Diabetes Flashcards
(19 cards)
Vad är diabetesprevalensen i Sverige?
570 000 i Sverige lever med diabetes (5 % av befolkningen).
85-90 % av dessa har typ II.
Beskriv etiologi och symptom för typ I-diabetes
Etiologi:
- Immunförsvaret (T-celler) angriper och förstör de insulinproducerande betacellerna i pancreas (i langerhanska öarna)
- Ärftliga anlag + yttre miljöfaktor (ev. virusinfektioner, d-vitaminbrist eller tidig introduktion av gluten/komjölk, oklart ännu)
Symtom:
- viktnedgång (p.g.a. kroppen kan inte anv. glukos som energikälla längre)
- polyuri 🚽
- angiopati 🩸
- polydipsi 💧
- onormal trötthet, slöhet
- dimsyn
- oftast debut < 30 år
Beskriv behandling för typ I-diabetes
- Insulin
- Injektioner eller pumpbehandling
- Egenvård
- Blodsockerkontroll
- Insulininjektioner
- Anpassa kost, motion, alkohol
- undvik blodsockersvängningar
- träning förbättrar insulinkänslighet och minskar blodsockersvängingar
- alkohol orsakar peak och senare dipp av blodsockret (p.g.a. lever bryter ned alkohol och kan inte frisätta glukos)
- Fotvård (p.g.a - angiopati 🩸 + neuropati)
- Rökstopp (ökar angiopati 🩸+ insulinresistens)
Beskriv etiologi och symptom för typ II-diabetes
Etiologi:
- Beror på insulinresistens
- Påverkas av ärftliga anlag (15% bär på dessa)
- Påverkas också av levnadsvanor (K🌭-Ö🫃-V😴)
- Leder så småningom till att betaceller i pancreas “utarmas” och insulinproduktionen minskar
- Inflammation i fettvävnad förvärrar problemet
Symptom:
- polyuri 🚽
- polyfagi 🌭
- Insulinresistens gör att cellerna inte tar upp glukos effektivt, vilket kan leda till ständig hunger
- angiopati 🩸
- polydipsi 💧
- onormal trötthet, slöhet
- dimsyn
- smygande debut
Vad är behandlingsmålet för diabetes typ II
Uppnå optimal blodsockerkontroll och minimera förekomsten av hypoglykemier
Optimal blodsockerkontroll:
En effektiv hantering av blodsockernivåer är central för att förebygga både akuta och långsiktiga komplikationer vid diabetes. Enligt riktlinjerna är målet att hålla blodsockret inom individuellt anpassade målområden (beroende på ålder, samsjuklighet, duration).
Minimering av insulinkänningar:
Hypoglykemier, eller låga blodsockernivåer, kan leda till allvarliga konsekvenser som medvetslöshet eller kramper. Därför är det viktigt att justera insulindoser och andra blodsockersänkande läkemedel för att undvika låga blodsockernivåer.
Steg 1; Livsstilsförändringar – Kost & Motion (räcker ofta)
Steg 2; Medicin för att öka insulinupptagningsförmåga (t ex
Metformin) alt sänka blodsockret (t ex Ozempic)
Steg 3; Insulinbehandling läggs till
Vilka är de vanligaste diabetesrelaterade komplikationerna?
1. Diabetisk neuropati (nervskador)⚡
- Skador på perifera nerver, oftast i fötter och ben, men kan även påverka händer och inre organ.
- Orsakas av högt blodsocker som skadar nervceller och deras blodförsörjning.
- Stickningar, domningar eller brännande smärta i fötter och händer.
Minskad känsel → ökad risk för sår och infektioner. - Kan även påverka autonoma nerver och leda till mag- och tarmproblem, hjärtrytmrubbningar och erektil dysfunktion.
2. Diabetisk retinopati (ögonskador)👁️
- Skador på blodkärlen i näthinnan, vilket kan leda till blindhet om det inte behandlas.
- Drabbar upp till 50 % av diabetiker efter många år med sjukdomen.
3. Diabetisk nefropati (njursjukdom)🫘
- Högt blodsocker skadar de små blodkärlen i njurarna → försämrad filtreringsförmåga.
- Kan leda till njursvikt och dialysbehov om det inte behandlas.
4. Diabetisk fotsår och amputation🦶
- Kombination av neuropati (nedsatt känsel) och dålig blodcirkulation gör att fotsår lätt uppstår och har svårt att läka.
- Infektioner kan bli livshotande och leda till amputation.
5. Hjärt-kärlsjukdomar (stroke och hjärtinfarkt)🫀
- Diabetes fördubblar risken för hjärtinfarkt och stroke.
Högt blodsocker, högt blodtryck och höga blodfetter skadar blodkärlen och ökar risken för åderförkalkning (ateroskleros).
6. Demens och kognitiv nedsättning🧠
- Typ 2-diabetes ökar risken för Alzheimers och vaskulär demens.
- Orsakas av kronisk inflammation, insulinresistens och skador på små blodkärl i hjärnan.
…tänk K-Ö-N-N-A-D
Hur kontrolleras blodsockret vid diabetes?
- Självmonitorering av blodglukos. Patienten mäter sitt blodsocker dagligen med en blodsockermätare eller kontinuerlig glukosmätning (CGM).
- HbA1c (blodprov). Mäter medelblodsockret över de senaste 2–3 månaderna och används för att bedöma långsiktig blodsockerkontroll.
Äldre och samsjukliga har något högre accepterat värde än unga och nyinsjuknade.
Särskilt vid typ-I-diabetes:
- Kräver ofta noggrann daglig blodsockerkontroll och anpassad insulinbehandling.
- CGM (sensor under huden) eller frekventa blodsockermätningar (stickor) kan användas för att förhindra både hyper- och hypoglykemi.
Vad påverkar blodsockret?
Vid hypoglykemi:
- För hög insulindos eller för mycket blodsockersänkande medicin.
- Otillräckligt matintag (hoppa över måltider eller för lite kolhydrater).
- Överdriven fysisk aktivitet utan anpassning av mat eller insulin.
- Alkoholkonsumtion – kan hämma leverns frisättning av glukos.
Vid hyperglykemi:
- För lite insulin eller blodsockersänkande medicin.
- För mycket snabba kolhydrater i kosten.
- Stress, infektioner eller andra sjukdomar – ökar frisättningen av stresshormoner (kortisol, adrenalin) som höjer blodsockret.
- Fysisk inaktivitet.
“There are very few, if any, medical conditions that would require a comparable level of skills, knowledge, and understanding than T1DM.”
Typ 1-diabetes är en extremt krävande sjukdom att hantera, både för patienter och vårdpersonal. Det finns få, om ens några andra medicinska tillstånd där patienten själv måste besitta och tillämpa så mycket medicinsk kunskap och praktiska färdigheter varje dag för att hålla sig vid liv och undvika komplikationer.
Vilka är symptomen för hypo- och hyperglykemi
HYPOGLYKEMI:
Tidiga symtom (Adrenerga / sympatikuspåslag):
- Darrningar
- Svettningar
- Hjärtklappning
- Hunger
- Irritabilitet
- Synstörningar
Senare symtom (Neuroglykopena, p.g.a. brist på glukos i hjärnan):
- Huvudvärk
- Koncentrationssvårigheter
- Förvirring
- Sluddrigt tal
- Medvetslöshet eller kramper (vid svår hypoglykemi)
HYPERGLYKEMI
Milda till måttliga symtom:
- Trötthet/tröghet
- Ökad törst
- Ökad urinproduktion
- Torr mun
- Smärtkänslig
Allvarliga symtom vid obehandlad hyperglykemi:
- Ketoacidos (särskilt T1DM)
- Om kroppen inte får tillräckligt med insulin börjar den bryta ner fett till ketoner, vilket leder till syraförgiftning.
- Symtom inkluderar illamående, kräkningar, andnöd och medvetslöshet.
Beskriv sociala aspekter av diabetes (utmaningar/begränsningar)
1. Stigma kring diabetes
Diabetes, särskilt typ 2-diabetes, är ofta stigmatiserad eftersom det ibland kopplas till ohälsosam livsstil, även om sjukdomen har genetiska och metabola orsaker.
Media och populärkultur förstärker ofta myten att diabetes enbart beror på dåliga kostval och stillasittande livsstil.
2. Ensamhet och isolering – bristande stöd
Diabetes kräver ständigt egenvård och planering.
Missförstånd från omgivningen kan göra att personen känner sig annorlunda.
Barn och unga med diabetes kan känna sig utanför i skolan och vid sociala aktiviteter.
3. Sociala begränsningar vid insulinbehandling
Vissa yrken har restriktioner för insulinbehandlade diabetiker, särskilt där hypoglykemier kan innebära risk för andra (skiljer sig mellan länder):
- Pilot
- Tungt lastbilschaufför
- Polis och militär
- Körkort – läkarintyg krävs
Diabetes kan påverka vissa fritidsaktiviteter och resor.
- Extremsport och dykning – Kräver strikt blodsockerkontroll och extra säkerhetsåtgärder.
- Långa resor – Kräver noggrann planering av insulin och mat.
- Festivaler och nattliv – Alkohol och oregelbundna måltider kan göra blodsockerkontrollen svår.
Ge exempel på sociala riskfaktorer för utveckling av typ II-diabetes
- Låg utbildningsnivå
- Låg inkomst
- I Sverige högre risk bland
utlandsfödda
Ge exempel på risk- och skyddsfaktorer för sämre behandlingsutfall/hälsa för personer med diabetes
RISK:
- Etniska och kulturella
minoriteter - Låg socioekonomisk
status - Psykisk ohälsa
SKYDD:
- Socialt stöd
- Kognitiva färdigheter:
- Arbetsminne
- Planera
- Förstå information
- Sätta igång
- Fokusera
- Utvärdera
- Flexibilitet
- Tidsuppfattning
Beskriv begreppet diabetesbörda
Diabetes är en livslång sjukdom som kräver ständiga dagliga beslut, vilket kan skapa psykisk belastning och frustration.
Diabetesbörda (diabetes distress) är utbrett bland både typ 1- och typ 2-diabetiker och kan liknas vid utmattning och känslomässig trötthet på grund av sjukdomen.
Vanliga orsaker
- Dagligt beslutsfattande; insulindoser, matval, motion, blodsockermätning.
- Social isolering: Att alltid behöva planera och anpassa sig. Interpersonell stress och bristande stöd. (Kvinnor, yngre, isolerade utsatta).
- Rädsla för komplikationer: Särskilt vid långvarigt höga blodsockernivåer.
Konsekvenser:
- Minskad motivation till egenvård.
- Ökad risk för psykisk ohälsa (depression, ångest).
- Sämre blodsockerkontroll → ökad risk för komplikationer.
- “Diabetes styr livet”
- “Jag ger upp, depression…”
Beskriv hur ätstörningar är relaterade till T1DM
1. Varför är ätstörningar vanligare vid typ 1-diabetes?
- Diabetesdiagnosen innebär ett ökat fokus på mat, kropp och kontroll.
- Blodsockermätning och kostrestriktioner kan trigga ett fixerat förhållande till mat.
- Viktuppgång vid insulinbehandling kan öka kroppsmedvetenhet och leda till rädsla för att gå upp i vikt.
- 20–25 % av personer med T1DM uppvisar kliniskt signifikant ätstört beteende, vilket är en betydligt högre andel än i befolkningen i stort.
2. Vilka typer av ätstörningar förekommer vid T1DM?
- Insulinrestriktion (“Diabulimi”). Medveten underdosering eller utebliven insulininjektion för att undvika viktuppgång. Risk för ketoacidos, organskador, ökad dödlighet.
- Hetsätning (Binge Eating Disorder). Äta stora mängder mat på kort tid, ofta i hemlighet. Kraftiga blodsockersvängningar, viktuppgång, psykologisk stress.
- Kräkningar/Laxermedel. Avsiktlig eliminering av mat för att gå ner i vikt. Elektrolytrubbningar, hjärtproblem, ketoacidosrisk.
- Överdriven fysisk träning. Träning som används som kompensationsstrategi för matintag. Ökad risk för hypoglykemi, överträning, utmattning.
- Restriktivt ätande. Extrem kaloribegränsning för att hålla blodsockret lågt och undvika viktuppgång. Undernäring, muskelförlust, sämre immunförsvar.
- Matregler och fixering. Tvångsmässiga regler kring mat och måltider, t.ex. “får bara äta vissa livsmedel”. Social isolering, ökad ångest, minskad livskvalitet.
Beskriv konsekvenser av hypoglykemi
När blodsockret sjunker under 3,9 mmol/L aktiveras kroppens kontraregulatoriska system, som försöker återställa glukosbalansen.
- Autonoma nervsystemet aktiveras (sympatikuspåslag) → Frisättning av adrenalin och noradrenalin, vilket ger klassiska stressreaktioner.
- Hypotalamus känner av blodsockerfallet och signalerar till binjurarna att utsöndra kortisol och glukagon.
- Levern stimuleras att frisätta lagrat glukos för att höja blodsockret igen.
- Om blodsockret fortsätter att sjunka påverkas hjärnan, eftersom glukos är dess huvudsakliga energikälla.
Många symtom vid hypoglykemi liknar panikångest, såsom hjärtklappning, svettningar och yrsel. Detta kan göra att vissa personer misstolkar hypoglykemi som en ångestattack, vilket kan skapa rädsla för framtida episoder. Kronisk rädsla för hypoglykemi (hypoglykemifobi) kan leda till att patienter medvetet håller sitt blodsocker för högt, vilket försämrar diabeteskontrollen.
Katastroftankar som:
- jag kan få lågt blodsocker på natten och dö i sömnen
- jag kan inte lite på sensorn
- folk kommer tro att jag är full
Kan leda till beteenden som:
- överätande
- överdriven kontroll av blodsocker
- insulinrestriktion
- undvikande (motion, åka hemifrån, åka kollektivt, vara ensam…)
Vad är hypoglykemisk omedvetenhet (IAH)?
Ett tillstånd där de autonoma varningssignalerna vid hypoglykemi är nedsatta eller helt borta. Patienten upplever inga tidiga sympatikus-symtom, såsom svettningar, hjärtklappning eller oro, kan leda till svåra neurologiska symtom.
Prevalens:
- Vanligt hos långvarigt insulinbehandlade diabetiker, särskilt typ 1-diabetes.
- Uppskattas påverka 20–30 % av typ 1-diabetiker.
- Vanligare hos äldre och personer med frekventa hypoglykemier.
Faktorer som bidrar till hypoglykemisk omedvetenhet:
- Upprepade hypoglykemier → Hjärnan “vänjer sig” och reagerar mindre.
- Lång diabetesduration → Autonoma nervsystemet försämras över tid.
- Diabetesneuropati → Skadar nervbanor som reglerar hypoglykemivarningar.
Konsekvenser av hypoglykemisk omedvetenhet:
- Plötslig medvetslöshet
- Ökad risk för svår hypoglykemi
- Högre risk för olyckor
- Sämre livskvalitet
- Ökad oro, rädsla för hypoglykemi och social isolering.
- Ökad risk för hjärtarytmier
Hur kan hypoglykemisk omedvetenhet behandlas?
- Tillfälligt höja målblodsockret för att “återställa” varningssignalerna.
- CGM (Continuous Glucose Monitoring)
En del personer med hypoglykemisk omedvetenhet utvecklar tankemönster och beteenden som gör att de underskattar risken för lågt blodsocker och därför inte agerar på hypoglykemi på ett sätt som skyddar dem.
Vanliga tankar hos “dysfunktionellt orädda”:
- “Det är inte så farligt att bli låg – det är normalt vid diabetes”(normalisering)
- “Jag kan funka under 3 – en allvarlig hypo händer inte mig” (underskattar risk)
- “Det är bara besvärligt att behandla hypos jag inte känner – jag vill inte vara för försiktig” (avfärdar behandling, undviker sjukroll)
- “Det är värre att vara hög – det är jag rädd för, för då får man komplikationer” (rädsla för hyperglykemi)
Hur behandlas fobisk rädsla för hypoglykemi
1) Bedöm graden av rädsla
2) Normalisering av rädsla
3) Utvärdera beteendestrategier för att hantera rädsla (undvikanden,
säkerhetsbeteenden)
4) Fastställa säkerhetsmarginalerna
5) Gradvis exponering
Sammanfatta diabetes och psykisk ohälsa i 7 punkter
- Diabetes ställer höga psykologiska krav på
individen - Hög prevalens av psykisk ohälsa
- Viktigt med regelbunden screening
- Våga prata om psykisk ohälsa
- Emotionellt stöd är viktigt
- Fler psykologer/psykoterapeuter med
diabeteskompetens behövs I diabetesvården - Psykologiska interventioner behöver
integreras i diabetesvården
Vad finns det för psykologiska interventioner för personer med diabetes?
- KBT för:
- depression
- ångestproblematik
- rädsla för hypoglykemi
- Multidisciplinär behandling vid ätstörning
Integrera alltid egenvård i behandlingen
Både gruppformat och internetbaserade modaliteter förekommer
