Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

K11 > DAG 6: INTERNMEDICIN PÅ AKUTEN > Flashcards

DAG 6: INTERNMEDICIN PÅ AKUTEN Flashcards

(93 cards)

Start Studying
1
Q

Hur handläggs ett snabbgående flimmer på akutmottagningen? Kan det skilja sig beroende på genes?

A

Snabbgående flimmer kan orsakas av en cirkulatorisk belastning till följd av en infektion, sepsis, anemi, vätskebrist, lungemboli, ischemisk hjärtsjukdom eller trauma. Då ska den bakomliggande orsaken behandlas.

Vid primärt snabbgående förmaksflimmer:
1) Basbehandling
- Sätta nål
- Telemetri
- Syrgas
- Hjärtläge och KAD vb

2) Frekvenskontroll (om ingen hjärtsvikt)
- Metoprolol 5 + 5 + 5 mg under 5-15 minuter
- Verapimil (Ca-Ant) om lungsjukdom.

3) Om hjärtsvikt:
- Digoxin eller Amiodarone (akuta fall)

3) Konvertering till sinusrytm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur definieras hyponatremi? Vad finns det för orsaker? Hur kan man dela in det i olika grupper?

A

S-natrium <135.
a) Akuta orsaker (<48 h): hyperglykemi, extrarenala förluster, akut njursvikt
b) Kroniska orasker; tiaziddiuretika, läkemedelsutlöst SIADH, alkohol

Hypovolem: kombinerad salt- och vätskebrist.
a) Renala förluster; diuretika, MRA, ACEI/ARB, primär binjurebarksvikt
b) Extrarenala förluster; kräkningar, diarré, pankreatit, peritonit

Euvolem: lätt ökad ECV utan saltbrist.
- SIADH
- Alkohol
- Sekundär binjurebarksvikt

Hypervolem; ökad retention i ECV, relativ hyponatremi.
- Lever- och hjärtsvikt
- Nefrotiskt syndrom
- Graviditet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ett sorts syndrom kan orsaka euvolem hyponatremi. Vad kallas det och vad orsakas det av?

A

Syndrome of inappropriate antidiuretic hormone orsakas av att hypofysens baklob utsöndrar för mycket ADH i relation till blodets osmolalitet. De vanligaste orsakerna är malign sjukdom eller lungsjukdom.

OBS! Normal binjure-, njur- och tyreodeafunktion samt inga ödem!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

I vilken takt ska hyponatremi korrigeras?

A

Snabbt initialt: risk för hjärnödem>osmotiskt demyeliniserande syndrom:
1) Vid kramper eller medvetandesänkning; öka med 1-2 mmol/L per timme
2) Därefter; 0,5 mmol/L per timme, INTE över 8 per dygn eller 18 per 2 dygn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är behandlingen vid hyponatremi?

A

a) Hypovolem
- Akut: 100 ml hyperton NaCl (3%)
- Övrig; isoton NaCl (0,9%)

b) Euvolem
- Akut; Hyperton NaCl (3%) 1ml/kg/h
- Övrig: Vätskerestriktion 0,8-1 L per dygn, ev vasopressinantagonist
- Om SIADH; behandla bakomliggande orsak

c) Hypervolem; loopdiuretika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad ger hyponatremi för symtom?

A

Akut påkommen hyponatremi: kramper, koma, andningsstillestånd
Successiv hyponatremI; diffusa symtom eller asymtomatisk
- Gångrubbning
- Koncentrationssvårigheter
- Illamående och huvudvärk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kallas komplikationen som kan uppstå vid för snabb korrigering av hyponatremi? Beskriv patofysiologin.

A

Osmotiskt demyeliniserande syndrom orsakas av att osmolaliteten i blodet stiger för fort. Då hjärnans celler har anpassat sig till hyponatremin kommer det leda till att vätska dras ut från cellerna. Det orsakar en central och extrapontin myelinolys med bestående neurologiska skador som följd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad finns det för akuta, subakuta och kroniska orsaker till dyspné hos patienter som söker akuten?

A

Akut (timmar-dag)
- Astmaattack
- Akut lungödem
- Anafylaxi
- Pneumothorax
- Lungemboli
- Hjärtinfarkt
- Pneumoni
- Hjärttamponad

Subakut (dagar-veckor)
- Astma eller KOL
- Hjärtsvikt
- Pleural effusion

Kronisk
- Malignitet
- Interstitiell lungsjd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ser behandlingstrappan ut vid KOL? Nämn minst ett preparatval på varje steg.

A

1) Inhalationsteknik, uppföljning, träning, rökstopp
2) LABA (Serevent) eller LAMA (Spiriva)
3) LABA och LAMA (Spiolto)
4) LAMA + LABA + ICS (Trimbow) +/- PDE4-hämmare
5) Specialistvård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad skiljer astma från KOL på spirometri?

A

Reversibilitet; FEV1 förbättras >12% OCH >200 ml.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är behandlingen vid astma? Namnge minst ett preparat på varje steg.

A

1) ICS (Budesonid) + FABA (Salbutamol) vb
2) ICS samt ICS + FABA vb
3) ICS + LABA (Innovair) +/- LTRA. Vid behov: ICS + FABA eller SABA.
4) ICS + LABA + LAMA (Trimbow) +/- LTRA. Vid behov: ICS + FABA eller SABA.
5) Tillägg biologiska läkemedel, makrolid eller perorala steroider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad klassificeras som signifikanta ST-höjningar?

A

Två intilliggande avledningar >= 1mm förutom:
- V2-V3 (Män): >=2,5 mm (<40 år) eller >=2 mm (>40 år)
- V2-V3 (Kvinnor): >= 1,5 mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad finns det för differentialdiagnoser vid en STEMI?

A

Perimyokardit
Aortadissektion
Lungemboli
Muskuloskeletal värk
Symtom från magtarmkanalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur behandlas STEMI?

A

1) PCI: om <2h transport och <12 h symtomdebut.
2) Trombolys (Metalyse) om >2 h och <12 h symtomdebut.

Laddningsdos; Trombyl 320 mg och Brilique 180 mg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är underhållsbehandlingen efter en hjärtinfarkt?

A

a) DAPT: Trombyl 75 mg 1x1 tills vidare och brilique 90 mg 1x2 i 12 månader
b) Vid behov: Nistromex och Imdur 30-120 mg vb
c) Optimera blodtryck, blodfetter, diabetes och hjärtsvikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är typiska symtom vid hjärtsvikt?

A

Dyspné, ffa ortopné
Palpitationer
Viktuppgång
Svullnad i ben och buk
Nedsatt kondition och ork

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är typiska symtom vid lungemboli?

A

Dyspné
Bröstsmärta
Pleuritsmärta
Takykardi
Torrhosta
Synkope

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad finns det för differentialdiagnoser vid lungemboli?

A

Astma eller KOL
Hjärtsvikt
Pneumothorax
Ischemisk hjärtsjd
Pneumoni
Perikardit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur utreds lungemboli?

A

Anamnes och status
Beräkna Wells score (ev PERC)
Ev D-dimer eller DT-lungangio
Blodstatus, elstatus, CRP, troponin, BNP, artärgas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Lungemboli måste utredas vid akut bröstsmärta. Vad kallas instrumentet som kan användas som stöd i handläggningen? Vart går gränserna för hög och låg risk?

A

Wells score; rule in
- Klinik för DVT (3p)
- LE mest sannolik (3p)
- Tidigare LE/DVT (1,5p)
- Puls >100 (1,5p)
- Immobilisering>3d /kirurgi inom 4 v (1,5p)
- Malignitet (1p)
- Hemoptys (1p)

PERC; rule out
- Ålder < 50 år
- Puls <100
- Saturation >94%
- Aldrig haft en lungemboli eller DVT
- Ingen kirurgi inom 4 veckor eller trauma
- Ingen östrogenbehandling
- Ingen hemoptys
- Ingen klinik för DVT

Hög risk: >4 p: DT-LE
Låg risk: <= 4 p: D-dimer

OBS! Värderar inte P-piller, östrogenbehandling, graviditet, postpartum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka (radiologiska) undersökningar finns det för att utreda lungemboli? Hur gör du om patienten har låg njurfunktion?

A

Gold standard: DT-lungangiografi
Hemodynamiskt instabil: ultraljud
Nedsatt njurfunktion; lungscintigrafi

(Blodprov; D-dimer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur riskstratifieras en patient med lungemboli?

A

Baseras på hemodynamik, högerkammardysfunktion och troponin-/BNP.

a) Hög risk:
- Hemodynamiskt instabil: ja
- Högerkammardysfunktion; ja
- Stegrat troponin eller BNP: ja

b) Intermediär hög risk:
- Hemodynamiskt instabil: nej
- Högerkammardysfunktion: ja
- Stegrat troponin eller BNP: ja

c) Intermediär låg
- Hemodynamiskt instabil: nej
- Antingen högerkammardysfunktion eller stegrat troponin/BNP.

d) Låg risk: inget av ovanstående.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur behandlas lungemboli? Hur skiljer det sig vid nedsatt njurfunktion?

A

a) Hög risk: trombolys
b) Intermediär högrisk:
1) LMH
2) ev Heparininfusion
3) Vid försämring: överväg trombolys.

c) Intermediär låg eller lågrisk:
- Eliquis 10mg x2 i 7d, därefter 5mg x2
- Xarelto; 15 mg x2 i 21, därefter 20 mg x1
- LMH sc i 5 d, därefter Pradaxa eller Lixiana

NOAK är kontraindicerat vid svår njursvikt (GFR <15). Man kan ge Innohep.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad klassificeras som en högrisk lungemboli på akuten?

