Föreläsning 5 - kap 5, 7 & 9 Flashcards

1
Q

Sju vanligaste logistikkostnadern

A
  • transport & hantering
  • emballering
  • lager
  • administration
  • order
  • kapacitetsrelaterat
  • brist och försening
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Transportkostnad - lager

A

Består av en fysisk del = lagerhållningskostnader och en finansiell del = lagerföringskostnaderna (motsvarar avkastningskravet på kapital bundet i lager samt osäkerhetskostnaderna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Lagerföringskostnad - kapitalkostnad

A

om materialt inte hade varit i lager hade det bundna kapitalet används till något annat. Kapitalkostnaden är avkastningskravet, lägst = räntan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Lagerföringskostnad - osäkerhetskostnad

A

Stora lagervolymer ökar osäkerheten genom att det ökar risken på att varor går sönder, blir inkuranta mm. Står får inkurans och försäkrings kostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Lagervärdering enligt tre metoder

A
  • standardpris (ofta egentillverkning, vid inköp ligger det nära inköpspris)
  • medelpris
  • pris enligt FIFU
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Lagerräntan =

A

= totala lagersärkostnaden = (kaptialsärkostnaden + osäkerhetsärkostnaden + lagerhållningssärkostanden) / medellagervärde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

4 delar av ordersärkostnad

A
  1. omställningskostnader och nedtagningskostnader
  2. kostnader för kapacitetsförlust
  3. materialhanteringskostnader
  4. orderhanteringskostnader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kapitalbindning - några av beståndsdelarna i materialflödet

A

Kapital bundet i: förråd, PIA, färdigvarulager, transporter etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

OH =

A

= årligt antal förbrukade (D) / medellager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

2 sätt för kapitalbindingsanalys

A
  • kartläggning av kapitalbinding - kartlägga flödet av material
  • kapitalbindningsdiagram
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Samlingsnamn för råmaterial, kompononter, halvfabrikat, produkt

A

artikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fördelar brett respektive minska sortiment

A

Brett
- sprida risker
- utjämning av efterfråga för säsongsrelaterade produkter
- konkurrenskraft
Minska sortiment
- minder admin
- lättare att göra prognoser
- skalfördelar
- frigör kapacitet
- minska kapitalbinding
- mindre inkuransrisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Produktstrukturer - djup

A

talar om hur många steg från råmaterialet man gått, stor djup ger längre ledtider och den administrativa arbetsinsatsen. Ny planeringspunkt för varje steg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Produktsturktur - bredd

A

visar hur många artiklar som ingår i varje strukturnivå, oftast flera på första nivån. Desto fler artiklar desto större sannolikhet för brist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Sätt att minska strukturbredd

A
  • köpa mer halvfabrikat
  • använda sig av systemleverantörer
  • interagera artiklar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad avgör om en produkt är standard, kundspecifik eller kundorderspecifik?

A

KOP = kundorderpunkt, den punkt där tillverkning och leverans börjar bli kundorderbestämt. Innan dessa är tillverkningen prognosstyrt

17
Q

KOP på olika nivåer - från hög till låg nivå

A
  1. Konstruktion mot kundorder
  2. Tillverkning mot kundorder
  3. Montering mot kundorder
  4. Tillverkning mot plan
  5. Tillverkning mot lager
18
Q

Postponement

A

lösning på variantprobelm och en strategi. Senarläggning innebär att undvika att tillverka mot lager. Istället lagerhåller man komponenter och tillverkar slutprodukter när kundorder lagts. Kräver ledtid kortare än leveranstid

19
Q

Två varianter av postponement

A
  • grundutförande med tillbehör - tillverkar grunden av en produkt för att sedan kompletterna när kundorder tas
  • modualisering - produkterna delas upp i standardprodukter som sedan kan sättas ihop och kombineras.
20
Q

Produktlivscykeln

A
  1. Introduktionsfasen
  2. Tillväxtfasen
  3. Mognadsfasen
  4. Nedgångsfasen
21
Q

Varuproduktion består av en följd av operation som …

A

… förädlar/transformerar utgångsmaterialet

22
Q

Transformation genom…

A
  • uppdelning
  • sammansättning
  • frånskiljning
  • tillformning
  • egenskapsanpassning
23
Q

Funktionellt produktionsupplägg

A

Processorienterat. Produktionsresurserna grupperas efter funktion, varje funktion motsvarar ett förädlingssteg.
+ inte så störningskänligt, flexibelt
- interna transporter, komplext och svåröverskåedligt, kapitalbindning, långa genomloppstider

24
Q

Lineutformat produktionsupplägg

A

Flödesorienterat. Produktionsresurserna placeras i samma ordning som förädlingsstegen (styrande eller flytande line).
+ kontinuerlig, stora kvantiteter, låg kapitalbindning, kort genomloppstid, överskådliga, rationella transportflöden
- känsliga för störningar, mindre flexibelt

25
Q

Grupporganiserat produktionsupplägg

A

Mellanting mellan funktionell och lineutformad. Grupperar artiklar efter liknande tillverkningsegenskaper, dvs artiklar som genomgår samma förädlingssteg.
+ flexibelt, korta genomloppstid, lägre kap-bindning, mindre känsligt
- svårt att få hög kapacitetsutnyttjande

26
Q

Byggplats produktionsupplägg

A

produktionsresurserna flyttas till den plats där produkten är

27
Q

Planeringspunkt =

A

förädlingssteg, varje steg kräver planering, att steget beordas, uppföljning och avrapportering. Varje förädlingsoperation är därför en planeringspunkt.

28
Q

Kapacitetsstruktur - singelstruktur

A

en produktionsresurs har ensam kapacitet för att motsvara behovet

29
Q

Kapacitetsstruktur - parallellstruktur

A

fler mindre produktionssresurser som tillsammans har kapacitet nog för behovet

30
Q

Flerfunktionalitet och dess betydelse

A

flerfunktionella arbetsplatser = kan utföra mer än en tillverkningsfunktion. Tidigare viktigt med specialisering men nu prioriteras bred kunskap och flexibilitet.

31
Q

Anledningar till att på kort sikt inte balansera kapaciteter:

A
  • tidsvariationer ger störningar, störningar blir som störst i slutet av ett flöde eftersom de allokeras. Viktigt att ha större kapacitet i slutet
  • efterfrågan varierar, underbalansera alltid kapaciteter i produktionsavdelningar som är gemensamma för artiklar relativt avdelningar för enstaka produkter
32
Q

Theory of constraints

A

begränsningsteorin, man bör acceptera obalanser i kapaciteter och istället identifiera flaskhalsar. Övriga arbetsplatser bör anpassas efter den trånga sektionen (inte ha högre kapacitet än det behövs)

33
Q
A
33
Q

Följa-strategi

A

Strategi för att anpassa kapaciteten. Ändringar genomförs för när man har en kvanitet på minska/ökad efterfråga. Reaktiv, låg volymflexibilitet vid ökad efterfråga, krav på stora lager och längre leveranstider.

33
Q

Leda-strategi

A

Strategi för att anpassa kapaciteten, innebär att öka/minska kapaciteten innan efterfrågan har ökat/minskar. Proaktiv strategi, volymflexibilitet, större risktagande

34
Q
A