Farliga Ämnen Instuderingsfrågor Flashcards
(41 cards)
- Denna fråga gäller den del av AFS 2007:7 som handlar om kemdykning:
a. När gäller denna föreskrift?
b. Vad är definitionen på kemdykning?
c. Vad är definitionen på kemikaliedräkt?
d. Vad gäller för bemanningen vid kemdykning?
e. Vad föreskrivs gällande riskbedömning?
Sid- och §-hänvisningar till AFS 2007:7. Titta inte bara i själva föreskriftstexten utan även på motsvarande § i ”Kommentarer till enskilda paragrafer och bilagor” som finns på sid 18-31.
a. §2
b,c §3 , här är det viktigt att läsa kommentarerna för att få en fullständig bild.
d. §7 och §9
e. §5
Kan vätgas resp. svaveldioxid överföras till en vätska vid rumstemperatur genom att man höjer
trycket? I så fall, hur högt ska trycket vara? Nödvändiga data hämtas från
”RIB på webben”. Välj ”Farliga Ämnen” uppe i menyn och sök på respektive ämne.
En gas kan tryckkondenseras till en vätska vid temperaturer som ligger under den kritiska temperaturen. Trycket måste då höjas till ångtrycket vid aktuell temperatur.
Vätgas har en kritisk temperatur på –240⁰C. Kan inte tryckkondenseras.
Svaveldioxid har en kritisk temperatur på 157⁰C. Kan tryckkondenseras. 330 kPa krävs.
a) En cistern med volymen 10 m3 fylls till 95 % med en vätska med temperaturen 20°C som har
en volymsutvidgning på 0,16 %/grad. Temperaturen på vätskan höjs därefter till 80°C.
Blir cisternen stumfylld?
b) Varför observeras ingen större volymsökning när man sätter en kastrull med vatten på spisen
och värmer upp vattnet till en temperatur strax under kokpunkten?
c) Varför fyller man inte en tank med vätska till 100 %?
a) Cisternen innehåller från början 9,5 m3. Temperaturen höjs med 60 ⁰C. Då ökar
volymen med 60 0,16% = 9,6%, vilket ger förändringsfaktorn 1,096.
Ny volym: 9,5 m3
1,096 = 10,4 m3 > 10,0 m3 dvs cisternen är stumfylld.
b) Vatten har en låg värmeutvidgning jämfört med de flesta andra ämnen.
c) Om temperaturen stiger i en stumfylld tank fås en kraftig tryckstegring och risk
för kärlsprängning föreligger, alternativt att en säkerhetsventil el. dyl. öppnar
och den expanderande vätskan läcker ut
På bild 27-32 och framåt i pdf:n ”Viktiga data 1” finns en ventil som släpper ut luft/ånga vid
övertryck och släpper in luft vid undertryck. En sådan ventil finns i tex tankbilar som
transporterar bensin.
a) Varför har man en sådan ventil?
b) För vilken typ av vätskor tror du det är olämpligt/otillåtet att ha en sådan ventil?
c) Hur löser man då det ”problem” som ventilen är tänkt att ta hand om?
a) Tankskalet vid transport av tex bensin är relativt tunt och tål vare sig något större övertryck eller undertryck. Om ventilerna inte fanns skulle över- resp. undertryck uppstå vid naturliga temperaturvariationer pga att ångtrycket varierar med temperaturen.
b) Ämnen vars ångor är giftiga eller frätande vid inandning.
c) Man använder en kraftigare tank som klarar dessa över- och undertryck.
Mindre volymer flytande kväve (kylkondenserad kväve) förvaras i termoskärl som endast är tillslutna med en porös plugg som släpper igenom gas och ånga. Därvid kan inget övertryck byggas upp i kärlet. Vilken temperatur har det flytande kvävet i kärlet?
Den ligger på kvävets normala (vid 1 bar) kokpunkt, -196°C. Så länge det finns flytande kväve kvar stiger temperaturen inte över kokpunkten. Jämför temperaturen på kokande vatten i en kastrull på spisen som inte kan stiga över 100 ⁰C.
Etylenoxid har vid 20 °C ett ångtryck på 145 kPa.
a) Hur stort är trycket i en tank med tryckkondenserad etylenoxid vid 20 °C? Tanken är fylld till 80 % med vätska. Resten utgör gasformig etylenoxid. Tanken innehåller ingen luft.
b) Man pumpar in kvävgas i tanken. Detta görs för att undvika att etylenoxiden sönderfaller. Hur förändras etylenoxidens partialtryck? Hur förändras totaltrycket? Temperaturen förblir 20 °C.
c) Hur stor blir andelen etylenoxid i gasfasen i % då man pumpat in kvävgas så att kvävgasens partialtryck är 600 kPa
a) 145 kPa = dess ångtryck
b) Etylenoxidens partialtryck blir oförändrat 145 kPa.