A
  • HLR-situation
  • SBT <90
  • Blodtrycksfall >40 mmHg på 15 min eller synkope
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Trombolys kan göras vid en högrisk lungemboli, vad är det som ges och i vilken dos?
Alteplas (Actilyse) kan ges oavsett om LMH eller heparin givits - Vikt >65 kg; 10 mg bolus, därefter 90 mg i 2h. - Vikt <65 kg: 10 mg bolus, därefter 1,5 mg/kg i 2 h.
26
Beskriv patofysiologin och några riskfaktorer för aortadissektion? Kan det delas in i undergrupper?
En aortadissektion orsakas av en skada i tunica intima (innersta lagret) så att det uppstår en ny falsk lumen. Om den uppstår proximalt om A. subclavia sinistra är det en typ A, medan distalt om det är en typ B. Det går även att dela in det: - Hyperakut: <24 timmar - Akut: <14 dagar - Subakut: 15-90 dagar - Kronisk: >90 dagar Riskfaktorer: - Hypertoni - Rökning - Perifer kärlsjukdom - Ärftlig bindvävnadssjukdom.
27
Vilka är de typiska symtomen och kliniska fynden vid en aortadissektion? Hur utreder man det vidare? Vad är behandlingen?
Symtom: - Skarp bröstsmärta med utstrålning mot skuldrorna - Allmänpåverkan - Tecken på fokal ischemi (extremiteter, buken, strokesymtom) - Ev buksmärta Klinkska fynd: - Hypertoni (tills patienten går in i chock) - Pre- eller chocksymtom - Pulsbortfall i extremiteten - Skillnad i blodtryck mellan armarma - Visceral malperfusion - Neurologiska symtom - Nytillkommet diastoliskt blåsljud (typ A) Utredning; DT-aorta (angiografi), ev Eko om typ A Behandling: - Om BT >200; Trandate 50 mg iv långsamt. - Morfin 5-10 mg vb - Kirurgi; thoraxkirurgi (A) eller kärlkirurgi (B) - Underhållsbehandling framöver: SBT <120 (Seloken)
28
Aortaaneurysm: a) Vad är definitionen? b) Vad ger det för symtom? c) Hur utreds det? d) Nämn några differentialdiagnoser? e) Vad är behandlingen?
a) Lokal vidgning 1,5x normala diametern eller utbuktning >3 cm b) Orupturerat: ofta asymtomatiskt, ev obehag, pulsationer, tarmsymtom Rupturerat: - Kraftig buksmärta med utstrålning mot ryggen - Blodtrycksfall, takykardi och svimning - Pulserande resistens i buken - Illamående eller hemetemes c) Utredning: DT aorta, ev D-dimer (mer för att utesluta) d) Differentialdiagnoser - Njursten - Tarmischemi - Perforerat ulcus - Pankreatit - Lumbago - Hjärtinfarkt eller lungemboli e) Kirurgiskt; antingen endovaskulär rekonstruktion (EVAR) eller öppen
29
Nämn några riskfaktorer för aortaaneurysm och ruptur?
Aneurysm: - Hereditet - Manligt kön - Ålder - Rökning - Bukfetma - Högt kolesterol Ruptur: - Inte gått på screening (Män >65 år) - Ålder (>60/65 Kvinna:man) - Kvinnligt kön - Aneurysmets storlek - Rökning - Hypertoni eller KOL
30
Hjärttamponad: a) Etiologi? b) Kliniska tecken? c) Behandling?
a) Etiologi: - Infektioös - Idiopatisk - Malignitet - Iatrogent eller trauma - Systemsjukdomar - Tuberkulos b) Kliniska tecken: - Takykardi - Hypotension - Halsvenstas - Svaga hjärttoner - Pulsus paradoxus: hjärttoner hörs men ingen puls palperas vid inspiration - Kussmaul sign; pulsationer i V. jugularis vid inandning. c) Perikardiocentes (perkutan nål), om större blödning görs torakotomi.
31
När uppstår kussmaul sign och pulsus paradoxus? Förklara orsaken.
Kussmaul sign; trycket ökar i V. jugularis vid inandning och ger pulsationer. Pulsus paradoxus: abnormal sänkning av slagvolymen. Vid inspiration kan man auskultera hjärtljud men inte palpera en puls.
32
Vilka biljud kan man höra vid de fyra vanligaste klaffvitiumen?
Aortastenos: lågfrekvent systoliskt blåsljud, crescendo-decrescendo (PM I2dx) Mitralisstenos; lågfrekvent diastoliskt blåsljud, opening snaps, PM över apex. Mitralisinsufficiens: högfrekvent holosystoliskt blåsljud, fortledning vä axill. Aortainsufficiens: högfrekvent decrescendo diastoliskt blåsljud, PM I3-I4 sin.
33
Djup ventrombos: a) Vilka kärl drabbas oftast? b) Symtom och kliniska fynd? c) Riskfaktorer utifrån patofysiologi? d) Differentialdiagnoser?
a) Djupa vener: V. poplitea, V. femoralis och V. iliaca b) Symtom - Ensidig bensvullnad och värk - Värmeökning och rodnad - Ökad venteckning - Venösa sår (kring malleoler) c) Riskfaktorer: Virchows triad. - Ökad koagulation; aktiv malignitet, tidigare DVT, infektioner, östrogen - Kärlskada: operation, trauma, infarter (CVK, PICC-Line) - Venstas; gips, pares, immobilisering, stillasittande (>4 timmar) d) Differentialdiangoser? - Ensidig; venös insufficiens, varicer, ytlig ventrombos, erysipelas, Bakers cysta - Bilateral: hjärtsvikt, hypoproteinemi, lymfödem, kronisk venös insufficiens
