EKG tolkning T6 Flashcards

1
Q

Vad ger spridning av depolarisering respektive repolarisering MOT, respektive FRÅN elektroden för signaler?

(positiv signal = uppåt på EKG, negativ signal = nedåt på EKG)

A

DEPOLARISERING

  • Spridning MOT elektroden –> positiv signal
  • Spridning FRÅN elektroden –> negativ signal

REPOLARISERING

  • Spridning MOT elektroden –> negativ signal
  • Spridning FRÅN elektroden –> positiv signal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka extremitetsavledningar har vi?

A
  • aVL, - 30°
  • I, 0°
  • (-) aVR, 30°
  • II, 60°
  • aVF, 90°
  • III, 120°

Avledning II, aVF och III är de inferiora avledningarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka bröstavledningar har vi och hur kan de delas in?

A
  • Septala (vid kammarseptum): V1, V2
  • Anteriora: V3, V4
  • Laterala: V5, V6 (ev V4)

De kan också delas in i

  • Anteroseptala, V1 - V4
  • Anterolaterala, V3 - V6
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad står de olika bokstäverna PQRSTU (och J) för?

A
  • P-vågen –> Förmakens depolarisation
  • PQ-tid –> impulsfördröjningen i AV-noden
  • Q-våg –> Septums depolarisation
  • QRS-komplex –> Kamrarnas depolarisation (Q och S alltid negativa och R alltid positiv)
  • J-punkt –> där S-vågen övergår i ST-sträckan (används för att mäta ST-höjning/sänkning)
  • ST-sträckan –> “inför repolarisationen” (väldigt viktig för att se STEMI eller NSTEMI)
  • T-vågen –> Kamrarnas repolarisation
  • ev U-våg –> okänd, ev papillarmusklerna som spökar.
  • QT-tid –> totala tiden för de- och repolarisation av kamrarna

(Obs. jag har tagit lite från EKG.nu, så ta detta med en liten nypa salt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

På et vanligt EKG-papper med 50mm/s i hastighet, vad står 1mm bredd (liten ruta), 5mm bredd (stor ruta), 1 mm höjd (liten ruta) och 5 mm höjd (stor ruta) för?

A

1 mm bredd (liten ruta) –> 0,02 s, alt 20 ms

5 mm bredd (stor ruta) –> 0,1 s, alt 100 ms

1 mm höjd (liten ruta) –> 0,1 mV

5 mm höjd (stor ruta) –> 0,5 mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nämn en bra ordning (individuellt, men jag tycker den här är bra) på sakerna som man ska titta på i ett helt EKG!

Obs. detta är från sammanfattningen längst ner i powerpointen.

A
  1. RYTM (regelbundet/oregelbundet)
  2. FREKVENS (normal, takykardi, bradykardi)
  3. (FOKUS - varifrån kommer signalen? förstod inte riktigt denna)
  4. P-VÅGOR
  5. PQ-TID
  6. Q-VÅG
  7. QRS-DURATION
  8. QRS-AMPLITUD
  9. VAT (ventrikulär aktiveringstid, om QRS-amplitud är hög)
  10. R-PROGRESSIONEN
  11. QRS-MAXVEKTOR (elaxeln)
  12. QT-STRÄCKA
  13. ST-STRÄCKA
  14. T-VÅGOR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ska man titta på vad gäller rytm och frekvens?

A

RYTM

  • Regelbunden? Oregelbunden?
  • —> Helt oregelbunden eller finns viss regelbundenhet?

FREKVENS
- Normal, takykard eller bradykard?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Om vi har sinusrytm får vi en positiv P-våg i…?

A

Avledning II

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är normalt för P-vågor?

A
  • EN P-våg före varje QRS-komplex
  • Positiv i avledning II (och vanligtvis i I, aVF, och v3-v6)
  • Bredd under 0,12 s och amplitud under ca 2,5 - 3.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Avvikande P-vågor är P-pulmonale, P-mitrale, fladdervågor, flimmervågor och retrograd P-våg. Vad innebär dessa?

A

P-PULMONALE –> hög, spetsig i II och v1. Förstorat höger förmak

P-MITRALE –> bred, bifasisk i II. Förstorat vänster förmak

FLADDERVÅGOR –> frekvens 250-350/min. Sågtandade. Elektriska signalen cirklar runt i förmaket.