Totaltrycket = 145 kPa + kvävets partialtryck.
c) Totaltryck 145 + 600 kPa = 745 kPa. Andel etylenoxid i gasfas:
145/745 ∙ 100 % ≈ 19%
Hur märks en styckegodstransport utvändigt
a. vid transport av ämnesklass 1 eller 7
b. vid transport av övriga ämnesklasser
a. Blank orange skylt fram och bak, storetiketter för klass 1 resp. 7 bak och på båda långsidorna
b. Blank orange skylt fram och bak, inga storetiketter.
En fackindelad tanktransport är märkt med UN 1203 fram och bak. Vad kan finnas i de olika facken?
Det finns bensin i minst ett av facken Det kan finnas diesel och/eller fotogen i ett eller flera fack. Inga andra ämnen kan förekomma. Innehållet i de olika facken kan utläsas i en lastplan som finns i förarhytten.
Läs om begränsad mängd och värdeberäknad mängd i ”Transport av farligt gods: väg och
järnväg”, sid 98 ff.
a. Titta under fliken ”Transport” i RIB och se hur stor den begränsade mängden är för
koldisulfid respektive etanol.
b. Vad gäller angående godsdeklaration och utvändig märkning vid en
styckegodstransport enligt lättnaden ”begränsad mängd”?
c. Titta under fliken ”Transport” i RIB och se hur stor den värdeberäknade mängden är
för koldisulfid under förutsättning att inget annat farligt gods transporteras.
Gör samma sak för vätefluorid.
d. Vad gäller angående godsdeklaration och utvändig märkning vid en
styckegodstransport enligt lättnaden ”värdeberäknad mängd”?
a. Koldisulfid: 0 liter, dvs får inte transporteras som begränsad mängd Etanol: 1 liter
b. Ingen utvändig märkning krävs. Ingen godsdeklaration krävs.
Om lasten överstiger 8 ton ska dock en särskild skylt för begränsad
mängd sättas på fram och bak.
c. Koldisulfid: transportkategori 1, 1000/50 = 20 liter
Etanol: transportkategori 2, 1000/3 = 333 liter
d. Ingen utvändig märkning krävs. Godsdeklaration ska finnas
Man har en homogen blandning av vätgas och luft innesluten i en behållare. Kommer
koncentrationen av vätgas att förändra sig i olika delar av behållaren med tiden?
Nej. Gaserna är fullständigt blandbara med varandra och ingen separation kommer
att ske.
I vilket koncentrationsintervall (NTP) ger vätgas och luft en brännbar blandning?
Vid vätgaskoncentrationer mellan 4-76% - brännbarhetsområdet (UB-ÖB).
Förutsätter 21% syre i luften
Vid vilken temperatur (vid trycket 1 bar) kan som lägst en blandning av vätgas och
luft självantända, d.v.s. antända utan en tändkälla?
Vid den termiska tändpunkten, 560 ⁰C.
Inom vilket temperaturintervall är (i) aceton en vätska (II) ångorna från aceton
brännbara?
Är luft/ånga blandningen i en sluten tank med aceton brännbara vid 20 grader?
(i) mellan -95⁰C och 56⁰C (II) > -19⁰C (flampunkten).
Nej. Mättnadskoncentrationen > ÖB.
OBS! Det måste finnas tillräckligt med vätska i tanken så att koncentrationen kan överstiga ÖB.
Vad är viskositeten för vatten resp. gräsklipparolja (SAE 30) vid 20 grader?
Tabell över oljeviskositeter finns i Tolkning av viktiga data som ni läste till lektionen
”Viktiga data I” och som ni hittar på den sidan.
Vatten har viskositeten 1 cSt och SAE 30 ca 400 cSt.
Det har skett ett utsläpp av koldisulfid. Du befinner dig i närheten av utsläppsplatsen och känner ingen lukt av ämnet. Är det då säkert (från arbetsmiljöverkets synvinkel) att vistas på platsen i 15 minuter utan andningsskydd?
Ja. Förnimbarhetsgränsen = 1 ppm,
hygieniska gränsvärdet avseende 15 minuter (KGV) = 8 ppm.
Bensen, aceton resp. koldisulfid har läckt ut i en sjö. Är det meningsfullt att länsa in någon av vätskorna? Kan någon av vätskorna ansamlas på sjöbotten och pumpas upp?
Bensen – svårlöslig i vatten, densitet < 1000 kg/m3. Samlas på ytan. Kan länsas.
Aceton – helt löslig i vatten. Kan varken länsas eller pumpas upp.
Koldisulfid – svårlöslig i vatten, densitet > 1000 kg/m3
. Samlas på botten. Kan pumpas upp.
Studera brännbarhetsdiagrammet metan/syre/kväve (se II:05):
a. Vilket brännbarhetsområde har metan i en ren syrgasatmosfär?
b. Vilket brännbarhetsområde har metan i ”luft” bestående av 50% kväve och 50%
syre?
Du har hjälp av de röda linjerna i bilden.
c. Vilken är den lägsta syrehalten luft kan innehålla för att metan ska kunna
antändas?
Använd linjen LC i bilden.
d. Hur förändras UB och ÖB då syrehalten i luft ökar? Förklara förändringarna?
a: 5-60% b: 5-36% c: Lägsta syrehalt 13% vid en metanhalt på 10%.
d: UB är oförändrad. ÖB ökar.
Enligt RIB är ångtrycket för fosforpentaklorid 0,005 kPa vid 20 ˚C och enligt AFS 2018:1 är KGV: 2 mg/m3. Är det tillrådligt att vistas i en lokal med utspilld
fosforpentaklorid utan andningsskydd i 15 minuter?
(Se filen mg per liter till ppm)
Ångtrycket 0,005 kPa motsvarar mättnadskoncentrationen 50 ppm.
KTV på 2 mg/m3 = 2 ∙ 0,8 /7,2 ppm = 0,2 ppm. Nej, mättnadskonc. överstiger KGV.
Det har läckt ut 10 liter o-metylstyren på golvet inne i en lokal med storleken 60 m3.
Hur stor kan koncentrationen som mest bli i lokalen (rumstemperatur)? Resonera kring explosionsrisken.
Koncentrationen kan bli runt 3%.
Befinner sig i brännbarhetsområdet.
Flampunkten för o-metylstyren är 58 C. Om inte vätskan är uppvärmd är explosionsrisken obefintlig.
Som uppgift 1, men ämnet är istället Allylklorid.
För att få en uppfattning om vilka koncentrationer som kan uppnås, beräkna hur stor koncentration det blir i lokalen om all allylklorid förgasas och sprids jämnt i rummet.
Här kan du ta hjälp av Fältmässiga gaslagen som ligger i lektionsmappen.
Allylklorid har en flampunkt på -32 C. Finns alltså risk för en brännbar blandning i lokalen.
Fullständig förångning av 10 liter allylklorid ger enligt ”Fältmässiga gaslagen”
ca 10 x 938 x 0,8/2,6 liter ≈ 2,9 m3 ånga vilket jämnt fördelat i lokalen ger en konc. på ca 5% (>UB).
Troligen har vi inte en homogen ångkoncentration i lokalen men siffran ger en fingervisning om i vilken region vi kan hamna
Är det lämpligt att använda sorptionsmedel för att ta upp spill av o-metylstyren resp. Allylklorid.
Det bör funka bra. Ämnena saknar etikett 5.1 och 8 , så risk för kemisk reaktion är liten.
o-metylstyren: Inga brännbar blandning kommer att genereras men risk för antändning av tändkälla i nära kontakt med sorptionsmedel + uppsugen o-metylstyren (vekeeffekten)
Allylklorid: Brandfarliga ångor avges. Beakta att avångning kan ske snabbare än från den ej uppsugna vätskan pga ökad yta mot luft.
Mättnadskoncentrationen påverkas dock ej.
Titta i beslutsstöd för svavel, ett fast brandfarligt ämne.
Vilka risker finns med svavel?
Antändningsrisk?
Titta på de två filmerna: Förbränning av svavel resp. svavelpulver
Fasta brandfarliga ämnen har låga ångtryck och generellt sett erhålls ingen brännbar blandning i luft.
Tändkällan måste vara nära det brandfarliga ämnet så att det kan värmas upp av tändkällan.Finfördelat fast brandfarligt ämne som är uppblandat i luft ger risk för explosiv blandning som kan antändas av en tändkälla. Förloppet kan liknas vid antändning av en brännbas gas/luftblandning.
Hur stor massa släckt kalk behövs för att neutralisera 5,0 dm3 36% HCl:
5,0 dm3 HCl motsvarar 5,0 dm3
x 0,36 x 1,18 kg/dm3 = 2,12 kg = 2120 g HCl vilket motsvarar
2120/36,46 mol HCl = 58,26 mol HCl.
En mol saltsyra motsvarar ½ mol Ca(OH)2 dvs det behövs 29,13 mol Ca(OH)2 som har massan
29,13 x 74,10 g = 2158 g ≈ 2,2 kg
Densiteten för saltsyra, 1180 kg/m3 = 1,18 kg/dm3 har hämtats ur RIB.
I beräkningsprogrammet ”Neutralisation” i RIB erhålls (snabbare) samma resultat
Hur stor volym 30% Natriumhydroxidlösning ( = 1,33 g/cm3
) behövs för att
neutralisera 5,0 dm3 36% HCl
Räkna först ”för hand” och jämför sedan ditt svar i uppgift 1) med det värde som
beräknas med beräkningsprogramet ”Neutralisation”, som finns under fliken
”Verktyg” i RIB.
5,0 dm3 HCl motsvarar 58,26 mol HCl (se uppgift 1) .
En mol HCl motsvarar 1 mol NaOH dvs. det behövs 58,26 mol NaOH.
1,0 dm3 30% natriumhydroxid med densiteten 1330 g/dm3 motsvarar
(1,0 x 0,30 x 1330 /40,00) mol NaOH = 9,98 mol NaOH
Det behövs då (58,26 / 9,98) dm3 NaOH = 5,8 dm3NaOH
Denna beräkning kan inte göras i beräkningsprogrammet