34
Ventromboss: a) Hur utreds det? b) Hur behandlas det?
a) Utredning: anamnes, status och Wells score, ev radiologi. - Aktiv cancer (1p) - Paralys, pares eller gipsat ben (1p) - Immobolisering >3 d eller kirurgi inom 3 mån (1p) - Lokal ömhet i det djupa vensystemet (1p) - Svullnad i hela nedre extremiteten (1p) - Vadomfång >3 cm jmf med asymtomatisk sida (1p) - Pittingödem (1p) - Utvidgning av ytliga vener (inte åderbråck) (1p) - Tidigare objektivt påvisad DVT (1p) - Annan diagnos mer sannolik (-2p) Om låg risk (0-1 poäng): D-dimer Om hög risk (2 poäng eller högre): ultraljud av vener Ev: flebografi eller DT för att utesluta isolerad bäckenventrombos. b) Behandling: NOAK, Waran eller LMH (Cancer) - Xarelto 15 mg x2 i 21 dagar därefter 20 mg x1 - Eliquis; 10 mg x2 i 7 dagar, sedan 5 mg x2
35
Arteriell insufficiens: a) Indelning? b) Etiologi? c) Riskfaktorer? d) Kliniska fynd? e) Differentialdiagnostik? f) Utredning?
a) Indelning: - Claudicatio intermittens (ABI <0,7): smärtor vid ansträngning, lindras av vila. - Kritisk ischemi (ABI <0,3); smärta i vila, ffa natt (pga sänkt HR, BT, liggande) b) Etiologi: Ateroskleros c) Riskfaktorer: Rökning, hypertoni, diabetes. d) Kliniska fynd: - Minskad behåring - Sänkt eller ingen perifer puls - Perifert belägna sår - Blek, kall och cyanotisk. - Reaktiv hyperemi (vit när benet lyfts uppåt, röd och varm när den sänks) - Långsam kapillär återfyllnad - Svullnad och ödem e) Differentialdiagnoser - Bensmärta; spinal stenos, höftledsartros, gonartros, neuropati - Venösa bensår (oftare kring malleolerna) eller blandsår - Nattlig kramp - Neuropatiska sår f) Utredning - Anamnes och status - Nedre extremitet ink perifera pulsar - AnkelBrachialIndex, ev gångmatteprov - EKG - Blodprover: baspanel, lipid- och leverstatus - Radiologi: ultraljud, ev MR-/DT-angiografi inför kirurgi
36
Vad kallas testet man gör vid misstänkt arteriell insufficiens? Vad är gränsvärdena? Finns det någon fallgrop?
AnkelBrachialIndex: - Normalt: ABI >0,9 - Måttlig insufficiens; 0,8-0,9 - Claudicatio; <0,7 - Kritisk ischemi <0,3 Höga värden (>1,4): hos icke komprimerbara kärl, såsom diabetes.
37
Hur behandlas arteriell insufficiens?
Basbehandling: - Rökstopp - Avlastning med skor - Sårbehandling - Trombyl 75 mg 1x1 eller Xarelto 2,5 mg 1x1 Invasiv behandling: - Endovaskulär behandling - Perkutan transluminell angioplastik - Endartärektomi - Bypasskirurgi
38
Vad finns det för riskfaktorer vid ytlig venös insufficiens?
Hereditet Ålder Rökning Graviditet Obesitas Tidigare DVT Stående arbete
39
Hur kan man dela in ytlig venös insufficiens i olika undergrupper?
Enligt CEAP: - Clinical - Etiologisk - Anatomisk - Patologisk
40
Hur graderas ytlig venös insufficiens?
C0: inga synliga tecken C1: telangiektasier C2: varicer C3: varicer med ödem C4: varicer, hudföränd. C5: läkt venöst bensår C6: aktivt venöst sår
41
Hur utreds och behandlas ytlig venös insufficiens?
a) Utredning - Anamnes och status - Undersökning av nedre extremitet ink perifera pulsar - Ev AnkelBrachialindex för att differentiera - Venduplex (ultraljud) - Ev (DT-/flebografi) Behandling - Kompression, antingen med stödstrumpor eller linda - Eradikering vid akuta symtom (eller kateterbehandling)
42
Vad kallas riskstratifieringen man använder för arteriell insufficiens?
WiFI - Wound (sårutbredning) - Ischemigrad - Fotinfektion
43
Vad finns det för differentialdiagnoser vid ytlig venös insufficiens?
- Ödem av annan orsak) - Hyperpigmentering - Arteriella- eller blandsår - Diabetesfot - Vaskulit - Höft- eller knäartros (värk) - Ischias eller polyneuropati (värk)
44
Vad är etiologin vid anafylaxi?
Den klassiska reaktionen är IgE-medierad, ger frisättning av cytokiner som ger: - Ökad permeabilitet - Vasodilatation - Bronkkonstriktion - Kontraktion av glatta muskelceller Andra reaktioner än IgE är med histamin och immunkomplex.
45
Vilken sorts anamnes talar för anafylaxi? Vad finns det för differentialdiagnoser?
Akut insjuknande med symtom från hud, slemhinna, luftvägar, hjärta och kärl. Differentialdiagnoser - Akut astma - Urtikaria eller angioödem av annan orsak - Panikångest - Vasovagal synkope - Lungemboli - Pneumothorax - Hypoglykemi - Sepsis - Blödnignschock
