Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Mtrl och tillv MPR095 > Fogning > Flashcards

Fogning Flashcards

1
Q

Vad är svetsning?

A

Svetsning innebär att man hettar upp metallstycken och sammanfogar dem genom en sammansmältning.

  1. Rengör ytorna som skall sammanfogas, Värm upp dem mycket lokalt och tillsätter eventuellt ett tillsatsmaterial.
  2. Skydda smältan från oxidation, som annars sker mycket snabbt vid höga temperaturer.
  3. Stelnar mycket snabbt

(Värmebehandling av grundmaterialet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad finns det för olika svetstyper?

A
  1. Svetsning med belagda elektroner - MMA
  2. Gasskyddad metallbågsvetsning - MIG
  3. Pulverbågsvetsning - SAW
  4. Gasmetallbågsvetsning med volframelektrod - TIG
  5. Punktsvetsning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär MMA?

A

Svetsning med belagda elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur går MMA-svetsning till?

A
  1. Elektrisk båge mellan elektrodspetsen och arbetsstycket
  2. Smälta metalldroppar från elektroden transporteras med ljusbågen ned i smältbadet
  3. Elektrodens beläggning bildar skyddande gas
  4. Slagg flyter sedan upp till toppen smältbadet
  5. Slaggen måste avlägsnas efter varje svetssträng
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Fördelar med MMA-svetsning?

A

FLEXIBELT!

  1. Enkelt att byta elektrodmaterial
  2. Fördelaktigt i områden med begränsad åtkomlighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nackdelar med MMA-svetsning?

A
  1. Svårt att automatisera
  2. Måste knacka bort slaggen
  3. Relativt långsam process
    → Elektrodbyten och slaggrensning
  4. Beläggningen måste hållas torr annars riskeras väteförsprödning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär väteförsprödning och vid vilken svetsmetod kan det uppkomma?

A
  • Vid manuell svetsning med belagda elektroder (MMA) finns det en risk för att beläggningen är fuktig.
    → Vattnet kan då avge väte som går in i materialet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär MIG/MAG?

A

Gasskyddad metallbågsvetsning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur går MIG/MAG till?

A

STANDARD!

  1. Ljusbåge mellan kontinuerlig trådelektråd och arbetsstycke
  2. Ljusbågen och svetssmältan skyddas av en gas (inert och/eller aktiv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Fördelar MIG/MAG?

A

+ MIG/MAG är mer produktiv än MMA pga. ingen slaggrensning samt färre elektrodbyten

+ Går att automatisera

+ Fungerar för de flesta material men ej för ex. aluminium eller rostfritt stål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är SAW?

A

Pulverbågsvetsning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fördelar/nackdelar med pulverbågsvetsning (SAW)?

A

+ Automatiserad
+ Produktiv- väl för stora plåtar som kan vara horisontella när svetsningen sker.

+ Hög prodiktivitet och högt insvetstal
+ Pulver återanvänds

  • Funkar endast på horisontella ytor
  • Slagg som måste avlägsnas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är TIG?

A

Gasmetallbågssvetsning med wolframelektrod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fördelar/nackdelar med gasmetallbågsvetsning med wolframelektrod? (TIG)

A

KVALITÉT!

+ Det blir exceptionellt rent, fint, snyggt och exakt svetsgods av hög kvalité.

+ Används där höga krav ställs ex. flygplan/ kärnkraft

+ Kan automatiseras och göras manuellt

+ Kan användas vid nästan alla metaller

-Tar tid då det är hög precision

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är punktsvetsning?

A

ENKELHET!

En punktsvetsmaskin har vattenkylda elektroder som trycker samman plåtarna. När ett visst tryck har uppnåtts, går det en ström genom hållarna under en viss tid. Svetsen svalnar, och elektrodtrycket avlastas.

Används mest inom bilindustrin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad bör man ha i åtanke vid val av svetsmetod?

A

Insvetstal: Detta är mängd insmält metall per tidsenhet (t ex kg/h). Det är bättre ju fortare det går att svetsa. MMA << Pulver.

Sträckenergi: = Produktivitet. Detta är energi per svetslängd (t ex kJ/mm). Gassvetsning >> Alla andra.

Energitäthet: Detta är effektkoncentrationen (t ex kW/mm2). TIG << Elektrodstråle.

Tillförd energi ger produktivitet, men med negativ eller positiv materialpåverkan

17
Q

Nämn 6st typiska operatörsfel och vad de beror på

A
  • *- Kratersprickor** (Man har inte avslutat rätt, så det blir sprickor)
  • *- Porer** (Som drar till sig smuts eller fukt)
  • *- Slaggränder** ( Har inte rensat tillräckligt bra)
  • *- Rotfel** (Sker vid otillräcklig genomvärmning)
  • *- Bindfel** (Sker vid otillräcklig smältning)
  • *- Smältdike** (Smältan fyller ej)
18
Q

Nämn 7 typiska fel pga metod/materialval och varför?

A
  • Varmsprickor/Stelningssprickor i svetsen. Sker vid för hög kolhalt, spänningar, segringar.
  • Smältgränssprickor i gränsen mot grundmaterialet.
  • Vätesprickor/Kallsprickor. Det kommer in smuts eller fukt, som gör att väte löses in. Det diffunderar till H2 och gör att restspänningar bildas. Detta blir värre med högre härdbarhet.
  • Försprödning (Har med korrosion att göra)
  • Återvärmningssprickor. Sker genom diffusion av föroreningar till korngränserna.
  • Skiktbristningar. Sker om det är dålig vidhäftning, av t ex hög [S] i plåten.
  • Åldringsförsprödning. Diffusion → med tiden bildas utskiljningar, som leder till hög sträckgräns men lägre duktilitet.
19
Q

Vad bör man tänka på vid konstruktion (i samband med svetsning)?

A
  • Undvika spänningskoncentrationer, speciellt vid utmattningsbelastning
  • Inte ha svetsar i områden med höga spänningsnivåer, speciellt vid ändarna
  • Inte ha svetsar i områden med dålig åtkomst
  • Inte variera materialtjockleken för mycket där det ska svetsas
20
Q

Vad menas med kolekvivalenten?

A

Kolekvivalenten är ett sätt att bedöma ståls svetsbarhet utifrån sammansättningen.

Ger ett mått på härdbarheten i stål

Cequiv < 0.4 för att inte behöva förvärmas.

Anger hur mycket legeringsämnen som stålet kan innehålla, utan att riskera martensit vid svetsning utan förvärmning.

21
Q

Principen med lödning?

A

● Bara tillsatsmaterialet smälter (har lägre smältpunkt än detaljen)

  • Flussmedel tar bort oxider som begränsar bindning

● Lodet sugs in i spalten men kräver stor kontaktyta för styrka

● Bra metod om man ska foga två material med olika smältpunkter

22
Q

Hur går pulverbågsvetsning (SAW) till?

A

PRODUKTIVITET!

Används när man ska skapa så mycket smälta som möjligt!

  1. Man lägger på ett svetspulver på horisontella ytor som elektroderna går genom
  2. Precis som i MMA bildas slagg som skyddar smältan från oxidation men som måste avlägsnas
  3. Osmält pulver sugs upp och återanvänds
23
Q

Vad innebär insvetstal?

A

Vikten av smält svetsgods under en timme

24
Q

Vad är gasmetallbågsvetsning med wolframelektrod? (TIG)

A
  • Bågsvetsmetod där ljusbågen går genom wolfram
  • Området runt ljusbågen skyddas med inert skyddsgas
25
Q

Vad innebär vätning vid lödning?

A

Att lödmaterialet kan flyta ut ordentligt på lödytan. Ökas genom:

  • rengöring+flussmedel som löser oxider
  • val av legeringssystem
  • litet stelningsintervall
  • höjd temperatur
26
Q

Vad betyder lod vid lödning?

A

Det materialet som används (smälts) för att sammanfoga. Sammansättningen påverkar hur lätt det kan väta

27
Q

Vad innebär flersträngssvetsning?

A

Svetsning med flera strängar ger en glödgning av tidigare svetsat material

28
Q

Två metoder för att testa/undersöka svetsar?

A

Röntgen och ultraljud

(oförstörande)

Mtrl och tillv MPR095 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions