Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Delkurs 2 > Ekonomisk historia > Flashcards

Ekonomisk historia Flashcards

(101 cards)

Start Studying
1
Q

industriella revolutioner

A

koncentrerade kring en/några stora innovationer (ångmaskin, elmotor, mikroelektronik) på centrala områden (kraft, kommunikation), växling mellan omvandling (förnyelse) och rationalisering (effektivitetsökning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

industriell kapitalism

A

förmåga för omvandling och skapandet av stabilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

produktionsparadox

A

teknisk förändring leder inte omedelbart till ökad produktivitet, sker först under infrastrukturella fasen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

omvandling och rationalisering

A

industriella kapitalismens grundrytm; omvandling (förnyelse) och rationalisering (effektivitetsökning), dessa två är motsatser dvs bara en existerar i taget, två typer av investeringar; satsa på nåt nytt eller satsa på att göra någonting bättre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

samhällsingenjörer

A

kan förändra samhället med ingenjörskonst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

General Purpose Technologies

A

tekniker som kan utnyttjas till alla ändamål, påverkar hela ekonomin och produktionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

referens cykel

A

modeller och generaliseringar som bygger på historiska kretslopp, alla cykler ligger i lager på varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

sekellång cykel

A

växling från industriell revolution till infrastrukturell utbyggnad, svaga empiriska bevis (har bara upprepats två gånger)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

strukturcykler / kondriff cykler / långa vågor

A

40-50 år, bildas kring innovationer under industriella revolutioner och infrastrukturell expansion, långa vågor (Kondratieff och Schumpeter), aktörernas agerande växlat trendmässigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

byggcykel / long swings / Kuznetcykler

A

15-25 år, tydligast i bostadsbyggandet, på bra platser ökar investeringarna → ökar arbetskraft → ökar hushållsbildningen + fler flyttar hemifrån → större efterfrågan bostäder; sedan ingen efterfrågan vilket ger överskott på bostadsmarknaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

maskininvesteringscykel / Juglarcykel

A

7-11 år, svängningar när maskiner effektiviseras och får genomslag på marknaden (främst uttryckt i verkstadsindustrin), låg aktivitet → investeringar → nya företag blir lika effektiva som gamla → expansion → minskade tillgångar till produktionsmedel → ökad konkurrens och lägre priser → mindre efterfrågan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

lager cykler / Kitchin Cykel

A

3-5 år, konjunkturcykler, avsätter variation i lagerhållning, förväntan ökad försäljning → ökad produktion för lager → mer försäljning → minskad lager → försäljning minskar → ökade lager → utgångspunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

3 grundläggande faktorer bakom strukturer i konjunkturen

A
  1. tid och investeringar
  2. investeringar olika påverkan på ekonomin (ex högre efterfrågan eller ny konkurrens)
  3. skapar utvecklingsblock med långsiktiga trendskiften (omvandling och rationalisering)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

determinism

A

åskådning att världen är förutbestämd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

utvecklingsblock

A

formas kring innovationer som förändrar de komplementära sambanden i en ekonomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

flaskhals

A

trögheter i ett utvecklingsblock som måste lösas för att komma vidare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

tröghet

A

grunden är att förändring tar tid, rörliga faktorer (ex förväntningar, finansiella instrument) och tröga faktorer (ex materiella, infrastrukturella)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

makroinvention

A

upptäckter som vidgar läran om kunskap, öppnar möjlighet för nya uppfinningar, behöver mikroinventioner som stöttar makro

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

komplementära föreningar

A

värdet av faktorer ökar när de förenas, delar i enhet påverkar varandra positivt, håller samman utvecklingsblock ekonomiskt; går det bra för en del går det bra för alla delar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

substituerbarhet

A

motsats komplementaritet, delar i enhet påverkar varandra negativt, bygger upp traditionell ekonomisk mikroteori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

svenska modellen (Schön)

A

politisk konstruktion i samklang med tillväxtens inriktning, bidrar till materiella kapitalbildning och stark strukturrationalisering, social trygghet, målet är hög stabil tillväxt och jämnare fördelning inkomster och välfärd med statliga instrument, svagheter; stora företag gynnas mer än små

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

transaktionskostnader

A

kostnad som uppkommer vid ekonomiskt utbyte, centralt inom nyinstitutionell analys, information av överlåtelser, hög leder till fler organisatoriska former medan låg leder till stor utrymme på marknaden, påverkas av innovationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

investeringskvoten

A

mätningar på cykliska växlingar, hur stor andel av inkomster som industrin satsar på investeringar, stiger vid konjunkturuppgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

investeringar

A

mäter ekonomisk aktivitet, att spendera pengar på att skapa eller utveckla någonting, uttrycker förväntningar och påverkar efterfrågan på arbetskraft och kapital

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
strukturella kriser
kriser som spelar nyckelroll i långsiktiga tillväxt och avgränsar perioder, försvagar gamla verksamheter och banar väg för nya, ex oljekrisen på 70-talet, tecken = lönsamheten har fallit och kan ej längre lösas genom rationaliseringar, kräver förnyelse, förändrar lönebilden som stiger efter strukturomvandling, drabbar reala sektorn, inte finansiella
26
innovationsförlopp
efter kriser skapas nya innovationer nya utvecklingsblock (dessa uppfinningar fanns ofta innan bara nu de få spridning), 1. maskiner finns men är dyra och konkurrenskraftiga priser (dvs används bara när redo att betala mycket), 2. tekniskt genombrott indikeras av lägre priser, learning by doing
27
kreativa destruktionen
skapa nytt och försöker gamla strukturer, Schumpeter, central i kapitalismen, kring omvandlingsfasen även kallad omvandlingskriser, olönsamma företag rensas bort
28
teknologisk determinism
att det alltid sker en ny innovation just i slutet av strukturcykel, orimligt bevisar innovationsförloppet (dvs kriser orsakas inte av teknologiska genombrott)
29
förlopp för teknisk innovation
1. strukturkris 2. 10 år senare (en maskininvesteringscykel) får maskinen genombrott 3. priset faller och prestandard ökar (ny maskininvesteringscykel inleds, fler användare och stor expansionskraft) 4. konkurrens (investering avtar) 5. (nedläggningar och ny konkurrens startar)
30
omvandlingskris
när cykel går från omvandling till rationalisering, lägre priser och större spridning på innovationen, standardisering och kompetensökning, minskad investering men högre tillväxt, utvecklingsblocket har kulminerat, drabbar främst finansiella
31
vinstandel
fördelning mellan kapital och arbete (vinster och löner), hög under omvandlingen och faller under rationalisering
32
första industriella revolutionen
järnvägen och ångmotorn, gick från hantverk till mekanisk kraft, slutet 1700-talet
33
andra industriella revolutionen
förbränningsmotorn och elmotorn, fordism, hierarkisk arbetsplats och mycket infrastruktur, sluet 1800-talt
34
tredje industriella revolutionen
IKT, automatisering, mindre hierarkier, platta organisationer
35
IKT
information och kommunikationsteknologi
36
omvandling
första delen i strukturcykel, investerar mycket på nya utvecklingsblock, lite kompetens är en flaskhals
37
rationalisering
andra delen av strukturcykel, utvecklingsblocken sprider sig, ökar konkurrens
38
finansiella sektorn
banker och andra finansföretag, nyckelroll i industriella kapitalismen och cykeln, lättrörliga instrument
39
differensräntan
skillnad mellan förväntad avkastning på investeringar och real ränta
40
expansiv statsskuldspolitik
lån upptas så ej andra kreditgivningar begränsas
41
restriktiv statsskuldspolitik
lånet konkurrerar med inhemska penningsparandet
42
monetära regimer
regimer med olika syn på pengar, sammanfaller med industriella revolutionerna
43
tillväxtteorier
världsekonomierna kommer konvergera, ekonomier mer lika varandra, kunskap ska ses som produkt, allt fler länder kommer delta i världsekonomin
44
positivt omvandlingstryck
rationalisering, produktivitet ger ökade inkomster, nya marknader och ny efterfrågan
45
negativt omvandlingstryck
konkurrenstryck med effektivisering ökar sparandet och leder till arbetslöshet
46
ekonomiska gyllene tidsåldern
1945-1970, allt går bra, man har råd med mycket, modern välfärdsstat
47
Kondratieff
långa vågor, bygger på långa svängar i prisutveckling, kapitalismen kan återhämta sig ur kriser
48
Schumpeter
“kriser är grunden för ekonomisk utveckling, långa vågor, kreativ destruktion
49
90-tals krisen
svenska ekonomin var överhettad (låg arbetslöshet och högt lönetryck), stökigt med ministrar, höjer styrräntan, konflikt LO och regeringen, finansbolaget Nyckeln föll och drog med sig fastighetspriser vilket ledde (i flera led) till arbetslöshet, staten gick in och stöttade så banker ej gå omkull, IT bubblan kom och drog upp oss
50
70-tals krisen
ökande arbetslöshet och sjunkande tillväxt, fallande internationell konjunktur pga åtstramningspolitik vilket gav ökande oljepriser, överbryggningspolitik, inflation och arbetslöshet, devalvera kronan
51
devalvera
minska pengars värde
52
överbryggningspolitik
politiska insatser för att minska verkningarna av en lågkonjunktur
53
förvärvsfrekvens
hur många av de som kan jobba som jobbar
54
finanskrisen
2008, Lehman Brothers konkursade där många av bankernas obligationer var dålig säkerhet, ville ej handla med värdepapper vilket gjorde att företag inte kunde producera eller leverera, Sverige tog sig genom krisen okej; många länder i EU gjorde det sämre
55
too big to fail
tanken fram till 2008 att vissa banker för stora att förlora, staten måste rädda dom
56
lönemässig dumpning
anställa någon från annat land utan fack för att bli billigare
57
soft laws
EUs lagar är rekommendationer snarare än lagar, vad Sverige vill ha
58
hårda lagar
det EU vill ha, att medlemmar ska skriva egna bindande lagar
59
svenska modellen
välfärdsprogrammet efter ww2, gott och välfördelat välstånd, folkhemmet, grunden är industrins framsteg, syftar ofta arbetsmarknadsmodellen (stark arbetsmarknad, kollektivavtal och låg statlig inblandning), universella sociala rättigheter, protektionism, partssystem, kännetecknas av starka ställning som parter och löntagare haft sedan 30-talet
60
partssystem
kärnan i svenska modellen med betoning på fria avtal och fri förhandlingsrätt mellan parterna, starka kollektiva avtal, började hacka under 70-talet; LO radikaliserades (LAG, 84), staten hade blandat sig i och saltsjöbadsavtalet var brutet (SAF radikaliserades), lever idag kvar på förbundsnivå
61
LO
fackförbund
62
SAF
arbetsgivarförbundet
63
Saltsjöbadsavtalet
1938, tidigare mycket stridigheter mellan LO och SAF, kompromiss efter hot om statlig inblandning (dessa ville ej avtalet längre skulle drabba tredje man), svårare med strejker och lockdowns, arbetarskydds avtalet, makt- och ansvarsfördelning, grunden till välståndsökande
64
Rehn-Meidner-modellen
solidarisk lönepol → strukturomvandling → förutsättning välståndsskapande tillväxt, en hörnsten i swe makroeko pol 60 och framåt
65
Alla måste söderut
ville flytta folk dit jobben fanns
66
korporativism
socialdemokratisk förvaltningsmodell, folkhemsideologin, en maktstruktur där intresseorganisationer underkastar sig eller samarbetar med staten
67
välfärdsstaten
kopplat till universala sociala rättigheter och offentliga sektorn, kom 60-talet där man menade att bara en stark socialism kan vinna över kapitalismen, på 80/90 talet menade var för dyrt
68
3 typer av välfärdsmodeller
1. nordisk modell (lika välfärd för alla mha staten) 2. konservativ modell (familj och släkt tar störst ansvar) 3. liberal (statlig modell finansierad av skatter men låga ersättningar, betalar mycket själv)
69
globalisering och svenska modellen
globaliseringen anses ha minskat svenska modellens inflytande, svårare att kontrollera pengar när de kan försvinna utanför gränserna
70
2 typer av ekonomiska utvecklingar
1. relativt stillsamma och stadiga tillväxt som sker över lång tid (förknippat med industriella revolutionen på 1800-talet, 2% per år är normaltakt) 2. hög tillväxt under kort tid (ex Kina och Indien)
71
Magnussons kritik mot Schön
vanskligt att mäta längre cykler på omkring 50 år, ingenting är förutbestämt och finns för få empiriska mönster, varje händelse är unik, mätproblem (vad är ens ett trendbrott), mer dynamiska (olika konsekvenser och utgångspunkter)
72
strukturomvandling
förändring i samhällets ekonomiska sammansättning, ex från industrisamhälle till tjänstesamhälle
73
industriella revolutioner
förskjutning av ekonomins sektorer, skapas nya förutsättningar på arbetsmarknaden och politisk förändring, grundläggande är de omskakande av samhället, sammanfaller som ekonomiskt-teknologiskt paradigm (dock ej monolitisk syn, istället olika genomslag på olika platser och nationer)
74
paradoxen med IKT och centralisering
mer centraliserat då stora företag blir större på bekostnad av små företag, mer decentraliserat då företag anställer från hela världen
75
processtyrning
tydliggör ansvar och mandat, medarbetare bidrar i utvecklingen och beslutsprocess, vanligt under IKT
76
förädlingsvärde
hur mycket företag tjänar på att förädla en produkt, BNP, humankapital blir allt viktigare
77
kritik konsumtionssamhället
kapitalismen leder till överkonsumtion, vinsten väger tyngre än nyttan, leder till mer individualiserad konsumtion
78
rättighetsrevolutionen
krav på lika värde från folket, svårt för politiken att uppnå, idag mer global syn på rättigheter; dvs oro för gemensamma politiska faror, global offentlighet
79
global offentlighet
krav på global demokrati och gemensamma rättigheter, rättighetsrevolutionen, kosmopolitisk demokrati
80
allokering
distribution av resurser, i marknadsekonomin har staten en mindre roll i detta, mer specialiserad marknad, minskad transaktionskostnad
81
produktionens värdekedjor
allt fler företag går från horisontellt till vertikalt (arbetsfördelning företag, beställare och leverantörer), olika delar av produktionen sker samtidigt på olika platser globalt, svårt taxera då rör sig internationellt
82
externaliteter och företags placering
(externa faktorer som påverkar och måste finnas för konkurrensens skull), företag som konkurrerar gynnas av varandra då de kan ligger bredvid varandra och bilda kluster som drar fler kunder
83
NIC
newly industrialized countries, större industrisektor än Europa, ex Taiwan, massproduktion (dock förändras det och blir mer kunskapsintensivt även där)
84
3 åsikter kring globalisering
1. hyperglobalister (ser tillväxt och social utjämning, tecken på omvälvande revolution) 2. transformalister (inte övertygande om att globalisering har omvälvande roll men menar fundamentala skeenden, menar nationalisternas tid inte är över men tror inte globalisering kan lösa alla problem) 3. skeptiker (menar globalisering är överdriven, den har börjar backa, försvagar ekonomin och stärker nationalistiska tankar)
85
direktinvesteringar
när företag startar eller köper upp företag i andra länder, ger ofta till u-länder men ojämnt fördelat, dvs multinationella företags betydelse ökar
86
strukturella felmatchningar
kännetecknar svensk arbetsmarknad, dvs arbetskraft finns men inte på ställen där den skulle behövas, hög arbetslöshet och sjukskrivning
87
diskrepans
felmatchning i arbeten och utbildning
88
teknologisk arbetslöshet
arbetslöshet till följd av teknologiska förändringar
89
ny ekonomi teorin
tanken på 90-talet om en ny typ av ekonomi, inga konjunkturer, sprack med IT bubblan 2001
90
fackanslutning
minskat i Sverige medan arbetsgivaranslutningen ökat, ett problem ex egenföretagare; var ligger deras lojalitet, alla länder tappar i antalet fackligt anslutna, facket kan dock vara starkt ändå efter kollektivavtal, en utmaning är decentraliseringen
91
varför svenska facket få framgångsrikt
förklarar sammanpressade lönepolitiken 60/70 tal, solidarisk lönepolitik (LO), centrala förhandlingar, nominella löneökning 90 talet
92
parternas ställning idag
löneförhandling på förbundsnivå (?), SAF vill ej medverka med LO, kollektivavtal gäller men mer detaljstyrt
93
5 sektorer på globala arbetsmarknaden
1. första sektorn; utveckling 2. andra sektorn; produktion av varor med hård global konkurrens och outsourcing 3. tredje sektorn; tjänster och service, ökar och lär fortsätta 4. fjärde sektorn; växande betydelse, enklare privat servicesektor med låg produktivitet, låga löner (lågt i Sverige pga statens monopol) 5. femte sektorn; går in i 4de, Marx reservarmé, de med ej stadig anställning
94
försörjningskvot
hur många människor en person måste försörja genom skatter, ökar i sverige, ser svårt ut, resultat av ex längre studietid
95
orsaker arbetslöshet
sjukskrivning, strukturella felmatchningar, felmatch i utbildning, överspecialisering, vill inte flytta
96
sökteori (job search theory)
förändra incitamentsstruktur så individen ökar ansträngningar att söka jobb, ex mindre bidrag, inget empiriskt stöd samt anses inte ge mer motivation
97
reservationslön
ingångslönen på marknaden, sjunker vilket gör mindre benägna att söka jobb
98
2 sociopolitiska teorier att få folk till arbetsmarknaden
1. activation; fokus på kompetenshöjning 2. tightening; minska bidrag och tvinga folk till jobb av eko själ
99
marknadsmisslyckanden
efterfrågan möts inte av utbud på marknaden, svårt förutse dessa utgifter och spara mot det (privat alltså, svårt fatta rationella beslut)
100
free-riders
de som vill ha lite skatt men bra sjukvård
101
rörligaskattebaser
svårt när företag flyttar över gränser, svårt att långsiktigt ha högre skatt än resten av världen (om inte vänder nackdelen högre skatt till fördel; välmående befolkning)

Delkurs 2 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions