Föreläsning 2: Talproduktion och talperception Flashcards

1
Q

Vad är fonem? Skiljer sig fonem mellan språk?

A

Fonem, “ljuden”, eller kategorisering av typer språkljud (de minsta betydelseskiljande enhet och mest grundliga delarna inom språket).

Antal fonem skiljer sig mycket mellan olika språk (mellan 15-85) och svenska har ungefär 65 fonem. Ett ljud som är ett fonem i ett språk är inte alltid det i ett annat. Vid vanligt tal producerar vi kring 10-15 fonem i sekunden (67-100 ms per fonem, typiskt kring 80 ms) och det snabbaste vi kan tala är 20-30 fonem i sekunden medan det snabbaste vi kan uppfatta är 40-50 fonem i sekunden. Spännande med detta är faktumet att alla saker (strupe, läppar, struphuvud, stämband m.m) måste vara synkroniserade för att utföra så snabbt beteende vilket kräver mycket sofistikering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär reduktion i tal?

A

Vid vanligt tal så reducerar vi också många fonem, och ju snabbare vi talar desto större blir reduktionen. “Egentligen” kan blir: e-gent-li-gen, e-get-ljen och gent-ljen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är fonetik och fonologi?

A

Fonetik: den allmänna studiet av språkljud
Fonologi: studiet av fonem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad finns det för fonetiska skillnader? Hur ser det ut i det svenska språket?

A

Ett och samma fonem kan realiseras på många olika sätt. En fonetiskt skillnad behöve inte alltid vara en fonologisk skillnad. Det finns tre typer av fonetik: artikulatorisk, akustisk och auditiv fonetik.
Artikulatorisk: fokuserar på talproudktion, hur språkljuden alstras och viktig för talpedagogiska insatser.

Akustisk: fokuserar på ljudens fysiska egenskaper som blir mycket viktigt för talsyntes och taligenkänning (ASR)

Auditiv: fokuserar på den perceptuella delen av språkljud och viktig för utveckling

I det svenska språket så kategoriserar våra vokaler som fonem baserat på långt och kort uttal. De långa och korta vokalerna skrivs likadant men uttalas ändå annorlunda. Alla vokalljud går att förklaras genom skalan som visar hur och var i munnen ljuden skapas:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är diftonger?

A

Diftonger är glidningar mellan vokalljud. Dessa är vanliga i många språk men inte i svenskan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad finns det för olika sorters artikulationssätt i det svenska språket?

A
  • Kuliser (stoppkonsonant, plosiva): p, b, t, d, k, g….
  • Nasaler: m, n…
  • Frikativor: f, v, s, sch, h…
  • Affrikativor: tj
  • Approximanter: j och l
  • Tremulanter: r
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är fonotax?

A

Fonotac är regler som säger hur fonem kan och får kombineras i ett språk. Exempelvis så är /str/ tillåtet i början av ord som stryka i svenskan men inte tillåtet i slutet.

Således kan vi notera sådant som att fastän “stromling” inte är ett ord på svenska så skulle det kunna vara det. “Bath” är ett ord på engelska men skulle inte vara det på svenska eftersom att th som ett f. “Szczecin” är ett fullkomligt acceptabelt ortsnamn på polska, men på svenska skriver vi “Stettin”:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är allofoner? Ge exempel

A

Allofoner kallas de foner (generella språkljud) som utgör olika varianter av samma fonem inom ett språk.

Exempel: de två varianterna av /p/ i “penna” och “spänna” eller “pik” och “spik”. I “pik” är p aspirerat vilket aldrig utgör grund för fonem i svenska med i koreanska är aspiration av fonematiskt signifikant där olika varianter av p kan påverka ordets betydelse.

Engelskan har ett fonem /k/ som kan anta många olika fonetiska uttal, oner, som tillsammans utgör klassen av allofoner för fonemet /k/.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär McGurk-effekten?

A

det är inte bara auditiva intryck även våra visuella intryck påverkar tolkningen/kategoriseringen av ljud till fonem. I miljöer där man hör dåligt så adderar det visuella för att förtydliga vad personen säger. McGurk-effekten är den mest förvånande demonstrationen av multimodal interaktion i språkbruk .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns det för exempel på variation inom språk?

A

dialekter, röster, röstkvalitet och känsloläge.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är prosodi? Vad påverkar prosodi?

A

Prosodi är en typ av informationsstruktur som påverkas av frågeintontaiton och betoning/fokus samt accent. Durationen av meningen/orden påverkar också hur självaste meningen förstås. Amplitud (styrka) och grundtonsfrekvens (f0) påverkar ännu mer. Formanter är fortsättning på självaste grundtonsfrekvensen men är ändra band istället f1, f2, f3 m.fl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När uppstod språkförmågan?

A

200 000 - 100 00 år sedan så uppstår språkförmågan

7 000 - 6 000 år sedan uppstår skriftspråket

600 - 500 år sedan uppstår tryckkonsten (Europa, inte Kina)

Drygt 25 år sedan uppstår internet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Varför blir formellt språk allt svårare att förstå?

A

Talat språk är mer spontant och med större variation. Ofta tänker vi kanske inte på faktumet att vi använder dom. Många små ord försvinner. Det finns också olika perspektiv på det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly