Ekologi Flashcards
(43 cards)
- något som är uppbyggt av celler
- kan röra sig och föröka sig
- har ämnesomsättning
- innehåller DNA i cellerna
Vad behöver vi för att överleva
3 st
- vatten - transporterar olika ämnen, tex i vårt blod
- syre - behövs för att “packa upp” energin i maten
- mat - är uppbyggt av materia och energi. bet behövs byggnadsmaterial och energi för att bygga med, samt energi för att till exempel röra oss
Hur kommer energi in i maten?
- fotosyntes
- genom fotosyntesen får allt levande på jorden tillgång till energi
- växternas förmåga att binda solenergi i kolhydrater utgör grunden för vår energibudget dvs den mängd energi som allt levande har att hushålla med
- fotosyntesen är en kemisk reaktion där nya ämnen med nya egenskaper bildas
- materia bevaras och omvandlas - dvs det är samma atomer och ingår - men som arrangerats om
- fotosyntesen är ett byggnadsarbete - där socker byggs
- byggnadsmaterialet är koldioxid och vatten
- syrgasen är restprodukt
- allt arbete kräver ju energi och i det här byggnadsarbetet kommer den energin från solen
(Halldén, s.115) - koldioxid + vatten + ljusenergi → glukos + syre
- 6CO2 + 6H2O + energi → C6H12O6 + 6O2
- genom fotosyntesen får allt levande på jorden tillgång till energi
- hur kan energin frigöras, “packas upp”, från maten så vi kan använda den?
- förhållande mellan mängderna koldioxidmolekyler och vattenmolekyler och sockermolekyler gör att det alltid blir syre över
Vad är cellaningen?
- förbränning som sker i alla celler i allt som lever
- utan den dör vi
- en kemisk reaktion där ett bränsle reagerar med syre
- C6H12O6 + 6O2 → 6CO2 + 6H2O + energi
- energin som frigörs använder kroppen bland annat för att växa, hålla värmen och röra sig
- i växtceller och djurceller sker cellandningen i mitokondrier, men i bakterieceller sker cellandningen vid hinnan som omger cellen, cellmembranet
- ellandning sker också i växter
för att växten ska kunna använda energin som den tillverkar genom fotosyntesen behöver växten “packa upp” energin - detta gör växten genom cellandning - delningen och fotosyntesen sker på olika ställen i växtens celler!
- fotosyntesen och cellandningen sker parallellt
Vad är plant blindness?
att ta naturen för givet
att inte se växtlighetens vikgita bildar
lärares uppgift att motverka genom att prata om och väcka intresse
Vad är ekologi?
vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld
samband mellan organismer och deras miljö
en förståelse för hur allt hänger ijop
Vad är biotiska och abiotiska faktorer?
varje organism befinner sig i ett växelspel med icke-levande (abiotiska) och levande (biotiska) omvärldsfaktorer tex temperatur, nederbörd och salthalt, bytesdjur, betesväxter och konkurrenter
Vad är biosfär, hydrosfär, litosfär och atmosfär?
Biosfär: allt levande på jorden
Hydrosfär: allt vatten på jorden
Litosfär: berggrund och lösa jordlager
Atmosfär: jordens alla luftmassor
från vilka tidsskalor kan livets kontinuerliga process betraktas från?
från dag till dag - ämnesomsättning
- organismer lever från dag till dag, och dagarna adderas till längre tidsperioder
- exempelvis får alla celler syre och organiskt material (organiska molekyler tex socker) cellandning
- slutproduktionen i denna ämnesomsättning är koldioxid och vatten (som används av växterna…)
från generation till generation - livscykler
- livet bevaras också från generation till generation
- en organisms livscykel är alla de förändringar som den genomgår från födsel till död
- alla händelser som sker mellan början på en generation och nästa
- med en cykel menas en process som gång på gång återvänder till samma läge
- stor skillnad mellan organismer: kan vara kort med ett fåtal stadier eller lång med flera komplicerade stadier
- en process som gång på gång återvänder till ett utgångsläge
- exempel fjäril
fjäril
ägg
larv
pubba
fjäril
Vad innebär evolution?
- från enklare organismer till allt mer komplexa arter
- under flera miljarder år
- till den nuvarande mångfald av liv vi har idag
- en förutsättning är en variation av ärftliga egenskaper
- vissa individer har egenskaper som ger dem fördelar och därför får större avkomma i en given miljö
- vissa egenskaper blir mer och mer företrädda i denna population under generationernas gång
- på grund av omständigheter i miljön sker det alltså en selektion, eller ett naturligt urval, av egenskaper som är fördelaktiga i den givna miljön - detta kallas evolutionär anpassning
- det är populationen som evolverar, inte de enskilda individerna
- allt levande på jorden har ett gemensamt ursprung
- variationen av mångfald har formats och formas fortfarande en en evolutionsprocess
- mutationer kan ske slumpmässigt och leda till en fördel som därför förs vidare då den individen har lättare att överleva och föröka sig
- förändring i arvsanlagen kan också ske genom att varje individ är en unik kombination av sina föräldrar
- om en individ fått en ny ärftlig egenskap, som ger förbättrad överlevnad och förökning, kommer egenskapen att bli vanligare i nästa generation
- det uppstår ett urval av arvsanlagen
- detta skeende med slumpmässiga händelser och naturligt urval kallas evolution
- arter anpassar sig inte, utan artens anpassning är ett resultat av selektion i den slumpmässiga genetiska variation som finns i populationen
- att förstå inom artvariation är viktigt för att förstå evolutionen
- den nya individen är genetiskt annorlunda
- förändringen i arvsanlagen sker genom att varje individ är en unik kombination av sina föräldrar
- när ägg och spermie smälter samman skapas en ny individ
- detta leder till variation
- sker även för växer vid planeringsprocessen - ett exempel på sexuell reproduktion hos växter
Vilka bärande ideér bygger ekologin?
4 st
- materia är oförstörbar - den kan varken uppstå eller försvinna, men den kan omvandlas på olika sätt. all materia är uppbyggd av partiklar
- energi är oförstörbar - den kan varken uppstå eller försvinna. energi kan omvandlas mellan olika energiformer, men mängden energi förändras inte. energi som omvandlas blir mindre och mindre användbar och allt mer utspridd i omgivningen
- allt levande är uppbyggt av celler och har ämnesomsättning. cellen är grunden även i en flercellig organism. i komplexa organismer är cellerna organiserade i vävnader, organ och organsystem
- livets utveckling på jorden är ett resultat av evolution
Stämmer det att om vi hugger ner alla träd får vi ingen luft?
Nej, minst hälften av syrgasen produceras av cyanobakterier och alger i haven
Vad är klyvöppnngar?
sere ut som “små munnar”
små öppningar på undersidan av barr och blad där gasutbytet sker
klyvöppningen utgör förbindenslen mellan ytterluften och de sammanhängande gasfyllda hålrummen inuti växten
genom regleringen av klyvöppningens öppningsgrad alltefter omstädningheterna kan växten släppa in tillräckligt med koldioxid till fotosyntesen utan att torka ut
i allmänhet är klyvöppningarna öppna om dagen och stängda om natten
Varför är växter gröna?
Klorofyll - ljusfångaren
den gröna färgen hos växternas blad beror på att de innehåller klorofyll som absorberar rött och blått ljus
det ljus som reflekteras uppfattar vi som grönt
på dagen, när det är ljust,m arbetar växternas klorofyll med att absorbera ljus
ljusenergin används sedan i fotosyntesen för att framställa glukos
Vad är skillnaden mellan en näringskedja och en näringsväv?
näringsväv - flera sammanflätade näringskedjor
Vad är en näringskedja?
de gröna växterna utgör basen i ett ekosystem. de är ekosystemens producenter
näringskedjan är ett sätt att beskriva energins väg i organismvärlden
från producent till toppkonsument
nivåer i näringskedja
producenter är växter och alger, men också till exempel vissa bakterier. de kan själva tillverka näringsämnen med hjälp av energi från solen
konsumenter är all växtätande och köttätande djur. på denna nivå finns också människan
en näringskedja är egentligen aldrig så enkel som den illustreras eftersom ett djur sällan äter bara en sorts föda. en sork till exempel äter många olika sorters växter, och det finns flera djur som äter sorkar
i ett ekosystem finns det många näringskedjor som flätas samman och bildar en näringsväv
många delar av systemet går förlorat i en näringskedja eftersom en del djur äter samma djur
genom att visa en näringskedja kan man kolla på en viss art och dess betydelse för övriga
Varför lämnar energi varje steg i näringskedjor?
ca 10% av energin får vidare i varje steg i näringskedjan resterande 90% används i varje steg
mycket släpps ut och lämnar kedjan som spillvärme
Vad är nedbrytare?
nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur som äter döda växter
utelämnas ofta från näringskedjor
nedbrytarna släpper ut rester efter att de har ätit klart
resterna är näring för växter som växterna kan ta upp med sina rötter
ser till så att kretsloppet sluts
bryter ner organiskt material
ett annat ord är destruent
kompost som pedagogiskt verktyg
eftersom man fyller på med mer material borde de ju bli mer
men det blir ju mindre eftersom nedbrytarna finns
Är jord slutstationen i näringskedjor?
Nej, nedbrytare bearbetar organiskt material genom cellandningen
då släpps de ut koldioxid och vatten som kommer tillbaka till kretsloppet
eftersom man inte kan observera fortsättningen av kretsloppet där den övervägande delen av biomassan lämnar marken i gasform som koldioxid och vattenånga
man upplever därför ofta att jorden är slutstatioen för nedbrytningen istället för en del i nedbrytningsförloppet där slutresultatet blir koldioxid, vatten och näringsämnen
Vad är population?
samtliga individer av en art inom ett visst område
Vad är variation?
inom arter beror på att könscellerna innehåller olika möjliga kombinationer, samt mutationer
Vad är mutation?
ger upphov till variation, mutationer i könsceller spelar roll för evolutionen. kan både vara positivt och negativt, en förändring
Vad är slump?
slump av mutationer och vilket ägg/spermie som smälter samman
Vad är selektion?
alla individer överlever inte så att de kan fortplanta sig.- de individer som fungerar bäst i den miljö de lever i har störst chans att föra sina gener vidare