epidemiologi Flashcards
(27 cards)
1
Q
evidensbaserad vård, svårighetr
A
- att kliniska beslut baseras på vårdgivarens beprövade kliniska erfarenhet, patiemtens önskemål och vetenskalplig grund
- edt är dock omöjligt att en vårdigvare har helt koll på den ständigt utvecklade vården
2
Q
exponering och utfall
A
- faktorer (exponering) som orsakar eller skyddar mot sjukdomar (utfall)
- socker (exponering) orsakar karies (utfall)
3
Q
experimentiella studier och observationsstudier
A
- experimentiella studier- som att de fick utvecklingsstörda barn att äta socker och se om de fick karies, där foskare tillför exponeringen
- observationsstudier (exponering mäts och observeras) delas i 2 delar
. kohortstidier- börja med en grupp som inte har utfallet och mäter sedan vilka ab gruppen som är exponerade och ser ifalld e får den utfallet, det har properspektiv (framåtblickande) alltså man mäter exponering och ser om man utvecklar utfallet i framtiden
. fall-kontrollstudier- man utgår från en grupp som har utfallet och en som inte har och sedan kollar man tillbaka och ser om de har exponerats och samband mellan exponering och pom de har utfallet, det är retroperspektiv (tillbakablickande)
4
Q
vilseledande av resultat
A
- förväxlingsfaktorer (confounding factors)
- bias
- illusionära samband
5
Q
förväxlingsfaktorer
A
- confoundning factors
- att en exponering man hittar inte behöver vara orsak för utfallet utan det kan finnas en annan faktor som är smannahängande med första faktorn
- liksom först trodde man att födelseordningen hade påverkan med att barn fick down syndrom men sen insåg de att det är mammns ålder som spelar roll men ju högre ålder desto högre födelseordning
- man måste liksom ta hänsyn till både faktorer samtidigt för att se att det är åldern av kvinnan som påverkar födelseordningen och därmed risk fö rdown syndrom
- man ser detta i en dag (directed acylic graph) som visar både faktorer samntidigt och då kan man se sambandet mellan dem
6
Q
bias
A
- problem i studiedesign som ger feaktiga resultat
- delas i 2
. selektionsbias- om valet av försökspersoner påverkar resultat såsom att hämta människor som redan är tränade till en träningsstudie, man kan hantera det genom randomisering, alltså att göra studien på “rätt människor”, det kan även vara att vissa lämnar studien och det påverakr resuyltat
. informationsbias- att försökspersoner kan råkar överskatta en viss behanling genom palcen´bo när de blir observerade
7
Q
illusionära samband
A
- alltsp att man kan få resultat och dra slutasat men det kan bara vara slumpen
- är resulattet mindre än 5% säger man att det ör statisktsik signifikant men är det tillrcäkligt stor studie kan det ändå vara resultat
8
Q
strikt syn på evidensbasderad
A
- man ska inte ah för strikt syn på evidens genom att alltid göra randomiserade kontrollerade prövningar (rct) efrtsom ibladn är vissa saker uppenbara såsom att inte hoppas utan fallskärm och även att använda en viss medicin för ovanliaga uppkommanden där man kan med studier anse att det är ondödigt men gör man tillrcäjkligt stor studie hade man sert att det behövs, antibitoika profylax efetr kirurgiska ingrepp
9
Q
hjälpmedel för att följa evidensbaserad vård
A
- riktlinjer
- systemiska literaturöversikter
- hta rapporter (health technology assessment)
10
Q
systemiska literaturöversikt
A
- kartlägga aktuella kunskapsläget genom att formulera en tydlig fråga och söka i relevant literatur
- detta görs oftats inom hta organisatuoenr
- för dig i klinik är det fördealktigt att kolla på redam färdiga literaturöversikter för att hålla dig uppdaterad
11
Q
hta rapporter
A
- steg längre än systemiska lietraturöversikt, efrtsom utöver att samnnafatta medicinska evidens väger man in etik, sociala och hälsoekonomsika faktorer
- i sverige är den myndigheten som gör dessa statsens beredning för medicinsk utvärdering (sbu) och hta-o (health technology assessment odontology) som är specifik för odontologi
12
Q
riktlinjer i svenska gandvården
A
- det finns riktlinjer i sverige som baseras på evidens och har vägt in kostnadseffektivitet
13
Q
epidemiologi
A
- läran om spridning av sjukdomar i en befolkning och orsaken till spridningsmönstret
14
Q
hur hanteras confounding
A
- randomisering
- restriktion
- stratifiering
- regressionsanalys
- matchning
15
Q
randomisering
A
- rct
- en jämn fördelning av exponeringsgrupper av deras faktorer som spelar roll i studien
16
Q
restriktion
A
- studera samband bara med en grupp i konstant värde av confounderin alltså att studera alkohols effelt på lungcander med bara icke röakre
17
Q
stratifiering
A
- hitta confoundern och dela in gruåpperna med samma confoudner i stratum där confounderunr är konstant i varje strata
18
Q
regressionsanalys
A
- räkna bort confoudnerrn i statistiken matematiskt
- den formeln beskriver hur utfallet varierar pga de olika exponeringarna och man ser vilken som är confounder
19
Q
matchning
A
- hitta exponering och ta en person som har den och en person som inte har den men de ska vara lika i alla andra faktorer och fortsätta så tills man hitta rtillräckligt många personer och sen undersöka det
20
Q
mått på sjukdom
A
- prevalens
- incidens
21
Q
prevalens
A
- andel av en population som har sjukdom vid en given punkt
22
Q
incidens, relation till prevalens
A
- andel som insjuknar i en population under en tidsperiod
- incidens = antal som insjuknar / studiepopulationen
- prevalens = incidens x tid
23
Q
olika typer av studier
A
- randomiseirng
- kohort
- fall kontroll
- tvärsnittstdueir
- ekologiska stidier
- fallrapport
- sämre ju längre ner
24
Q
randomisering
A
- dela 2 grupper med lika egenskaper
- ena får behandling och andra placebo för att se om behandlinen fungerar
25
tvärsnittstudie
- mäta exponering och utfall samtidigt, liksom ser ifall exponeringen leder till utfallet samtidigt
- svårt att tolka samband efertsom amn vet inte om expoenring eller utfallet kom först
26
ekologisk studie
- studera samband på populationsnuvå ex samband mellan depression och övervikt i amerika
27
fall rapport
- detaljerad beskrivning av ovanligt patientfall
- inte kopplat till sjukom
- tillräckligt detaöljerat för att kunna basera framtida forsknign för dte
- sämsta typen av studie med misnt bevis
