Fonologi

Question 1

Vad är fonologi?

Answer 1

Språkets minsta byggstenar.

Question 2

Håll-ljud

Answer 2

Håll-ljud kan man uttala och hålla ut så länge man har luft kvar i lungorna.
Ex vissa konsonanter som ”i” och ”m”, samt vokallängd som ”a” och ”o”.

Question 3

Explosiva ljud

Answer 3

Man tar sats och spottar fram ljudet som vid ”t” och ”p”.

Question 4

Svenska vokaler

Answer 4

A,o,u,å,e,i,y,ä,ö

Question 5

Hårda vokaler

Answer 5

A,o,u,å

Question 6

Mjuka vokaler

Answer 6

E,i,y,ä,ö
(Ekorren i ysta är överkörd)

Question 7

Vokalfonem

Answer 7

Tonade ljud som vi skapar genom vår röst.

Question 8

Konsonantfonem

Answer 8

De flesta konsonantljud är tonade, men f,h,k,p,s och t-ljuden är tonlösa.

Question 9

Hårda vokaler kallas även för?

Answer 9

Bakre vokaler.

Question 10

Mjuka vokaler kallas även för?

Answer 10

Främre vokaler.

Question 11

Svenska konsonanter

Answer 11

B,c,d,e,f,g,h,j,k,l,m,n,p,q,r,s,t,v,w,x,z

Question 12

Fonotax

Answer 12

Regelverket för ljuskombinationer ex:
- efter ”h” kommer alltid en vokal
- efter ”tj” kommer alltid en vokal
- högst tre konsonanter i följd, i början av ord
- i mitten av enkla ord finns högst fyra konsonanter i följd
- ordslut kan innehålla så många som fem konsonanter
- vokalmöte (två vokaler efter varandra) är ovanligt men förekommer ”biet”, ”snöa”

Question 13

Supradentaler (retroflex)

Answer 13

Det är ljud som bildas när r-ljudet uttalas ihop med d,l,n,s eller t.
T.ex hård, varlig, garn, görs och hårt.

Question 14

Assimilation

Answer 14

Är en förändring av ett språkljud till större likhet med ett närliggande ljud.
T.ex ”em bil- en bil”.

Question 15

Reduktion

Answer 15

Innebär att ett (eller flera) språkljud faller bort.
T.ex ”Han ble så gla att han hoppa å dansa”.

Question 16

Morfologiska principen

Answer 16

Innebär att ord som har samma ursprung, och är bildade på samma grund, ska stavas på samma sätt.
T.ex snabb- snabbt, man-manligt, kvinna-kvinnligt.

Question 17

Lexikala principen

Answer 17

Lära sig ord för ord. Barn lär sig tidigt ord utantill och känner igen stavningen som en ordbild.

Question 18

Sje-ljudet

Answer 18

Sje-ljudet framför en bakre/hård vokal ska stavs med ”sj-”: sjal, sjok, sju, sjåpa.

Sje-ljudet framför en främre/mjuk vokal ska stavas med ”sk-”: ske, skida, skyla, skära, skörda.

Question 19

Tje-ljudet

Answer 19

Tje-ljudet framför en hård/bakre vokal ska stavas med ”tj-”: tjata, tjosan, tjur, tjåla.

Tje-ljudet framför en främre/mjuk vokal ska stavas med ”k-”: kela, kil, kyrka, kärna, körvel.

Question 20

J-ljudet

Answer 20

J-ljudet är beroende av vokalerna.

J-ljudet framför en bakre/hård vokal ska stavas med ”j-”: ja, jo, ju

Vid främre/mjuk vokal kan det se ut såhär: gena, giro, gymnastik, gärna, göra.

Question 21

Dubbelteckning

Answer 21

Dubbelteckning används vid kort vokal, ett kort vokal ljud markeras genom att vokalen efterföljd av två konsonanter.

Question 22

Tilläggsregler för Dubbelteckning

Answer 22

• k-ljudet skrivs med ”ck”- ”tack”
• ord som slutar på ”m” och ”n” ska inte dubbeltecknas.
• undantag för ”damm” och ”dam”, ”lamm” och ”lam”.
• ord med flera vokallängd dubbeltecknas bara på ett ställe.

Question 23

Vanliga stavningsproblem (7 svar)

Answer 23

• utelämnade bokstäver
• vokalfel
• dubbelteckningfel
• den alfabetiska principen inte funkar
• supradentaler och assimilationer
• reduktioner
• hyperkorrektioner

Question 24

Utlämnade bokstäver (stavningsfel)

Answer 24

När barn försöker stava ljudenligt kan de tappa eller lägga till bokstäver beroende på hur de uttalar ordet.

Question 25

Vokalfel (stavningsfel)

Answer 25

Inte så enkelt att höra skillnaden på ”best” och ”bäst”.

Question 26

När den alfabetiska principen inte funkar (stavningsfel)

Answer 26

Ljud som låter samma men skrivs med olika bokstäver.
T.ex s-ljudet- cykel, zenit och söt.

Question 27

Supradentaler och assimilation (stavningsfel)

Answer 27

Barn tycker ex att det är enklare att skriva ”las, bod, kut, kal” än ”Lars, bord, Kurt, Karl”.

Ljud smälter samman och man tar genvägar för att undvika jobbiga svåruttalade ljuskombinationer.

Question 28

Reduktioner (stavningsfel)

Answer 28

Ljud försvinner totalt.
T.ex månda (måndag), trät (trädet).

Question 29

Hyperkorrektioner

Answer 29

Man är medveten om reduktioner och assimilationer och barnen börjar bli överkorrekt i sin stavning.

Question 30

Satsbetoning

Answer 30

Det viktigaste betonad i satsen, ofta det din är ny information eller det som talaren särskilt vill betona.

Question 31

Satsintonation

Answer 31

Stigande eller jämn ton, tonen man har när man säger något.

Question 32

Vad betyder att talet är automatiserat?

Answer 32

Vi talar genom utandningsluft. Talet är en samverkan mellan talorgan och hjärna, och det är automatiserat.

Question 33

De tre sätten de övre talorganen formas på

Answer 33

• Läpparna (rundade- orundade)
• Tungryggen (främre- bakre)
• Munhåla (öppen- sluten)

Question 34

Konsonantfonem vad finns det för hinder som soppar luften?

Answer 34

Läppar, tänker, tungan och gom.

Question 35

Prosodiska drag för satser?

Answer 35

• Satsbetoning
• Satsintonation

Question 36

Akutaccent

Answer 36

Tonen stiger snabbt och sjunker sedan.
T.ex tomten- runt huset, stegen- någon går.

Question 37

Gravaccent

Answer 37

Tonen stiger och sjunker sedan snabbt.
T.ex tomten- på julafton, stegen- som man klättar på.