FLIMMERVÅGOR –> frekvens över 350/min. Står mest och flimrar- kaoz.

RETROGRAD P-VÅG –> negativ i II - impulsen vandrar upp från AV-knutan eller ektopiskt i förmaken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn fyra saker som kan leda till att P-vågor saknas!

A
  • FÖRMAKSFLIMMER –> inga P-vågor, utan bara massa flimmervågor
  • SINUSARREST –> P-våg saknas på förväntad plats och uppkommer sedan utan regelbundenhet
  • SA-BLOCK (sinoatrialt) –> P-våg saknas på förväntad plats, men till skillnad från sinusarrest så fortsätter sedan P-vågorna med samma regelbundna rytm efter avbrottet
  • REENTRY-TAKYKARDI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

PQ-tiden mäter signalens spridning i förmaken, samt fördröjningen (rödljuset) i AV-knutan.

Vad är referensvärdet för PQ-tid och vad tyder för snabb och för långsam PQ-tid på?

A

0,12 - 0,22 s.

Förkortad PQ-tid –> preexitation (genväg förbi AV-knutan)

Förlängd PQ-tid –> AV-block I

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka typer av AV-block finns det och vad kännetecknar dem?

A

AV-BLOCK I –> ökad fördröjning i AV-noden. Syns i EKG som PQ-tid över 0,22s. Kan vara normalfynd.

AV-BLOCK II, MOBITZ TYP 1 –> syns som successiv förlängning av PQ-tiden som sedan resulterar i ett uteblivet QRS-komplex, för att sedan börja om. Kan också vara normalfynd, t ex under natten hos unga

AV-BLOCK II, MOBITZ TYP 2 –> här är det konstant PQ-tid, men vissa QRS-komplex överleds inte. Är alltid patologiskt och ger ökad risk för AV-BLOCK III.

AV-BLOCK III –> P-vågorna och QRS-komplexen har helt tappat kontakten med varandra. Ibland lyckas AV-noden ge en “nodal” ersättningsrytm på ca 40-50 slag/min. Annars blir det ventrikulär ersättningsrytm på 30-40 slag/min.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur vet man att elaxeln är normal?

Hur bestämmer man vilken grad elaxeln ligger på?

A

Normal om positiv QRS i både I och II.

Elaxeln är vid den extremitetsavledning som har mest positiv QRS, t ex om den är störst i avl I –> 0° elaxel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Q-vågan står för septums deplarisation. Vad är normalt respektive patologiskt för Q-vågen?

A

Normalt finns det (små och smala) Q-vågor avl III och de vänstersidiga; I, aVL, v5, v6. QS-komplex får finnas i v1.

Patologiskt kan vara tecken på genomgången infarkt:

  • över 0,03 s
  • över 25% av R (alltså - breda och djupa Q-vågor = inge bra)
  • om dessa patologiska Q-vågor finns i två eller fler angränsande avledningar
  • Q-vågor i v2 eller v3 (här ska de inte vara)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

I vilka avledningar tittar man på R-progressionen?

A

Bröstavledningarna (v1-v6)

17
Q

QRS-komplexet ska vara under 0,12 i duration.

Vad talar för lång duration för?
Vad talar hög amplitud för?
Vad talar låg amplitud för?

A

FÖR LÅNG DURATION:

  • grenblock (skänkelblock)
  • ventrikulärt slag
  • preexitation

FÖR HÖG AMPLITUD:

  • v1-v3 –> högerkammarhypertrofi
  • v4-v6 –> vänsterkammarhypertrofi

LÅGA AMPLITUDER (isolering):

  • Fetma
  • KOL
  • Perikardvätska
18
Q

Hur ser ett högersidigt skänkelblock ut på EKG?

A
  1. Breddökat QRS-komplex (över 0,12 s)
  2. I v1-v2 ses M-format komplex (M - moderaterna –> HÖGERsidigt block)
  3. Bred S-våg i vänstersidiga (v5-v6, I, aVL)
  4. Diskordanta (motsatt håll mot QRS?) T-vågor i högersidiga avledningar
19
Q

Hur ser ett vänstersidigt skänkelblock ut på EKG?

A
  1. Breddökat QRS-komplez (över 0,12 s)
  2. I v1-v3 ses bred S-våg (ser ut som ett V - vänsterpartiet –> vänstersidigt skänkelblock)
  3. Har M-format i de vänstersidiga avledningarna, men bättre att kolla efter V/M i de högersidiga v1-v2.
  4. Diskordanta T-vågor på högersidan
20
Q

Vad finns det för tecken på vänsterkammarhypertrofi på ett EKG?

A
  • HÖG AMPLITUD QRS –> MISSTÄNK HYPERTROFI
  • Solokov-Lyon –> S i v1 + R i v5 över 3,8
  • Cornellprodukt –> krånglig men högre specificitet
  • ST-T-förändringar i vänstersidiga avledningar (aVL, I, v5-v6)
21
Q

Vad finns det för tecken på högerkammarhypertrofi på ett EKG?

A

HÖG AMPLITUD QRS –> MISSTÄNK HYPERTROFI

Högersidigt är svårare att se än vänstersidigt.

  1. R-våg större än S-våg i v1 –> tyder på HKH (överlag höga R till höger och djupa S till vänster)
  2. Högerställd elaxel, över 90°
  3. Förlängt VAT i v1, över 0,035 s
  4. ST-T-förändringar i högersidiga avledningar (avR, v1-v2)
22
Q

Vad tyder en ST-höjning på och hur stor ska den vara för att vara patologisk?

A

Tyder på:
- total ischemi pga utebliven blodförsöjning –> t ex AKUT HJÄRTINFARKT

STEMI har ofta “tombstone-utseende”.

Patologisk om:

  • MÄN: Över 2 mm i v2-v3
  • KVINNOR: över 1,5 mm i v2-v3
  • över 1 mm i övriga avledningar
23
Q

Var mäts ST-förändringar?

A

I j-punkten

24
Q

Hur kan man m.h.a. EKG ana var ischemin finns vid ST-höjning?

A

Titta på vilka avledningar som är påverkade.

Anterioseptalt: v1-v4

Lateralt: v5-v6, (aVL)

Inferiost: II, aVF, III

25
Q

Förutom t ex hjärtinfarkt, kan man få ST-höjningar av perimyokardit. Hur ser detta ut på EKG?

A
  • Uppåt KONKAVA ST-höjningar i DE FLESTA avledningar (jämfört med t ex infarkt där de är konvexa, tombstoneformade och framför allt är i enstaka angränsade avledningar)
  • Utbredd, ospecifik T-vågsnegativisering
  • Sänkt PQ-sträcka
  • Inga patologiska Q-vågor
26
Q

Vad kan ST-sänkning bero på och när är det patologiskt?

A
  • Ischemi pga försämrad blodförsöjning i hjärtmuskeln, t ex vid coronarinsufficiens (leder till kärlkramp). NSTEMI vom man har myokardskada (troponinsläpp).

Mäts 60 ms efter J-punkten, eller direkt i J-punkten.

  • ST-sänkningar är patologiska vid:
  • —> Minst 0,5 mm sänkning i två angränsande avledningar 60 ms efter J-punkten
  • —> Minst 0,5 mm sänkning i v2-v3 i J-punkten, respektive minst 1 mm sänkning i övriga avledningar i J-punkten
  • —> Vid arbete: minst 1 mm sänkning i v5, v6. Minst 1,5 mm sänkning i aVF och III.

(egen kommentar: uppåtsluttande ST-sänkning som återgår vid vila är i regel bra, medan platåformad eller nedåtsluttande ST-sänkning som inte går tillbaka är patologiskt).

27
Q

Normala T-vågor är konkordanta (går åt samma håll) med QRS-komplexet, är minst 10% av R och är positiva i v2-v6, samt aVL om R är större än 5 mm.

Vad finns det för avvikande T-vågor?

A
  • Generellt negativa
  • Bifasiska (inte jämna, går upp och ner typ)
  • Höga och spetsiga (tyder på hyperkalemi)
  • Flacka (tyder på hypokalemi)
  • T-vågsnegativisering över 1 mm i minst två angränsande avledningar (kan tyda på NSTEMI)
28
Q

Vad ger ökad QT-tid ökad risk för? Vad kan ge ökad QT-tid?

A

Lång QT-tid ger risk för arytmier, t ex ventrikeltakykardi (?)

Saker som kan ge ökad QT-tid:

  • Vissa läkemedel
  • Gendefekter
29
Q

För att korrigera QT-tiden för hjärtfrekvensen kan man räkna ut QTc. Hur då?

A

QTc = QT/(roten ur frekvensen)