46
Varför är rekommendationen att patienten observeras i 6 timmar efter en anafylaktisk chock?
Hos ca 5% uppkommer en ny anafylaktisk reaktion utan ny exponering (sk bifasisk reaktion), vanligen inom 4-8 timmar men ibland efter 48h symtomfrihet.
47
Hur behandlas anafylaxi, ink dosering för vuxna och barn?
1) Adrenalin 0,3-0,5 mg (1 mg/ml), kan upprepas var femte minut. 2) Högflödessyrgas 5-10 L 3) Vätskebolus, Ringeracetat, 1 L snabbt 4) Bronkospasm: Salbutamol 5-10 mg OBS! Glöm inte högläge om patienten har svårt med andningen. Adrenalin för barn: 0,01 mg/kg max 0,5 mg. Efter stabilisering: - T. 10 mg Desloratadin - T. 10 á 0,5 mg T Betametason
48
Hur bedömer man brännskadans utbredning och djup?
Utbredning: - 9% (inte barn): kroppsdelar (huvud, arm) är 9%, genitalia 1%, thorax, ben 18% - 1%: en handflata ink fingrar motsvarar 1%. Djup: a) Inspektion; färg, blåsor b) Palpation; kapillär återfyllnad, konsistens, fuktighet c) Trubbigt-vasst; sensorik eller blödning?
49
Vad talar för att en brännskada är ytlig respektive djup? Hur behandlas dem?
a) Epidermal: utseende som en solskada. b) Ytlig dermal: läker ofta inom två veckor utan ärr, ev pigmentförändringar. + Fuktig och intakta blåsor + Mjuk hud + Bevarad kapillär återfyllnad + Bevarad sensorik för vasst + Blödning vid nålstick c) Djup darmal: krävs ofta hudtransplantation för läkning. - Marmorerad, mörkröd till vitfärgad - Torr yta och oftast inga blåsor. - Påverkad kapillär återfyllnad. - Nålspets känns vasst. d) Fullhudsbrännskada: kräver operation med transplantation för läkning. - Läderkonsistens - Blek, brun eller svart med torr yta - Ingen kapillär återfyllnad - Ingen bevarad sensorik
50
Vad är remisskriterierna vid en brännskada utifrån utbredning?
Utbredning >20% hos vuxna, alternativt >10% om <16 år eller >65 år
51
Afterdrop kan förekomma vid hypotermi, vad är det och vad orsakas det av?
Det orsakas av att perifert kallt blod omfördelas till hjärtat. Risk för arytmier.
52
Det finns olika minnesregler för medvetslöshet, vilka är dem och vad står dem för?
HUSKMIDAS: - Herpesencefalit - Uremi (endogen förgiftning) - Status epilepticus - Korakoffs/Wernickes - Meningit eller sepsis - Intoxikation - Diabetes - Andningsinsufficiens - Strukturell skada, stroke, subarachnoidalblödning. ISMAEL: - Intoxikation - Strukturell orsak - Metabol orsak - Allvarliga infektioner - Epileptogen - Left overs (psykogen, övriga)
53
Hur bedöms medvetandegraden? Var går gränsen för medvetslös?
Tilltala och ruska om patienten. Vid medvteslöshet genomförs smärtstimulering i pannan, käkvinkel och bröstbenet. Vid utebliven respons ska centrals märtstimulering med centrala reflexer som kornealreflex eller Doll's eye testas. Skalor: a) RLS: gränsen för medvetslös är >3 b) GCS: ögon, motorik och verbalt. Gränsen för medvetslös är <8. c) ACVPU; grov skattning (alert, conscious, verbal, pain, unconscious)
54
Vad innebär varje RLS-grad?
1: Alert 2: Slö eller oklar 3: Mycket slö 4: Medvetslös, men lokaliserar smärta. 5. Medvetslös, men avvärjer smärta. 6; Medvetslös med sterotypisk böjrörelse. 7. Medvetslös med stereotypisk sträckrörelser. 8. Ingen smärtreaktion.
55
Vad baseras Glasgow Coma Scale på?
- Motorik (6-1 poäng) - Verbalt (5-1 poäng) - Ögon (4-1 poäng) Högt poäng motsvarar RLS 1 och låg poäng motsvarar RLS 8.
56
Nämn några fynd som talar för strukturella respektive funktionella orsaker till medvetslöshet?
a) Strukturell orsak - Fokalitet, initialt med asymmetri. - Påverkan på kranialnerverna. - Gradvis försämring - Patologisk andning - Anatomiskt samband b) Metabol eller funktionell - Andningsmönster påverkat? - Multifokal eller diffus neurologi - Perifer neuromuskulära symtom som myoklonier eller tremor - Svängande förlopp
57
Nämn några röda flaggor vid huvudvärk?
- Kraftig huvudvärk med urakut debut - Huvudvärk som förvärras i ansträngning eller av valsalva - Huvudvärk med kraftig intensitet eller åskknallshuvudvärk - Huvudvärk med personlighetsförändring - Huvudvärk i samband med trauma, ffa med kräkningar - Kraftig huvudvärk hos immunosupprimerad - Huvudvärk med fokalneurologi - Huvudvärk med nackstelhet och feber - Huvudvärk med svimning eller kramp
58
Nämn några akuta orsaker till huvudvärk? Nämn några tillstånd när DT indicerat?
Intrakraniell- eller subarachnoidalblödning Meningit eller encefalit Sinustrombos Tumör Temporalisarterit DT: - Misstänkt epilepsi - Huvudvärk med staspapill - Huvudvärk med fokalneurologi - Huvudvärk med personlighetsförändring - Huvudvärk och medvetandeförlust
59
Nämn några andra symtom vid huvudvärk som kan inge misstanke om ett aneurysm?
Huvudvärk med dubbelseende eller ensidig pupillvidgning.
60
Nämn några symtom som stärker indikationen till LP vid huvudvärk?
Feber, nackstelhet Kvastående misstanke om subarachnoidalblödning efter 6h Idiopatisk stegring ICP trots normal DT.
61
Nämn några orsaker till akut eller återkommande huvudvärk?
- Spänningshuvudvärk - Migrän - Hortons huvudvärk - Trigeminusneuralgi - Jättecellsarterit - Läkemedelsberoende - Hjärntumör
62
Trigeminusneuralgi: a) Etiologi? b) Diagnoskriterierna eller typiska symtom? c) Behandling
a) Etiologi - Omkringliggande kärl komprimerar N. trigeminus - Sekundärt till andra sjukdomar, såsom MS - Idiopatiskt b) Diagnoskriterierna - Återkommande anfall med ensidig smärta som motsvarar N. trigeminus - Avsaknad av utstrålning utanför nervens försörjningsområde - Duration varierar från en sekund till ett par minuter - Svår intensiv huvudvärk, ofta ensidig, som är stötliknande - Utlöses av stimuli som triggar nerven (beröring, kalla vindar, borsta tänder) c) Oxkarbazepin 150-300 mg x2.
63
Temporalisarterit: a) Vad är diagnoskriterierna? Hur behandlas det? b) Vilken annan sjukdom förekommer den ofta med?
a) Temporalisarterit: - Debut >50 år - Nytillkommen huvudvärk med ömhet över A. temporalis - SR >50 - Positiv biopsi från A. temporalis (visar jätteceller) - Behandling: Prednisolon 1 mg/kg/dygn eller 40-60 mg b) Polymylagi reumatica - Båda sjukdomarna orsakas troligen av jättecellsarterit (vaskulit) - Ålder >50 år - Bilateral värk i axel, bäcken. - Morgonstelhet som varar >45 minuter - Akutfasreaktion i blodet - Svarar snabbt på Prednisolon 15-30 mg
64
Stroke: 1. Etiologi? 2. Akut handläggning?
1. Etiologi a) Ischemisk stroke (85%): - Kardiell emboli (FF) - Storkärlssjukdom (ffa embolisering från cartois externa) - Lakunär infarkt - Idiopatisk b) Intracerebral blödning c) Subarachnoidalblödning 2. Akut handläggning med rädda hjärnan larm: - Neurologiskt status enligt NIH-stroke-scale - Trombolys inom 4,5 h från symtomdebut (ischemisk stroke) - Trombektomi; om större ocklusion, inom 6 h. OBS! Ersätter inte trombolys.
65
Vad är kardinalsymtomen vid stroke? Skiljer de sig beroende på lokalisation?
a) Carotis interna: - Svaghet kontralateralt - Nedsatt sensorik kontralateralt - Synbortfall - Mios och ptos b) Vertebralis: - Svaghet kontra- eller bilateralt - Nedsatt sensorik kontralateralt - Påverkat kranialnervsstatus - Ataxi, nystagmus, yrsel - Bilateral blindhet - Mios och ptos - Medvetandepåverkan
66
Vad är diagnostiska skillnaden mellan en stroke och en TIA?
Stroke är en akut påkommen fokal störning av hjärnans funktioner som varar minst 24 timmar eller leder till döden. Vid en TIA överstiger inte durationen 24 timmar.
67
Nämn några kontraindikationer för trombolys?
- Debut för >4,5 h - Övergående fokalneurologi - Intrakraniell blödning - SBT >185 eller DBT >110 trots behandling - Blödningsbeängehet av antikaogulantia eller sjukdom - Trombocytopeni - B-glukos <2,8 eller >22,2 - Akut pankreatit - Tidigare stroke inom två månader
68
Nämn fyra orsaker till perifer yrsel?
Vestibularisneurit Benign Paroxysmal Positionell Vertigo (BPPV) Schwannom Persisterande Postural Perceptionell Vertigo (PPPV)
69
Man 52 år, söker för yrsel: - Akut insättande kontinuerlig rotatorisk yrsel - Illamående - Kräkningar - Gångsvårigheter Status - Horisontell nystagmus som inte ändrar riktning vid blickriktning - Ingen fokalneurologi - Ingen hörselnedsättning - Dix-Hallpikes är negativ - Head impulse test är positivt Vad är din abretsdiagnos? Vad erbjuder du för behandling?
Vestibularisneurit. Behandlingen: a) Rehabilitering b) Prednisolon 50 mg x1 i 5d, därefter uttrappning.
70
Vad talar för en perifer respektive central yrsel?
Perifer yrsel: - Korta anfall - Rotatorisk yrsel - Lägesberoende - Illamående och kräkning Tex Menieres sjukdom, vestibularisneurit, BPPV. Central yrsel - Ofta kontinuerlig - Nautisk - Mindre illamående - Ringa hörselsymtom Tex stroke, vaskulär sjukdom, missbildningar, tumör.
71
Kvinna, 55 år söker för yrsel: - Periodisk yrsel - Tinnitus - Sensorineural hörselnedsättning - Illamående Hon får ett anfall med yrsel på akuten. DÅ ser du nystagmus. Vilken sjukdom misstänker du?
Meniéres sjukdom
72
Man 60 år söker för yrsel: - Episodisk kortvarig yrsel - Utlöses av huvudrörelser I status: - Positiv Dix-Hallpikes med uttröttbar nystagmus och yrsel. - Ingen fokalneurologi. Vilken diagnos misstänker du?
Benign paroxysmal positionell vertigo, BPPV.
73
Hur genomförs testet för att stärka misstanken om BPPV? Vad är behandlingen vid bekräftad sjukdom?
Dix-Hallpikes 1) Huvudet vrids 45 grader mot örat som ska testas 2) Lägg patienten ner snabbt på en brits 3) Ha en kudde där så att huvudet hänger över britsen 20-30 grader 4) Nystagmus som slår åt sidan som testas Behandling: Epleys eller Semonts manöver. Ev Antiemetika.
74
Ketoacidos: a) Diagnoskriterierna? b) Utlösande faktor? c) Symtom? d) Behandling?
a) Diagnoskriterier: OBS! Hyperglykemi är inte ett krav. - P-glukos >=11,1 - B-keton >= 3 - pH <7,3 b) Utlösande faktor: - Nydebuterad typ 1 diabetes - Infektioner - Hjärtinfarkt c) Symtom - Ökade urinmängder och törst - Muntorrhet - Kraftlöshet - Buksmärta, illamående, kräkning - Andfåddhet - Sänk medvetande d) Behandling 1) Vätska enligt schema - Första timmen: 1L NaCl (0,9%) - Andra timmen: 1L Ringeracetat - Resterande åtta timmar: Ringeracetat 1L på två timmar. 2) Insulin: Novorapid i pump 0,1 E/h, reducerar p-glukos med 4 mmol/l per h 3) Kalium: tillförs vid acidos och om K <5,2 (pga relativ kaliumbrist) 4) När p-glukos är 15 ges 500 mL glukos (10%) med 20E insulin
75
Hur behandlas hypoglykemi?
Medveten patient 1) Druvsocker och juice, upprepa vb. 2) Mer långverkande kolhydrat, såsom en macka Medvetslös 1) Glukos (30%) 30 ml i taget, upp till 90 ml, sedan mäts glukos igen. 2) Ytterligare 30 ml upp till totalt 150 ml (ink steg 1) har givits. 3) Kontakt med medicinjouren om oförändrat. När patienten vaknat ges mjölk och smörgås. Ev tillägg infusion 5-10% om patienten är illamående, berusad, står på SU eller överdoserat insulin.
76
Vad är definitionen av hypoglykemi. Vad ger det för symtom?
Glukos <3 ger: - Svettningar, blekhet, hunger - Förvirring eller irritabilitet - Svaghet - Akut synstörning - Koma - Kramper
77
Nämn några orsaker till akut njursvikt?
Graderas mellan 1-3 utifrån kreatinin och diures. Prerenal: - Vätskebrist på grund av kräkning, diarré eller blödning. - Systemisk vasodilatation - Minskad hjärtminutvolym på grund av hjärtsvikt, arytmi eller lungödem. - Hypoalbuminemi - Vätskeförlust vid brännskada eller pankreatit Renal: - Akut tubulär nekros - Infektioner - Glumerulonefrit - Ischemisk Postrenal: - Konkrement - Malignitet - Neurogen blåsrubbning - Endometrios - Retroperitoneal fibros
78
Vad ger akut njursvikt för kliniska fynd?
Från njurskadan: - Hematuri - Proteinuri - Oliguri (<400ml/dygn) eller anuri (<100ml/dygn) Från njursvikten: - Övervätskning - Hypertoni - Metabola rubbningar
79
Vilka tre faser kan akut tubulär nekros delas in i?
1) Oliguri eller anuri 2) Polyurisk fas 3) Restitutionsstadium
80
Nämn några läkemedel som bör undvikas vid akut njursvikt?
- NSAID - Aminoglykosider, vancomycin, aciklovir - MRA, ACEi, ARB - Metformin, sulfunylurea. - Litium - Digoxin - Allopurinol?
81
Varför bör man vara försiktig med MRA, ACEi eller ARB vid akut njursvikt?
De hämmar RAAS och orsakar vasokonstriktion av efferenta arteriolen, vilket sänker GFR ytterligare.
82
Hyperkalemi a) Definition? b) Etiologi? c) Symtom och kliniska fynd? d) Behandling?
a) K >5,0, men allvarliga komplikationer vid >6,5 b) Kronisk njursvikt, dehydrering, läkemedel, ketoacidos, binjurebarksvikt c) Muskelsvaghet, metabol acidos, bukdistension, diarré samt EKG: - Frånvaro av P-vågor - Breda QRS - Kammararytmi - Spetsiga T-vågor? d) Behandling 1) Snabbinsulin 5E/h 2) Glukos (5-10%) 5h 3) Kontroll glukos+K 4) Ev salbutamol 5mg/ml 1-2mL 5) Korrigera acidos
83
Hypertensiv kris a) Definition? b) Behandling?
a) Blodtryck >=180/110 med hypertoniorsakad organskada b) Behandling - Inj Labetolol 2-5 ml (5mg/ml) - Inj Furosemid 4 ml (10 mg/ml) - Stesolid Senare behandling: - Enalapril eller Candesartan - Amlodipin - Nitroglycerin lågdos
84
Hypertermi a) Definition b) Etiologi c) Malign hypertermi? d) Behandling?
a) Temperatur >= 37,5 pga sviktande temperaturreglering. Inte feber. b) Etiologi - Hypertyroes - Feokromocytom - Akromegali - Malignt neuroleptikasyndrom - Hypothalamusskada (stroke eller akut blödning) c) Malign: kalciumfrisättning och ökad värmeproduktion efter exponering för narkosmedel, genetiskt betingad. d) Behandling - Fysisk nedkylning - Kyldräkt - Peritoneal lavage - Nedkylning i hjärt-lungmaskin
85
CHAMPIT är en minnesregel för etiologin vid akut hjärtsvikt. Vad ingår där??
C: acute Coronary syndrome H: hypertoni A: arytmi M: mekaniska orsaker - Myokardruptur - Thoraxtrauma - Invasivt ingrepp - Endokardit - Stor central trombos - Aortadissektion P: pulmonella sjukdomar I: infektioner T: tamponad
86
Hur behandlas en akut hjärtsvikt?
Bakomliggande orsaken behandlas. Övrig behandling: - Inotropt- och ventilationsstöd vid chock - Stasbild: loopdiuretika (Furosemid 10-20 mg, alt dygnsdosen x1-2)
87
Vad finns det för fördel respektive nackdel med en mekaniskt klaff?
+ Livslång hållbarhet - Livslång waranbehandling
88
Ventrikeltakykardi a) Etiologi? b) Utredning c) Behandling? d) Profylax för att undvika ny ventrikeltakykardi?
a) Etiologi: - Kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt - Hypertrof eller dilaterad kardiomyopati - Klaffsjukdom - Elektrolytrubbningar (Hypomagnesemi eller hypokalemi) - Ökad nivå av katekolaminer (ex amfetamin, kokain) b) Utredning - Koronarangio: kranskärlssjukdom eller stenoser - Eko: kammarfunktion, hjärtstorlek, klaffvitium - MR-hjärta; inlagringssjukdomar? c) Behandling - Amiodarone 150-300 mg i 2 minuter, upprepas vid behov. - Elkonvertering d) Profylax: Inf kalium och magnesium med 250.-100 ml glukos (5%)
89
Nämn några orsaker till akutpåkommet förmaksflimmer?
- Dysreglerad hypertoni - Anemi - Tyreotoxikos - Elektrolytrubbningar - Alkoholöverkonsumtion
90
Synkope: 1. Definition? 2. Undergrupper med orsaker?
Övergående medvetandeförlust som orsakas av temporär global cerebral hypoperfusion. a) Neurogen synkope: reaktion i autonoma nervsystemet som ger blodtrycksfall och/eller arytmi. - Vasovagal: rädsla, smärta - Situationsutlöst; miktion, defekation, nysning - Sinuscaroticusmedierad b) Ortostatisk: defekt blodtrycksreglering vid uppresning: - Parkinsons sjukdom - Neurologiska sjukdomar - Sekundärt till diabetes, uremi, ryggmärgsskada - Alkohol, läkemedel - Hypovolemi c) Kardiell synkope: ökad risk för kardiell död. - Arytmi - Strukturell hjärtsjukdom - Lungemboli - Aortadissektion - Pulmonell hypertension
91
En patient har synkoperat på akuten. Vilka symtom eller anamnestiska uppgifter talar för respektive undergrupp?
a) Neurogen: - Sällan i liggande - Utlösande faktor eller situation - Prodromalsymtom är vanligt - Smärta från nacke och skuldra kan förekomma - Orienterad vid uppvaknandet b) Ortostatisk - Mer reproducerbar än neurogen - Aldrig i liggande - Yrsel efter synkope - Påvisabar ortostatisk hypotension - Ofta tecken på autonom dysfunktion c) Kardiell - Föregås eller efterföljs av hjärtklappning/arytmikänsla - Sällan prodromala symtom - Ofta vid ansträngning eller liggande
92
Vilka blodprover ordineras för att utreda om en patient har en ärftlig koagulationsrubbning?
- Antitrombin - Protein C - Protein S - FV-mutation (APC-resistens) - Protrombinmutation
93
Akut extremitetsischemi: a) Etiologi? b) Symtom? c) Utredning? d) Behandling? e) Komplikationer? TIdsintervall för när vävnaderna dör?
a) Kardiell emboli, trombos, aortadissektion, trauma, thorax-outlet-syndrome, kompartmentsyndrom. - Kardiell emboli; mer plötslig symtomdebut, normalt kärlstatus i andra benet, grav ischemi pga inga kollateraler. - Trombos; mer smygande debut, patologiskt kärlstatus i andra benet, känd kärlsjukdom, mindre grov ischemi pga kollateraler. b) De fem P: - Pain - Pallor - Pulselessness - Parestesier - Paralys - Poliklothermi (kall) c) Utredning - Anamnes och status ink kärlstatus - Blodprover - EKG - DT-angiografi d) Behandling 1) Urakut ischemi; embolektomi direkt (öppen) 2) Akut på kronisk; angiografi för kartläggning med kateterbaserad trombolys, därefter endovaskulär behandling med stent eller PTA. 3) Kronisk; remiss till kärlkirurgen. e) Komplikationer - Amputation - Kompartmentsyndrome - Postischemisk reperfusionssyndrome Nerver dör efter 2-4 h, muskler efter 6 och hud efter 12.

K11 (25 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions