Statsvetenskap Flashcards
(103 cards)
1
Q
3 hinder för förvaltningsreformer i u-länder
A
- kulturella förklaringar; ex moraliskt dåligt av tjänstemän att hjälpa allmänheten framför sin egen familj
- resurs förklaringar; ekonomisk utveckling har uteblivit, kan ej höga välfärden och en stat man inte ger något till förväntar man sig inget ifrån
- institutionella förklaringar; hur kontext formar handlingsutrymme, ur kolonialtiden, dvs staten är en främmande institution, in/utflöde används för att hävda egen makt
2
Q
korruption
A
mutor, klientelism, nepotism
3
Q
nepotism
A
favoriserar och ej meriter styr
4
Q
demokratisk stabilitet
A
2 bra val på varandra (lös regel), politiska regler, antidemokratisk del i partier, svårt att mäta
5
Q
politisk demokrati
A
grundläggande egenskaper; rösträtt & opposition & röstprocedur, majoritetsregeln (kvalificerad majoritet)
6
Q
motivera demokrati
A
etiska värderingar, diktaturer spårar ur, demokrati är bättre för människor
7
Q
auktoritära system
A
icke-demokratiska system
8
Q
monarki
A
politisk makt hos furste, idag många symboliska
9
Q
militärregim
A
vanligt 1900-tal, väpnade styrkor griper politisk makt, vanligt latinamerika
10
Q
enpartisystem
A
1900-talets vanliga auktoritärstyre (Hitler och Lenin startade), bara ett parti finns och får kandidera, kontroll över media osv, legitimitet genom att förverkliga målsättningar
11
Q
begränsat flerpartisystem
A
idag vanligaste auktoritärstyret, inskränkningar rösträtt; ex alla rösträtt eller rätt att kandidera
12
Q
5 av demokratins grundförutsättningar
A
- socio-ekonomisk utveckling (spridning av maktresurser samt integration och konfliktdämpning),
- starkt civilt samhälle (sammankoppling mellan politisk-, social-, och ekonomisk-sfär),
- klyftor i befolkningen (små skillnader skapar enklare organisering, stora skillnader skapar polarisering),
- institutionella förutsättningar (Tocqueville; pluralism på lokalt plan, Dahl; lättare hantera plurala konflikter om länge haft institution, Lijphart; demokratin kommer om det finns lämpliga institutionella organisationer och consocial democracy),
- internationella faktorer (a. diffusion; påverkan genom exempel och info spridning, b. stödjande insatser; ekonomiska insatser mot demokratisk uppbyggnad och opposition, c. sanktioner; ex ekonomiska och kulturella, d. interventioner; organisationer eller militärt våld)
13
Q
consocial democracy
A
Lijphart; 4 institutionella faktorer för demokratins förutsättningar; 1. proportionella val, 2. exekutiv medverkan, 3. delvis segmentell anatomi, 4. minoritetsskydd
14
Q
3 demokratiska teorier
A
- representativitet; beslut grundas i folkets vilja,
- deltagande; aktiv medverkan så mycket som möjligt, dvs kvantitativa grunder
- deliberation; (diskursiv) grundar sig i argument och diskussion, dvs politiska beslut kvalitativa grunder
15
Q
monism
A
Rousseau, holistiskt synsätt, koncentrerat styre med större genomslag, en kanal, enhetsstat, en massa med en åsikt
16
Q
enhetsstat
A
kopplat monism, folk samlad enhet, lagstiftande makt central nivå, ex Sverige
17
Q
dualmaktordning/federation/förbundsstat
A
kopplad dualism, lagar på central och federal nivå, horisontell och vertikal maktordning, ex USA
18
Q
konfederationer (statsförbund)
A
samverkan mellan självständiga stater, kan fatta beslut men inte tvinga att följa, ex NATO
19
Q
dualism
A
Montesquieu, fler kanaler med inflytande, konkurrerande maktcentra, starka institutionella spärrar, dualmaktordning/federation, splittrad massa med splittrade åsikter
20
Q
uppenbarhetsrekvisit
A
svenska domstolar får döma när det uppenbart strider mot grundlagen som “konstitutionell prövning”
21
Q
2 huvudtyper av demokratiska system
A
monism och dualism
22
Q
representativ demokrati
A
politikers åsikter ska spegla folkets, beslut ska representera majoritetens vilja, kvantitativ
23
Q
deltagande demokrati
A
mycket folkligt deltagande, politiker ej enbart passivt avläsa folkets vilja, aktiv medverkan
24
Q
deliberativ demokrati
A
demokrati ska bygga på diskussion och argument, upplyst demokrati, kvalitativ
25
direkt demokrati
folkmöte och folkomröstning, ger demokratisk legitimitet men är tidskrävande och kan missbrukas
26
folkmöte
lokal nivå, geografisk närhet, mindre grupper, stort engagemang
27
folkomröstning (referendum)
begränsad delaktighet, specifik fråga (ja eller nej)
28
valsystem
proportionella valsystem eller majoritetsvalsystem, typer av representativ demokrati
29
majoritetsvalsystem
tvåpartisystem, territoriell representation, fördelar; mer utslagsgivande val med tydligt ansvarsutkrävande och utan vågmästarrollen, nackdelar; förloraren får ingenting och de som röstat på dessa kan känna att ens röst är onödig, kan finnas absolut majoritet eller relativ majoritet, majoritetsval i enmansvalkrets
30
relativ majoritet
ex storbritannien, mandat till kandidaten med flest röster, pluralitet
31
absolut majoritet
minst 50%, en andra valomgång om detta ej uppnås, franska modellen
32
proportionella val
representation av individen, flera mandat i varje valkrets (olika beroende på mängden individer), procenttröskel
33
3 demokratiska institutioner
parlamentarism, presidentialism och semi-presidentialism
34
parlamentarism
en kanal, väljer legislativa församlingen som utser regeringen, regeringen ansvarar mot parlamentet (negativ och positiv parlamentarism, om behöver majoritet stöd i parlament), lätt tillsätta regering, svårt sparka, skillnad på statschef och regeringschef
35
presidentialism
två kanaler med skilda val för legislativ och exekutiv församling, president är stats- och regeringschef och väljs i allmänna val
36
semi-presidentialism
president är inte regeringschef, regering leds av premiärminister, direktvald president med tidsbestämt ämbete, exekutiva makten är delad
37
3 decentraliseringens komponenter
1. bemannings autonomi (rätt att på lägre nivå utse befattningshavare, ex borgmästare),
2. policy autonomi (ramar för beslutsfattande, får fatta beslut utan att högre instanser kan godkänna),
3. ekonomisk autonomi (vilka instanser får ta ut skatter tex), fördelar; motverkar koncentration och maktmissbruk samt tillåter individer att vara mer involverade, nackdelar; sämre valdeltagande och kan skapa auktoritära enklaver
38
Tocqueville
pluralism på lokalt plan (tankar kring demokratiska grundförutsättningar institutionella förutsättningar)
39
Dahl
lättare hantera plurala konflikter om länge haft institution, consocial democracy (tankar kring demokratiska grundförutsättningar institutionella förutsättningar)
40
Lijphart
demokratin kommer om det finns lämpliga institutionella organisationer (tankar kring demokratiska grundförutsättningar institutionella förutsättningar)
41
Första demokratiseringsvågen
1850-1912:
start i USA, alla (vita sen svarta) män rösträtt, spreds över världen, första världskriget “göra världen säker för demokrati”, många demokratiska förvaltningar
42
Första motvågen
1913-1944:
ryska revolutionen, fascister/nazister tar makt i Europa, antalet demokratier minskar, andra världskriget
43
Andra demokratiseringsvågen
1945-1960:
segermakterna i andra världskriget inför demokrati i förlorande länder, färre länder under ockupation, mindre kolonisation
44
Andra motvågen
1960-1970:
militärjuntor i latinamerika, tidigare kolonialländerna sköra demokratier störtades av militär, mycket brutalitet, demokratisk pessimism
45
Tredje demokratiseringsvågen
1970- :
många länder (i europa, latinamerika, asien) skaffar demokrati, kommuniststater faller, i afrika sker detta 90talet, olika lyckade resultat; ex 1,5 partisystem
46
välfärdsstat
tjänster som staten tillhandahåller för att hjälpa medborgare, skillnaden är ofta familjen som omvårdnad, i Sverige sker förändring mot mer individanpassat, för stöd krävs ideologisk orientering för det rättvisa och tilltro till offentlig förvaltning
47
implementering
hur beslut blir verklighet
48
legitimitetsproblem
saker förändras mellan beslut och utförande, pga ex långt avstånd mellan beslutsfattare och utförande verksamheter
49
legitimitet
ex demokrati kan ge legitimitet, när staten ses som självklar och inte längre ifrågasätts, 2 delar; inflödessida och utflödessida
50
frontlinjebyråkrater
personer som möter klienter och utformar det offentliga i praktiken, deras handlingar blir offentliga åtgärdsprogram, även gräsrotsbyråkrater
51
demokratins svarta hål
paradoxen att valda politiker egentligen får väldigt lite inflytande över medborgare, “vill inte, kan inte, förstår inte”
52
implementeringsmodellen
dagordning, beslutsfattande, implementering, utfall, utvärdering (detta är bara en modell, finns för att den är pedagogisk)
53
3 bilder av implementering
1. top-down perspektivet (demokratisk styrningskedja, stark tilltro till implementering)
2. bottom-up perspektivet (makt på operativ nivå som är tveksam mot beslutsfattaren, 2 delar där den ena ignorerar det centrala beslutet och den andra snarare påverkar än påverkas av centrala beslut)
3. mellanposition (implementering speglar ej beslutet, men är inte frikopplad, dvs implementeringen påverkas av aktörer men inom ramen för besluten)
54
vaghetens strategi
beslut skrivs otydliga med flit för att fler partier ska godkänna, därför svårare att implementera, beror på programteori
55
programteori
idé om problems uppkomst och lösning, skiljer sig beroende på vilka glasögon man har på sig
56
symbolpolitik
allmän viljeriktning men saknar realiseringsplan
57
Webers byråkratiska organisationsformen
bygger på förvaltning genom centrala och enhetliga beslut som tillämpas av opartiska professionella, förknippad med rättsstatsideal, Weber menar det är så man uppnår legitimitet genom att agera förutsägbart mot medborgare; negativt blir då att det är oflexibelt och svårt att anpassas individuellt
58
Lisa pratar konstant på barnens matstund
olika förvaltningsmodeller, målet är att fylla demokratins svarta hål
59
kollektiva nyttigheter
det som inte passar in på marknaden, 1. icke-exkluderbara; dvs sånt man ej kan hindra andra från att köpa, ex luft, 2. icke-rivalitet, As konsumtion hindrar inte B att konsumera den, kan “åka snålskjuts” på andra, ex vaccin, 3. externa effekter, påverkar ej bara de som köpt varan, ex bättre miljö
60
legalbyråkratisk förvaltningsmodell
förvaltningen har varaktighet, tydliga regler, varaktighet, legitim eftersom förutsägbar, svagheter; kräver okorrumperade tjänstemän och är oflexibel, tex CSN
61
professionella förvaltningsmodell
legitim eftersom stat överlåter beslutfattning till profissionell yrkeskår, kunskap och etik, svagheter; beroendeförhållandet mellan medborgare, stat och yrkeskår, tex folkhälsomyndigheten
62
korporativ förvaltningsmodell
legitimitet eftersom staten överlämnar beslut till demokratiskt valda representanter som skapar gruppanpassning, svagheter; flera förbund inom samma fält kan tycka olika, kooptering, tex jägareförbundet
63
politiker förvaltningsmodell
legitimitet genom folkvalda politiker delta i beslut, dvs representerar medborgare kollektivet, svagheter; enbart förtroende när man stödjer politikerna samt kräver ej mycket spetskunskap, tex nämndemän i tingsrätt
64
brukarorienterade förvaltningsmodell
ge beslutsmakten åt medborgare som kommer i direkt kontakt med problemet, staten får mer legitimitet i genomförandeprocessen, ej lika kritisk mot sina egna beslut, svaghet; starka motsättningar inom gruppen samt relationen med offentlig personal, tex föräldrakooperativ förskola
65
marknadsorienterade förvaltningsmodell
svar på demokratins svarta hål, “rösta med fötterna” dvs flera alternativ, kvalitets anpassning, svagheter; social segregation, tex fritt skolval
66
förvaltningslegitimitetens grunder
oklara kopplingar mellan välfärdsprogram (röstar bara delvis på vad som sker i skolan), större förtroende för ovalda tjänstemän än valda kandidater (större förtroende läkare än politiker), dvs demokrati inte tillräcklig motivation för legitimitet
67
proceduriell rättvisa
“resultat lika viktigt som vägen dit”, selektiv- och universell-välfärdssystem, viktigt i att ge legitimitet
68
selektiv välfärdssystem
ger stöd efter individuell prövning, höga krav på tjänstemäns tolkning, mer korruption, sämre proceduriell rättvisa
69
universellt välfärdssystem
alla har rätt till stöd, ex Sverige, bättre proceduriell rättvisa
70
utvecklingsländer
låg ekonomisk tillväxt och tillgångar samt långt HDI
71
Webers idealstat 2 grunder
1. uppsättning institutioner, främst förvaltningsapparaten (nätverk av utnämnda tjänstemän), legalbyråkratiska förvaltningen
2. staten har legitimit våldsmonopol i region, social kontroll, stark central stat, utgår från västra Europa; krigen skapar stater där de svaga staterna försvinner, nationalstat
72
nationalstat
ideal av modern stat, nationer ur tidigare löst bundna grupper, ingen ifrågasätter att staten har våldskapitalet, sociala konstruktioner, i-länder
73
i-länder
nationalstater, skapade av krig, nationstillhörighet
74
u-länder
svaga stater, skapade genom kolonialmakternas gränsdragning bla (speglar ej tidigare sammansättningar)
75
inflödessida
del i legitimiteten hos stater, hur politiken utformas och vilka som fattar beslut, högt deltagande ger högre legitimitet, 1. lika rösträtt, 2. majoritetsbeslut, 3. politiskt inflytande
76
utflödessida
del i legitimiteten hos stater, implementeringsprocessen, mer legitim om tillsatta efter meriter; dvs förutsägbart och legalbyråkratiska förvaltningsmodellen
77
3 sätt för samhällsstyrning
1. hur politisk ledning tillsätts, övervakas och ersätts
2. hur staten formulerar och implementerar beslut
3. besluten ska respekteras
78
demokratisk konsolidering
att demokratin satts igång och sitter säkert, finns en tradition av det
79
neopatrimoniell
patrimoniellt med legalbyråkratiskt inslag, skillnad på offentligt och privat men personstyrd, oförutsägbar
80
patrimonial
motsats till legalbyråkratiska, baserad på personliga relationer snarare än enhetsregler, gör ej skillnad privat eller offentligt
81
klientelism
politiker köper lojalitet mot materiellt stöd
82
2 problem med ansvarsutkrävande
1. bristande kunskap om förvaltningens förehavanden
2. ansvarighetens subjekt, dvs folkvalda delegerar och då svårt att reellt ledas tillbaka till folkvalda
83
svensk förvaltningsmodell (2 utmärkande saker)
1. svenska förvaltningsmodellen
2. kommunala självstyren
84
3 kontrollinstrument i vår svenska grundlag
1. vem är ansvarig; ex är det lokal eller nationell nivå? komplext system som kräver god kännedom,
2. kunskap om förvaltningsarbete; måste finnas transparens, “riksdagen granskar rikets styre och förvaltning” (medborgare kan också genom offentlighetsprincipen),
3. mekanismerna för ansvarsutkrävande; (ex KU kan granska men inte straffa (punkt 2 är infokanal och punkt 3 är påföljder), kritik mot brist i helhetstänkande
85
riksdagens kontrollmakt (KU)
konstitutionsutskottet (KU), statsrådens juridiska ansvar, misstroendeförklaringar, interpellations- och frågeinstitutet, riksdagens ombundsnämn (JO), riksrevisionen, kan granska men inte straffa
86
konstitutionsutskottet
riksdagens kontrollmakt, kontrollerar att regeringen följer lagar, kontrollerar ministerns agerande
87
interpellations- och frågeinstitutet
riksdagens kontrollmakt, ledamöter ställer frågor till statsråd
88
riksdagens ombudsnämnd (JO)
riksdagens kontrollmakt, vakta förvaltningen och vara allmänhetens klagomun, inspekterar myndigheter
89
riksrevisionen
riksdagens kontrollmakt, reviderar på eget initiativ statsförvaltningen
90
New Public Management
utvecklingstendenser i offentliga sektorn med inslag från privata sektorn, starkt ledarskap och mål- resultatstyre, konkurrens och resultatuppföljning, företagisering
91
företagisering
intern förändring, offentlig sektor mer lik företagsstruktur, målet är mer effektivitet och mindre kostsam, efterkrigstiden
92
Brantes nya förvaltningslag (4 punkter)
1. målrationell och effektiv offentlig verksamhet,
2. resultat blir kvantifierbara indikatorer,
3. tjänstemän är transparenta,
4. kontrollera instanser som kan reglera/sanktionera (kritik: ibland finns inga enkla mål/tydliga indikatorer, vem får sätta målen? ex)
93
målförskjutning
lång väg mellan beslut och implementering där vardagliga samtal gör att målet tolkas fel och fel sak kan implementeras, blir alltså problem när för långa kedjor
94
sambandsteori/nätverksteori
möjligheter istället för problem med mångfald av aktörer i kedja, då finns mer flexibilitet
95
Finer
tankar kring förvaltningen, gransknings doktrinen, vill begränsa förvaltningens inflytande, linje mellan politik och förvaltning, weberianska strama tyglar, maktmissbruk
96
Friedrich
tankar kring förvaltningen, gransknings doktrinen, går ej hålla isär politik och förvaltning, tjänstemännens moral är det som får allt att gå rätt till, inre kontroll
97
Mitten 1800-talet
Betydelsefulla reformer i Sverige för att minska korruption, starkt socialt kapital mellan invånare, ny uppfattning om offentliga tjänstemän, meritokratisk konkurrens, open access orders, moderna Sverige föds och liberalismens höjdpunkt
98
fjärde demokratiseringsvågen
1990, gick bra när rika länder införde demokrati men svårare för fattigare länder eftersom de inte har demokratisk konsolidering, svårt skaka av sig korruptionen
99
privatisering
grunden är statlig, ska utföra arbetet statlig och byråkratiskt, svartvitt-ingen konkurrens-segt-byråkratiskt, kräver fler granskningsmyndigheter, del av 80-talets effektivisering, fördelar: valfrihet (detta hotar offentliga sektorns legitimitet), effektivare styrning och kontroll, nackdelar: medborgares rättigheter kopplade till vinst, liten insyn
100
5 saker att privatiserar till
1. korporativa organ
2. folkrörelser/ideella organisationer
3. yrkesorganisationer
4. marknadsagerande producenter
5. brukare
101
7 alternativ för privatisering
1. reglering (ta bort/minska reglering), 2. finansiering (brukaravgifter under konkurrens produktion), 3. ägande ( (utförsäljning av offentlig egendom)
102
5 implementeringens mekanismer
1. otydliga politiska beslut 2. målförskjutning och implementeringens många led 3. implementeringskapacitet, kontrollproblem och horisontell verkan 4. gräsbyråkrater som politikmakare 5. mottagarna som medspelare och motståndare
103
kvorumregel
måste finnas en viss mängd deltagande för att beslutet ska gå igenom eller legitimeras
