Essäfrågor Flashcards
a) Mishkin & Eakins presenterar fyra olika metoder för värdering av aktier. Beskriv dessa. Max 2 sidor.
- One-period valuation: Po = div1/(1+ke) + p1/(1+ke)
- Dividend discount model: Po =Summan av utdelning/(1+ke)
- Gordon Growth model: Po=Div/(ke-g)
- PE-tal: Price/Earning x Earnings = P
b) Använd ränteparitetsvillkoret och förklara hur och varför växelkursen mellan svenska kronor och amerikanska dollar (ESEK/USD) påverkas av följande händelser: (använd begreppen depreciering och appreciering för att förklara förändringen). Max 2 sidor.
i. Federal Reserve System i USA höjer styrräntan. (3 poäng)
ii. Inflationen i Sverige ökar betydligt mer än den amerikanska. (3 poäng)
i) Eftersom FED höjer räntan kommer mer kapital att flockas dit. Det innebär att Dollarn kommer appreciera och SEK kommer deprecieras. På längre sikt kommer dock Sveriges BNP öka, då vår export ökar pga deprecieringen och vår import minska tack vare vår depreciering.
ii) Inflation är en dålig sak eftersom det deprecierar valutan. Det innebär att vi får en real depreciering i Sverige kontra USA. Enligt Fishers ekvation leder det till lägre styrränta i Sverige och Et kommer minska för att kompensera räntesänkningen.
Insättarskydd i bankerna kan leda till moral hazardproblem. Redogör kortfattat för dessa och för
vilket/vilka problem ett insättarskydd är tänkt att åtgärda.
Insättarskyddet är till för att skydda konsumenter som sätter in pengar på banken från att de används riskfyllt och bakom konsumentens vetande. T.ex. att använder pengarna til riskfyllda investeringarn eller mot en kris. Dock är det så att detta kan öka bankernas riskfyllda beteende då de vet att staten kommer skydda “bankinlånare”
- En annan anledning är att minska paniken och så kallade bank runs, detta leder till större säkerhet för banker vilket påverkar ekonomin positivt.
a) Sverige har gått in i en högkonjunktur. Hur kommer räntan att påverkas enligt lånemedelsteorin? Max två sidor.
Lånemedelsteorin är en klassisk teori inom vilket jämnviktsräntan bestäms av utbud och efterfrågan på obligationsmarknaden.
Ju högre priset är desto lägre kommer räntan att vara.
1. I högkonjunktur är det lönsamt att investera, företag som står för utbudet i diagrammet kommer därför att vilka låna mer för att kunna investera. Utbudskurvan kommer skifta till höger och utbudet på obligationer ökar!
2. Vid högkonjunktur kommer hushållens inkomster att öka vilket medför ökad konsumtion i ekonomin. Detta gäller även köp av obligationer då Wealth ökar typ W=M+B
. Hushållens efterfrågan på obligationer ökar och efterfrågan skiftar till höger. Dock är skiftet i efterfrågekurvan mindre än skiftet i utbudskurvan.
3. Vi har alltså en ny jämnviktspunkt och priset på obligationer har sjunkit och räntan är högre än den var tidigare. I verkligheten tenderar dock högkonjunktur att leda till höjd ränta.
b) Sverige har gått in i en högkonjunktur. Hur kommer räntan att påverkas enligt likviditetspreferensteorin? Max två sidor.
Likviditetspreferensteorin behandlar utbud och efterfrågan av pengar och är en keynesiansk kortsiktig modell enligt vilket jämviktsräntan bestäms av utbud och efterfrågan på penningmarknaden.
Utbud: Riksbanken står för penningutbudet i Sverige och detta ändras endast då riksbanken genom penningpolitik vill påverka politiken i någon riktning för att nå sitt inflationsmål.
EFterfrågan:
1. Vid högkonjunktur kommer inkomsterna i ekonomin att öka på grund av ökade arbetstillfällen. Detta medför ökad konsumtion och fler transaktioner vilket kräver mer pengar. Efterfrågan på pengar kommer att öka vilket innebär att efterfrågekurvan skiftar till höger.
2. Eftersom penningutbudet är oförändrat kommer vi att få en högre jämviktsränta än tidigare. Effekten på räntan av en högkonjunktur blir densamma enligt LMT och LPT.
c) Sveriges Riksbank har de senaste tre åren köpt statsobligationer för närmare 300 miljarder kronor. Förklara varför. Max en sida.
Det kan finnas flertal anledningar. Men en anledning kan vara att Riksbanken vill sänka ränteläget i ekonomin ytterligare via att köpa statsobligationer. Om vi kollar på Likviditetspreferensteorin kommer utbudskurvan av penningutbudet att skifta till höger vilket betyder att räntan kommer falla ytterligare. Detta beror på att ett köp av statsobligation medför med pengar på marknaden.
Det kan även bero på att Riksbanken vill påverka de långa räntorna genom att köpa obligationer.
d) Hur påverkas premien på köp- respektive säljoptioner av ett relativt högt lösenpris? Motivera svaret. (Högst fem meningar)
För en köpoption så blir premien lägre ju högre lösenpris du väljer. För en säljoption gäller det motsatta, om du säljer för en hög premie kommer premien att bli högre.
Detta beror dels på hur sannolikt det är att det underliggande instrumentet(i detta fall aktien) kommer att gå. Det är mer osannlikt att aktien kommer skjuta iväg och få ett högre värde en en köpoption med högre lösenpris, därför är premien låg. Detsamma gäller för en säljoption.
Riksbanken har som mål att uppnå en inflation på 2 procent genom att använda penningpolitik. Anta att Riksbanken genomför en expansiv penningpolitik och sänker räntan för att sätta fart på Sveriges ekonomi.
a) Visa och diskutera hur Riksbanken genomför denna räntesänkning (likviditetseffekten). Använd likviditetspreferensteorin. (3 poäng)
b) På längre sikt kommer räntan att påverkas av inkomsteffekten, inflationseffekten och prisnivåeffekten. Visa och dikutera hur dessa effekter påverkar räntenivån. Använd likviditetspreferensteorin och lånemedelsteorin. (9 poäng)
c) Mishkin & Eakins presenterar tre möjliga utvecklingsvägar för räntan efter Riksbankens räntesänkning. Alltså den totala effekten av likviditetseffekten, inkomsteffekten, inflationseffekten och prisnivåeffekten. Presentera och diskutera dessa tre vägar.
a) Enligt Likviditetspreferensteorin kommer en expansiv penningpolitik öka utbudet av penningmängden vilket medför att vi får en lägre ränta i ekonomin. Detta går att illustrera i diagrammet. Detta kallas då likviditetseffekten och fungerar på kort sikt.
b) Ett högst troligt scenario är att likviditetseffekten kommer ta fart först på kort sikt vilket sänker räntan och eldar på i ekonomin, alltså till högkonjunktur. Efter det tar inkomsteffekten,inflationseffekten och prisnivåeffekten fart. Det innebär att på längre sikt kommer räntan att komma upp över tidigare räntelge, även med sänkt ränta.
Enligt Lånemedelsteorin kommer obligationsmarknaden att påverkas av konjunkturläget. Ett högkonjunkturläga kommer leda till två saker:
1. Individer kommer få en större inkomst och förmögenhet vilket medför att deras efterfrågan på obligationer ökar. Detta skiftar alltså kurvan till höger.
2. Företag kommer vilja ha mer pengar för att fortsätta expandera vilket kommer öka utbudet på obligationsmarknaden. Detta kallas prisnivåeffekten och inflationseffekten och är större än inkomsteffekten.
Både 1 och 2 kommer medföra att räntan kommer gå upp igen och det innebär att priset på obligationer går åt motsatt håll.
3. Prisnivåeffekten(?) innebär att pengar kommer förlora sitt värde, vilket innebär att efterfrågan på pengar ökar för att kunna tillföra samma behov som det gjorde innan, detta gäller både hos företag och hos individer. Det innebär att enligt Likviditetspreferensteorin kommer efterfrågan på pengar öka och räntan kommer stiga igen.
c) Det är nummer 2 som är störst sannolikhet kommer hända.
Förklara kortfattat hur en bank kan minska ränterisken i sin balansräkning
med hjälp av en s k ränteswap.
En ränteswap har som uppgift att kunna byta ut räntor med olika löptid. Detta är attraktivt då banker vill kunna ändra sina räntor så att de kan anpassa sin duration. T.ex. kan två banker byta deras räntor med varandra utan att balansräkningens summa ändras.
Antag att en värdepappersfond äger obligationer med en löptid på 10 år med ett värde av 10
miljoner kr. Antag att man vill skydda tillgångarna mot förluster pga förväntade
räntestegringar under det kommande året. Hur kan man genom s k hedging utnyttja
optionsmarknaden för att eliminera den befarade förlusten.
Det värdepappersfonden kan göra är att köpa en säljoption på sina obligationer. Det medför att fonden har rätten, men inte skyldigheten att kunna sälja sina obligationer för en viss summa. Tack vare detta kan de vara säker på att de alltid kommer få en viss summa, vilket är positivt.
Något som hedgefonder brukar göra är att gå lång och gå kort på sina tillgångar. Det vill säga att de har en termin på lång sikt men köper optioner på vägen dit. På det sättet vet de att de kan handla med optioner, och endast förlora premien under tiden tills terminen går ut.
Beskriv likviditetspremieteorin
Likviditetspremieteorin är en sammanslagning av förväntningshypotesen och segmenterade marknader.
Räntorna utgör ett genomsnitt av förväntade räntor under löptiden (som i förväntningshypotesen). Obligationer med olika löptid är substitut men inte perfekta substitut(som i teorin om segmenterade marknader). Men för att placerare skall välja långa löptider kräver de även en lividitetspremie som blir större ju längre löptiden är. Dock ingen koppling till LP-teorin.
(Räntan på obligationer skiljer sig åt då ränterisken(duration) stgier med längre löptid. Detta leder till att investerar tednerar att handla obligationer med kortare löptid. För att investeraren skall andla obligationer med längre löptid krävs en premie som kompensation för ränterisken.
Beskriv teorin: Förväntningshypotesen
En långsiktsobligation är ett genomsnitt av förväntade korssiktsräntor. Man betalar så mycket för en obligaiton som det salade värder under hela löptiden. Obligationer med olika löptid kommer ha olika räntor. Dessa obligationer antas vara perfekta substitut.
Beskriv teorin: segmenterade marknader
Obligationer med olika löptid har olika marknader och är därför inte substitut.
Vilka tre teoring kring hur ränteskillnader bildas finns det?
Förväntningshypotesen, segmeneterade marknader & likviditetspremieteorin.
Förklara varför räntan på instrument med olika löptider skiljer sig från varandra.
Varför räntan på instrument skiljer sig åt går att beskriva av ränteparitetsvillkoret: i_inhemsk=i_utl - (Et+1-Et)/Et
E-utrycket symboliserar förväntad appreciering av inhemsk valuta.
‘växelkursen på kort sikt bestäms främst av att länder har olika räntenivåer. Den skiftar även av förävntad framtida avkastning vilket gör att alla faktorer som skiftar växelkursen på lång sikt även skiftar den på kort sikt. T.ex.: Om Usa höjer räntan i sitt land och alla andra ekonomiska faktorer är konstanta är det enda i räntepariteten som kan skifta växelkursen idag. För att villkoren skall stämma måste Et gå upp alltså en appreciering av USD/ RUS
Beskriv kortfattat fem fördelar med att investera i värdepappershandel:(Enligt Mischin & Eakins):
- Spararen får en riskspridning då fonden ofta investerar i ett större antal tillgångar än sparen själv hade gjort i aktier då fonden totalt sett har så mycket mer kapital att placera. - Transaktionskostanderna blir lägre då fonderna placerar stora mängder i varje innehav och därav har en bättre skalavkastning än om en spararen själv betalar courtage för varje enskild aktie.
- Spararen får tillgång till finansiell expertis för sina fondinvesteringar.
- Hög likviditet, spararen kan alltså snabbt sälja sina fondandelar och till låg(eller ingen) kostnad.
- “Denomination intermediation” - Småsparare tillåts spara i aktier och bolag de annars inte skullle ha chans att spara i, t.ex. pga av geografi eller kapitalkrav.
Hur påverkas premien på en köpoption av ett relativt lågt lösenpris?
Premien kommer bli förhållandevis högt, eftersom det är mer “sannolikt” att priset går över lösenpriset
Förklara kortfattat vad de två ränteinstrumentet: Interest-rate Swap (ränteswap) och Credit Default swap (CDS) innebär.
Ränteswap: Två eller flera banker eller finansinstitutioner byter ränteinkomster eller utgifter, med olika löptid, med varandra utan att ändra summan i balansräkningen.
CDS: En part tar på sig risken att en annan parts tillgångar går default(alltså inte betalas tillbaka). För detta tar parten med risken en premie som betalning.
Usa höjde sin styrränta med 0,25 procentenheter. Förklara hur och varför växelkursen mellan US dollar och svenska kronor har påverkats efter höjning och besked. Utgå från ränteparitetsvillkoret.
(4/7 poäng): Vi utgår från ränteparitetsvillkoret: i^P =i^F - (E_t+1 - E_t) /E_t. där i^p är svenska marknadsräntan och iF amerikanska marknadsräntan. E_t är dagens växelkurs USD/SEK. och E_t+a är förväntad växelkurs om ett år, efter amerikanska räntehöjningar, USD/SEK.
Ränteparitetsvillkoret säger att en hjning av iF kommer att leda till en deprecering av växelkursen. E_t går alltså ner, dvs SEK försvagas genom att anta USD per krona blir mindre värt. ???
Utgå ifrån lånemedelsteorin. Redogör för hur och föklara varför en ökning i inflationen påverkar räntan.
LMT. Varför? - LMT utgörs av utbud och efterfrågan på obligationsmarknaden ( marknaden för lånemedel).
- Jämviktsräntan i* bestäms där efterfrågan och utbud når jämvikt.
- Höjd efterfrågan driver upp priset P och driver ned nominella räntan i ( och vice versa).
HUR?
- Enligt LMT kommer en ökning i förväntad inflation skifta både utbudskurvan Bs och efterfrågekurvan Bd på obligationer. Bägge skift sänker priser P och höjer i
- Utbudskurvan skiftar höger, dvs en ökning i antalet obligationer på marknaden. Det beror på att högre inflation gör att realräntor på lånemedel sjunker enligt i_r = i-inflation (fisher). Därmed sjunker kostnaden för att låna och investera. Företag och stat vill låna mer. ökad utbudet av obligationer. Det är även så att nominella priset ökar vid inflationsökning. Företag måste låna/investera mer.
- Efterfrågekurvan skiftar vänster, detta eftersom inflationen ökar minskar realavkastningen på placeringar i obligationer enligt Fisherekvationen. Därmed mindre attraktivt att placera i obligationer jämfört med andra tillgångar, tex. realkapital. därmed minskar eferfrågan på obligationer. Konsekvensen är att P minskar och i ökar! dvs jämviktsräntan ökar av en inflationsökning!
Utgå från likviditetspreferensteorin. Reogör för hur och förklara varför ne ökning i prisnivån påverkar räntan.
LPT. VARFÖR:
- Enligt LPT bestäms jämviktsräntan (i*) på marknaden för likvida medel (och investeringar) där penningutbudet Ms når jämvikt med efterfrågan på likvida medel Md.
- Centralbankern bestämmer penningmängden som är kostant Ms. Förmögenheten kan allokeras i sparande(obligationer) eller i likvida medel. W=M+B
- Likvida medel behövs för transaktioner, dvs att betal med give almmäna prisninvån i ekonomin.
HUR?
- Om allmäna prisnivån ökar i ekonomin ökar även efterfrågan på pengar. dvs Md blir större. Högre priset gör att mer pengar behövs som betalmedel.
- Givet att penningutbudet är konstant Ms måste aktörer sälja sparmedel. (obligationer) mot pengar, dvs B går ner och M går upp, och W är samma nivå. Då detta sker rör sig allokering av pengar kontra obligationer utmed Md. , dvs obligationer minskar och efterfrågan på obligationer minskar.
- Enligt LPT är räntan kostnaden för pengar så när efterfrågan ökar, dvs Md ökar, så ökar jämviktsräntan i. Enligt LMT så går Bd ner och P ner vilket ökar i.
Ange vilka faktorer som bestämmer efterfrågan på olika tillgångar. Ge också en kortfattad beskrivning av hur dessa faktorer påverkar efterfrågan.
- Förmögenhet/inkomst
Ökad förmögenhet/inkomst ökar efterfrågan på investeringar. Detta eftersom en ökad mängd pengar ger fler transaktionsmöjligheter. W=B+M
och tvärt om om inkomst minskar. - Tillgångens avkastning (Hög avkastning i förhållande till risken)
Om tillgångens avkastning R ökar relativt andra tillgångar ökar tillgången efterfrågan på tillgången. Här kommer även risken spela en roll - Tillgångens likviditet
Ju mer likvid tillgången är(dvs hur lätt det är att sälja eller köpa) desto högre blir efterfrågan - Låg risk på tillgången - (Kan gå under rubriken tillgångens avkastning)
Finansiella intermediärers, t.ex. bankers kan bl.a. reducera transaktionskonstander. Förklara kortfattat hur intermediärerna kan åstadkomma detta.
Finansiella intermediärer reducerar väsentligt transaktionskostnaderna för privatalåntagare genom att ombesörja både långivare/sparare och låntagare.
1) -Sammanför många sparare
- Sprider risker i inveringarn, t.ex. indexfonder eller liknande.
2) Tillhandahåller kapital till privata låntagare för investeringar som kan amorteras över tid.
- När det gäller privata låntagare reduceras transaktionskostnader vilket ökar möjlighet att erhålla lån genom:
Att standardisera kostnader genom skalfröderlar vilket sänker kostnader som t.ex. kontraktskrivande och uppföljning
Och att minska problem/orimliga kostnader vid informationsasymmetri, dvs screening och information om låntagarens kreditvärdighet.
Ange vilka fyra institutioner som övervakar det svenska finansiella systemet och vilka delar av det finansiella systemet respektive institution ansvarar för.
- Riksbanken
Ansvara för betalningssystemets stabilitet - Finansinspektionen
Granskar och övervakar de finansiella instutionerna - Stockholmsbörsen
Övervakar kursmanipulationer och insiderhandel - Ekobrottsmyndigheten
Övervakar kursmanipulationer och inserderhandel.
