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter . Stöter B-lymfocyter på rätt antigen svara cellen med att börja producera antikroppar, när de träffar rätt antigen hämtar den fast bakterien. Stannar kvar i minnescellen.
Immunsystemets celler bildas ständigt i benmärgen, en del lever bara i timmar och den del lever vidare i minnescellen. 2-3 kg hos en vuxen person.
Granulära leukocyter
Granulocyterna. Bildas i röda benmärgen, grupp bestående av flera olika sorters celler med olika uppgifter. Största delen, ätarceller eller fagocyter celler som försvarar kroppen mot inkräktar genom att äta upp dem och bryta mer dem.
Små korn, granula, inneslutande i sin cellplasma. Ämnen i kornen avgör vilket sätt cellen deltar i immunförsvaret. När de aktiveras frigörs ämnena och oskadliggör inkräktare.
Största gruppen 50-70% av de vita blodkropparna, neutrofila granulocyter, angriper och dödar bakterier. Speciellt enzym som tillverkar bakteriedödande ämne.
Eosinofila granulocyter, hämmar bakterier och parasiter. Ökar i blodet vid en allergisk reaktion.
Basofila granulocyter, Höga halter av biologiskt ämnen, heparin och histamin. Frigöra vid hösnuva och nässelfeber. Allergen
Agranulär leukocyter
Bildas i den lymfoida vävnaden. Två olika celltyper, monocyter och lymfocyter. Lymfocyter är immunförsvaret viktigaste cellslag.
Lymfocyter
Finns bland alla celler. Kan själv känna igen ett visst antigen och reagera på det och identifiera nya ämnen. Finns två olika grupper, B och T lymfocyter. B står för benmärg och T står för tymus/brässen.
B s uppgift är att bilda antikroppa, genom att lymfocyter känner igen och aktiverar sitt eget antigen. Kan skapa fler av dig själv. Men varje ny cell kan bara producera sin egen specifika antikropp.
T kan uppträda i många varianter. Var och en är skapad för att passa mot sitt specifika antigen. Ken ej bilda antikroppar. Kan omvandla sig själva till mödarceller och döda inkräktare. Special område är virusinfektioner och främmande vävnad.
Lymfocyter organiserar hela immunförsvaret. Se till att de reagerar och styr reaktionen. Viktigt för att immunförsvaret ska fungera. Bär på immunologiska minnet. AIDS angriper just lymfocyterna.
Bildas i benmärgen. T lämnar benmärgen och går till thymus. Utexamineringen är att thymus lämnar ifrån sig de lymfocyter som passar våra inviduella vävnader. Resten skrotas
Monocyter
Tredje typen av vita blodkroppar. Utgör första stadiet till de stora ätacelller. Finns bara i blodsband under något dygn, sen tar sig ut i vävnaderna och omvandlas till makrofager. Makrofager äter upp sitt byte, sveper in inkräktare genom cellmembranet och går till angrepp. Om en antikroppar är fäst vi inkräktare förstörs den med makrofagerna.
Blodplättar - trombocyter
Inga hela celler, fragment av plasma med ett membran omkring. Leverbara i 9-11 dagar. Förstörs av mjälten. Hjälper till att stoppa onödig blodförlust. När det börjar blöda går en signal till trombocyterna, de klibbar ihop sig och tätar kärlet med att plugga igen skadan. Blödningen stoppas eller bromsas av kroppen. Livsviktigt
Blodstillning - hemostas
Processer som samverkar att stoppa en blödning. Tre faktorer, blodkärlen, blodplättar och blodets förmåga att stelna, koagulera.
Blodkärlens sammandragningar
Skadas en artär kommer muskulaturen i kärlväggen att dra ihop sig, blodflödet minskar. Venerna har svagare muskulatur och kan inte stoppa en blödning på samma sätt
Blodplättarnas aktivitet
Nästa steg i en blödning. Dras till skadade kärlbäggen och fastnar där. Frisätts ämnen som lockar till sig med blodplättar, när det är många pluggar de igen. Kallas primära blodstillningen.
Koagulationen
Blodet måste stelna eller koagulera för att blödningen ska stoppas. Primära blodstill ingen ger en signal till blodet att koagulera. Finns proteiner i blodet som kallas koagulationsfaktorer. Blodplättarnas protein trombokinas är med att sätta igång koaguleringen. Koagulationsfaktorer aktiveras en och en, blodet stelnar.
I slutet på processen bildas protrombin och kalcium enzymet trombin, de omvandlar plasmapoteinet fibrinogen till olösligt fibrin. Som bildar nätverk av starka trådar där röda och vita blodkroppar fastnar och förstärker blodplättarnas plugg.
Förhindrar även blodproppar.
